”y Tisdagen den 16 "mars 1953 LAHOLMS "TIDNING 2 . 'är, märker. vi' snart att ett. sådant .mindre uttalat: den fascistiska och . nazistiska . som någon av de citerade ' källorna. ”-vi klagar "helt allmänt på Statens . alltmer ökade makt utan att egent- . spektive' det svenska territoriet och . över huvud ska bli någon reda med En kvinnas. krig i i Oxford. De råder krig i Oxford, spe Män mot kvinnor, "mot revolutionära, och miss: Sa- rah Rothschild, dotter till. Lord Rothschild, överhuvudet dör den - kända. miljonärsläkteris engelska " gren, för "sitt lilla krig mot alla och mot allt som är helgad sed i den ärevärdiga staden. "Saken började ;'. med . att miss Sarah beslöt att studera. filologi , vid St. Hilda College i Oxford, ', Miss Sarah Rothschild är en röd- : ” hårig 21-åring och har: mycket - deciderade” åsikter” och tillräckligt "> medvetande om 'pappans'. många ” miljoner. Hon har fått i huvudet Nr alt hon skall införa gallisk artig- vy het och 'parisiskt. galanteri samt "-" Seine-stadens ” 'modekonst : "och 7 kvinnliga smak i; Oxford; Miss |” '- Sarah har börjat. sin kamp' för : sinå ädla syften 'och' mot de man- liga: studenternas: brist på cheva- :leresk artighet och mot de kvinn- on Hga kollegernas > brist på smak '- samt mot allas dåliga klädsel och +. VANOF, ot : ' Miss Sarah” anklagar sina imed- systrar” vid universitetet "att de » främjar männens måttlösa anspråk på herravälde: och : underkastar sig" "ynglingarnas hedniska, -seder. "Besöka «föreläsningarna i ”'ålappt] ” i hängande "kjolar : och" med ”sned- vr i-gångna klackar "provoceras" poj- karna till: ohövligket pot de - kvinnliga ; kollegerna. » blir |: > översittare: mot allt vad: kvinnor "heter xeev a : Miss "Rothschild; Totdnade " "för ". Oxfords »flickor' en-rad manne- konservativa nekänger kom -— ”ech segrade "inte, Endast ett tiotal oxfordflic- kor besökte miss Rothschild mo- tappt. alla pojkar inbjöds och där var det livat. . Pojkarna kom. Miss - Sarah talade, Hon ' beskyllde sina manliga kolleger för att de aldrig 7 uppvaktar flickorn med. blommor, aldrig skickar sina kolleger nå- ..gon chokladask, Detvet inte ens, att det tillhör kulturen att dra På sig en ren skjorta när de blir - bjudna på te till flickhuset. Poj- karna buade och , visslade, men "ingen av dem vågade säga emot, - Miss Sarah trodde: att hon vann .en seger, - De manliga oxfordstudenterna - Organiserade sig ' emellertid - och; I fortsätter. kriget "med primitiva! vapen, En insamling till förmån! . för den stridbara miss Rothschild' ” inbringade 11 shilling — 8.80 kro-" ; nor. Med dessä pengar uppvak- ; I tades den uppvaktningslystna da- . men. Sedan 14 dagar tillbaka får "hon varje morgon ett kålhuvud 4, som "överlämnas henne av i me- ”deltida dresser : utspökade gossar. > På kvällarna uppvaktas miss Sa Crah:av kättmusik och varje sö) '.dag får hon-en-vissen nejli . mycket har miss Rothschild fall nått att hennes parti för ar- "tighet och "smak vinner terräng bland flickorna: Av de tio flickorna vid kampanjens början har under -de ..gångna . veckorna blivit 80. "Och flickorna ' utmanar de'reak- ”tionära pojkarna. med högklacka= "de; skor, . finmaskiga” strumpor, make up och små koketta hattår. , -' känguppvisningar : på egen't be- .» Striden -i Oxford fortsätter, på en fransk kång; som. gärna ville: läg- ga in någotisjusärdeles extra i kun- gamakten och'som änsåg, att.sam- hällets vilja bäst kom itill: uttryck härskande”? mor - ”Allt för staten” var met? eller ' ideologins'. motto... Den enskilde individen hade enligt den- nå egentligen bara, ex rättighet -— att tillhöra. en stat s skilde. ' Det lgger