NR Fredagen den 2 juli 1954 . : "LAHOLMS TIDNING "Svensk bilist "Ante - Gränna som i Ljungby? Och är in- brådskar : även. STOCKHOLM PN . Den svenske bilisten har än- nu inte lärt sig konsten att kö- ra lugnt "ens under semestern -— "klockan, klocksl rege- . 1 semestertid av kyrkoadjunkt Den djupsinnige - och fromme Blaise Pascal rådde 'den religiöse tvivlaren att flitigt besöka mässan, knäfalla, korsa sig och med trohet | rar honom alltjämt, menar tid- skriften Motor, som bar några kloka ord att säga i samman- hanget. Kan vi ivte, frågas det, å scinestertid slå in på den där ' > lilla" trevliga lunken, sony fak- tiskt passar flertalet? Vi måste, ' så som amerikanerna nu hun- nit "lära sig, finna en naturlig fart, avpassad för vägen och förhållandena. Den som kör för fort, rubbar trafikens rytm men det 'gör också den, som kör för långsamt. Det 'är omkörn d na, som ' skapar farorna. . Orsaken till att många kör ryc- kigt och irriterat är, ätt ran låter rutinen 'från arbetsmånaderna sit- . ta kvar under semestertiden. Folk tittar, för mycket på klockan och kan inte koppla av,-Dom inbillar sig att man måste äta lunch kloc- kan 12 och middag” klockan 18 och att man skall-gå och lägga sig ef- ter senaste 'dagsnyheterna; Och massor av bilister silter och kör eiter tidsschema, De skärås om de behöver mer än en minut på kilo meterny' och de talar om för med- passagerarna att klockan så och så skall vi vara där och där eller att mellan de och, de städerna tar det gå och så många minuter, . Låt bli. att titta på klockan! Släpp rutinen! Dagen är lång och natten är ljus, och tids nog'hinner man tillbaka till arbetsdagens in- rutade tidsschema. " Är det förövrigt så bråttori' när .man är ute och ser sig om? Kan luncher. . smaka: lika bra i te skogen lika grön i Skillingaryd som i Markaryd? Varför hetsa? Och varför: fatta humör om tids- " schemat rubbas genom att man blir uppehållen av köer eller vägarbe- : ten, så att man i ilska sätter foten på gaspedalen för iatt ta igen de förlorade minuterna? " Nej, kör lugnt under "semestern. Låt gärna vagnen rulla iväg där sikten och -vägen och den övriga » trafiken så tillåter men ta inte ris- ker där, det 'smalnar'till.: Bilen kommer aldrig att bli något loko- motiv, som' kan inträffa på sekun- - den på något visst, fixerat ställe. Fridolf Jänsson : | till. 'Hallarna: på | tvådagarstinget SLU-distriktets sedvanliga . som- mararrangemang, -.”Sommartinget "på Ha'larna hålls under komman- de veckohelg, "Den natursköna och populära festplatsen som står. i sin fagraste skrud, får åter tjäna som samlingspunkt för alla Hallands SLU-are, Vi vågar säkert hoppas på mass- invasion till årets ting, då ett stor- stilit. program ' förekomriler båda dagarna, ” och som 'säkert kommer" att locka både ung och gammal av bygdens befolkning. =". : Ur' det rikhaltiga programmet "kan nämnas under. lördagen, tal vid" lägerbål av kyrkoherde .Hern> lund, "Vinberg. Söndagen . inleds med distrikts-. tävling i ”Växtkännedom”; Tävlin- gen står öppen för var och en som önskar deltaga. ». Varbergs populära gossorkester ger konsert från kl 1430 till: kl 15 : varefter = distriktsordf, Knut Bengtsson,' Holm, hälsar tingsbesö-! karna: välkomna. Söndagens hög- tidstal hålls av riksdagsman Fridolf Jansson, Benestad, . . Ett av sönd fullgöra allt vad som hör till god fromhets seder, så skulle nog from- heten infinna sig. Den tvivlande skulle genom dessa religiösa åtbör- der föras in i reliösa stämningar, och med hjälp av dessa leva sig in vi ganska snara att beteckna som Jlättfärdigt. Vi evangeliska kristna vet,. att vi bär vår kristendom i hjärtet. Det har till leda tjatats om att kristendom inte består i yttre] åthävor, utan är en hjärtats ange- lägenhet, ' att inre trosförhållande till Gud," en « Men hur riktigt