NI . - i YtrvyrYY vevvevreeeeeeyrtYrYyYYrYFYYYYTYTT ryverTYYTYYYYYY TY PYTY TY Y Yr vyvFeYvyYvryrvYyv rrevrveetrevrevvyvvoerveveetYTYVYYFYFYY TF YET YT YT YTYYYYYTYYTER DS ORT NN 2 : YrYrYy” : Men i svåra. dagar” har ulgordö- sär id på SAN tt , den..-kommit även 'till de gamla tHän e ytt folkmälen.' Det är skola, tidni Å Pressön;-: den starka, omflyttning- "ån bland” befolkningen, kommuni: dtionerna. och I senast radion, för att nämnå några, av de vikti- griste. "faktorerna, som förgvälva, och utrota dem. hö Knäred var länge en nästan” igo- "lefad bygd. Här lovdé folket sitt eget: lv, talade sitt eget" språk, Kom en främling hit någon gång, så var man minst: av. alt någon Prånsldgrappen sänkte. "partis . | prisliidex I maj. ic 3 SS Kommerskollegii, 'partipris. . . index , har från, april. till maj : ot gått ned en enhet till 298, Där- a igenom återgick: index till sam. : a ma-nivå som.under dec. 1958—, en mars 1954, L maj. i fjol var” NS siffran. ;,209.5 Nedgången orsa- a - kag:i första hand av prissänk- oe Gud — ” Skapåren, LÅ gåva "och Frälsaren, DN SN Ape. 27 > Såsom vi i "onsdagsnumret . omtalade" 'har d:r Joäl Wangö]d färdigställt. sin ordöok - över. É 231 = Just nu uppleva vi "gen nor: diska sommaren ' med all. dess grönska och ljuvlighet; Den vid sommarsolståndet.” I dess kristna omformning. här. denna dag förknippats med Johannes . . Döparen — den stränge "bot- "predikanten i Juda öken: 1 den -nya högmässotexten. möta > vi " emellertid Paulus : och där, få vi ta del av Haris tal till grek-T erna'. på Areopagen "i Athén. Här & är alltså fråga om ett mö- » Grekerna” vol : nordiska förfäder. ivsåyrkare. Vad som ,: dock" kastade sin " skugga över denna iivadyrkan är förgängelsen; Att få del äv ett. liv, 'som ej ä underkastat . förgängelsen, det var målet både för de' hellenistiska" myr sterlereligionerna', och den "hele Jenistiska ' Hivsfilosofie 1us . anknyter 'också, i "sin pre dikan till denna längtan; till detta. sökande efter det sanna tala. om | det ' altare: åt. den ;o- kände: Guden; söm han hade "funnit i" Athén; >. Och han sä- ger: ”Om just dettä ”väsende; som I sålunda dyrken utan att - känna det, är det. jag nu kom mer med fbudskap- till eder"; Den ' ende, ' som. kan giva. liv; ” är 'den, från: vilken livets. källa utgår, det är i iden” Qud.” :som " har gjort världen allt; vard däri är, han'som är Herre över himmel och. jord”; Paulus vill vända grekernas :blickar: från » det skapade” till Skapären, från .. dyrkan av livet ti i själv... .. . När. vi nu i-vår fara, natur ' fira .midsomraar,': ha Foul ord till Broken aktuä- utan; gemen; ke förtjänar namnet Vi d j. utan. Honom” könna” få del v det sanna livet... nom. är”det, so röra oss och ä " midsommartid :b sterprakten: och grön genom Guds godhet” hä av all denha. rikedom, såsom |, Israel Kohnodin ;sjunger — fagra blorhsterängar « ädla säd, De ;rika och lundens :'gröna” trä '' skola oss 'påminna. Guds "god- hets rikedom; Att vi den: nåd besinna, som räcker! år tom”, > Paulus. slutar; sitt. tal än grekerna genom att. tala" om den Uppståndné; öm ”frälsåren: Vi böra påminna FEEN pelsens Gud är också frälsnin- gens Gud; Den '-”okände: Gud” som ” grekerna : dyrkade; var icke längre okänd. Gud' hade " Uppenbarat sig, gjort. sig känd sug Kristus. Vi lever i en tid, som också den kän sägas vara " präglad av” dyrkan ” känd Gud”. Den rel; de för människan, Övergiver - hon! då . kristendomen; : skaffar hon sig i sin livskamp andrä gudar, som dock inte annat äro än avgudar; som: ej kunna gi- va lösningen Hå livets central- "aste fråga. Ty denna lösning kunna vi endast :få genom Je- sug Kristus, . som” för oss up- penbarat . Faderns : hjärtelag, som för oss gjort känd den en- de sanne Guden — Skåparen, Livgivarer. Frälsaren. —7 Améen. : | Ekeryd Betania lördag a1 "och Cb ”” se' Tabernaklet; Veinge, - Sönd. 10.30 = söndagsskolan - samlas > för avfärd till Enok Larsson'i +» Språxhult, Måndag 20 försam- > lingsmöte, ” -Onsdag. 