lan dessa två uppfattningar o. den somm uttalas i den nästan klassiska ” anekdoten om: den ilskne kommu- nister, som för att ange sin inställ- ning till ståt o. kommun vid flerfal- - diga tillfällen : påpekade: "Det ' får det förbaskade tjusamhället betala”. ; Vi 1950-talets människor uttryc> 'ker oss väl i regel inte så drastiskt Men vi har nog rätt ofta en små- grinig inställning till samhället, sta- ten, kommunen, det allmänna eller : vilken" term. vi nu använder. Och den inställningen tar sig olika. ut- ryck: Ibland skäller vi tämligen ”'onyanserat på regeringen eller kan- 1 ske rättare på finansministern G att vi får betala ”för höga skatter”, ligen, kunna motivera våra påståen- ,den. Tbland låter vi kanske ansva- ret helt skena i iväg med, oss och vi säger: Vad spelar det för roll, om I inte jag tar. hand om min familj, om inte jag" hjälper till att vårda det som hör till -— dét' får ändå staten svara för, det får "det allmänna” be- tala 0. s. v, Ser vi litet närmare på vad stat och kommun: egentligen resonemang "främst. går. ut över om själva. . 'Ty vad är. det allmänna, vad är staten, "vad är kommunen, vad är samhället? -: Jo:helt enkelt ett slagt ofganisa- "tioner eller sammanslutningar; vars verksarahetsområden utgöres av. re- ådet, lutnin= gar, där var och en svensk medbor- gare är. ansvarig medlem .med en .sådans ' både -rättigheter ' och "skyl- "digheter, Medlemskapet är visserli- gen inte frivilligt — vi måste' alla . tillhöra stat och kommun, om 'det "vårt samhälle. Det är källan till det västerländska 'rättssamhällets ' orga- nisatoriska fasthet att ingen med- borgare kan smita ifrån "detta -med- lemskap och det ansvar söm följer : därav — - tvånget har i gengäld en sida "därigenom att 'sa ett: :utomordentligt sto; svär! för "medlemmen-medborga Dötta ansvar är så stort, att utan den hjälp och utan. det skydd, som samhället” »ger, - skulle . "inGlividen inte kunna leva och verka, / "Låt. oss ”litet mera. praktiskt 's 'se på detta! : Först; vilka skyldigheter bar med- borgaren ' allmänt” sett? han måste betala för sitt medlemskap = = det. gör han :på skattsedeln — det är sedan dessa pengar, som på olika sätt kommer :honom "och andra till godo. Han måste ställa sig samhäl- lets lagar till efterrättelse, emedan ett överträdande därav skulle kun- na leda till intrång i andra männi- skors fri- och rättigheter, antingen detta tar sig uttryck i att. man med bilen kör över andra personer emot givna trafikstadgar, att. man lägger sig till med 'andra mänriskors egen- dom, att man inte iakttar tillräck. lig varsamhet med farliga saker —< eld, sprängämnen, elektricitet, m, m -— att man inte rätteligen betalar vad man borde betala i medlems- avgift (d. v. s. skatter), att man in- te bryr sig om att skicka sina barr i skolan med påföljd, att de så små- ningom inte kan försörja sig utar måste ligga andra människor til' ast, 0.:'s, v: Man måste också soli- dariskt med de andra medborgarne vara med och värna sitt land (( litärtjänst), se till/att man följer hälsovårdsregler för att inte utsätt: vare sig själv eller andra för smi: torisker, o. s: Vv. .: + En'lång rad av skyldigheter åvila alltså den' enskilde medborgaren skyldigheter, som kan. betrakta: som ingrepp från det allniännas si- da i hans rättigheter men äkyldig heter, som är tillkomna för att si många som ligt skall: kunn: njuta av frihet mén inte en frihet som utgör andras .ofrihet utan er frihet under. ansvar. '.. ' LÅ andra” sidan har den enskild en lång rad av. rättigheter och för- måner, som han får njuta i rättssta- tens hägn genom rättsstatens poli- tik: först .och främst skyddas