”nisdagen-' den: lö-m mare: 1957. ” Dagens narin : : oo: HERBERT. : | "Solen gär upp kl.. 6.29 'och ned 4 / kl. MEVAEGD | "Morgondagens ' na) . GERTRUD "Solen gär upp kl; 6.26" och ned KL 181 Dagens dikt: Ty hjärtat bär en. hemlighet... som gömmer världens gåta: : «den tyder: ingen, som ej vet ” att älska och förlåta, — 7 "(SVEN LIDMAN) ”v ”BYAHORENET” GÅR” .I det traditionsrika” Brantevik har enligt gammal god sedvänja skräddaren >< Inge... Henriksson + ”blåst i hornet” för att kalla till)" " byastämma, ' berättar Kristian- | stads ' läns. "Tidning: Uppdraget "hade han fått av årets åldermar, sjökapten ':Wictor:: Fredriksson. Det hör "till. åldermannens : upp. gift att blåsa i hornet närhelst . ..HNågot sammanträde, auktion, fest vo "Seller dylikt skal hållas: tt i : | Förr i tiden, då det inte,fanns ” någon telefon, "hade åldermännen ett ansvarsfullt värv; men numera . kan /han ta det ganska lugnt, I s "regel kan han. nöja. sig med att : ; , blåsa bk hornet: en.”gång om: året : — till fastlagsfes Hå : RÄTT, SIDA? . ' Det berättas' att en rysk. mili- . tärbil långsamt, rullade genom en gata i Warschawa medan ' en of- ficer noggrant. studerade husnum- - ren, M Plötsligt ropåde Kö än polack " på trottoaren: - + — Säj, kamraf, vetz du. på ken sida krigsministériet är? Polacken ser sig försiktigt oi "kring och svarar viskände: — Jag vet inte alldeles-säkert, . men jag skölle tro på 'Malenköv: = 2 o' DM. — EA — —-— TO: ga (cd har en del grisar av engelsmän ' köpts i södra Haland.-Det: är "djur från Dömestoerp, Bonnarps "gård och Brödåkra..Deråsg' ka: rantäntid i Skåne är: nu: slut, och i går flögs den första kon- " tingenten till. Jersey, som be- kant en liten ö i Engelska. "kar och består av en galt'och res: : ten hondjur, Transporteh sker i två omgångar och kontorschef "Gunnar Andersson vid” Halm- - jer som vårdare. Första flyg- planet avgick som sagt i, går och det andra går på torsdag. Det är Halmstads: Slakteriför- "ening som förmedlat köpen. sa FRIA ORD - NL holms "Ti ..nalen. Djuren är 73.8 månader od "fenomen; stads Slakteriförening 'medföl- : och det är försett med alt tänkbar lyx, bl.a. luf . Som ett svar på den starka korkurrensen från flyget I "och bilarna har de bygga réna lyxtåg, Det här avbildade är beräknat för en genomsnittshastighet av 90 km. Vv pa 441 tyska järnvägarna börjat: .. timmen, sell > överflödiga. ” Rn ing, som gör rökkupéer . ” Nykterhetsrörelsen Hallands distrikt av NTO hade i lördags och söndags års- möte i Halmstad. Före förhandlin- garnas början höll folkskoll. Da- vid Svenningson, Vessigebro, Pparen- tation över under året avlidna medlemmar. Verksamheten under föregående år har varit god, "bl, a. har teaterverksamheten varit lv- lig och även scoutverksamheten]|; kunde notera framgångar. Modo lemsantalet var vid årets slut 8353. Till ledamöter .i distriktsrådet valdes Gunnar Arvidsson, Halm- stad, distriktschef, Per Olof Ceder- kvist, Halmstad, Tig2gärd Larsson, Halmstad, sekr, Åke. Nole skatt- Hal Ej vi distriktschef, har I otaliga annang har under Den psykiska sjukvården . - | övertas" av landstingen? : ” raldirektör och et för Medletnat- . de sistförflutna åren frå; frågan om den svenska - sinnessjukvården = stötts och blötts i den offentliga debatr ten. Omdömena har varit skiftan- de, och meningarna har gått starkt isär. Ofta nog har inläggen fått en skärpa, | som "visat att debattören trott sig förmedla cavvi: Nga san-| ningar. Och därav har följt