YvYrvevyvvrv vreevevvevvvereeereYryg Fe PyvYTTYT v YYrYrY er rer NA YTreyryte Pe PvY mem AR vvyrerervv > . Spare ke NS ' sökte det s. k. Cox-utskottet för- "A han fått från denna stiftelse till att Joe McCarlhys ominiösa "under: Av Alex Esser” der från sida — i varje har , också sökningsutskott är bara eft bland | mot vissa av dylika donationer un- många i USA K r har näm- derstödda skolor och universitet, ilkas andliga grundv. | påstås ; ”ie- ligen tillsatt även andra undersök- Le andlig; en Ha er ningstillskott, och ett av dessa ba- gelfar f, Dn. de fonder och donatio- ner för olika vetenskapliga, konst- närliga, hygieniska och pedagogiska m mn ändamål, som gjorts av de na un- der årens log. DE mest Kända av fall när det är fråga om, forskning som icke omedelbårt' kän omsättas i praktiska räntebärande" resultat. I . vet. också, - att dans fordrirgar”, d. v. 's. såsom dessa uppfattas av vissa kretsar, som anser sig ha ensamrätt på att veta vad denna anda och dess krav är. Dessa kretsars livssyn karak- teriseras alldeles utmärkt. av det faktum, att det är Kinseyrappor- tens avslöjande om och dess inver- forskningar utan direkt praktiskt syfte ofta kan' ge uppslag eller nyc- keln till praktiskt värdefulla :resul- tat och att man: därför bör ge ve- tenskapsmäri 'och forskare tillfälle även till skenbart absurda under- sökningar ''och studier, enär man | aldrig vet vad de'kan resultera i. Men får den politiska förföljelse- kefel dessa di 1er-, Carnegie-' och" märgslittelser- na och för några år sedan under- hållandena 4 dessa. >" - Enligt europeisk ”' demokratfek uppfattning finns det ingen som helst rätt eller anledning för nå- got som helst politiskt organ at att kan på kvi Tall. deras vrede, medan: c äe inte. hadel någonting att säga om "de; avslö- janden den amerikanske mannens dubbelmoral, -som lämnades i.den första Kinsey-rapporten. = Endast det faktum att Reece-ut- skottets två demokratiska medlem- mar tyckte. att. denna 150-procen- sticka sin näsa i dylika” tiga, men på privat väg tillkomna ånstitutioner,. Officiellt är det ock- så endast 'stiftelsernas skattefrågor som undersöks, . Deras fonder är och tiga förföljel: i gick för långt och genom att läm- na utskottet gjorde det arbetsodug- ligt, har hittills "hindrat fullföljan- även de. pengar, som. skänks till dem, är skattefria och kan drag av vid deklarationen, är dylika do- nationer ett omtyckt medel för ri- ka personer eller företag att min= ska underlaget för den våldsamt progressiva skatten. Statemakternå enser därför att det 1 viss mån är skattepengar, som förvaltas och ut- delas, av stiftelserna, och har där- för tagit sig rätten till 'en viss kon- troll. Men denna kontrolt nöjer sig ska” re Svårt hot mot vetenskapens : frihet" 2 Men hotet finns kvar.” Det märks tydligt hos. de olika stiftelsernas ledningar, som är rädda och häm- made i sin rörelsefrihet, Ameri- kansk press har på senare tid be- rättat om åtskilliga fall då veten- skapsmän plötsligt vägrades fortsatt "för . sina ingalunda med att enbart under> söka, de ekonomiska förhållandena. Ska politiker sköta” moralen? F. n, håller ett utskott, som 1e- des av Carrol R, Recce, på med en dylik undersökning. Detta utskott har nu uppmanats att inkalla man- nen bakom Kinseyrapporten '- -— är forskningar, entart därför att det ”påståtts” finnas möjligheter att de icke "är politiskt ”oförvitliga”, vil- ket i dagens Amerika betyder att de icke alltid hyst åsikten att alla ”röda” skall ”likvideras”. när, hur och var som helst. ' : : Bland, amerikanska ”Vetenskaps- män är man -ytterst bestört över det av aktionerna mot ”oamerikan- H ger k "av märket Joe McCarthy smitta: ned även detta område av amerikanskt liv, måste all veten- skaplig forskning och kulturellt ar- bete, som inte är: direkt och ome> delbar. statsnyttig: bereda sig spå vargatider, : Försök i i Sverige v visar ratt fiske- lyckan ' gynnas ”av "nylon: I maj- numret ' 'av World Fisheries. Ab- stracts,. "som Utges” av, FN:s” livs- dels- och: jordbruk FAO, ' ges en resumé. av en Tap- port från Sverige. Det framgår av F denna, att flera försök har gjorts med ;olika slags nät och att nylon har visat sig vara det. bästa. Av allt att: döma är det svårare. för fisken” att upptäcka '— dettå 'be- kräftas av att fångsterna har blivit störst när. näten har 'varit knutna av enkel nylontråd, Genomgående tar nylonnät" dubbelt så - mycket fisk som bomullsnät, säger rappor- ten, "Med tunna, en-trådsnylonnät har man kommit till 9 och 10 gån- så stora fångster som” "med denna kli Alfred Kinsey — till och förhör. Denne: har vonomfört sitt jättearbete med undersöknin- gen av den amerikanske mannens el liga forskningen . Kar: i våra dagar blivit en så dyrbar historia, att den är praktiskt taget omöjlig ' utan €- Förutom” "alt. | nyloknäten 7 "syns mindre "har: de också;fördelen att de är betydligt mera elastiska” än iskt stöd från det all och kv könsliv ' och 1 H 7 vanliga 1: : ås inga barn och vuxna: "Flickan här glömde sin mors förmäningar 'o "om: att inta gå si långt ut, men. den här gången gick det lyckligtvis väl — men liv: . | - räddaren”. ger henne. dock en allvarlig förmaning: Varje år: vågar " under badningen och omkommer. med. för den delen år har hyresgästerna i dens hus klagat över dåligt drag i kaminen,' Sotaren, löste härom da- gen ” gåtan, " Han lyckades. plocka fram en visserligen något sotig men annars ' väl : bibehållen: Hitlerbyst som någon hyresgäst gömt vid sam- manbrottet. Historien. är värd att begrundas av en del tyskar, som inte tycks ha lärt sig något av det förflutna, bland dem ” chefredaktören -'för: den in= flytelserika. hamburgtidningen Die Welt Hans Zehrer, som i Köstas ut- nämnde £. dl gestapoagenten i Sve- beleende med ek Iskt stöd av Rockefoller Foundation, Han ankla- gas nu för att ha använt de pengar ha undergrävt den amerikanska ;|, moralen, Hans avslöjande om unga flickors föräktenskapliga och gifta kvinnors utomäkteriskapliga köns- umgänge verkar nämligen — en= ligt anklogelsernå — i oamerikanskt syfte genom att uppluckra de a- merikanska moral, + ' Det lir visserligen sant att vissa sociologer och psykologer haft lik- nande betänkligheter, men även om det skulle finnas fog för dem för- ändrar detta Icke det faktum att sveper mot Alfred Kinsey är ett läsarinnornask "MOSKVA ; Sovjetunionens undervisnings- departement förbereder i sam?” | anledning av Röda "arméns" dag. I sin : hyllningsartikel den' 9 maj an- som” tydde 'på en sin- verkan” med vet miens historiska sektion en ny. historisk 'läisebok., om andra världskriget, "Dem gällande .te-.: sen, enligt vilken. Bovjetunio=: nen av egna Krafler, hade be- . + segrat". nazisterna varvid en=' p utslag av pol nas alltmer mackanta självtagnia rätt att göra sig till moraliska ceri- sorer och domare över vetenskap- liga arbeten och dra deras” "skapas re inför domstol, ' ohlan Om Alfred Kinssy' måste försval -ra sig inför Reece-utskottet, så kar i USA placerat sig I samma led, sori Sovjet och på sin tid Tredje riket genom att ställa statens intressen och auktorltot över och mot ve- tunskapens och kulturens frihet, Alt tendenser därt!ll finns är in- och ” i itibakom.