detta än är, kan vi inte komma ifrån de religiösa åthävornas betydelse, I' våra hem och i vårt sällskapsliv är vi måna om alt iakttaga ett visst uppträ- dande, Därtill fostra vi våra barn, och i detta öva vi'oss hela livet. Olika miljöer kräver olika sätt att kete sig. Livet på en militärlucka skiljer sig ganska avsevärt från det liv, som vi för i s. k. kultiverat sällskapsliv. Nu kan ju visserligen mycket av detta vara hyckleri. Det finns uppträdande, som äcklar oss, därför att det är konstgjort och in- te naturligt. Den högsta levnads. konst och ängesk är just att vara naturlig. Men det är långt ifrån alla som besitter denna egenskap, och även naturlighet kan ju skifta i olika sammanhang. Det traditionella sättet att uppföra sig behöver inte vara en konstlad kul-. turprodukt, utan kan lika gärna vara en hjälp till säkerhet i um- gängeslivet, en säkerhet som i och för 'sig kan vara naturlig, även om man får lägga lite band på sina känslor och beteenden. . $Jag brukar ägna en av mina kon- firmandlektioner åt, hur man : går i kyrkan, Det är inte fråga om en drill, utan det. gäller att ge kon-, fi d. sådana upplysningar, som hjälper dem att finna sig till- rätta i'kyrkan. Där beter man näm- ligen sig inte på samma sätt som t. ex, i en biograf. Det heliga rum- met nalkas man med :'andakt och vördnad,' Redan kyrkobrggnadens karaktär stämmer oss till andakt, och det gäller för oss att så myc- ket som möjligt smälta samman med denna, så att vi inte känner oss som främlingar i i Guds hus, Jag brukar tala om hur man kan. visa denna andakt, När man kommer in i kyrkan söker man omedelbart al- taret med blicken och man försö- ker att så mycket som möjligt un- der hela vistelsen i kyrkan ha al- tare och predikstol i blickfånget. Gärna stannar man strax innanför kyrkoporten i en kort andakt, och när man funnit sin plats, som helst bör vara en bestämd plats, söker man med blicken altaret och man blir stilla i bön. Jag talar om för dem att vissa människor har för sed att knäböjande förbereda sig för gudstjänsten; så att de inte tyc- ker att det är några egendomliga människor, som beter sig på detta underliga sätt i Guds hus. - Det är förunderligt, hur vi, det- ta sekels barn, har glömt, hur man går i kyrkan; Vi kommer ofta till Guds "hus, och är mést intresserade av vilka som är i kyrkan i dag. Det är -många, som glömmer att samla sig i bön, De kommer till guds- tjänsten som lyssnare av en bättre mer så Jätt, att också de är med och gestaltar ” gudstjänsten genom bön och stillhet, genom psalmsång och deltagande i liturgien. Det är något annat i katolska kyrkor. Där är det självklart, att de gudstjänst- firande genom knäfall och delta- gande i bön och lovsång lever med i mässan, Detta är egentligen gan- är det festspel som Hallarnas skåde- Fridolf Jansson, ; i spelarlag kl 17 framför från Hal-| larnas naturscen! Det festspel som; ges i-år är ett lustspel av Frans: Hodell. ' Spelet . har inte tidigare uppförts, varför tingsbesökarna E " ven detta år får vara med om en| Premiär, Skådespelarlaget gjort sig mäkta populärt vid tidi-; gare framträdande i Hallarna, och deras popularitet är i år större än någonsin, ska förunderligt, ty vi ha för oss, att det hos katolikerna är prästen som förrättar mässan och att fol- ket endast är åskådare till ett re- ligiöst drama. Hos lutherdomen skulle de enskilda vara mera en- gagerade, ty Luther har talat om något som. heter: det allmänna prästadömet, Prästen är inte vår | medlare "inför Gud som hos kato- | likerna, utan vi får själva komma iram "till vår himmelske Fader med vår bön och "lovsång. Om detta vo- re en verklighet för oss, skulle det se annorlunda ut öch låta helt an- norlunda ut och låta helt annor- lunda, när vi är i kyrkan, Men betyder nu detta yttre nå- got? Det finns