uttryck uttryck” sådana som dessa: ""Sinnessjukvården här 1 lanlet har » råkat i en återvändsgränd." Svensk sinnessjukvård släpar efter på ett iögonenfallande sätt. ”Sin« mästare, Erik Andersson, Bygget, studieledare, Sven B Ves- ungdomsledare, - Ingvar Andersson, Träslövsläge, juniorle- dare, och Håkan Karlsson, Var- berg, Ann-Marie "Larsson; Hishult, scoutledare, och Karl Isak Karls- sön, Halmstad, rådgivare, ' sigtbro, - Holm; -” Albin Gustavsson, Halm- i stad, och. Axel Svensson, Varbetg [Drama på AM örepublik:” NEW DELHI (AEP) - a skuggan av de stora politiska spänningarna ' och "omvälvningar-|- derma utspelats en politisk; tragi- komedi: : på ' Malediverna, en ö- grupp i Indiska oceanen, bestå- ende:-av ett otal små korallöar, "grupperade > atoller, På dessa tropiska öar bor 90.000 infödingar, nästan alla mu- '- Hammedaner.: : De " har - under "många århundraden levat under sina ” sultaners herravälde vilka ; sedan” ” 1700-talet " brittiska” "kronan. "Ögruppen . för- » valtades' under ett par århundra-|'. den av brittiska ämbetsmän. från det - närbelägna' Ceylon, . Efter andra världskriget "tågade brit- "terna > ut ' både från Indien 'och Ceylon och Maledi der århundråderi. famil- ad iska : DE ät i. sitt demokratisk ed : entusiastiska : folket" till ”republi-]. kens: president, : "Reförmivrig som an, vär; satte. presidenten i gpng] ;,Han.s befallde; attt: - kvinnorna inte. Jängre:. skulle gå : omkring 'halvnakna - utan: bära . europeis! "kläder, : eller . rättare "sagt, icläder: om vilka ' man. trodde att de' var europeiska, Kvinnor- : na- sydde: kantasikostymer-'i, en- lighet "med virriga men. ofta pit-|- . toreskä - föreställningar om: frihe- » tens 'dräktmode;: Kvinnorna 'val- "des Fockså in: i-parlanientet. Män- , nen-”' gormiade, : Folket... började], i uppfatta 5. "demokratin '; som "7 .ett domligt men ; helt obegripligt ya ' förordningar: ut- "färdades. dagligen. ' Nymodiga: be- fallningar,': nya” skatter t.o.m. statligt tvångsarbete och liknan- de organisatoriska överraskningar medförde. att de enkla och .tidi- gare så lyckliga 'malediverna Bör- jade uppfatta demokratin som en sorts" tyranni, ös oc - I Amin Didi,. f.d. sultanen och överdemokraten, " hade tämligen | dimmiga föreställningar 'om "den "nya: värld som" han ämnade in- tänder och dessa måste repareras Med förvåning har jag obser- - verat, att onsdagsnumret av Eder tidning innehöll en av mig signe- rad artikel 'om Laholms manskör, Artikeln var avsedd att jämte öv- - rigt. material ingå i en planerad ”minnesskrift” ' för "körens. med- : lemmar,' Manuskriptet hade en- > dast utlånäts för att Ni skulle få - benytta: Eder av där: ingående sakuppgifter. Utnyttjandet av ar- tikeln' på sätt som 'skett och utan klaring från Eder, ' Laholms den 13 mars 954. . Walfr, Göranson,; N . Byräförest. ”Waler. "Broder, » ; . "Förklaringen är lätt. "att lämna, Den medarbetare ,som hade hand om Ditt utmärkta, välskrivna manuskript tog det som något ' alldeles självklart, att det var avsett för publicering — själv "var jig nämnda dag och 'dagar- . Da dessförinnan » borta från tid- ' ningen på grund av, influensa och | hade ingen aning om att Du väl- villigt lånat oss manuskriptet. Då det'nu visat sig, att Du icke av- såg, att Ditt manus "skulle publi- "'. Ceras, vill jag djupt beklaga ”ut. s nyttjandet”. Jag vill också- be- klaga, att jag på grund av min sjukdom icke blev i tillfälle att | > som avsett sätta mig 1 förbindel- '» | re