har sem nämnts mot andra människa; men . också mot mera opersonlig inriktade hot — socialpolitiken ska- par skydd mot nöd och fattigdom mot sjukdom och, arbetslöshet, kul- turpolitiker - ger de nödvändig: förutsättningarna för att den en- skilde skall få sådana kunskaper att Han får möjligheter till andligt ut- byte "med andra människor, 0. $, v. Den ekonomiska politiken först hålla samhällsekoriomin och näring- livet vå en hög nivå, så att inte tvä- ra omkast här skall få hota den en-, skildes levnadsstandard. Den en-' skilde medborgaren kan erhålla sti- Hon höll ett "”massmöte” dit 7 . kostnad. Londons "berömda "mani | 3 deshow. Men miss Sarah gav inte! ns rL »Portsmouth arbetas det nu dag'och natt på att göra den nya: brittiska kungaiachten "färdig. Fartyget skall nämligen den-15 april avgå till Tobruk i Nordafrika för. att. hämt Elizabeth och hertig Philip, som gör den sista etåppen, av sin jorden runtresa med : . ligger ”Britannia” på varvet med Portsmouths största flytkran i förgrunden. Lektion i uddata ls. uddata lsmetö En professor i statistik behöver inte nödvändigt vara tråkig. Stati- SN stikprofessorn och bondeförbunds- Britannia” oe a ' drottning =" Här "i ”Britannia”, STOCKHOLM. er En: hel mängd människor . står i .jden för många avundsvärda: situa- tion ; att stå i tur att sfå bostad. Frågan om man. skall inrätta sig i eget bo eller hyra; har: säkert dykt upp « för dessa -och 'man kanske både. "länge, och - väl: -grunhat bå e hit och dit utan 'att få” någon ri sida”. på: problemet." Vad finns för möjligheter, ; vilka . för- och - nack- ' | delar :vidlåder de? kåda alternati- ven "med mera? Naturligtvis: det. väsent!l gen en fråga av ekonomisk”. art om fian Iskall” skaffa sig "ett hus;:Som” "regel kan: det nok: sägas, ' att man: "inte bör ge sig en, på. en'sådan . trans- .Jaktion med mindre"än att man':har ett' rimligt eget kapital”att sätta in. Skall det hela ske med huvudsakli- gen "lånade "medel; får man räkna ]med.at kostnaden för Jårien, amor- teringar:: och > framförallt i. -räntor, pressar utgifterna i höjden och. gör den'.egna: bostaden -till: en' dyrbar, kanske alltför: dyrbar: historia: va "Varje "enskilt : fall sina karakteristiska "och" man kan inte ge. generalla råd eller” reg» Det " finns:-dock några. tumregler, som:i viss omfattning kan belysa frågan - om'.man står i begrepp :att köpa :.- villa och för. den redogör Sunt förnuft. .-:' Det brukar sägas, att årsomköst- naden för ett:hus inklusive värme inte” bör vara "högre än c:a 7 proc. av köpeskillingen ' d.y: s. försäljs ningsvärdet, Villorna skiftar” givet- vis mycket i pris bl.a. beroende på var.i landet de är belägna. För en småstuga; får.: man ungefär” räkna med en årskostnad på 2;000, kr plus värme. För större, villor på: 4—6 rum > blir vanligen årsomkostna- den : med " normala ' amorteringar ungefär :. 3,500—4,000 kr: exklusive värme. Om man däremot har fär- ska. privatlån och därmed - oftast dryga 'amorteringar -— det kan in- Tträffa att ägaren har ett mycket stort kapital investerat i villan och vill ha: tillbaka detta: under kort tidrymd »— kan; årskostnaden upp- gå till 8,000 kr under de första åren. : Många går inte i. land med Svårt skaffa fo egen villa | : äiskitera - hyrd: bostad contra ler,:som utan vidare 'kån tillämpas:| drar: man givetvis fram för-- och nackdelar för de båda objekten; Om vi först ägnar uppmärksamh ten åt den förhyrda bostaden,” så kan man. på pIOrsn notera: inget sh RO frihet, i skulle kunna säga : man; lätt kan flytta: eller” .bytd en lägenhet. Härtill. kan. också. läggas att man slipper "skatt på bostads förmånen” och är