3 sd TEST, : » DAVID. I Solen a går. upp; kl. 3.15 > ned kl. 21 14; SAR = Solen; går: upp”. kl. 315 och ned kl. 21,14. ERE Solen ' går uj] kl; 316 och Måndagens namna; et o Solen. går upp Kl 3 och ned Xl. 21,13,” - ; - Junis natt! blir: aldrig" a avi liknar mest en daggig dag. 3. Slöjlikt lyfter sig dess skymning ..och bärs bort på ljusa hav) :vv (HARRY MARTINSON.) Självservering : I en järnaffär i Du Quoin, i Illinois har kässäskåpet länge burit följande vänliga upplya- ning på ett plakat: Kassaskåpet ä är inte låst för det finns inga pengar i det. Övertyga Eder därom genom att vrida på handtäget och + öppna, - Härom natten. var det någon som hade följt anvisningarna — och försvunnit med 1,500 kronor kontant och 2,088 i checkar. |. Järnhandlaren - hade : råkat glömma dagskassan i skåpet. - I - : "De föredrog c dansen PARIS (AEP). Minns "Ni den intagande och allvarliga "indiska flicka som spe- lade huvudrollen "och dansade i . Jean Renoirs underbara indien- film ”Floden”?' Radha har nu kommit till Paris. och uppträder "för första gången på en väster- ländsk scen. Hon dansar gamla; ' - genom århundraden oföränderli- ga, indiska tempeldanser och hon bär, liksom i filmen, på! "pannan och på tårnä; de blodröda tecken som legitimerar henne som med- lem av en högställd kast. Dadha dansade i Parir :”baratha-nathy- . am”, de rörelsedikter, som vid - stora helgdagar uppförs i templen i Tangore. Den vackra och blom lika indiskan började dansa när hon fyllt 11 'år, men kommer al- drig mera att låta förföra sig till "att medverka” i en västerländsk film; ”Jag har ingen tid-för så- XY dant, sade. den graciösa lilla in« diskan. Antingen är man dansös 2 och då dansar man. Eller blir man filmskådespelerska och då hand- « lar man alltid med en sidoblick på publiken! Dansen är en alltför krävande och allvarlig sysselsätt- ning för att'den skulle tillåta att man springer efter framgångarj sade Radha.; , Mi "Varför "bli ”mörbultad? Ve Förre världsmästaren i boxning Bay Sugar. Robinson skall upp- träda i" Paris , som dansör. och sångare på ”varietescenen" Alham- bra. Den elegante negerboxaren får 10,000 dollar, 52,000 kronor, I veckolön. På frågan hur han trivs” med jobbet svarade Ray Sugart ”Jag får inom ett par-tre veckor lika mycket för sång och. dans som jag skulle kunna få fom boxere | för : en. .ansträngan « , match, Men som boxare blir man " mörbultad- också om man segrar: Så småningom blir man hjärnskas dad, ja smått idiotisk, "om man alltför länge håller, på med hora ningssporten.. . Som" Y varietea undgår jag hotet, att. förlora Rh en på min älskade näsa och behålla förmågan - att kunna & tänd ” .c - sm i fv > Värt svåra språk kom in på ett posts 2 amöjlkan Kom för att skicka' ett brev ined flyg: Svenskan är ju I. som : bekant "ett svårt språk, som många utlänningar går a bet på Amerikanen "ville veta va neve vägde och yttrade därvid följan e till damen 1 postluckant "+ ,.: val — Snälla fröken, har ni ön. vRg ua7-Jazi vill våga: pint! "Iden" svenska. midsommaren,' : Miäsommaratton mafdågen har förf) stilla, Ingen " överbefolkning å& |bädstränderna, "sången +; räsning | (mer än vanligt) i trafiken, ingå och midsom- lutit lugnt och störande: ”uUppträden av något slag. Till" "Skillnad : från i fjor har, vi iår inte :ens haft. något bråk" i tidningarna " "Över: att firandet av midsommar flyttats till närmast . liggande söndag: :I- fjor visade man på sina håll stor. upprördhet över”! ;almahacksförändringen.. vi skullé tro, ' att de. .indignerade