med manskörens ledning. / ko ofe Gustaf Bertland. "Göransori” min vetskap torde tarva en .för-|. men underlät inte att från utlan- det "införa 'nya reformer, na har under de senaste måna-|” i 17." ringrev ellerl. lydde : under] indrade:' det traditionella |" föra. Han : hade dessutom dåligal.. | antingen ;; London eller i Madras. |" » Han var'alltså ofta frånyarande |: Han] "gick ut på jakt och fiske" eller ' ville : besöka sina släktingar 7 Å "grannbyn, sv Allt hade emellertid gått Brå . om ” bara den" lilla: demokratiska republikens näringsliv hade 'fun- "exporten 'av sina produkter till Ceylon. Under år: 1953 härjade "där en' svår" ekonomisk depres- sion: Malediverna fick dåliga pri- "ser för sina fiskar' och sina kopra ” men "måste betala, fantasipriser för "det : ounibärliga . riset : som måste importeras från Ceylon och fastlandet. ': Demokratin” var inte bara ett tyranni,. den var. också fattigdom och hunger, så upfatta- des "den av befolkningen”” s Presideritens två kusiner Ibra- him Mohammed Didi och Ibrahim All, Didi. ställde sig” i spetsen ” av ot 3 Den avsatte "republikansk suls : tanen. hade emellertid läst histo- rien;: omen korsikan som” hette Napoleon... Från sitt .Elba söm nu hette Doonidii, -flydde "-republi= » keris president: och hans "landsteg "nyårsdagen i; Maledivernas : hu- .. vudstad Malé, åtföljd av -14 trog= "na män som utgjorde hans 'gene- "regeringen Nyheter” öm 'tyran- gerat,. Landet levde. tidigare på|l: . ralstab, samt. den 7 deriokratiska I ni, där känslan . av att;stå utanför ” gemenskapen” har ni nog alla | iblantd.”.F ert fall undrar jag om den kanske. inte beror. på! att hemma, » att. ni ofrivilligt" jämför föräldrars. Utari att ni vet av det kanske ni —-trots er vänlighet — verkar en :smula. kritisk .mot de. andra '" . ungdomarna, .: Enda : sättet tror jag vore att ni slutade fun- dera : över: vad de ger. er. istället: koncentrerade er på att gi dem så mycket som "möjligt, utan att tänka på: vad ni får igen Ke > äv Nu -med de flickor och; |bojkar som står och ser ni "är så: älskad ::och uppskattad !| . andras uppförande mot er med era; Till distriktsd, ad rel derades: David .Svenningson, Vessi- I gebro..' =. I övrigt företogs följande val: udiekommitté: - Sigvard Berg- kvist; YHelmstad, och Arvid Nils- son, 'Träslövsläge. Juniorkommitté Astrid Johansson, Ullared. Gunnar Arvidsson, > Hetmstad, Ella . Häll, THelmstad, och Ingegärd Svenning- son, Vessizebro. Ombud vid Hal- lands , folkbildningsförbunds = års- "Erik Ardersson. Bygget, In- gegärd .. Larsson Halmstad, och Sven” Bengtsson, Vessigehro. För- säkrihgsomhud: : Gösta. Pettersson, Halmstad. Ordensombud: Ake No- lenstem, Halmstad, och AB Johans- sony Varberg. ”Ungdomskommitté: Bengt. Pettersson, Varberg, Curt Henrikssoni:” Holm; och Gert Jo- hansson, Skedala. : : Mötet beslöt: anlita” egna "krafter inam distriktet . som instruktörer under innevarande. år. Vidare" be- handlades bl. &'en motion 'angå- ende viss. förbättring. av ordenstid- ningen. Ariel, varvid -beslöts he ställa till ordensrådet "om initia” tiv tll utredning äv frågan om' ut- för samtliga: :nykterhetssällskapen, Vid åresmötet närvar ordens in- struktör,". Olle: « Oskarsson, ' som ta Jade, dels vid ett samkväm på lör- dagskvällen och" dels: på söndagen: | Vidarej- framfördes hälsningar till Ae av en gemensam tidning : | ut, 'så får ni säkert lättare kontakt. Ställ : till små. trevliga bjudningar' ch 'gå gärna med i någon: före- n