- kulissoina, samarbetade + med Hitler, Srlsgstas. och er- 'sällesamed > en; nera ” recfistisk ' +: och rättvis :bedömning av. de allierades . insatser för den ge- mensamma segern. kall "av j AA en, ra i Pravda den 9 maj; "med "änledning av årsda- naré publicerades. mn 2 dagorder, ut- nesförändring' inom sovjetregerin= gen, I texten hette det t. ex.: ”Vi vet att amerikanska och engelska stridskrafter under ledning av ge- neralerna Eisenhower och Mont- gomery. gjorde" betydelsefulla in- satser i den” gemensamma kämpen der' het-, te det nästan likalydande:; ”Röda']. armén tillkämpåde sig segern var- vid 'de amerikariska och engelska styrkorna- ”gjorde ' värdefulla in- satser i kampen mot Hitlers Tysk- land”; .. Hur . stor. åvvikelsen från. den under Stalins tid oinskränkt gäl- lande uppfattningen var kan man konstatera om man jämför dessa uttalanden" ..med - det som stod il! färdad av. ik , Sov fen direkt nyhet, Recce-utskottet med Avgående. flygvåp tog farväl vid BLIXTVISIT encheten es EJ » Överste Che Nilson överlämnar Vasamedaljen till Göransson, som tjäl nat Kronan i &2 Avgående ekefen för flygvap- net general Nordenskiöld, lan- dade prick anligt tdtadetlem kl | 2303 vid FN på sin evskedss färd från Luled I Norr, där han atartade kl 0300 på fenjunkare JV. tiljens personal, som stod upp- ” ställda vid landningsbanan och Aöll ett kört anförande stående i flygplanet, varvid hän bl. a. poängterade F 14:s . betydelse, gonen efter att ha mellan!andst vid samtliga mellanliggande flottiljer utoxm stockholmsflottils feraa, Generalen stunnade wed SA Värnpire mitt framför flot= såsom 18 &v svenska attackeskadera — en mycket viktig länk | Srerigea försvar. Han uttalade även. sin fasta förs vissning om att F 14 väl skulle häv- M skjuta ” Pravda den 9 maj 1952 i en artikel | ; av. general Kusnetsov, dåvarande chefen för arméns politiska för- : > ”Ovederläggliga : fakta vittnar 'om att Förenta staternas imperialister ' aktivt "medverkade vid återupprättandet av den tyska milftarismen! "Genom anglo-ame- mot: Hitlers (fäsclstiska” arméer”, I| & IN Nr NAPOLEON? Nej, så” är är det nu inte. Det är bara Raymond Pellegrin som spelar, den store kej- särens roll.i, Sacha Guitry's. version. ni pågår vid Medeth medan Frankrike alltjämt. väntar på en ”stark' man”; Glömde" pressjärn för. solmörkret a Vadstenabus branis . VADSTENA (TT). St + Ett kvarglömt elektriskt I pressjärl o-sakade vid 13-tiden "på onsdagen ”anst att för- hindra den' koliektiva säkerhetens politik medverkade imperialister- na direkt "vid arrangerandet av . Hitlers angrepp På de fria natio- nering, ' Genom att ' oförskämt . för tala Sovjetunionen, handlade ”Hit- lertyskland som den internationel- la i och |f Idsvåda i kö W. Karl zf- färsfastighet vid Storgatan i Vad- stenå, Byggnaden är en av de stör- re i staden och inrymmer även fle- ra » hyresläger.heter; Huset: var- så gott som. tomt då alla vår ute £ att'se - på solförmörkelsen; som" i Vadstena var. tomt Lagerrummen vapenbärare mot vår sovjetstat och mot vårt folk”. I samma artikel hette :det vidare: ”Genom att upp- ”öppnåndet av ' en andra front”. ända till: krigets" slut — och detta "var USA:s vilja — har Sov- jetunionen " I 'kampen' mot den hitlerska angriparen inte fått mili- tär hjälp av sina allierade ” inom den ihitlerska k ördes ' och. i "affären -uppstod ; 3 rök- och vattenskador för flerå tio-| tusentals kronör.' Brandkåren. blev FR herre över elden i inom 'en kvart, . Restaurangbrand i i GÖTEBORG (TT). : Vid en branc i Göteborg tidigt på or.sdagsmorgonen i "importfirma Mellander & Ericsson samt restau- I den mest använda sovjetryska Åskolboken heter det t, ex.: ”Stor- -|britånniens och Förenta staternas ruaktionära ledare tänkte under kriget bara på sina egna fördelar. De brydde sig inte om att befria de av fascismen underkuvade fol- - [ken, utan gjorde allt för att för- dröja den andra fronten mot Hit- rang C ce gick stora värden till spillo. Impörtfirmans kortespon- dens -för två år och all inredni g försfördes. Stora vattenskador' än? ställdes i känd. SEN, Brandor saken äl är okänd. rn Prenumere lertysklanda . Den : in imperialismen hoppades att ett igt krig skulle . försvaga Sovjetunionen och göra vårt land till ett lätt byte för Storbritanniens och Förenta staternas kapitalister. Den andra fronten öppnades först då det var klart, att Sovrjetunioner av egna kra"er, ban hjälp av si- da sig därest flottiljen skulle behö. va anlitas för rikets värn ” fa alierade, ensam förmådde be- seäTa Tyskland och befria Puro- Pas av nazisterna förslavade folk- Denna " inställning i land. och | so ; 4 att glömma ocs fö . jtet folk och hän rige Kurt Pentzlin ti I huvudredak- |: tör "för -handelssidan..