skuldfri, Så "Nackdelarna är; ju däremot; att man inte har någon: bestämmande- ffande':. rebaratioher,, id- redning, "uthyrning m. m.' Vidare måste: man: i "ert lägenhet Mer: ta hänsyn till grannar. genom . al föra -oväsen .och : installera : husdjur utan värdens: tillåtelse. Man skapar: heller inget, värde i form av amor-, teringar utan satsar Bara S,å. .s. till driften. En lägenhet 'kan'j i tas "från hyresgästej mera kanske rent for » Låt -oss nu : upprätta en einot-lista för villans del. För villa- |: köp talar:. samlande" av: ett kapital | om genom skuldamorteringar — såle- des ett visst frivilligt ”tvångsspa- rande”; frihet "att "själv: bestämma inredning, ' möjlighét att med /'eget arbete öka värdet till sin egen'för- del; "möjlighet att 'själv. bestämma |; om uthyrning .av' rum ' och garage. å ing. I en villa får. man dessutom. | allmänhet större ”utz rymmen — i varje; fall förvarings- |? och biutrymmen av. olika slag, Vi- dare kan en villa även vara :an- vändbar: som .”sommarbostad”, då ju tomt finns .som fritidsutrymme och även ger möjlighet för ägaren att odla både blommor. och köks- växter," lit, på att kos VÅRT PARIS! Stora vårstädningen är "igång i Paris och på Place du Carrousel i Tuilerierna håller träd gårdsarbetarna redan på att ansa Sex" gräm . smör 'Häverö skoldistrikt hel; bid t, 11,785 i [levande bevis härför. senatorn Sten Wahlund utgör ett En gladare nuna än hans finns inte i senaten, | Han bollar med siffror med en glädje, som smittar av sig på åhö- | rarna, I debatten om den nya val- råetoden lyckades han till och med göra uddatalsmetoden rolig, vilket ingen förut har lyckats med. Men det beror kanske på att det är så få som begriper den. "Wahlund ville bevisa att udda- -talsmetoden ' inte är så ' mycket krångli; än den d'Ho , och det gjorde han gendm att" illustre- ra metodens" tillämpning med én gottsugen gösse, en kiosk och 230 Jtel, + al tintisholm Ismetöden Mom, oe tån inte lägger hinder I vägen för den att framlägga förslag om skatt på kolorerade veckotidningar Am den så finner” lämpligt, > NN Hr Elofsson i Vä var emellertid.” inte nöjd. med den upplysningen, Han undrade varför finansmfnis- ” tern, som annars är så pigg på skat= ter, inte begagnar tillfället att ta ut ” en liten skatt på kolorerade + vecko= "Vv tidningar. Han gick ju I princip in | för den linjen 1949 i samband med frågan om pappersskatten, Om Uppay lagorna för de kolorerade tidskrifs terna. på grund av skatten: skulle minska något, så vore därmed In» gen skada skedd, menade hr Elofs< Som: Men det blir," som A sogt, ingen ut- redning. av frågan den bär gången. heller, Ner en andäktigt och aga förståend re Riksdögdns' godkännande av pro= om p Iagstift=. Sends Utom folkpartisten Bergvall. Han steg efteråt "upp och vittnade; att han tidigare' trott sig begripa åt- st något ' av uddatal ning , t för sk att göra insättning på särskilt". skogskonto hörde till de viktigare besluten' vid onsdagens plena. Där: den, . men efter Wahlunds lektion hade han upptäckt att hans intelli- : | gensnivå nog låg under en skolpoj- kes, ' Detta" tyckte professor -Wah= lund var konstigt, Han hade jujta- git ett så enkelt exempel,. Men det "| kanske berodde på chokladkakorna, sa han; och berättade om ett lik- "| nande fall då en skolklass inte hade förstått ett räkneexempel där man räknade med äpplen. Klassen var nämligen van vid att räkna; med potatis 'i stället... >, Ja, 'det är klart att Wahhind kun- de ha valt ett bättre exempel, Han kunde ju ha utbytt. kiosken mot folkpartiets' diversehandel ” och de 230 chokladkakorna mot "lika -mån- ga folkpartistiska åsikter i