ning; där. ni kan få nya bekanta. Och : varför. bara söka jämnåriga: i nte ana- vad: många. gam: ch. herrar..som lever, e' h' isolerade skulle lyckliga över att en ung glad fi: Ka kom och' hälsade på ibland, Far ni ingen sådan i er släkt eller bes kahtskapskrets? Så.. tycker jag: hi litet :vintersemester och långa vinter kan gå vem som hel bå :nervernd, Skriv gätna igen oc ina ttolera sig dgare : nens -'oc demokratins återkomst "spridde sig” över öarna. Några da= "gar: sehare stod: "flera tusen 'ma- > lediver "på: gården”. 1 presidentens .pasats. Den för. någon. månad se- dan folkvalde” sultanen Ibrahim Mohammed försökte tvingå pre=- ”sidenten, sin ' kusin, : att. under- "kasta sig den traditionella sam- hällsordningen. Det kom till 'rik- tiga bataljer: mellan demokrater och reaktionära och till slut fanns 7 det endast en död och tre' sårade :smedborgare på- slagfältet." Varav . man förstår att revolutioner bland tillåtelse: av de' segerrika konser= upphetsade folket. Det. gjörde han öckså. Men när:folkmassorna av- malediverna : "försiggår : ganska "hyfsat, It MYS SVT :' Amin, Didi fick. och medi. vativa att hålla ett tal till det)! En = dag ." hade . det . - kommit : et. ilgodspaket : still. den' närliggande järnvägsstationen,". och då en ai tjänstemännen ringde upp för att meddela. härom, ”utspann sig : föl- jande 'samtal: - : — Är det herr. Br. —' Det är" godsägare B. Javisst, förlåt — det var frår järnvägen. Jag skulle, bara' medde- la, att det kommit ett paket: ir gods -till . ilgodsägaren... sig på golvet i ett uppenbart epi " leptiskt” anfall... Förre, "sultanen . och ' senäre presidenten dog. där, > "ansikte-mot ansikte med sitt folk som föredrog 'monarkins. slaveri i stället för moderna ; regleringar. Under sitt: folks hedersbetygelser begravdes” den ' avlidne, reforma- .torn' och landets 90.000 invånare bröt honom - med sina . protester upprättade t.ex. trafikpolis som ”-antrollerade infödingarna när det” blev han så "arg. att ban kastade N "fick "återgå till: den 'gamla' ord- ningen "under sin nye sultan. - Brott .uppklaras' snabbt. av: polisen sämst "med stölder” STOCKHOLM > Statistiska centralbyrån nar nu framlagt sin tredje" polisstatistiska årsberättelse, som gäller till 'poli- sens” kännedom år 1952 konina prött; det första år för vilket sta- ”tistik .av detta slag upprättats, gällde året "1950. T förhållande till folkmänkden uppvisar bland stor- städerna : Göteborg största antaletj' brott, varefter. följer Malmö och Stockholri .i nämnd ordning, me- dan ' bland, länen Uppsala, Stock- holras och Östergötlands län före- Jef höga ” brottssiffror, Kronobergs, <ristianstads och Kalmar län där- emöt mycket låga, =. "Drygt 300,000: personer redovisas >. omkring var 20:e traffmyndig in- låret Defta fänebär dock ej, att yvånare varit misstänkt för att ha gjort sig' skyldig till. brott eller för-) Proc; av fallén, varjämte hög upp- klaringsprocent kan "noteras ' för fosterfördrivningar, >” otuktsbrott, rattfylleri m.'fl.,'medan låga pro-: seclse. De misstänkta ind r ' nämligen i stor utsträckning dubbelräknade, bl. a. enär &n och samma person , kan ha varit miss- tänkt för flera olika brottsfall. vid olika — tillfällen under året. Pr na! centtal för tjuvnads? brott, gäldenärsbrott och skadegö-" relsebrott. - sr I Hallands Tan kom” ”öglamanlagt” 49 4 "brott till polisens kännedom, däribland ” 3 fall av. urkundsför- 100,000 av med Holk i ål- dern över 15 år har de misstänk- tas