påfsonerna: var folk som hade så - gott om. "tid; att det inte” spelade ; någon . roll: för: dem”om en mid- "sommardag slog. sönder veckan i två: delar, ej. heller, att. den för många, "många spollerade en fri tid, som nu blir två hela dagar eller. åtminstone en. at "Nya problem "dyker ständigt upp; "och. till dem får vi räkna, om :unga' romantiska flickor bör : I plocka: sina sju' blomster vid den gamla midsommarnatten eller via n den, nya.” 2 fr Te a Nu går v vii alla fall att fira och må - vi alla: efter större -eller mindre : förmåga ;' glädja: oss 'åt vår svenska sommar. Den är inte så lång, så man får. passa på medan :den är. här. .Väderleks- en 'sval helg, inte. vat men inte : heller . strålande. DA | Det; häftiga åskvädret betydde — som åskväder ofta brukar — "Jen ny väderlekstyp. Vi vill hoppas aft värmen kommer tillbaka. På tal om åskvädret kan vi förresten omtala, att slakteriet i Halmstad efter: ovädret "fick .mottaga fyra hästar och tolv. nötkreatur, som dödats av-blixten. - Från: Våxtorp rapporterades till vår fågelredaktion, att ett talgoxepar byggt bo i "garnbe- hållaren i en gammal självbin- dare hos lantbrukare Joel Jo- Hansson 'i Öhn.-Talgoxzen. och --I Hans" råaka — skall hon kallas för talgko?.— har välsignats med” nio . välartade 'barn; och :-| familjelyckan blommar i garn- boxen.” Gårdens katt har haft ett mycket gott öga:till fågel- herrskapet, "men trådhålet till garnboxzen har hindrat den ati avlägga :; visit i' själva fågel boet. - Ds "På: månadens sista dog in- träffar som vi alla vet solför- mörkelse. Vi'kan skatta oss lyckliga, att vi lever i vår mo- derna.och stundon något för- kättrade tid: Ty hade det varit för. tusen år sedan hade vi sä- kert,.' när ' solen: började för- mörkas, trott att onsdagen den 30 :var inte bara månadens sis- ti dag utan även jordens. - . » Erie Dahlbom i "Våxtorp m. fl, . kända astronomer befinrer sig > visst. redan i: Lyckås för att. därifrån studera för- mörkelsen. Vi andra astrono- mer bör: vara: försiktiga då vi ser. . på. förmörkelsen. -' Den som; tittar på solen utan att,se genom: sötade 'glag kan få sota för. den oförsiktigheten. Vid varje - solförmörkelse | hittills har ' ett: stort antal personer i vårt land fått - sin syn helt el- ler. delvis j Ö de kisat dade, ögon: I en tidning ser vi, att ett. sotat glas måste ha så mycket sot,' att man" nätt och jämt: genom det kan se glöd- tråden i en 40-vattslampa på 30 'cm's' avstånd. Och, poäng- teras det, se till, att' det inte finng några: rispor i sotet, ty de solstrålar, som: går. genom skada: 'synen;'. Vanliga ' solglas- ögon duger: rinte alls. Att titta på solen genom. ; sådana är lika farligt som-att' kisa.möt den med: blotta; ögat, framhållös kert,. att. det blir. någon: risk för. ögonskador - vid" förmörkel- gen — Vår. Herre drag kanske en molnridå "framför: skådespo- let på himmels-scenén.: tt siat. vil vi önaka: våra Fn; jåsåre "en, , verkligt. angenäm midsommar. Vi tillåter :688 också'att' göra en stillsam .er- inran att:vi nu står inför må- nadar, ' kvartals: och: halvårs- om 'skifta,- 'Försynta. som” Mi är: gä. tjänst har förutskickat att vi får |- dessa -rispor,' kan. räcka för att | i gungstolen.: Det var hans' giv- nå. plats; på” söndagsförmidda- gen, då han druckit sitt kaffe. Trots. sina närmare 50 år hade han förblivit ungkarl och efter en del: är i staden hade han köpt sig en liten villa: i Djupa- vik; Ljung var lång. och smal och: Hade” ett . skarpt : skuret ansikte och riktig: örnnäsa: Han älskade 