Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
| | | vvrerevry rv vv Yeryv vereeyreeeeYyererrvPprvv rrvYreYY verYeYrYYYYYrEeFYVTFYVV hit dasen..den: + "+ anser, engelsmännen, ' Det torde ' 1400-talet men förlorade den åter , detta år datérat”sig G - läggningar, ' Havet : fick motta NÅN N E SS tr > DET KAN FÖREFALLA PA- / radoxalt att det' befästningsverk :som allmänt ”ansetts "och fortfå- rande anses vara det starkaste ti. världen är en' fridehs”hamn, — Om Gibraltar hade varit ens en smula svagare "hade det «. under. det. andra världskriget blivit en mycket: blodig .' krigsskådeplats, också hålla streck: ett anfall mot Gibraltar". —-" den' mångomtalade "Operation Sjölejon” 'vat lärige och . väl "både Görings, och- den tyska generalstabens- älsklings-. tanke, "som 'man' emellertid fick lov att överge just på grund av Gibraltars starka försvarsbered- rik = -Tariks, herg), Spanjorerna erövrade fästridgen I mitten av till engelsmännen , 1704. Från: raltars, sagolika maktställning: söt” den nu innehaft: 2-1/2 århundrade. "Från börjar: av! 1800-talet 'tigr Gibraltar utan avbrott 'varlF fö det 'ca,'1..kilor ,ett.6 meter: brett ingenrhansland skil- ' På s.hela : området ist några enstaka" oliv- träd — alla förnödenheter måste hämtas utifrån. T.o.m : vattnet , måste :samlas. upp. ur: regnet. i.speciella bassänger söm delvis är inbyggda i berget.' Brit- | terna jämför gärna; Gibraltar: i säkerhet: med ett osänkbart slag. skepp;'Också'i ett annat avseen- de påminner det om ett" krigs- skepp.— det producerar lika litet. livsförnödenheter” som ett” krigs- fartyg. Fisk är det enda livsme- del. som Gibraltar själv "kan an- skaffa och det är "sket söm gi |vit: Gibraltar. dess enda "industri. — konseryproduktionen. ': 5 al jätteklippans: " den grunda gecirasviken. Dess invåndrtal ä -£a 25.000 — på da- z ia. nåt I ituisen” fler därför elen av "arbetarna mn: del rav” butiksbiträ- perléts bäst befästa "stödjepunk I > guvernörens: ' palatsträdgår. kan man ännu se 'några kar hel och kulor som erinrar om ra belägringen" '—"1779—83 försvas, rade 7.000 britter Gibraltar fram gångsrikt: mot fransmännens och .! spanjorernas 40.000 man.' Genast . 1 början av det"andra världskris get — med. tanke på axelmakter. ' nas : eventuella : Angrepp: "— sprängde britterna in en hel gar- ' nisonstad och ett bilvägsnät I den berömda ' kalkklippan, ” därmed kompletterande” de... vidsträckta depåutrymmena och övriga an. 1 1/2 miljon ton”skrot och fyll- nadsjord varigenom man kunde föfstora det iviktiga med nästan 3 kilometer, "> - ” "Klippan Gibraltar är 425 m hög och'är tämligen brant: på: hord- och "östsidan medan, den sakta slultar mot söder och väster. I riktningen” norr—söder . sträcker den sig över én längd om 4 1/2 kilometer, . I I Dess södra Fe Europa och där vakar en mäk- lig fyrbåk över Medelhavets. port, all de som: uppträder St. flygfältet SS SSI Gibraltars.hovsområde är scen udde kallas Punta vår. bild landar ett engelskt: jaktplan: "däck I bakgrunden skym fever - - det stolta "och språket, komstskatt 'och de är. också: be- "surt för den"enskilda' medbörga- , dess. befästningar, är en. av brit- i Redan : uppgifterna om den. en- r | ning. r' från ö det” övriga:|— ”lanande "människor. De kilar om: Ipet i vid truppgrånskningarna på [Gibraltar lika länge söm”aporna. | typiskt spansk, både arkitekture skyltar : engelska. Invånarna behöver” inte. betala "någon In- många indirekta 'skat- -hemlandet görs livet friade från ter som ; ren; Få exportvaror' är. belagda ed tull. Undantag är tobak och höldrycker; såsam brukligt > är”på”annat håll. Gibraltar: vore .en- idealisk” plats, för turister "— : och säkert också "intressant; Men antalet turister:mäste: begränsas av. militära: ski ibraltar och ternas bäst bevarade hemligheter, » gelska "garnisonens numerär 'går ;i sär. Troligen "uppgår: styrkan -- till 20—30.000 man -— nästan 'li- En. viktig grupp av. invånarna utgöm av aporna, en magottart den. enda i Europa. Dessa små stridslystna": krabater, klättrar fritt? omkring "på" klipporna, och kastar ner” stenar på' intet ont kring överallt och det finns knap- på. De retas med gamla och bar: kade; vaktsoldafer och kap utan vidare. blanda sig med manska | paradplatsen. '' Och "ändå -matar manriarna i dem ' "frikostigt med godsaker ”ur . arméns" förråd. Ett gammalt" ordspråk säger nämli- gen — vem som nu uppfunnit det = att engelsmännen” stannar. på Ett annat ordspråk säger. att det briftiskajsamväldet håller så län-' ge Gibraltar är i engelsmännens händer... 'Vad.menar månne ud- | dens guvernör? Det ser nämligen ut som om"aporna håller. på "att dö ut: — det finns numera bara några hundra.kvar av dem: Dag > - Ste om men gatoinas nåmn-' past "någon" militär "hemlighet |gen : västra flodarmen : cirka" tiö som -inte "små -apögon' har : kikat | mil från" Ishavskusten.. Det lilla” blivit! mer och mer van vid den . .Jsom” man 'kan-kö ..|stätionerna.”, + + ”Aklavik är uppkallat efter ett eskimåord, som betyder ”Där det finns björnar”, Denna ”metropol” i Mackenziedalen är belägen vid samhällets befolkning uppgår till <,. 400 själar, varav de flesta är vi- ta. Hela-distriktet:kring Aklavik bebos' däremot” av ca 1100 eski- måer,” 300 vita samt ett hundra=';.. . tal indianer "tillhörande Louche- uxstammen. CC” FÄDER TO ST Allt sedan Henry. Hudsons da- gar har polarområdets ekonomi grundat dig-på pälshandeln. Fol-: é kets levnadsstandard stiger och |: efter: den' växlande"; bäver, viträv, mink : ' och märd.: Även om eskimån före- ”” drar fisk 'och säl; har, Kan dock vite "mannens föda; Ja, han har ' också börjat gå ide vitas kläder, | 5 på på handels ; nr Yr paa nu . Trots. det nordliga "läget har. man lyckats: få” goda odlingsre- sultat, och distriktet är numera, : självförsörjande i fråga. om grön- saker, som hinner. växa under de, långa solskensdagarna i, juni ock " Med bränsle är man också ';u tillgodosédd genom: silvergranen som har en ganska stor utbred- ” SINN Pla H ning 4. väl skyddade och sänkor,”. . "Före 1948 anglikansk "vars omfattning gradvis- utveck- > latsitill att inte! blott omfatta, dalgångar | : "lg undervisningen helt och hållet i händerna på den katolska och a kyrkan, "samhet." Numera har emeilertid myndigheterna övertagit denna,” :elementära skolämnen utan även allmänhygien och slöjd. Nästa år ' - kommer ”Aklavik även, att få en "Tränsportproblemen - är: främsta orsaken till den långsam- "ma utvecklingen i norr. Avstån- den är mycket stora, och de oer- -hörda tergperaturdifferenserna, i förening med Jandets topografi, gör resor till svåra och dyra fö- : retag. Flygets - utveckling har emellertid bidragit till att under- lätta". kommunikationerna i' de svärtillgängligaste.. .: ' trakterna. Flygbolag som är stationerade i bedrev sin missionsverk- ' den” ' etyder ' ”Där " björnar” ; lastångare; som, trafikerar Beau-: . fortsjön och förser handelsdepå- J| iedalens huv hällen upprätthåller” trafiken . med ' hy- droplan under somnfaren, och på vintern sätter man på landnings- skidor, En reguljär. linje från Ed- ' monton till Aklavik utgör polar "områdets enda kontakt med den .; egentliga : civilisationen, varvid / både . gods och passagerare be- fordras.: Under sommarmånader- na har Aklavik förbindelse. med ' Edmonton en gång i veckan, vin- tertid två gånger i månaden. Un: oder sommaren ombesörjes gods: " trafiken även flodvägen .: nedför : Slavfloden över - Stora 'Slavsjön -och vidare nedför Mackenzieflo- den. Gods destinerat till hamnar' som Coppermine : och Paulatuk på "Ishavskusten förs med' pråm- släp till. Tuktoyaktuk, där det N X Flygbild av Aklavik. omlastas på mindre oceangående er, de ka ge å -polisgarniso-,. nerna samt ”väderstationer me proviant och förnödenheter; :/ Norra Kanadas snabba utveck ling under de sista femtio åren får ses” bakgrunden” av. déss ,. mineraltillgångar..