de som är rädda för yttre andliga åthävor, därför att de menar, att de inte har någon inre andlig motsvarighet. Jag tror att det ligger mycken ärlighet i den ky: bete- ende. Men ändå vill jag ha det annorlunda. Och det är därför, att jag har upptäckt, att det yttre be- teendet> inte är en demonstration fav en, inre andlig kvalitet. Då skul le jag önska det så långt bort som nöjligt, ty vem kan j dessa sam” i fromhetens innersta, Detta råd är|; Om religiösa åthävor Erik W. Albertson kvalitet? Det vore £. ö. helt motsatt evangeliets väsen. Fariseerna för- rättade sin gudstjänst med stora åt- hävor, och det låg mycken religiös förhävelse i dessa åthävor. Men nu tror jag, att de yttre åthävorna kan vara en hjälp för 055 att samla oss kring det som gudstjänsten vill skänka oss. Tänk t. ex. på knäfaltet, Jag knäfaller inte inför den som är ringare än jag själv, Det är helt naturligt att falla på knä när jag talar med Gud. Nu är det tyvärr så, att våra kyrkbänkar är så konstruerade, att man i nio fall av tio under knä- fallet mera tänker på var man skall göra av sina ben än på Gud. Det har som väl är börjat ske några fö ändringar på denna punkt, och i nybyggda kyrkor och kapell ha vi ofta bänkinredning lämpad :för HERBERT SIEGFRIED I STOCK- HOLM. Förbundsrepubliken Väst- tysklands nye minister i Sverige, Herbert Siegfried, anlände på mån- dagen till Stockholm från Bryssel, där han tidigare varit amb d: I fessor Q Folkminskningshotet alltjämt överhängande Den relativt höga i Om da hefolkn; vårt land under kriget och de för- sta efterkrigsåren har stillat oron för en folkminskning, 30-talets far- hågor för en befolkningskris synes inte längre aktuella, Det är emel- lertid oriktigt att ur ivil tion framhålles det ofrånkomliga faktum att åldringarnas antal stän- digt växer, från t. ex, 727,000 år 1950 till 924,000 år 1965, och att en fort- satt ökning är att vänta, En ytter- ligare dgående dödlighet leder rornas storlek under en kort följd av. år dra några slutsatser om .de i befolkni, till en ännu större ökning I antalet, Mot detta kan ställas en stagnation i antalet personer 1 arbetsför ålder, utvecklingen, framhåller istik Carl-Erik Quensel, Lund, i tidskrifter. Balans. I själva verket är vi inne i en utveckling som in- om kort leder fram till en nativitet som är uppenbart för låg för att den nuvarande numerären i de arbets- föra åldrarna skall uppehållas. Pro- Han efterträder Kurt 1 berör också , vilka befolkni 361 som kar blivit överborgmästare , i Hamburg. situationen. som han anser bör vidtas i den aktuella år, "Tfn: Gif k 'vensen k Folkmängden i ålderskl 20-85 år varierar under samma tid om- kring 4,200,000, För att vidmakt- hålla detta antal i de arbetsföra åldrarna behövs på lång sikt ett ge- nomsnittsantal födda av omkring 110,00Q per år. Varje långvarig sänk- ning av nativiteten under detta an- tal får konsekvenser, väl inte ome- delbart men om tjugo eller trettio Sveriges : befolkningsutsikter är knäfall. Det är inte alls frä de för svensk kyrkotradition att falla på knä vid bön. Kyrkohand- boken föreskriver knäfall som för- sta alt iv vid syndabekä sen, Fader vår, och nattvardens in- stiftelseord. Få ting kan i så hög grad bidraga till andlig koncentra- tion som just knäfallet. . En annan. religiös åtbörd, som ganska många börjar iakttaga' är korstecknet. Flera präster har upp- täckt den rika innebörden i detta tecken, som är gemensamt för hela kristenheten. Många är ickså lek- männen, som tagit för vana att gö- ra detta tecken..Det är en förkun- nelse om det mest centrala i den kristna tron. Det är den förnämsta riktpunkten för alla 'kristnas be- traktelse. Det enar hela kristenhe- ten. Överallt möter vi det. Nu har det , under något mer. än ett år- hundrade varit bortglömt i vår kyrka, men de ökade