. Men omhuldar han varmt alla ideélla T- LAHOLMS TIDNING är hans, till, "allra största. "delen. i sinhem Drektör Färe i Sibbhult är en man med många strängar på: sin - båge. En av dem är att han är en mycket stor” intressent i Mellby- . strands : havsbad, "vilket. numera rörelser och bland dessa I musikkårer, dag, äirkes inte "mindre - än två förnämliga en : för äldre med- lemmar och en för yngre. På sön” blir» det: för första. gången tillfälla att höra den äldre orkes- Mellbystrand. Den. "kommer Strandhotellet :mellan kl. 14—16 och då, der :består av "ett tjugotal välspelande'! herrär . blir det bär kerligen ”allmänt uppbåd av folk kring : | Strandhotellet vid denna" Hia.. " "Nästa är blir det Wiera-lin för 059, sade många av de linodlare ... som på torsdagen träffades i Lå- holm på den nu årligen 'återkom- mande; undervisande och under- ” hållande Linodlaredågen., Den här gången stod. Hällands "läns lNinod- lareförening + som””värd och det bjöds. på ”ett” digert ”dagspro- :gram, Och man lärde sig bl. a. att den relativt nya linsorten- Wi- — era är ypperlig” vatt” odla ("en ”linsort med massor av. goda” 'e- genskaper. - : Inalles 'vär det” c:a 150 'edlate från Skåne och Halland som -vid 10-tiden 'på : "morgonen "strålade samman ute på Laholms linbered- ningsverks stora plan. Det: skån- -. ska inslaget 'var särskilt stort och många av de större gårdarna i nordvästra | Skåne var repre- ” senterade; överlag var dock skå- ningarna bekyrnhrade för årets lin- "+ skörd. Torkan. var nämligen be- - . svärlig - hela : våren i Skåneland, . vägar så resligt som det halländ=> ska linet. Men trots detta verkar: : och linet fick därför -en ganska ' dålig start och är inte på långa det inte som om skåningarna tap- pade sugen utan :de visar ett allt större” intresse för denna odling och ' det märkte man inte- av - minst i går: en PA ”linverkets' gårdsplan möttes : "odlarna av 'gemytlige linmannen och I godsägaren Gregor” Bendz, ” - Vallberga, som" hälsade välkom- men och redogjorde för dagens. program. Han vände sig. särskilt ” till .byråchefen och förre' jord-. brukgkonsulenten i Hallands län Henry Gustafsson, som” medver kade med ett; mycket lärorikt. för redrag om linodling. Så blev det " ponent tillfälle "till. en rundtur i linbe- redningaverke 'och här var, dig-. ” Lars Ekberg ' ciceron. Promenaden ; 4” ide gtora anlägg- d ningarna” värade en äryg, timme och, man fick. följa linet på väg till färdig tåga. DN så småningom "hade man gätt igenom samtligå - avdelningar och var "färdiga för nästå program” punkt: byråchef Henry , Guståfs- . sons .föredrag..Nu -hade. man valt en lugnare lokal. nämligen biograf "Centrum. Hr c itafsson. yttrade bl. an. st 3 "Den svenska”. 2" spånadslinodling en; som siktar till att framställa : 'råvära' för industriell produktion, .”, är som" alla” vet: av relativt ' ungt datum, ; Här, 4 Laholm igångsat- tes år 1941. industriell beredning "av spånädslin. Under första hälf- ">. samt. för samtliga: , Hingaverk var: att de anlades I tinodlingen hade håvd.. Man ansågatt ten -'av 1940- talet, följde så an- läggning. av! ytterligare fem" be- Gemen- dessa bered- sredningsverk .' t landet. .: Områden, gamrmal detta'. skulle innebära; en garatitilm för att. gynnsamma odlingsförut- . sättningar borde. råda 1 området och "att :én.visg "kännedom om där des bland jordbrukarna där tä- des. + - Aktiviteten på statligt håll på berörda - område var. särskilt stark efter . krigsutbrottet. 