iord- bruksfrågan, så hade det hela blivit lättare . för hf Bergvall att fatta, (Räkneexerhpel: hur många åsikter blir. det pr folkpartiriksdagsman?) - Därmed var. det stat för dågen på: def" roliga och kamrarna över- gick .till "att, med. djupaste allvar | Båll. 2 stu Vd. avslå motioner av skiftande inne- med reali ett It: bon='- deförbundskrav; 'och' landets skögs< ägare har anledning att hälsa detta beslut, med tillfredsställelse,';? SR ”Antonlus. ävslogar b f skatten på glass, Bevillni gsutskot- | tets majoritet, det vill"säga” ; Vårens” motionen om upphävande av -VarUs: g abiturienter ' våndddes på onsdägen över de svenska uppsats ämnena, :;Bland dem som' samlade : i ;kraftprovet var greve Fol=, : JE; till: skolmåltiderna : -under Jäs-, året 1949—1950,.:.Den har riksräkenskapsvi ket velat beröva skoldistriktet, därför att barnens smörgåsar bretts med" 'endast nio gram smör i stället för 'stadgade 15 gram, Saken tycks dock ordna sig på" ; ett . tillfredsställande ; sätt” för sköldistrikte 2? Efter : en' grundlig | utredning säger sig verket nu inte ha något 'att' erinra. mot att 1- distriktet får behålla pengarh +" Skolöverstyrelsens” föreskrifter, förande; :t -typmåltider. Ä stadgar 15 gram smör' på varje .smörgås: Men i skoldistriktet har -barnen fått så god och så rikligt med mat ätt det visat sig nästan omöjligt "att kom- ma upp till. en förbrukning av 15 gram 'per barn och dag, 'Barnen får så många smörgåsar de vill "hå, ”dagar, " då det" serveras med . sylt, blodpudding men." de” kaka På: 2 I åter skulder. för ränte- och amorterings- förpliktelser, ” risk att : förlora på försäljning," ansvaret för: underhåll, uppvärmning etc, Bostad i en villa blir ju oftast ganska dyr, åtmins- tone : den första > tiden, om man måste finansiera den med stora lån. Den är också" svårare att byta el- ler sälja, ” så "man. får räkna med deri uppgiften, ty famil- jen”kan svårligen orka med större utgifter för bostaden än 20 Proc. av "inkomsten, Om man nu ger sig :in 2 att en ' viss bundenhet till platsen! I osäkra tider finns också risken, att den ekonomiska situationen genom ändrade taxeringsvärden," skatte- m.m, förändras utan pendier för att gå i skolor av olika slag, erhålla bosättnings- och drift. aditlån, m, mm, "< STOCKHOLMSFLOTTAN fick på tlulagen ett gott tillskott i det - att 21,000-tonnaren Soya-Atlantic, ett kombinerat tank- och mal-. "fartyg, sjösattes. vid Kockums varv. Här glider den nya skapelsen med sylt” eller” pölsa med rödbetor och ; potatis ” eller.: kötträtter, vill många av dem inte ha några smör- gåsar, i-varje fall går det åt myc- ket litet sådana dagar.” Barnen sä- ger att maten är så god att. 'de inte vill ha smörgås, +, oviörees sf En som mottog verkets anmärk= ning . .med ' största förvåning var folkskolinspektören, - som 'fann' det alldeles orimligt att 'skoldistriktet skall gå förlustigt en så pass: "stor summa . på den grund "att skoldi- striktet' kunnat "spara in. på smö- ret i en i övrigt synnerligen väl skött skolmåltidsverksamhet. Spår- samhet , med allmänna: medel har” synts honom mera värt erkännan- de än bestraffning. Ett påpekande har 7 isynts honom vara tillräckligt i. detta fall... "Även Folkhälsotnstitutet tycker att det inte är rimligt om det gjor- da relativt ringa förbiseendet skulle leda till att id innehålles. direkta beskattningen; och "ansåg att€.: riksdagen bör invänta .denna utred. nings förslag innan "den ”tar stånd punkt till frågan att slopa' skatten på ett varuslag, ”sort” varit under: 'kastät. beskattning allt; sedar vard skatten införde: år 194P”, ”” har den ett visst-.berättigande hur tokig den i övrigt