29. junior, " möte, "Knäred Betel lördag 1 ock. 16 : se Tabernaklat; Veinge. : .. livet. .Han gör. det; genom att|: ts. att vi dagligen "borde: Påminna, nå, dika”för oss om Guds nåd. Ty H som kärlekens' Gud genom Je-l; gan' måste alltid vara brännan-| . Vonskarna hade ju sn. Fa . Knäredsmålet, er » nu öv erlämnas "Wangö : välvitligt.. gjort några sak ligger färdig i originalmanu- skript, har pågått i nära tlo: år, med skarp "forcering "sedan som: maren i $joL; Resultatet - har bli= vit :e:a 20,000', ord, 'därav'. 17,000 allmänna" och 3,000, natur-, ort-; 'vardags- och växtnamn,: Av: des- sar senare, intaga naturnamnen,' .d. Vv. s. de gamla namnen på: bac-” kar, bäckar, kärr. mossar, sjöar, mycket intressanta; då” de ge. oss upplysningar Tom. fauna,- växtliv och näringsliv i gångna, tider, på samma gång 'som »vi av. dem få utmärkta exempel - på den gamla allmogens skapande fanta: språkbildande förmåg; 1 Drivkraften i-i arbetet. hå rit "kärleken till fädernas gamla språk, dialekten i hembygden” "och svenskan i sin helhet, , riksspråket, såsom man xallar” "det: där. nåre' i betydelse för studiet av: våra klvet. I , dennä artikel par d:r ta s mil... Olson; + er. ovanligt kunnig råan;isom med sitt lugna och still- samma: sätt nådd ett. mål säkra: re; och kanske fare "också än gaml bygderna, " Istensrika bygder "noch; Uppland. : ;Det har, varlt gå- "Södermanland vill. jag "bära! nämna Täbysténen I lät. sätta upp: minnesmärket åt sig; 'medan; han”. ännu; Ivar: :kvar:i livet. Detta ”kvlckwan"” "hör sam- man med "knäredsmalets kvekk, k.v'e k k e "(det blodfyllda, mju: il ka; ”levatide” 1 horn och? ;klövar), ky Be. kvegsellvar flock kvegsänn” Tiksspråkets vieckkyloket k Vi OCK för i ' knäredsimålets kännetecken, så kan här "naturligtvis endast, ett: fåtal. detaljer frarmdragas, Detta li seklerna”. skridit' fram, Vårt B:.k. riksspråk har. genomgått en stor ”digerdöd"” sin”länga ta”och värdefulla; med folkmålen, knäredsmålet, än att mänga vär- defulia. öra levt Kvar i-dem, sedan de” försvunnit 4" riksspråketi :-- tt: Måns glor och huset. .. Det”.var: inter så. stora jordlappar man kunde odla! här lågö "alla samlade i ett: stycke. Det: vär” endast” dén" närmaste jordbiten,;. toften: kallad,:: som låg vid .boningshuset,. de andra ; utspridda ett - halvår." och. Britå och 'han. hade Kommit, |. veckan nästa år ock, om. hån | nu.bara antog e bjudandet han fått för. ett. Dal dagar sedan, till försörjningen, En! förfrågan: ha Måns ' förre. arbetsgiva ken hade. tillsyn. över Hälsingborg: sVarberg, gick över Åsén. Se —; Sedån, gammalt häde, | dennå... : postroute anli pöstföringen mellän > hamn. och. Kristiania, då sjö vägen ansågs mera”! ” riskabel och ': dessutom långsammare. Skåne, Halland - och Bohuslän voro -ju . då dansk-norska” pro- vinger : ” och « när dessa sedån övergingo', däst några kortare uppehåll, På "svenskarna, 'ty: den svenska : «posten. till tdanaet | måste gå genom Danmark, "och vid. alla fredsslut mellan '. "Sve rige och Danmark var postens