kontakterna med andra kyrkor, framför allt vå- ra skandinaviska systerkyrkör, har på ett kraftfullt sätt bidragit till detta heliga teckens renässans. Om vi ser någon i en kyrka göra kors- tecknet, ska vi inte förse "honom med etiketter 'som. ”katolik” eller]? ”högkyrklig", "utan vi ska i denne vår broder se en vän, som bekän- ner sig till försoningens kors. För den, ovane. kyrkobesökaren är dessa åtbörder säkerligen till en början alltför exklusiva. Men gam- mal svenskmannased är att vid bön knäppa händerna och böja sitt hu- vud, och hur detta kan bidraga till menighetens samling, kan man be- vittna, när man går i en schartau- ansk kyrka på västkusten. Där kna- kar det i ryggar och bänkar, när prästen säger ”Låtom' oss bedja”. . - Man känner sig lätt utanför man inte med några som- helst åt- börder deltager i gudstjänsten. Na- turligtvis är man inte utanför, det är på annat 'det kommer an.. Men helt kan man "ändå inte leva med, Jag är övertygad om att ganska mycket av vad gudstjänsten har att ge: går förlorat, därför att vi inte knäpper våra händer och böjer vå- ra huvuden till bön. Det är det naturliga sättet att bete sig i Guds hus, : Nu är det Varken "fromhet, åtbör- der eller religiösa stämningar som är 'det avgörande för vad jag skall få i Guds hus. Ingen ska tro, att man ska gå i kyrkan för att upp- föra sig ordentligt. Vi går dit, där- för att vår själ behöver näras av Guds heliga ord, och”att vi behö- ver syndernas förlåtelse” 'och kraft att i vardagen kämpa mot allt ont. Bort "med konservationen: Världens: försörjning. kräver. nya "livsmedel; nya matvaror Grodlår och ” Sniglar betraktar fransmannen som utsökta läcker- heter," hajfenor" och" årsgamla" ägg kommer det att vattnas i munnen på österlänningen.' I vissa delar av Afrika serverar » man ' gräshoppor och "myror till: festmåltider,- mexi- kanska indianer tycker att de sto- ra maskarna som lever på kaktus- plantor smakar underbart. - Om smaken 'skall man inte dis- kutera — men så länge två tredje- delar av världens befolkning lever på svältgränsen och folksiffran' på jorden varje år ökas med 30—40 miljoner är det skäl att inte vara alltför "kräsen. med vad "man ac- gcepterar som ” 'föda, anser ' FAO, FN:s . livsmedels- "och "jordbruks- organisation, som: hår. som sin upp. zift att bekämpa svält och under- näring. Människorna "måste läras att acceptera nya: sHvsmedel som de' inte har ätit förr, i - Fisk och. bär går förlorade 3 FAO : har länge: ärbetat " på” att skaffa "fram hya livsmedel för att avhjälpa proteinbrist och "under- näring, jorden; att 'ge' mera: spannmål, fis= kdrfö "att få mera fisk ur havet och hela "nationer att" "använda de' växter ' och djur som finns till gängliga och kunde ge en utmärkt näring bara husmödrarna' lärde "sig använda dem. Resultat har upp- nåtts" mångenstädes — i många sydamerikanska länder t, ex. har man ' börjat uppskatta fisk, länder där det vimlar av fisk längs kus- terna men där ingen hittills brytt sig om att använda den, I Turkiet arbetar FÅO som bäst på att få folk ät! plocka och äta en synner- ligen vitaminrik bärsort som växer vild i bergstrakterna men soni in- gen bryr sig em att plocka; ”Aterupptäckta” Livsmedel "I: Peru har man, tack vare en FAO-specialists arbete återinfört Ingen blir frälst genom ett beteen- mönster. Men kan de religiösa åt- hävorna hjälpa oss att taga emot detta, så är de förvisso till stor välsignelse! eller sämre predikan. Men de glöm- | — Tu frihet fö ör De kooperativa ”förbunderi i + Danmark, Norge, Island. och " Sverige bar vänt sig till finans- ministrarna i de fyra länderna . med förslag om: införande av ” tullfrihet mellan" de nordiska staterna" ifråga "om skor samt läder och skinn. . Det . är : vår övertygelse, heter det, att skall i jen i de nor- skohandeln i il