'ensamheten' och njöt av -att. trädgårdstäppa Av. grannarna ansedd. beläst man, - vilket för: övrigt hans stora” bibliotek vittnade t tidning försunimåde Han aldrig, och. nu när, han : kände sig väl till freds, : tog: han "den föratt i lugn” och ro studerå dess innehåll. Han hade ' emel- lertid inte suttit många" minu- ter "förrän hans blick föll: på smula könfunderad. Ljung tog sig "omedvetet för ögonen. Såg död i: ödestuga! "Ja," så" stod det verkligen i: rubriken, Han fortsatte sin. vana. trogen och läste halvhögt: sr en ödestuga i Långeby. an- . träffades på. lördagsmiddagen liket.” efter .f.> grovarbl. Jonas ” Pålsson, Vid upptäckten -:;låg den döde framstupa på golvet "och fullt "påklädd, Vid närma- re undersökning visade det sig, att ett par spikar voro. fast- "slagna 'genom den. dödes över- rock och ner i golvet: Polisut. Tedning : om -de mystiska om- ständigheterna kring Gödsfal- Jet -på går, + RN i, Pålsson -: var 4 60-årsåldern : och änkeman. . Ljung lät tidningen” sjunka. Han tog ' sig för pannan. Hans I mm händer. darrade. Var det möj- ligt? Gamle. vännen : . Pålsson död? Det var: ju knappast mer än. en vecka: sedan Ljung och Berg i Dalbo varit hemma, hos den nu döde ; "Men nu minns han allt” De hade suttit hemma i Pålssons hem öch" pratat: om .ödestugan i Långeby. "De "hade talat om alla spökhistorier : som' berät- tats om; den. Vem kunde väl ana att det” skulle ' sluta så ger vi inte mer; denna gång, men våra: ärade och. intelligen- ta månads-, kvartals-. och halv- årsprenumeranter: förstår oss nog ändå. Det är alltid roligt att - träffa” folk som har för- ståelse,'." Tack + för ”välviljan! Det skall bli Föligi att träffas igen i; den här spalten: ite längre fram, > Petrus: : yssla i! sin lilla: Som; .-ganska', ecväl | | bärgad. Han var en' duktig och en notis som gjorde honom; en | han « rätt? ' Äldre "man "funnen |" jär stund. satt han. tyst -begrua- dande. "Pålsson - hade > ju inga anhöriga : -+ polisutredning på- går »; Tankarna : runt Jag måste nog cykla ut till-landsfiskalen och" tala ord : det är: Ljung; som redan är utet je. eller . Berg trodde -ens' att för honom . vad; jag vet i' sat ken, tänkte hanen stund. se: nare” högt.” Det <-kan kanske "klarlägga, -dunklet- kring det |" till -syneg mystiska dödsfallet: Sagt och gjort, . Ljung. kläd, de sig i hast och efter en: stund satt han' på sin cykel på' väg |" mot ; Långeby, : Framför: sig hade han ungefär sex: kilome. fer "väg, som till. större ' delen gick .; genom mäktig granskog på båda sidor, ora Medan Ljung cyklade gehoni bygden” tänkte han -på ;notisen om” dödsfallet. Det hade näm- ingenting stått att läsa eller "och vad ligen” om läkarundersökning tilltänkt » obduktion, ” ver ju ha: företagits; 3 :; Efter en stund hörde! Ljung Kyrkklockorna ringa "i: Långe- by, och när han kom fram ur skogsbrynet... såg han / strömma ;. fram .. mot kyrkan. Ljung saktade av farten; .;, Då och då hälsade han ingenkän- nånde |på någon gammal . be- kant. Men han stannade . icke för :att :prata.. Han ansåg sig nämligen inte ha tid till det. Särskilt som - han just nu bör: jat tänka på att landsfiskalen kanske inte 'skulle-+ vara hem- ma, när han kom fram; Kanske han "Var ute i. tjänsteärende? kyrkan ?: Så" här: ute på ' landsbygden : var ju: folk kyrksamma av sig: än in- ta'n. Nåja, någon råd blir det "väl "alltid; täkte ' Ljung: -' När. han " väl kommit ” fram steg han av cykeln. Han .