framförande en stående fråga, som måste uppklaras,, När fre- att. postbefordran: genom: Sve-4 små : åkertegarna ; kring :-Hea-] : uppe: "på "Åsen,: och inte;heller tre .skylle: få. fortsätta som rige..; men” att medhjälparna gick allmänhet, till fyra 3 ä fem lispund.:? Man : fick: ofta. lyfta Och” NN skulle man' vara. Dét. förutsattes i postförord- "att posten mellan Kö: norska penihami. och” SR kt Isingborg'o sen” beräl] a och en halv timme; Postridaren fick "använda en och.en: kvarts timnie ” Per” mil om sommaren och. en"och, en. halv. timmé” om vintern: på, samma, vägsträcka. Med varje timme som den ssti- pulerade tiden överskreds utan lovligt , hinder, skulle bötäs" två riksdaler... första gång; ;fyra riksdaler andra "gång. och tred: je: gången. skulle ryttaren ka serasg och strax utskrivas till soldat... st Men: fördelärna voro” åtminstone "tyckte. Måns så: - Först "vär. det: då den” stora inkomsten, st Det. var den -i.. Fredensbörg slöta år sträc "Kanske: måste jag ha': någon i: som rider. mellan Halmstad, och: ; Värberg också”. "Efter.denna avvikelse-i tan- att "tänka" på förmånerna; : Man skulle: få fria kläder,' ja,d egentligen, var. det. en uniform; som '; ”dé.: dansk-norskav post- | ridarna skulle bära för "att de skullé. vara: Jätt i röd, klädesmössa med gult” "upp- slag. På: rockens och kappans högra ärm 'samt' fram på mös: san skulle kungens. "nåmnehif: fer med. kröna över vara än- bragt. Stövlar och..sädel. hörde öckså . till: utrustningen ; och uniförm och stövlar utbyttes vart. tredje år mot nya sådana. - stället: för posthorn' bars på : bröstet en skylt -av mäs- sing: varpå - syntes kungens namn och det norska lejonet. ; Till utrustningen hörde 'ock- sä två hästar, vilka; man. hade [som sina égnår;” "Eh" äv dessa Jandré.. nere vid postomb et, | kegången: "återgick ' Måns ' till. ä I skulle; stå hemma i i stallet, den I på. gästgivaregården,' E att. vard" till. hands, när Måns eller; drängen, skulle rida. "Varannan. mil; "byttes : hästarna viss ;kunde' man: sköta: jordbruk sidan. ävsposttjänsten., — na ställa. henne framför sig på ter. och! så prome- styvt arbete: detta, : imen' gum mans "glädje, när. hon på så sätt; fick" litet: motion; var "sättning" nog "för "besväret, tyckte Brita Helena, — Och så 'var :;det..' de, yngre syskonen. Med, dem fick mar. väl hjälpas åt; - tills .de blevo: stora nog att t: pa ål Gustaf; den tldste av: > pojkarnå, bade fått börja . nére.på gästgivaregår- den imed' att: hjälpa till med li- tet" av. varje, "Han fick :sela hästarna” åt de” förnäma ese- närer, ' som togo ' in” där. Sälg fick; han rykta. hästarna "och |” hjälpa. till "med" -utfodringen av vs liksom” fadern - bli det.:hade han' före- "Det lyckades” Öckså , 'meti det tog” några I an:han kom; så långt. - ortsätte” 7. emellertid tänkt sig tillräckligt var, "han snar; till Handling, och så kom sten och "blev" norsk ;B stridare på Hallandsås, ; . När : Måns, adada)? sin: nya uniförm,: första- gången red ut från; hemmet "med postbrickan om. "hålsen "och ' postväskan ' i rem över axeln sämt pistolen i ett: hölster . vid -:sadelknappén, stod :. Brita Helena.i 'dörren. Mäns satt' stolt. som" en" kung. Tapper, så hette hästen, Nop- pade. : dansade ivrig -att , och så bar det, av "börda" stelnar. till; brukade. Brita Hae å: apkatt”,' som. efterhärmade ho- nom' och hans: tal... Man böll fåst "$jd sitt eget, såsom, fäderna hade 16t;. " ihnan' det nutida ”språkför- fallet” började. "Det språk, som äldre. personer talade 