-Den ' växande kunskapen öm -polargmrådet har resulterht i en, ökad förståelse för ns ekonomiska möj ” moderna; männi ? isolerade bygder lärigst uppe' i Norden, De vita viddernas folk har. fått mot- - taga civilisationens välsignelser > men ännu återstår mycket; in: . nan, norra Kanada kan inräknas i det moderna samhället, "|| f :tplan å < flygblanskryssorens ttar den kända profilen Gibraltar: >: Merkattorna kon inte ett ögonblick hålla sig lugna. Jämfört med dem är t.o.m. kvicksilver lugnt "|de. Det finns för övrigt många . -|Josefs'och Marias äktenskap be- . : Ifåttning strålade : Vigselringen historia. Miaa N s IP GAMLA | SÄGNER '" FINNS: .: det gott om, även om det ibland är si och så med deras trovärdig-.”, " . het. Till de ' mindre :trovärdiga . =." får man nog förvisa den uppgift =. i” som förmäler, att den första rin-- . gen skulle ha '-förfärdigåts av.” Kaäain, som på gamle fader Adams inrådan lämnat den till 'sin”son; för att denne skulle ge den till sin hustru som trohetspant. Det =" är överhuvud. ovisst - huruvida - ebréerna ' begagnade vigselring, även om den israelitiska trolov- ningsformeln ger. ett visst stöd åt en sådan förmodan. Varken i -.- bibeln eller, Talmud : omnämneés . ringen såsom äktenskapstecken. ; -'Den katolska kyrkan har alltid haft gott om reliker. Man får ' därför ej förvåna sig över: att nunnorna i S:t Annae kloster i Rom, efter vad det uppgives, kun- = nat uppvisa jungfru Marias vig- . selring, utförd i grovt silversmi- legender om den heliga madon- ' nans ring. Enligt en version blev seglat genom en ring, i vars in- två dyrbara stenar av onyx och ametist Den- den "uträttade en massa under ' Från” verk. Tvvärr blev den senare s'u- jue: bev S 6 sd na ring skå enligt legenden" ha )leh, och sedan 'h -, |påträffåts år 996 och skänkes |— 'samfid naturHégtvis till en kyrka. där |tolska kyrkor värtden" runt. > + et garva Grokland finns å alt ringen användes "|På bröllopsdagen erhöll en ring; såsom trolovningstecken, och i Rom 'var det plägsed att bruden i vilken var ingraverad bilden av en nyckel, Ringen var. naturligt. | "gar av: guld och att denna metall” ". valts"för att utmärka den -ädla,' -rena' och långvariga: kärlek, som . borde.” existera mellan --man ' och . > självskrivna metallen? Ja, därom ' - är meningarna delade; Swinburne ' betydelselöst ; av ' vilken. metall . ringen” bestod; huvudsaken: var! >: att ”formen Var rund och utan.:,- . hävdar "däremot den åsikten, att ec . US "gav sin "älskade "en ring av : järn, med en: infattad diamant... - " inte.hellet;beségras, ty kärleken -. ” är starkare än döden” ' Under ti-” | nya hem wet. Terti Nianus påstår; att 'romärna ; använde ; vigselrin: ” hustru. SN AND . Har, guldet: alltså. varit den ' uttalar. någonstans; ätt: det ..var ände”, så att den. våren sinne- « bild föratt : makarnas! kärlek = 707 skulle fortleva och blomstra utan” slut. En prelat från: 1300-talet :, den äkta ringen bör vara av guld. -. Han berättar att en viss Prothe.' för att "symbolisera att "liksom". järnet kuvar allt och'diamanten + : ej kan krossas, så kan kärleken > 75 dernas lopp blev emellertid färn- fsätt med ' guldringen, | i att, såsom prelaten för: klarar det; ”liksom guld överträf- far all (annan. metall, . så .skall' " kärleken också överträffa allting "7 . annat; och. liksom guldet: /pry $ av "juveler, så "skall. äktenskapé : : kärleken också prydas av andra .': : dygder”: ön M Lane t od + t > LAHOLMS TI +. ESSEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.