de skandinaviska länder 1 hril; Bonden måste lära sig få 3, 1 FE ett li 1 som inkai na att sjunka avsevärt under de närmaste, åren, = Nativiteten går nedåt och kommer troligen snart under eller omkring 100,000, och för siffran 100,000 per år måste man ändock förutsätta en viss mindre ökning av medelt let per äk- ( 40 år sen sist: = "' USA-bolag upptar lån i Schweiz LONDON, (TT— Reuter) New York-Solaget Internatio= nal Telephone and Telegraph Corporation skall senare denna vecka emittera ett lån på 13 miljoner schweiziska frane på den schwweiziska marknaden för sitt dotterbolag, Intornatio= nal Standard Electrical Corpo= ration, Det blir första gången sedan tiden före första världs- kriget som en stor amerikansk koncern upptar ett lån i Europa, Förhandlingarna om lånet har förts av S. G, Warburg and Co, i London i samarbete med Kuhn, Loeb and Co i New York. 25 miljoner av lånet skall löpa till 3,5 procents ränta un- der omkring fem år och 50 mils joner till 4 procents ränta une 3er cirka I 15 år, : I tenskap eller per femtioårig kvinna. Dessa förutsatta siffror är så låga att de får allvarliga konsekvenser. Ålderdomsförsörjningen beror på vitaminer, protein, mejs och vete, imot nerna kände quinua hade emel: lertid detta: annars utmärkta sä nade ojämnt och utbytet per hek otäck, tvålaktig 'smak, > tivt och lyckats få fram nya variante som har de andra nackdelarna. 1 dag kan” man köpa quinua-flakes” —|- de påminner om. corn-flakes men maskar om möjligt ännu bättre och är ännu 'mera närande, a N Mjölksurrogat NT I Ind - där. det "produsåd ras ytterligt lite mjölk och impor- teras mängder 'av- dyr: torrmjölk har FN:s. barnhjälpsfond UNICEF satt i gång produktion av -mjölk= surrogat som tillverkas av soja bönor, Näringsvärdet är ungefär detsamma," som - torrmjölkens ' och priset en tredjedel, indonesiska re. geringen - har planlagt produktion av 300 ton av detta mjölksurrogat om året. Det är framför allt med tanke på landets barn som" "denna produktion har: satts i gång. om att arbeta fram nya närings- ämnen : för landets ' barn. Här är det ”fiskmjöl man arbetar. med; Kusterna är rika på fisk och om- kostnaderna = blir rätt små. Det fiskrajöl som framställs innehåller 70 procent protein. — dubbelt så mycket som torrmjölk — och kan användas "som. tillsats eller” röras ut i olika maträtter, deg etc, Det fan på sin tid ulnyltjade, men som se- dan har fallit i onåd. Det är ett sä- desslag som heter quinua, rikt på stärkelse "och andra viktiga näringsämnen, -Qui- nua ”ger flera kalorier' än :t, ex. taprmjölk, ägg, fisk eller. grönsa- ker och innehåller . mera : protein än färsk> mjölk, ris, havre,” korn; I den form som de' gamla india- desslag en del nackdelar: det -mog.. tar var dåligt) det var "ytterligt svårtröskat' och hade dessutöm-en FAO har nu arbetat med quinua varken smakar dåligt" eller I Chile är UNICEF också säl : det antal barn som efterföljer varje årskull som inträder i pensionsål- dern, 'Om detta antal är lit blir ålderdomsförsörjningen och t, ex. den därmed sammanhängande frå- gan om kostnaderna för sjuklighe- ten i de högre medelåldrarna ett vanskligt ekonomiskt problem, Vå- ra åldringars försörjning måste ses möt bakgrunden härav, Med hänsyn härtill måste befolk- ningspolitiken och barnförsörjnings- politiken nu tas upp till behand- ling och man kan inte vänta till dess nativiteten sjunkit ännu mer, En, försummelse får visserligen inte omedelbara konsekvenser men ödes- "ldigra följder på lång sikt. Med hän- "Isyn til läget torde kanske inte en allmän höjrling av. barnbidragen nu vara tänkbar men väl en höjning r net, + fr.'o. m, det andra eller tredje bar- oo dgåve rätt till högre pension cls ler tidigare penslonsålder lin Inga eller få barn, Härvid skulle sam= bandet mellan brnantal och