antal uträknats till” .5,563, vil- ken siffra” ju ej är så skrämmande. Sammanlagt : 25.080 brott: kom till polisens kännedom.. Hur många fall blev då -uppklarade? Även -på den punkten ger statistiken be- sked: 115,000 brott Klarade: polisen upp och av 'dessa. var 98,000 'kom- na till dess kännedom under 1952. Detta - betyder, att inte mindre än 43 å 44 proc, av det ärets brott brev uppklarade: före årets utgång, vi ket säger ert hel del om effex tetn av: krimiralpolisns: ar falskni; dsbrott, 4' mord, ock dråp eller försök därtill, 5 fall av vållande: till annans död och : gestalt : 2 mötet; av en' representant för. Gö- teborgs N7O- distrikt. Gör pornögrafin. under .giftstadgan! FÖRÖKAR RUS ? . STO CKEHOZLM rätt hävda att. bryderiet framkallat hämningar och komplex; .som varit till hinde; för" en sund inställning till de. sexuella frågorna. Men det existerar ingen -Kinsey-rappört som I utreder hur många komplex, som framkållats " av ;-'smutslitteraturen, skriver «i Sveriges ' folkskollärari nors tidning: Det heter vidäre bl.a. De flesta;unga människor har en naturlig instinkt när det' gäller att skilja... på . begreppen kärlek: och sexualitet, 'men, den förgrovade ma- terialistiskt sensuella" syn; som.:mö- ter. dem: i vissa tryckalster; blir till "Revisorer, - blev Karl Johansson, : | kesdepartementet serinrat om dessa Ae räckligt beaktats, '” med..en viss. har kollapsat” Man torde ha rätt att påstå att medi- cinalstyrelsens chef, generaldirek= tör Arthur Engel, på ett ganskal fi lyckligt. sätt finner medelpropor- tionalen, när han säger följande; Det är tyvärr ett riktigt konsta- terande som den gör, vilken menar att vi kommit betänkligt På efter- kälken ifråga om vår sinnessjuk- vård; de allra senaste årens upp- rustning har naturligtvis betytt mycket men förändrar inte bilden i de stora hela. Det är lyckligtvis en stark överdrift när den ene el- ju ar varit at försöka skaffa medel för peykiats Te forskning, Detta h: så angeläget att det måst gå före åtskilliga andra och likaledes be- tydelsefulla arbetsuppgifter, Jag har haft äran och förmånen att Yika söm ordförande 1 Medicin för psykiatri, På basis av de många utredningar, som nämnda kommit« tå hunnit ' verkställa, har forska ”häsrådet byggt upp en framställ= 1 & till pegeringen om höjning 'av des Varav över 500,000 kr anse börå anslås till dylik forsk. ning, en som den är av vital oc tet har sagt stt tungt vägande ofd tillstyrkt anslagev Jag kan entast med djupt beklagande konstatera klagligt nej. . : När. överhuvudtaget frågan - sinnessjukvården förs på tal är det. mig kalla det, delproblem till de | väldiga Jag tähkör I ler andre vill påstå att vården kollapsat, > Många är de faktorer, som med- verkat till att vi nu står" där vi står. Jag skall i det följande tan- gera. ett par av dem, : Svårigheterna & störst”på det . personella planet - Våra svårigheter, de förutvaran- de, de nuvarande och för viss fram- tid överblickbara, ligger framför allt på det personella planet, Större | hinder möter inte — eller bör inte möte — att delinitivt eller ' provi- soriskt lösa de ”byggnadsfrågor, som ' "ständigt ahmäler 'sig då det gäller sinnessjukvårdens yttre ram, Hela den långa räckan äv besvär- ligheter, '' som mött sinnessjukvår- den under de senaste decennierna, bottnar. djupast. sett i svårigheten att. skaffa läkare. till den psykia- triska disciplinen, , Här är svensk "| sammanhanget på de psyklatriska det varit mig möjligt har: jag