- I en ledare ”Att leta. i askan” ironiserade Zeh- rer. häromsistens över de kretsar i utlandet som fortfarande söker" ef- ter- nazister: i:Tyskland.: "Nazismen dog. definitivt 1945, fastslår: Zehrer. Pm spelar ingen som helst. roll om i departementen ' sitter £.'/d. SA- Hauptsturmfährer,; såsom t; ex, det västtyska flyktingspartiets nye chef, 'Theodor .Oberländer, som även var verksam i Alfred Rosenbergs. .Ost< ministerium..:; Avgörande : är : vad någon kan och vill i "dag. Kritiker- na i utlandet borde besinna, skriver Zehrer, "att. nazismen inte "var nå- JIdet: innehåller därjämte en ny. lag | förening och stiftelse att förvärva ”jav flera orsaker, -bl. a..vissa bris- .]lerade jordbrukare, som hunnit få STOCKHOLM 1951 års” jordbruksratinalis2ö- ringsutredning har "nu till jord- bruksministern överlämnat ett för- sta betärkande, innefattande i för- sta ..hand en ny. ”jordrationalise- | si ringsleg”. Denna är "avsedd ' att er- sätta dels” den nuvarånde lagen, om kronans förköpsrätt, den s$. k. köpslagen, 'och dels den nu gällan- de lagen om' inskränkning i' rätten att förvärva jordbruksfastighet, den s.k. jordförvärvslageni Betänkan= om förbud i vissa fall för bolag, fast egendom, söm. skall ersätta: den nu gällande av 'år- 1925, i : I betänkandet ” framhålles ol. a. att förköpslagen inte kommit att i avsedd omfattning främja. jordbru- kets yttre rationalisering och detta ter i lagens utformning. Lagen har också väckt en hel del irritation hos allmänheten; ' särskilt när man med dess' hjälp drivit bort nyetab- både lagfart på sin gård 'och bo- sätta sig där, Utredningen föreslår nu att denna förköpsrätt avskaffas; samtidigt understryks emellertid att någon. form av lagstiftning dock är jovareks jakar sp. Enligt st med Å är. det ' fara att ägenderätten > .. till jorden sk ulle i stigande grod, 7 ning ' frångå” dei de.” befolk= ningen 'om ärvsprövningen av= skaffades. Utredningen har kommit till samma”, ”resultat; den påvisar. ex. att skogsvårds- och vanhävd lagstiftningen i ingalunda kan 'erbj da tillräckligt” skydd. —: Med hän>' syn -bl, a. till behovet av att prö=. va den nya lagens” verkningar nå- gon tid föreslås att den. tillsvidare" skall gälla blott under: en femårs period, närnligen från 1 juli 1955-—- 30 juni "1960. + Po fligen har också. 1005 års lag. om förbud i vissa fall för” " bolag, . förening och: stiftelse "att förvärva en «' .omart Resultatet. har blivit ett förslag till en helt ny lag méd betydligt enk= lare bestämmelser. äri de' nuvaran= taljerade o och delvis föråldrade. Internafionella . | beklädnads g för att fationali skall. kunna” fortskrida: på « ett »ur allmän synpunkt lämpligt sö < Enligt den av utredni arbetar € kongress, som varit ' samlad” ksdags- huset sedan ' i måndags, antog :- slagna nya lagen skall förvärv äv jordbruks- och. skogsbruksfastighe- ter, vilka sker: genorh köp, byte 'el- ler gåva, med vissa: betydelsefulla undantag ahmälas hos vederböran- de lantbruksnämnå. Sedan” anmä- lan "skett har: nämnden att snabbt pröva :om egendomen bör tas i ahnt | på d en' mod : riköinjer : arbetet.: I denn: ansluter sig. -"Tfönsprineipens": genomförande och uppmanar 'de anslutna fack- v förbunden. att; . sträva” för:. ait Styrelsen -uppmana: Håll. - språk för 'att” underlätta: rationali sering' av bygdens jordbruk; Enligt gällande ”förköpslag avses härmed endast att underlätta” bildandet av bärkraftiga