ålder= domsförsörjning klarare framstå för det allmänna medvetandet, Den tan= ke som därvid närmast föresvävar prof. Quensel är ett allmänt grund= belopp från nuvarande 67 års ålder, I den, mån resurserna medger en höjning av folkpenslonsbeloppen skulle detta inte ta form av en all= män höjning av penstonsbeloppen utan formen av ett eller flera ål+ derstillägg från t, ex, 70 resp,-75 år, , varvid samtidigt åldersgränsen för dylika ålderstillägg sänktes för dem som inim äktenskapet uppfostrot mer än två barn, 250005 02100 0STNNe STI NENaNTNSTN ANNAN SA "Prenumerera > Frågan är om inte också barn= DIN . ' antal och ålderdomsförsörjning bor- ' de kopplas samrnan så att fler barn Lv > Det är inte "månda € ' tänker på att det.är nästan- prev es 20 år sedan: de"ohyggliga mordorgi kring d: . skiftet juni—juli 1934'inträ de i det tredje "riket, dast fick" uppleva tolv! av de > "1.000 åren. Tyskarna har, för; alivarliga problem framför sig - sin egen hållning i det förflut- na. Och även om de skulle äg= ”na den tyska bartholomeinat= > . ten (det är Otto Strassers namn ” på junimorden) en förströdd 'smakar nästan ingenting, '- N MM i .onsdågskonselj' | Onsdagens konselj, som var ”den . getsårsskifte avgjordes en "ovanligt a , lingar har förts mellan få hemliga om ett .varuutbyte länderna emel- lan, och man har därvid kommit till det resultatet, att. ett-tullfritt varuutbyte. skulle ge möjlighet till specialisering på de områden, som ligger bäst till för "resp. företags tekniska utrustning.. Därmed skul- le bl. a. investeringarna i nyan- ing kunna begränsas, ” niska länderna i det långa loppet kunna hävda sig i konkurrensen med de stora staternas industri- företag, som har hela världsdelar som hemmamarknad, så måste allt sättas in på att man åtminstone i de nordiska länderna skapar ett praktiskt ekonomiskt samarbete, Som ett steg i. denna, riktning bör nu införas den begärda tullfrihe= För : allmänheten skulle ett så- priser och större valfrihet. Då sko- med garverier, skulle det bli goda möjligheter till effektiv varukon- troll från råvara till färdig pro- dukt och därmed också möjlighet att 'ge förbrukarna fullständiga och dant samarbete medföra lägre sko- |” fabrikerna vidare arbetar samman |' seljlistorna tillhopa omkring 1,350 ärenden, De flesta av dem kom på ecklesiastikdepartementet med 357 ärenden, därefter följde" inrikes departementet med 180, jordbruks- departementet med '151 och för HN:s spridningsområde redogöres under tesp. lokalrubriker. ; NEW YORK: Fru Eleanor Roose- velt anträder på torsdagen en”resa till Moskva med eit SAS-plan från New York. Från Helsingfors fort- sakliga. upplysningar-- om. produk: och. ten ifråga om läder- och skoi strien.. Inom denna industri finns i de fyra länderna nio kooperativa företag, i Sverige Sv. skoindustri ternas kvali Nu gällande tullsatser i de'skan- dinaviska länderna är för höga för att ett varuutbyte: och därmed EA bete skall AB, Örebro, Kembels skofab ik AB, Stockholm och Chromläderfa- briken — Elmo-Calf, . Svenljunga.|. Dessa nio företag omsätter tillhopa 1,2 milj. par skor om året till ett värde av c:a 44 milj. kr. Skofa- brikernas totala kapacitet belöper smanhang — 'kryts a acd ra mång a kunna komma till' stånd. ”Osa inte varje land kan gå med don 'samt läder och skinn från öv- riga nordiska '”Jänder, hemställes sig äl 1 &« milj par. Förhandr 02 om prövning av frågan om infö- rande av milfria KE segerte « på tullfri import av färdiga sko- äv åtföljes av tidskriftens parisredak- ör William Atwood och sin sek- reterare. + diska " kommunister trängde . av de. besittningarna i In- en — ber i ett sjukhus, uppger en även från Pondicherry. as. 1 350 ärenden De : svaret med 116 offentliga ärenden. " För de olika ärenden som berör + PARIS: Omkring tvåhundra in” på