1939 och år 1946 tillsattes Statens lin- nämnd, -som ledde utbyggandet av den svenska lin- och hampin- dustrien. för att under "orostider trygga .en svensk produktion ' av fiber bl. a för spinneriändamål I Halland hade man redan ti- digare — i slutet av 1930-talet -— :> börjat "planera en -linodling för . cotolintramställning 'i 'Gene- vad, Här skulle man få avsätt- ning för kortfiber och i 1938 års jordbruksutredning. diskuterades möjligheten" till upptagande av odling: av nya kulturväxter" för att mildra trycket 'av spann- målsöverskottet, Ar 1939 företogs mot denna bakgrund en studiere- västra Europa. . av intresserade. halländska förespråkare för spå- nadslinodlingen. Den svenska lin- beredningen - i "industriell skala har' emellertid i huvudsak föran- sa till de linodlande.länderna i. denna! afeal; "eller "crka ”3,000 ha, återfinnes koncentrerad till slätt- bygderna i södra och västra Skå- ne samt ,södra Halland och Visså delar. : av Småland, : medan 20 proc, av arealen. återfinnes ' i Norrldnd. För beredningen av norrlandslinet. "svarar linbered- ningsverket ' i 'Mellansel, 'medån cirka 2/3 av- det sydsvenska: linet beredes här i Laholm och 1/3 vid linberedningsverket. i Växjö, ; Spårladslinodlingens lokalisering har varit föremål för'en ganska -genomgripande omdaning sedan odling -återupptogs ' i början. av 1940- talet, >" : "Efter vedläggandet av bere hingsverken' i : Kristinehamn, .Gi- mo och. Hybo har totalproduktio- nen"av fiber. ändock ej minskat. Detta' beror dels 'på att. hektar. utbytet avsevärt ökat på den nu odlade. arealen och dels därpå att man;vid nedläggandet” av Gi- moverket "bestämde, att de kon- traktsodlare, som verket hade i Skåne; om de! så' önskade 'skulle få ' teckna: odlingskontrakt "med Laholm, + En stark förskjutnfag "av odlingen, från mellersta Sveri- ge. till: de sydligaste delarna "av . landet har sål. blivit en följd av. utvecklingen. Göres en återblick 'i skördestatistiken 1945-1949 fin” - ner man att 'halmskörden vid La- holmsverket 'i medeltal :varit: 10 —20 "proc. högre än vid de mel- lansvenska verken och att frö- Å > skörden varit 10—30 proc. högre, ”Byråchef . ” ot HENRY. GUSTAFSSON." jette äv bercdskaps- och försörj- ningsskäl men, den halländska linodlingen -: var ' redan tidigare nuvarande status är. ett resultat av: 1949 års lin- och hamputred- ning, vaärs betänkande förelåg I januari 1951 samt' det beslut som riksdagen fattade på berörda. om- råde samma år och som innebar fortsätt stöd åt den svenska Nn- hanteringen. Spånadslinet ; har, ätt särskilt värde på de kreaturssvaga eller kreaturslösa gårdarna "1 det" att 'det 'giver' möjlighet till "en .mera differentierad produktion. I :en tid då växtföljdsprobl kräva planerad. - Spånadslinhanteringens Den förändrade lokaliseringen av spånadslinodlingen rent. geogra- fiskt torde ha bidragit till att »öka "hektarutbytet ' av repad halm 'med i runt tal 15 proc. I en: av professor Akerman utar- betad sammanfattande redogörel- se för under, 1940-talet gjorda "erfarenhéter. angående odling och beredning av.' spånadsväxter, i Sverige konstaterar författaren att .den syd- och: mellansvenska ”linodlingen - varit > mera lönsam än stråsädesodling inom Laholms och. Växjös 'odlingsområden, Där- emot ' var. detta icke fallet inom Kristinehamns ':och :, Gimos od- lingsområden. , Nedläggandet” av dessa . verk och en permanent förflyttning "av: oälingén till. de nämligen att konsertera. utanför i Damstrumpo r, ehrepen Vi har. åter: laddat upp på diskarna efter” gårdagens jälteförsä iljning! , 'mans o, - Id Godtenlarsaln! - I ; y < a 7 I : (Sfalablograten) ;y 3 sen i zlon. FÖDELSEDAGAR 85 år fyller i morgon, f. lantbr. 'Jo- | han August: Nilsson;: Edenber- gå 8, Ränneslöv, N.' är född på den gård i Edenberga, som: han övertog efter "sina -föräldrär Ö. innehade under .en lång följa av år, Han var på? sin tid''en duktig” och - arbetsam - lantbru- kare, Nu njuter. han sitt otium i sin, stuga, som Neger i när- heten: av gården, oo r Styller i "morgöén fru: Gerda ;fn5 år - en fyller i morgon. fru: Amalia Charlotta Persson, maka till f. lantbr.: -: Sven: Petter Persson, Vindrarp 1, Våxtorp. 