brukningsenheter." Uta redninigenis ' "förslag går : :längre” och syftar med "rationaliseringen. till att förstärka" jordbruk 'så' att' de blir ålsenliga 'til storlek” "och ägo- gon speciellt tysk angelägenhet utan förekom i hela världen, "Dessutom har: Tyskland genom sina erfaren- "heter av :nazismen blivit. imniunt mot totalitära. läror (och är i da Europas mest stabi och andligen stålsatta : folk. ” b I den” citerade tikeln talas det en hel del:öm 1800-talsliberali tillskapa ” finns' hinder" ej möta "mot förvär-' vet utfärdar hämnden”ett' så "kallat hinderfrihetsintyg. Utan 'sådant ini ett köp blivit” ogillt på grönd "av att intyg vägrats. för att lantbruks- eförmåga att bjuda kommunismen koch nazismen spetsen, För att fram gångsrikt' "kunna. ;;ta .upp kampen mot dessa båda makter måste man våra” smörd med några droppar av deras olja, hävdar författaren, som före 1933. själv: tillhörde den,.s. k. Strasser-gruppen. , inom den. natio- nalsocialistiska '; rörelsen. .'.”Endast irärniskor, som en gång varit över; tygåde nåzister, kan i' dagens, situa- tion. uppbringa ' den: hårdhet som behövs för "Tysklands återuppbygg- nad”: När man tar del av ett så horri- kelt resonemang förstår man varför så "många av.den gamla tyska. kul- turens' fgrundsgestalter, bland dem ”Thomas' Mann; Herman Hesse och Paul Hindemith — föredrar att tillbringa , resten av' sitt liv : bland . demiokrater. av icke-tysk ” proveni- "De" nationalsocialistiska. ton- fångarna iden nordtyska pressen, särskilt då de av Welt-konzern äg]. da "tidat Il nskar ända..egendo- men för rationålisering;” här lant. bruksnämnder både rätt och: 'skyl- dighet mot säljaren att. inlösa; fas- tighetén” till det av kK aren utfästa arbetsför för världens beklädnadsarbetare; : de kvinnliga, och: föra fram kravet på 40, timmars” arbetsvecka, >; från tretton länder varit närvaran= de, : representerande" samrnanlagt 1,078,200 "medlemmar; 7 tyg kan” man” inte” få-lagfart.'När| or skulle” tro att ilikaa hundar! dal. gården! men "antingen måtte” hun. Åså föredrar. ormartia” att. "slinka un- dan; I Men: Om ens hund, råkar. bli inlösa en. fastighet från säljaren: & är dock" "begränsad. Utredningen. har nämligt n ansett. att om en 'berson ke” "tvångsvis skall beröva honom fastigheten.” Förslaget har utformats nedom' om att nämnden vägrat hin= derfrihetsintyg på grund av att den försålda" égeridomen behövs för, ra- tiorialisering "3 bygdens jordbruk, månad "anmäla att) hellre "vill behålla”. sin, fastighet. än ' överlåta” den till nämnden; man ie-: ormbiten. är. det: viktigt "att "känha 1 till vad .mani.skall göra. För valpar Lod allvarlig sak, v, Om” mån har sin hund med och. höj intensivt, slicka det ställe där bettet Gör skall. för allt är denna .press som i våras skapade eh mäårtyrgloria kring de från Danmark. hemvändande krigs- n förbryfarna, bland dem. "Kaj. Munks Hans Zehrer ironiserar Man bör. komme ihåg att det fram= i 1 B- ger avs "fortsatt - "lagstiftning med. samma "syfte spörsmål; - som 'kandet; Dennå fråga" här av lant. briäksnämndernia enstämmigt ber > över de 'utländska sk betraktar” den tyska utvecklingen |; på avstånd och genom den ”libe- rala ideologiers' kikare”." Men han glömmer att: berätta. något om de nya, uttryck den 'gamla herrefolks- mentaliteten tar sig. mördare, krik , som somras gästade cirka 200,000 tys- ka turister Holland. Många av dem, uppförde sig på ett sådant sätt att förbittrade gränsbor i är satt rister. ej. välkomna”. ' Artikelförfat- faren passade nyligen. på att fråga en. "holländsk affärsman” vad som närmast orsakat den kolländska bé- fulkningens reaktion. Han" svarade: ”Trots det ohyggliga vi upplevt själv miste jag min far, och två bri '; der som blev skjutha av tyskarna ;som moislåndsinän vat vi ' redo åta. Vi är eft li- ade ull att driva handel med våra