ö Öppna- de grinden och gick" genom den vackra" lindallén till. den "stora gula villan,” där” landsfiskalen bodde” Höstvinden tjöt. ilsket' i dé nakna” trädkronorna "Sch so. Jen "tittäde snålt” fråm 'mella; sönderslitna skyar.” Ljung frö emellertid inte. "Snarare tvä t- om! Han” tog av hatten och torkade svetten ur 'pannän. in-| trycket tidningsnotisen ” ”gjort |. och brådskan att få säga vad han ' visste, hade kanske ' sin dei ' i att han" svettadesi, "vv " Med. lugna. steg, gick Ljuhg uppför ' trappan till verandan. Han ' : tryckte på ; dörrklockan, Det :dröjde en "stund" innan nå- gon: öppnade,” men efter ytter- ligare en' ringning' blev -; ett huvud synligt bakom gardiner- vo JEG KAN NO DA J IGNET: TAKK, ' : MH ”TENK; SAA ER JEG SOTT VELLSIGNET, : oc, > FÖR JEG LEVER DISSE DAGER: : EG' KAN VANDRE MELLEM BLOMSTER, : HVILE MELLEM STRAA. JEG KAN FOÖLE HJERTET KIME vc "OC 5 HOIT I-DISSE GRONNE HAGER. : 'MILDE" GUD 'I.HOIE HIMLER,' "DU HAR FLERT MIG ATT FORSTAA, : ne . OC CFYLLTE DET MED STILLE "SE, JEG KNELER I DITT: TEMPE: ven :" FOR JEG SER, FORSTAAR'OG FATTER DU ER: MESTER FOR DET HELE, . OM DIN: STORE)KJERLIGHET: |" LOMSTREBEGRE. STÅAR OG SKINNER: : ;. LÄNGS. DE SÖTT BESPENDTE. GROFTER, i NU ER TIDEN ATTER IN EG DIN, EVIGH FORE SOMMER, GODE SOMMERDN ” LAT” MIG " TAKKE; SE; JEG "KNELER. EG.ER GLAD-FOR MINE. OINE, LÄTT JEGA KAN FAA LOV-ÅTT SR EG: ER GLAD FOR HJBRTET KIMER; -7 SIGNET VJERE HVER "SOM: KNELER, . 'SIGNET VARE HVER SOM FAVNER a SOMMERDAGEN” I BIN GLANS.” PRIS OG TAKK;' JEG GAAR OG LEVER, Nr ATT:.VSJELEN.SER GUD FADER, TAKK, ATT; HJERTET-.SLAAR 1' MOT. DIG; " STORE, LEVENDR, SANKTHANS, ” I soldtven, "Anlsgaardo, juni 2054, edra bam HÅ enär pe nd RR re ge ÄR DE. CA me Paulsen: : PETTETEEN - na. Det v var "landsfiskalen ' Sja.7. . snurrade |: 3 en undersökning måste | » folk Idö Han: var alltså hemma.” Gud- skelov: för det! Haktestdung, Dörren öppnades. Goddag! . hälsade Ljung” : Goddag, :goddag!. Jasså; med. stålhästen. ser” jag. Jaha, var så god och stig in! : Ljung tackade. ' ' Hängde av sig. hatten. på en "hängare ive- randan och gick i in + med fasta i, ”Vasägod och; sitt! sade. landsfiskal Wiik, ;. i det: han gjorde 'en gest ed handen; "Ljung | slog sig ner på en sof- fa! vid + dörren under- det >: han [' t -blicken fara ut. över rumi- "mét, Landsfiskal Wiik tog s tidigt. plats i en: stor fåt fråmför "skrivbordet. 5 Nå, "vad är det nu Ljung: har på” hjärtat så, här: på sön .dagsförmiddagen, eftersom han. ".den,. bö jade Lj g, att då jag på morronea; läste min tidning; fann jag bl. om "ett. mystiskt |. ningen" "pågår f.n. och läkaren; o som; undersökt” den: döde;” kun de: inte. konstatera någon” miss-' handel. eller förgiftning... Men || däremot. trodde', han att. döden | orsakatg. av hjärtslag, då Påls” son "enligt: tillgängliga” Pap led "av" dåligt "hjärta, a Såå, på det viset! Ja; jag kände "ju Pålsson ganska väl; men att har hade dåligt: hjär- er ta'har jag aldrig hört. honom: i i tala: om, genmälde” Ljun cl Nänä, det. är .ju möjlig Meri; | handlingarna: utvisariatt så: var" fallet! svarade landsfi- skalen kort. det betvivlas inte! Jag har” emellertid kommit. hit: för låndsfiskalen vill höra på” mig, så ska jag berätta” det jag vet. Visst. vill jag det! . här frågan har satt en del my: ror i huvudet. på. både mig och polis, = Janert, då ingen -av;de hörda, grannarna: vare sig sett Jo, började Ljung 'sin b rättelse.;För ungefär, en: vecka ji sedan. var. Jag hemma kos, J nas På "bjöd på smörgås. och snaps, och:då vif; blivit: lagom” varma i kläderna, började ;vi. "tala, om. om. den. -Ja,' landsfiska en" köj ner .nog till det där : Landsfiskalen : Wiik .n kade, drog- ett djupt bloss på"sin pa och” lät: Ljung, fortsätta. 