50 år - Johansson, Nyhem, Ysby,.ma- ka till lantbrukaren. Viktor Jo- hansson; Hon är född i Rän- neslöv, men: kom .med föräld- rarna i mycket unga år 'till Le- jeby: Hon: har helt ägnat sig åt. hemmet och är känd :som Ten sympatisk och trevlig män- niska, som säkerligen" blir" i hågkommen på Högtläsdagen.” HYLLNINGAR - . "= På sin sextioärsdag i i ons- dågs fick '' köpman "Karl E. Svensson, " Laholm, '; mottaga storslagna och hjärtliga hyll- ningar. Sedan familjen,' släkt och "vänner lyckönskat ,. med presenter, penningbelopp, | tex- tade adresser. och blommor, kom en lång rad: officiella uppvaktningar. Laholms stads gratulationer framfördes av stadsfullmäktiges och ' drätsel-' kammarens” ordföranden, hrr Ragnar Jönson.o. Einar Lind- gren, hantverksföreningens ge nom .. hela styrelsen. folkpar- nuvarande , rådena ' har delvis framtvingats av att jord- brukarha inom -de. områden, där linodlingen visade sig sakna, eko- nomisk - konkurrenskraft. gent. Sno andra: grödör så småning- ; lämnade linodlingen. och. ö- verglelk ." «till. annan produktion. Detta ' föranledde svårigheter för verken, som: ledo. -brist på. råva- ror och” tvingades. att. sökä. nya åden . eller ; att. arbeta ökat intresse både från den en- skilde och från det. allmännas sida, ' utgör ' linet ett värdefullt tillskott i: desså ' bygder för att pålla: de till odlingsjordarna bundna parasiterna på en i möj- ligaste mån. låg nivå. En ensidig aträsädesproduktion : ; leder under värda jord- och klimatförhållanden mången ' gång. till situationer ur växtpatologisik, synpunkt, . över vilka .vi, et kunna råda, "Möjllg- heterna ' till en" allsidig växtod- ling. är. av denna anledning "av mycket stor betydelse, och i det- ta: sammanhang må spånadslin. grödans värde icke förglömmas, ven, om totalarealer av densam- ; är av förhållandevis ”ringa omfattning.” mötalarealen 1 landet. av spå- nadslin . uppgår ' innevarande &r linodling ' skulle , vara. tillfinnan=]' till, cirka 700. ha: 80, »- Prog; av: förutsättningar” basera. råvaru- med. en ofullständigt utnyttjad kapacitet: ' "Till : denna ' sida av problemet återkommer jag. i det följande. Utvecklingen : har med- fört .. att ,. huvudparten. av det svenska. spånadslinet i dag: odlas inom. de områden, där” de" bästa naturliga ' förutsättningarna :. för sådan 'produktion : föreligger:'. - » Förflyttningen ' av., linodlingen til) mera gynnsamma. odlihgsom- råden har fortgått samtidigt mod en övergång inom : odlingsområ- dena från sämre:till bättre jor- dar.. För, att giva;ett säkert. od- lingsresultat: ..är.det. nödvändigt att odlingsjörden "är 4 god kultur och, har "en god vattenhållande förmåga : De mycket lätta. och mullfattiga Jjordarna äro osäkra linjordar .' och . det finnes "ingen "möjlighet, ' att-under . nuvarande, framställning av linfiber på Hä, odlat på jordar av den typ, som till en början 'ansägs tillhöra de lämpliga, - nämligen, sandjordar- na. . De mullfattiga :sandjordarna eller 'sandjord -på grusbotten , Fa ver : för osäker produktion, . och det. är inte bara det kvantitativa utbytet som företer väldiga Vväx- lingar; på dessa "jordär "år från år, utan, kvaliteten på den fram- vunna tågan blir också. ojämn. Vinsten av att man övergått till bättre, jordar: innebär sålunda ä- ven en viss garanti för kontini- erlig' halmtillgång "för" industrien och bättre ':förutsättningar att trhälla jämna. och goda kvalite- ”Tänodtingens > lokalisering har även, i någon mån förändrats in- om de linodlande bygderna i det att utvecklingen : gått mot allt större, linodlingar.' I Laholmsom- rådet "var. medelarealen” per od- lare 1945 1,3 ha,' 1949 1,9 ha och 1953' 3,0 ha, Detta torde till en del vara, en följd av; li Teresia” Nilsson, maka -till £.. stenbildhuggarmäst.” Walderiar | ' Nilsson, Bagarliden 6, Laholm. fyller på lördag fru "Klära Hets laholmsavdelnings genom d:r : Edén, Bilägarnas Inköps- föreriing, .' Stöckholm :; genom disponent Ernst "Je .SSON, 1Ci i Laholm: genom ” föreståndare Ture > Nilsson, - Laholmsortens lastbilscentral ... genom -- åkeri- ägare Åke Bengtsson; Ysby, 'o i läggas ned. | Bohus län var 30 juni 140 man Senaste nytt: Franska r NEWYORK i dag. (TT) stor oro i terlandet meddelas här, På mi- litära kretsar anser man att