måndagskvällen in i Mahe — en och kastade in fem kom- | för i sådana fall yrka ansvar för rapport. Tre av patienterna dades. Oroligheter rapporterades tanke, skulle de likväl näppe- ligen vilja vidgå att den fak- » tiskt väckte viss tillfredsstäl- -Jelse på många håll i Tysk- land, även på sådana sem var avgjort kallsinniga inför Hitlers dimmiga teorier. «or Varför var det då så många in- sista för det budgetår som den pnerst inne klart antinazistiska tys- dagen utlöpte, var mycket arbets-. kar, som kände en viss lättnad och tyngd..Som vanligt inför ett bud-'såg en liten stråle av hopp vid ho- a för att ta sig tid att- rannsaka -- ” det: Istridiga mördandet som så-' an dant?. Det var därför att till:off- 'ren” för. junimorden hörde inte än<' 1 däst Hitlers personliga ovänner (t, öch! general Schleicher), avfällin-' ..|gari ur nazipartict (t. exX'Gregor | Strasser) och andra obekväma fl- i stormtrupp , Bom bar ansvaret för terrorn och vålds= dåden under åren kring nazismens makttillträde. Ernst Röhm, Edmund Heines, Karl Ernst och hela den övriga raden av råa londsknektar a naziledningens livvakt var med rit- ta hatade och fruktade av de flesta . tyskar, även .av dem med. nazis- men någorlunda sympatiserande, De framstod som levande symboler för den rättslöshet, 'som inträtt f Tyskland i och med ”dies Machtä- bernahrae”. Så undanröjdes de och i det läget var det många tyskar som sade sig: skall utrensningen av de rena gangsters, som flutit risonten när SS-tr exeku- | Tf stor mängd ärenden, Bortsett från tionsplutonerna gjort sitt blodiga ä kon-= dagsverke, « och det fast de ogillade ” vara början till en återgång till sundare förhållanden? Att gamle Hindenburg telegrafle= des tackade Hitler för utrensnin+"" ; Billån ä grov stöld . STOCKHOLM (TT) Under hänvisning till högsta domstolens nyligen givna domar i två av RA dit fullföljda mål om tillgrepp av bar förklarar RA i cirkulär till rikets åkla= gare att det nu får anses fast- slaget, att billån skall anseg ' som tjuvnad, när det måste an= " + sätter hon med ett ryskt plan till tas ha stått klart för gärnings-, Hon reser' på| mannen att ägaren inte sku uppdrag. av tidskriften "Look - återfå bilen. kulle . Delta torde i praktiken innebära att det regelmässigt blir att bedöma som stöld, då någon olovligen till-, griper - en annans bil för en inte alltför kort färd och därefter över- ger den. Motsvarande gäller givet- vis även motorcyklar, mopeder och vanliga cyklar, Aklagarna bör där- tjuvnadsbrott, vilket brott i regel gen gjorde sitt till. Man började ' hoppas på mildare diktatur och gryende rättssäkerhet, Hitler hade i de dagarna förvisso stora möjligheter att slå broar över till oppositionen och även till väst- makterna, där man trots sitt ogil- lande av nazismen alltid var be- redd att söka en (fredlig lösning av ' de Hans icke alltför extrema rådgiva- re, t. ex, Göring, Frick och Fi unk, synes också ha rått till en avspän= ningens och konsolideringens linje. Önskemål i samma riktning torde även ha framförts från krigsmak- Å tens sida och från de industrimag- nater, som hjälpt honom till mak- ten. Han tycks själv ha tvekat oni sin framtida kurs. Kanske var det Hindenburgs frånfälle i början av augusti, som kom honom att de- finitivt slå in på den av med åren växande hybris präglade politik, som till slut skulle föra till under- gång för det enade tyska rike, som ett sextiotal år före Hitler skapats av Pismarck och Moltke. itorde vara att anse. som grovt PETE dn . UNO ITU O PAT SIN IT rrn ooeaav | mv | samp) GtD | GD GEN LABOLMS TIDN ING - = . ENDA TIDNING SOM UTGIVES I LAHOLM dl v RFvTvT PFETETNN ex, £-d. ministerpresident von Kahr'. gurer utan också lejonparten av de : upp på ytan efter ”den nationella :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.