än är. Skatten på glass torde få räknas till de mest oförnuftiga. och "obefogade skatter som finns. Detta påpekades också av motionärerna; ” Hr Bengtson i Danderyd. frågade med fog om det kan vara riktigt att belägga ett hög- klassigt svenskt livsmedel, en me- jeriprodukt, "med. en avsättnings- hämmande skatt .på hela 65 procent. Detta är så mycket mer bakvänt, som avsättningsförhållandena . för mejeriprodukter vållar oss vissa be- kymmer. Det riktiga vore natur- ligtvis att i stället stimulera glass- konsumtionen. I varje fall tycker man att frå- .gan om skatt på glass är av sådan "art att den borde ha kunnat:'be- handlas av, riksdagen oberoende av vad 1952 års kommitté för indirek- ta skatter kan komma med för för- slag. Men det blir väl, som hr Carls- son i Odensvi say till att återkomma till frågan. AA . , MJ a Riksdagen. ville heller inte vara med om ått ge 1952 års kommitté för indirekta skatter i uppdrag att utreda frågan om beskattning av ”.| kolorerade " veckotidningar, varom hrr Elofsson i Vä och Carlsson 'i Bakeröd hade motionerat, En så- dan beskattning skulle träffa en s ansåg mo- Och på 'samma linje är' skolöver-f4 styrelsen inne. - Verket ' förklarar, nu hos rege- ringen'att man i fortsättningen kan tionärerna, och eftersom den kate- : gori, tidskrifter som i detta fallet avsågs , inte kan tillmätas- något större värde ur kulturell synpunkt iktet att följa anvisningarna om målti- dernas näringsstandard och före- slår "att skoldistriktet får behålla pengarna.” se ok förutsätta att skoldistril k | att man själv kan påverka" sådant. Villa eHer lägenhet? "Som synes en avvägningsfråga som man noga måste pröva | innan man ”klämmer tr. | skulle. en besk av dem inte strida mot tryckfrihetslagstiftnin- gens grunder. . Bevillningsutskottets ” "måjoritet ansåg emellertid, att det skulle bli alltför besvärligt att avgöra vilka tidskrifter som skall beskattas och vilka som inte skall beskattas och hade därför avstyrkt motionen. Ut- skottet erinrade emellertid om ”att Av: de citerade orden” kan man : ne nästan + få. den. uppfattriingen, ''att bara en skatt funnits' till länge så son, som här ses Smörgåsbord ombord m. 8 a och ' s börjar 'närma sig och det arbetas -- just nu för fullt på många håll för -.- att få utlänningarnas ögon öppna KK för Sveriges lockelser som- turist-, land; I 5 "Svenska" Lloyd här i samarbetö med :.SJ utarbetat en' innehållsrik, och färgrik folder med ett trevligt" schackmönster av typiska Sverige” " motiv på omslaget och med titeln ' : ”Syweden — a good move” ”. Folderh ej ; är iellt riktad till avet nen och har” just distribuerats till alla : reseByråer i England, Skott-"2' Jand, Wales och Irland, ' st : Den Jockar med mångfaldiga ling stätliga Vasaborgar till Tänstertrd - fik och den i Sverige tämligen ”ut- - bredda förmågan att kjälpligt prar,. i ta engelska, ' - Det : svenska - ahörgåsbordet (”Smir-gaws-board” ”) på Lloyd= . båtarna är givetvis både vederbör-. . ligen avbildat och omtalat och män läser . med. ett småleende på. Jäpd, parna de vraktiska anvisningar, som;”. ges för dess ävnjutande: glosor le ”Face it Bbravely. Most. "people a survive. The ancent rites which go" with smörgåsbord mayseem barbarie and fairly erazy but they are quite -imple, Many rounds, ri len fre- > iuent brief attacks tend reduce”” sc ig ”- lutredningsdirektiven för kommit exa Br to ycur own advantage Bud tnat of ycur fellow-passongers. oc LJ MMK FFV ITV heh | sä fasrskska Mot mkobskukabohnk hr shrhrratrcrkssrttrskatntbrhrdoshrakshre VITEFIVI TSL PRC DAL A sk ARå RA KS ALAA Cd. vä
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.