1 min ung- "dom, har Jag sökt återgiva så - itrogét” söm möjligt. Min fader, född 1852, och min moder, född 1860, tillhörde släkter, som levat i Knäred i många århundraden; och genom dem har jag fått mån- ga. äv de' värdefullaste orden; "/ nas: Det. nutida språket här är e- varken "fågel eller fisk". Det är nu knappast något ”mål” längre, lika litet som det är ett äkta riksspråk. De gamla sa- de ty ex.: ”De vajjd ja inte”, nu säger man: ”De ved ja inte”, och det. är inte, äkta mål, lika litet som det är äkta. riksspråk, ; Bland "fornsvenska "ord, ' som bevarats i knäredsmålet, skall jag här endast nämna några stye- ken! : Ett sådant är substantivet b'y.r, som. hör samman med men skiljer sig från detta i betydelsenyanseringen, ty. med ”byr” menade man det, som man kunde taga och bära på en "gång. "De va enn stor byr du ha: tad”, sade man til den, som kom och kånkade med hela fam- nen full, ex. med risgrenar, 'Me- dan ”my ring”: (myling) är känt över hela landet, beteck- nände en i hemlighet dödad och nedgrävd” person, lär verbet m y- r'a (isl, myrda) myra un naneller myra. hän, göm- ma, undan, gömma bort, vara rätt en.ko stod och råmade, sade man, att-hon b £11ja; vilket. är forn- . svenskans b a eli arr En :spin- del. kallades 1 a k k e- (fsv. locke) ket. låter mångdubbelt trevlig: än spindelväv; som. väcker : illu- sioner " om "modern; mäskinträl- = | dom:och kvav fabriksluft. --Lägtyskt - inflytande N gör I sig t | riksspråket: Detta ' förhållande är ju inte alls "märkvärdigt, då Vi lärt oss så mycket av nordtyskar- na; ;ej. minst på | hantverkets om- råde. När en mani Knäred "stod hå” ad & på sin svarvstol, A enihöliså ratt svärva fördjupningar med, ex. på stölsben.;- Det. verktygets namn innehöll 1ty,: isen; hty; eisen' och betydde "alltså. helt. enkelt. hå l- järn Til jularng köpte den gamla | tiders "bönder . i; sen färg jämfärg alltså, med vil- ken de borstade "sina järnugnar blanka till högtiden.” "Va står du & makkar mäjj? 2 frågade man en pojke, som stod. "och snickrade för att få ihop någon tingest; här mö- ta vi det tyska machen, göra, och var > pojkens ': ihopspikade :, såk misslyckad, så kallade man den en. lustig mak Kr a p är Tysk- te man; att den nye präster | är dankt): Samma sades" om; en'ut- armad, 'och utfattig män; Mångsi- dig och lycklig: användning hade man av. ået tyska verbet ,hehmen, met, att "han vär : t (tungneram),. : vel. 0 tröjjneram för att fatta eld och" brinna; och den var ill ne mm "(eldnerå m), liksom” så "många" andra saker. Då -Halland lydde under Dan- mark ändatill 1645; är det klart, att danskan "lämnat spår efter sig Ö knäredsmålet;' dock ej.så många, < som man skulle ' kunna tro. I Knäred har-man” jinte varit sällsynt;.i"de' gamla målen.. När lma hö märkbart gällande, "liksom .i. :)] nar man, (trögnemnå). Torr mossa har lätt ha ningar ,; inom, "bränslegruppen, Indextalet för importvaror har .<, gått upp med en enhet till 289 : den: reyidérade "stigit med en - enhet, till 335, dd äs Sänkt marginal för "bensinen. ' Bensinpriset kommer inte. att" stiga med. de, 4 ' öre" per” liter som: skättehöjningen den I ju NH "innebär, Priskontrollnämn-. den har i ett par månader för- handlat: med "såväl. bensinbo- lagen som. återförsäljarna om re, - Nämnden fattade beslut i frågar, .. vid fredagens plenum, men "håller "det hemligt til den | ATT VARA GIFT MED DEN... : . Mrs Eula Gean Story, Wichita, : Kansas, har häktats för att hön misshandlat sin män, som är Av. läsare vid