återtåget är väl motiverat ur militär ' synpunkt, men det be- räknas få stora politiska åter- reträtten 'väcker oroiväster verkningar. Man tror att re. » Det. stora franska. återtåget | trätten ut gör ett förspel. till i Indokina har väckt mycket len delning av Indokina. I Ge- i olika delar av väs-|neve anses att reträtten kom- mer att avsevärt stärka kom- munisternas ställning när det gäller fredsförhandlingarna om Indokina. . UDDEVALLA: s "Arbetsmarknadsstyrelsen har ehligt "vad HT erfarit beslutat att : samtliga beredskapsarbe- ten ä Sverige, omedelbart skall - I Göteborg och sysselsatta "i- sådana - arbeten, -Beredskäpsarhetena På vägarna nu slut: " | huvudsakligen vid vägomlägg- ningar.. Dessa har nu av ar betsmarknadsstyrelsen - entledi- gats från sina sysselsättningar, Anledningen till.'arbetsmark. nadsstyrelsens beslut - torde vara, styrelsens + uppfattning (Forts. nästa sida); föreståndare Viggo : Gottfrids- son; Ysby, Hallands" trafikbil- ägareförening genom ' direktör Birger Johansson och omhbuds: Iman Eric "| Samtliga 'uppvaktande :' ”Jlämnade blomsteruppsatser.' Av Qvist, "Halmstad. över- firmor fick jubilaren bl. a. bor | ken. Hallands" historia, Orre- forsvas m.m. .' Ett 40-tal tele gram: anlände, 7 SA DÖDSFALL : MER arolina Nilsson. Ie en ålder av 83 år avled i går fru Karo- lina Nilsson, maka till f..lant- brukaren > Gust;.: D. Nilsson, . | Skottorp, Den avlidna. var född i Oderljun, ga. län: och makarna. Nilsson in? gick äktenskap år 1899 "och in- nehade ett lantbruk i Kvidinge. 1903 ' flyttade. makarna: till Halland och innehade i 20 år ' Ahlhults , gamla | gästgiveri i Veinge. 1923 Inköptes gården Lilla Dömestorp, 'som de bru- kade till 1937 då gården såldes och en villa i Skottorp inköp- ” tes. Den avlidna var känd som : en. arbetsam och duktig hus- mor, som gjort sig: allmänt om- tyckt av alla hon kommit i be- röring. med. Hon sörjes när«. ” mast av make, fem barn, må- gar, sonhustrur och barnbarn, vi stå men söndrade vi falla”. Å Medelpad, rådde ingen, tyckan finner vii dag Ililding Mikaelsson : plats. Hanär man som troenå ev sz fört "Den sonaste tidens angrepp. mot jördbruket och dess o vd ganisationer, har ånyo visat hur nödvändig. sammanhåll-. . ningen jordbrukarna” emellan verkligen är. oc I : Den ekonomiska föreningsrörelsen är. jordbrukets bered- skap = lika, nödvändig i i goda som dåliga tider — en bered- skap: som vi ständigt, niåste' "förstärka och vidmakthålla: - Här om någonsin besannas det gamla ordet om alt”? "enade" : När grmle I Per Jonas Edberg i Borgsjö 1949 på " : egen begiiran läninade ordförändeskapet BRIC ov ve skulle bli hans efterträdare”— och" kså en hundraprocentig förenings- Inj uler' medelpadingärnas odelade för: vilket av speglas i i nrängden av förlroen- - | deuppdrag. på hans meritlista står'b bi em -som ' ljaäktligen 7. på Per Jonas om kassa, ledamot av sätyrekson fö för Torps Brandstods« . bolag. De kommunala uppdragen innebär atf han r kommunalfullinä iges v. ordf., ledamot av 7 v.ordf.idenk "dess ber v. ordf, 1ed ot M läns Landsting I Medelpads. Lant Förenir niinnden, ordf. mekanisering,:: men, "torde . också återspegla ett tilltagande intres- ningsdelar; ; På "de små bruke (Forte. nästa- sidad... se. i för odlingen PA stora bruk-|- | och insta Jordbruks» av: " rättsnämndeman, ; Ng och dess förvallningsutekott,: Vv. ocdbr | SN ordf, i styrelsen för lussborgs lantmanna och Janthoshållsskolor. m. m. Tidigare var han 'un- der "många år häradsrältsnämndeman. — -ett "+ uppdrag som han dock avsade sig då uppdrågen : började bli för många. - SK vall. Gården” som omfattar ee pen jord och 150 har skog, ” reuilskolans IE Mlsäslinaniägodelainge vu ledamot av Västernorrlands - Sedan 1937. driver Hilding Mikaelsson. get + SER jordbruk i Ålsta, Fränsta, 67 km från Sunds- - 2,5. kar öp- ” djurbesätt- . i Kristianstads' - . ning av 6-8 nötkreatur, 150 | höns och 1 häst. 2 NT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.