'Nu glömde. jag" visst att tala om att: Hans Berg i Dalbö lj; också var hos "Pålsson samma kvällj och 'det var han "som, un: der : "samtalets gång berättare |: om" en familj uppifrån landet, som” "hyrt ödestugan : över som: maren, men som inte" "kunde böj. där, mer .än' en enda 'n det :. spökade. så förskräckligt. Eh & nnan: person hade: påstått ”-vindsfönstret, : gått där förbi, Bom. "helst med dessa historier; fortsatte - Ljung. Sanningen : Jär väl nu; som. alltid: "ingen rök utan. eld! 'Som vi 'sätt där och pratade blev > Jonas. Pålsson ganskä karsk : av" sig: och : äv färdade";' alla « påståenden om spökerier 0. d. med ironiska 'le- enden., och påstod" att ingen & död kan ' gå" igen, Sånt är bara skrock : och barnsligheter,. me” hade-han, Är man, död så är man 'det också! Nåja; det hela slutåde ' med - att a Hans Berg frågade Pålsson; om han vågå-' de gå till ödestugan : en" kväll och, ligga på. vindskammären över. natten. Jonas Pålsson svarade” ja. utan betänkande": jet — Ge mej; 50, riksdaler, så ska jag göra det:med nöjet: a > Kör: till!" svarade: Ber. Men då ska, du. slå två: spik i I Igolvet, så. att vi NYFETTEN sedån kan : de Pålsson; . särskilt scn han, dessförinnan n hållningen: Fram ' mot midnatt Jag. inte. på: saken- förrän jäg 1 Pålsson: funderat vidare på sar > I ken; ', kanske . de' utlovade 50 å kronorna: bidragit till. att' han > vina” (om stormen), riva (räf- got vet jag, öc 'om i Den kå destugan | och alla spökhistorier som går | lan sett en huvudlös mänt; | med demy fast Jag i omkring fyr- kontrollera att än verkligen varit där! > 7 am ddu.villl. Jag ska gain själ: visa er att det : Jonas Pål: ans ”karskhat 3 var i viss mån känd, men varken ett försök, tagit några” supar Nåja, så sinåningom : ta Y , pra .om annat. och vi glömde vad; gick: Berg : och jag, ' "och: vad mig, själv beträffar, så". tänkte Å dag 'på morronen läste: noti- sen. i tidningen; slutade Ljung sin berättelse, AR . Dandsfiskal : Wiiky. som, hela tiden intresserat åhört Ljungs skildring ' av >” förhistorien till dramat: steg nm : upp. från: sin Plats. . by Jag tackar” er för "upplys- ningarna, som. nu fullständigt skingrat. mystiken kring: -döds- fallet.i Av :-vad jag nu hört framgår.» ju: tydligt, att-:Jonas fanns det 'i trappan - avbrända - : tändstickor, med "vilka han tro. + ligen lyst sej. Troligt är också . av till ödestugan. Etter vad vi. fann, vid vår ' undersökning så att Pålsson i mörkret och fan- tasien: skrämt upp sig, och då ” förstår man att minsta pras- . sel "gjort rädslan ännu större, . "— Det är också min mening, | inflikade Ljung, . -— Ja, så måste det helt en- " kelt, vara. Under det Pålsson. slagit de två spiken i golvet har "han icke förnummit att han samtidigt slagit dem: ge- nom överrocken. När han så” [sökt resa sig har: det. ej lye- kats. Rädsla och inbillning har. förlamat' hans sinne och. kraft, så att-hjärtat ej stått rycken för den" psyk: ka påfrestning- em...” "Landsfiskalen' ck fram till Ljung". och räckte' honom. han- . den, varvid Ljung anmärkte: - « 5— Då är saken klar. "Det. ' känns faktiskt lättare om, hjär=: tat nu än när jag kom hitt + oc "> Tror jag det! Men så ä . det: många gånger här.i väcl-. - den,» att. en -gåtfull händelse får: en: naturlig förklaring !.: ; : Ljung. nickade instämmande - och sedan de tagit farväl, åter. . ' vände Håp' till/Djupavik, Hem- färden; gick lätt. Tungsinnet, och