sökt, fa till intresse på den, punk" n. : Låt landstingen överta den psykiska sjukvården! En organisation åv sådana kvdåls ' ningar, så fast uppbygga' sor gär ha är möjligt, skulle få utomordent. ligt stor' betydelse, i. främsta . skulle det innebära ett It > '"F landstingens övertagande ska sjukvården, och ätt vi snabu.: sas det läge då från gan: om det, Svertagande måsta allvariigt tas up,' ”U grönskhilng i det andra ser jag. f. wlika psykia« triska lasarettsavdely ta tänkbara utbildning: platsen, för psykiatricl; Tillkomsten äv. sådåha vård in- te tu tal om den me och detta bristläge" kan sägas innefatta. ock- så annan ' personal,' söm; krävs och behövs ' för vård av själsligt sjuka människor, ' Det må våra mig tillå= skulle 1 ett :slag väs sentligt förbättra rekryteringen ; äv : är (eller borde vara) en av de törs sta 'åtgärder vi kan tillgripa. Att tet "att här påpeka att dicinal styreisen år ut och år in hos inri- fakta, vi har inte. fö; ats, tvärt” om, har, vi, varit envisa i överkant, Men enligt min mening har svåra] propåer och hänvändel: 1. Generaldirektören . tryckte nessjäkvården, En fråga: Vad Bot ”rnåste. dock" kunna dess ”uppkonist. Vad är det för att ta ett exempel — som avhåller unga blivande”; läkare » från; vv vår sjukvård? ; Mord - Orsakerna är eden flera, men en av" de avgörande är utan tvekan" att" inokmsterna "inte > är särskilt ;. goda, . "Vederbörande har heller: inte: "samma . möjligheter: till inkomst från öppen 'vård eller lik- rande $om är många av deras kol- leger förbehållen; För att drivå in utvecklingen i riktigare och för vår en' bitter barlast, som" de inte. kan frigöra sig. Jdfrån," "Den, hindrar dem att göra ett sunt val;-att-möta kär”, leken fört defullt och spont: kvård önskvärda bånor sy- nés det mig. rför nödvändigt att och förgiftar deras syn på motpar- ten långt innan "dröråråarna tagit bSådan 'är människan”, tänker man, ”en vari » Det "är "möjligt > Å behövs för att egga utlevade roueer av. båda könen, men 1åt oss d vandla den: til apoteksvar: lägga den under" giftstadgan. Ung- domen, > den "friska, och naturliga, behöver , ingen narkotika, . Den har sin: unga, sunda" fysik, sina fram- tidsdrömmar: och sitt svärmeri, "och [1 detta är Yess legitima rätt, som det vore brottsligt att söka beröva den. I själva skapelsedriften ligger, dess- I, utom -innesluten 'så mycken inspi= ration och verksamhetslust att man även från andra kter borde speciellt på läkarbristen inom, .sin= + människans beho avi: också : ha invärtesmediciyien och väl: reprasehterad: vid, vår nessjulchug. : ämligen att hela bl 7 | Psykisk - sjukvård och :sömatlak . sjukvård” " (ktoppssjukvård ,slltså). j får inte vara så” hårt skilda: åt de' hittills vårit och alltjämt är. stånd och Ju förr det skety'us bättre är det, Ett samarbete" ni tiskt lösas: om alla goda kraften samlar» sig: härfö: . : Att det sedan. är min lvligg föra hoppning att: det i' vårt land skall. skapas väsentligt ökade möj,” ”Iter till öppen vård även vid sinnessjukhus" bör hot båkgt av' det åvan sagda vara tä självklart. Under alla förhål. 