elverket. ' | Mrs ' Story" medgav att hon « kommit i gräl med mannen, och när denne inte ville ge:med sig kastade hon ut honom genom fönstret, Re Fönstret var inte öppet. Sn > Mrs 8, är 23 år och . förtjänar .. ee som professionel brot. are. : : Knäred bildar r på sätt och vis en | red har man t. ex. ett svenskt j a, medan man i Hishult och söderut i Skåne har det osvenska j a a. I Knäred heter emellertid äggula på danskt vis äg g a-b 1 o m- ' m ar.och. marknad bir ka d, tjänstefolk t j ö nn- : (da. . tyende), ”mj lic mällk,. mjölka .möllka, : dimma tö g a (da, taage), mal ; nvö 1. Kvarn och mjölnare my 1- så-har man sk i de. nar se i Det är inte. bara hästar som ha : selar, utan stackars karlar här i å, ty byxhängslen kallas | ör ;selar: "Dessutom. måste i att bistår i stället för P: såsom i gab, gaba, dArybå, ba,” dabar; srobba” (ropå) be, bröb;”t; ersättes av d: (gåta);- lad, :plaud ? (plåt), möda (möta), stöda, böda, hajjd (het), och. k av gi röga (röka)-söga, Kröga, kroug "(krok), & öga (öka) tag (tår): AN ; nålet av.en stor rikedom på s y- ” nonymer, varmed menas ord, som! ha sanima eller likartad be- tydelse. något som är till stor för-" . del; när, det" gäller! att nyansera : gen. + Ett par. exempel skall ges Kärpå. I mellersta” Sverige," ex. i Närke g r i n ar man, när man ' gråter, men i knäredsmålet gri- när man $.k rättan” Vilket; vi Men 'i Knär ed gråter I man, inte yo detta ord finns inte i, dialekten; även I om män nu "i bland" kan > få” höra; att.-någon &r å ar Vad” gör man då, när” nan | är' ledsen, 'och fäller tärar: JO,"man b ö lar. "Vå stärr, 1 a Y (skrålar), s k r : t ö CN a r (tutar): Det är sex ju räcka till" "många och långa gbätstunder,.” störste tikedomen | sammänsättriingar,. av vilket jäg M upptecknat > trettio variatio- ner, vilka kunna ge uttryck för märiga olika känslolägen hos den falande, frän: den största förbitt-: ring till. den djupaste medömkan, liksom de också ge "möjlighet till värdering, nn från: den högsta till. 28 ellet' 29 juni, då det ”juste-, gräns mot ” ”den danska södern”, - ej så mycket kanske beträffande I ordförrådet som uttalet. I Knä- ., I: vissa fall "utmärkes knäreds- > = och: få omväxling. i framställnin- - er te . mellan :: den unga «kristna Uppland; gom en. gång på. 1000- : r samla men än. |skogshult, åar, "åkrar 'och' ängar Å en viss, nedskärni för vdrattigare ; ;helleni ka åeh främsta : platsen med något talet, s började ', tälet : rests > av: den store jord- | jämför” ”ordförråde språk, som nu talas i Kr marginaler, vilket. ages. : Kulturen. ”" [över :,2,000 i sin numerär, mänga |språk för” fil-mag: "examen; var É "at "sig laet nuvärande é även int. de a ära än bl; a. motiverat med att rabat-. ” seprr ” p. m! ee . ot min -huvudlärare i' ämrnet: prof. E- kvlekwan ', levaride, d.:v:.s. han undgå att fin huru många ; oe mycket "ef Ii > ter. utgått. till flera. förbruka-' I mer Med blomstertid -mu. . kom Du: nel- "gjort. Détta är förklaringen. till, än de serien, "medan än - 4 kas ljuva sommar, då gräs och "ätt många ord här levt kvar län- reviderade: Fö et ortvarorna ; gröda gror.” Midsommaron är | «4 : :gre än på 'Atekilliga” ställen, 4; ärd indextal : - LM dre serien . "den gamla hedniska. livsfesten ” Arbetet ” på. den ordbok, över : . Å Det ,ordförrad,' som, Jag har oförändr: e 278, I ä d det, i. Knäredsmåälet;' som nud- huvuds | Jag Hu "går HU redogöra ” samlat, "tillhör slutet av 1800-ta- at medan «
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.