oron :hade -försvunnit: och: den friska vinden; bekom ho? vågat. försöket "och så: gett sig nöm: väl, mest bekant med: sitt tjugutal hömon m :+1 knäredsmålet vimlar det av. :homonymer, till stor det bero- ga (rinna); + vin a (ansikte). och ivär (riva. ned ett hus); (sko. hästar), t o u (ull) ann ämnas,. att den för djektivändelsen. på er för mas” rande", i "fullaste ut- sträcknläg.. Sålunda böjes, +. ex. sje= och: tje-ljuden användes om? växlande allt, eftersom” def faller sig In: "Själv hade: jag stor förar- gelse av, detta, när jag: som tj guaring kom ned. till Lund för-att studera. Det dröjde en tid innan jag . kom sins + de; rätta gängorna med,,dessa. ljud, och det, kan nog i obevakade” ögonblick : ännu hän- där någon gång, alt. jag ufspårar tig Ar-btått på talarstolar « och aut” tit. på läroverkskatedrar i.olika landsändar och försökt att noga hålla - 'mig- till. riksspråket.: « Innan grind) Sn led på ett finger . ,t. så kallade: Knäredsskolan..” ; nationen skj liksom med sk. ha medtagits så många, som jag ”ITmot” : Ed främsta. personligheter i socknen. ” ha. ; samfna kultninp's och; femininum fortfå- | användes denna. ordbok, : kanske ” i öm vill jag ge "ett par exempel på: hur. Åfrågavarande' Njud sam- mänblåndas, Man t j ä.ntå re: ler! "sjänar hos. någon annan, gär, man. till:; tjaärrkan- eller sjarrkan' man tjöbar! eller '8j öb aren sak, och man äter t j.ö d (kött) eller & jöd Därhemma” 1 Öhn hade vi vid 1800-talets slut en gammal gran- , ne; Johannes. Andersson; en son den berömde bonadsmålaren Anders Svensson; ledaren för den - ”Den-:.. ne"Johannes hade en. ko, som han - kallade: Stjärna, stj ej utta- lade som sj-ljud utan vart för sig. Jag minnes ännu; hur häpen jag. et blev; när jag: första gången lade... märke" till, detta uttal,. vilket: ju. inte brukades av nina föräldrar, ; | Sedermera . hörde" Jag emellertid" ytterligare några gamla använda" , det:.. Detta: | fornnordiska" "uttal; rn som änriu Jever kvar i norskan - FI nortmänhen säga t.ex. ej som vis Ng an: sade ej”. .skiden' utan s k "iden, : solen" : (sked), ock man skulle ak u da' en hare; ty det .var med kombi > Ordspråk, ordstäv och famsor klinde erinra mig, likaså Tia, av” vilka lämnas följande” två exe pel,; satiriskå. och rätt så giftiga, det: ena? mot, prästen, det. andra > klockaren, : gåmla . tiders "Prästen ”&-:höungen: (handen). Klakkaren- Aven häne” (tupp) nämligen "att i vane' , rekbm:'ju ej.i den gamla tiden., sa ill många ord "ha Jämnats | be-. , lägg, små”. satser; som” visa, hur sta fall citat ur? fölkets egen mun. . 7 illustrationer”. äro. dels sådana, -. som:ha mer än en betydelse, dels ' sådana” till vilka' det. kunnat fo- Bas . en ”pild, en Jämförelse, en Uknelse. - Så”. "har t. ex. verbet ' b länga blivit belyst med sät- sen: ”Han: "blängde på me. samm . enå räli tiyr (tjur). . Sist. vill Jag: nämna, att jag sökt ge denna ordbok en kultur- historisk prägel så långt som det na, art. Jag har nämligen velat, att läsaren icke blott skulle få ett begrepp om, ordförrådet 1. "det . en: glimt ur folkets tankevärld, bostäder, . redskap m. m, Så kun- na: inte - bara ' språltmannen utan även ,etnologen och Kulturhistori-" en kern. "tå "något tet att hämta ur ”icke,så . mycket : just nu som en Bång, i" jag émellértid ämnar ; tålet här- framtidén. De ord, som hugnats' med dyllka - Ne ra "oljud; orgelspel fö- - varit möjligt I ett arbete av den= -. sc gamla... knäredsmålet. utan ' även =. . [ VI ; ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.