2 | kan på gå sätt en. förbättriin 2 en i de ek iska v. os en: "motsägelser C Om jag hade" er son, 'som ville bli "medici- nare och som bevisligen | häde' fal- lenhet härför, "så, skulle jag råda honom: Gå til. sinnessjukvården. > varför? Jo, därför att där skuls "han finna +. de absölut största uobgtftårna ur den rena sjukvår- dens synpunkt men framför allt ur for: ren ' för? de . vid: sinnéssjukhuseni ks mina, underordnade läkarna, Outslitlig. filt: | äv stelnäd. java En ”mårklig” fabrik, förvandla lava från vulkanen Etrigt till en Konstylleliknande produkt; sätter. igång nästa månad 'i Sänta Teresa . di Riva, inte långt från < Messina. — det mest vitala akta sig för att leda in den i ido- kanaler och sumpmarker, » behöver. upplysrång frågor; heter. det.' Javisst, men, om vad och i vilken forra? Sexualupp- Iysningen, den legitima, söker med alla medel övertyga "människorna om att lyckan i samlivet mellan två isk bygger på hänsyn och 132 ”övriga isshand+sbrott”, 7 .våldtäktsbrott, 36. otukts- eller sedlighetsbrott, 1,230 stölder .och 80 snatterier, 120 tillgrepp av bilar och motorcyklar, 4 rån samt 1 3 andra tjuvnadsbrott, vidare 66 för- skingringsbrott, 138 skadegörelse- brott samt 1 fall av lönnbränning och 153 fall av ratifylleri ävensom 72 förseel mot sk ffleg: n I Älvsborgs län kom samm: vanlegt. 2611 brott till ' poliszas se dom, däribland 54 fall a av urkunds- såsom misatänlpta. för brott vundr. v Mord och dråp klar: des ucp tå förfälskning, "= «7 ot finkänslighet, som endast kan fram- skapas av verklig kärlek, Vi har in- te för mycket kärlek utan för-litet, hävdar en känd .läkare. "Människor- na är svältfödda på verklig kärlek och gemenskap och därför söker de mätta sig med surrogat, som läm-= nar dem lika otillfredsställda. "Detta gäller i allra högsta grad flickorna. Varför söker de upp natt- klubbar och obskyrå ”danshak? För att komma hort från ensambaten ve 4 Lavan placeras i ett oljebad, där den smältes ned vid en tempi "ir . av 1,000 grader -Cz "if, t vården, oo "De första åtgärder, fag, haft nö jet vidta i min egenskap a av gene- för tidiga” sexuella: förbindelsér? Av skräck för att eljest bli försmådda, skjutna åt” sidan för: andra, 'som är. mera ”frigjorde”.' Tidigare har det varit kvinnorna, som slagit vakt bm sexuälmoralen; Vägen ' till. kvinnans kopp. te. I en liten” stad 'annonse- soni skulle roa en trupp utländska gäster. "Annonsen var olyckligt for- mulerad och gav anledning till vis- sa kommentarer... En av dem löd: Det är väl. därför: de är skapade.” och isoleringen. Varför! inleder dej. sångkammare gick förr över äkten-| - skapet, "numera räcker det med'en|- sr rades det "efter 500-unga:kvinbor, |-- varefter den förvardlag till et 4" ne som påminner om filt, Pro : k redan företagits med 1,500'K:” den produkten och-har gett-m-7 Å i goda resultat, Lavafilten är 'plik«.. tiskt . taget outslitlig och ycket : motståndskraftig mot "olika ”kermle , ska ämnen, 7 De ” maskiner” sori "framställes lavafilten är av" tyskt fabrikat, . rr 7 så Jängt har v vi avancerat n simera värd ös "än vad den kostar; > I ar, den bla > få psykiatrin i egenskap hv speölell, : åstadkommas, öch frågan kar. fake . be > som" skall” ar synts mig . i Canna angeläg>nhet; utskottet har NM att det från regeringen kom ett be so oundvikligt att vi stöter på ett, lit sinnessjukhusläkare, vilket I elr; Älv - vid lasaretten, bildlikt" talat förs ankrad där, och därtll';företrädd "> kudnigt". och välutblldat. tolk, - sträva för, På samme sätt vill jag IN ; den tar fasta på. något myg« > bör..ett' överbryggande: kommr still ine ]lasarettsavdelnibgarna, I den. mån der det nog inte. tvivel pm. För - NO ” ANNA FITVEEIETTTETYVTYTTTYSN NIT EFIFER FIRE FISEESEEFEFEFEFOVFTISFIISEEFEITERE TA FIYVETTYFTIFTTTTES AAADAARA. Jr,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.