grannar, Tyskar- na var. välkomna, till. Holland och behandlades på våra hotell och pen- sionat på samma ”sätt' som andra gäster, Men de drog i skaror genom js samhällen de en gång vistats i k röt med sina be= H upp skyltar med orden ”Tyska tu- cl Amerika ändrades inte heller efter kriget. De "båda. ländernas ledan- de kretsar gjorde efter segern allt, för att försvaga Sovjetunionens irfytande”. — Det är dessa rader som skall ersättas med kurrektare och mindra agressiva formuerin-" Sår, s åritter soch sjöng. Horst-Wessel- sången i närvaro av anhöriga till de 280,000' holländare', som sköts eller torterades ihjäl av "nazisterna. Det- ta var mer än vi tålde. Härtill kom- mer att tyskarna med förkärlek'res- te till den ex kilometer breda land- remsa Hollard fått av Bonoirege-' 4 Qtutfgarter Nachridhton 3 tillb tingen... som . kompensation. " översvämmade områdéna - och där riket). En stor” hamburgtlidriing in- |A om det ”outhärdliga holländska för- tiska förhållani ena, dv. s.:de tyska provokatioherna, 'och” framh höll, , tyskarna inte, fick” förvåna. sig iver” världens avskys.och förakt," om” "de, ae sig. på: ett :så utm: ande” de tyska" Pressörgan, som energiskt kämpar för ett bättre Tyskland, för en tysk: självranhsakan och en anid- lig pånyttfödelse, som en gång fr alla . skall” befria. fyska folket från sina" stormaktsdrömrnar och herre-. folksidéer. Det är gott att'veta att det £ Sydtyskland finns' ett flertal dylika ” organ. och en' hel stab i kunniga, upplysta och 'sant .dem- kratiskt inriktade" skribenter, M större délen av den" nordtyska pre: sen är tyvärr en fara för den uns tyska demokratin, Det finns'är alltför många hitlerbyster göm” de" preussiska 'redäktionernas ” SS miner ock alltför få sotare som ” söker få dem avlägsnade, >. ställde till tippträden under devisen näsdu ”Zuriek «ins Reich”. (Tillbaka till |Svällnäden gen är benen, "huvudet eller, undér< sidan a äv, buken särskilt utsatta, Ef- risk för kvävning. . ormbiten ' gäller" det ått handla snabbt,” Det duger inte 'att vänta tills in kommer hem eller | kan idet, var; blivit "biten, i' benet, tar" nan sin och ftet att: sprida] si ett ' reportage: om - dessa koppen I Den får dock inte: sitta... gränsintermezzon, där . det” talades kvar, mer än högst en timme. Såret. . efter. ormens : tänder" är "vänligen i svullna den,:.? stället "gäller det att försöka; pressa. ut så mycket gift som riöjligt. Hå- ret klipps bort om mån .får tag i'en ” Sax, och sedan skrapar man med en knivspets' i såret så. att-blod och. gift pressas fram. Finns sprit gon form tillhands; eller ännu bätt- de, vilka: ansetts vara" alltför ; der; för: det" kommande”, « - nn Vid: "kongressen. har 43 delegater St ligen borde :komma-i kontakt.med- - reptilerna ute på landet eller'i skärs '- ute. den ge till ett kraftigt tjut, = är det' skäl att undersöka den noga, +. ..< Har. den blivit ormbiten "börjar den ' fast egendora gjorts till föremål. för - i första ; had och unghundar kan "ormbett-nämlis vv vara: livsfarliga. och" även 5 för ” större och, vuxna, hundar är det en Vv sitter, Det kan" "naturligtvis våra var > som "helst. på, kroppen, men vanli- > atthun- = tills iman fått - ien veterinär. Då. . JIE förserit.- Har. Hunden hårt som möjligt ör. trycket av den tyska civilbefolknin- | Svårt att upptäcka, Det markeras av: '” gen”. Men ”Stuttgarter Nåchrichten | ett. par” röda fläckar, stora som - skildring äv de fak- Inappnålshuvuden, I ai re ut: tspädd " ammonjak,: tvättår man - s bettstället "ordentligt 'och' försöker - få några dfoppar att tränga in i så- ret, "Sedan lägger man på ett för- band med samma lösning, Slutligen -- .. kan man lägga ett våtvärmande om- slag: med . blyvatten eller. Burows lösning för att få bort svullnaden. Det mest effektiva medlet mot - ormbett är:orinserum,” söm. hund- ägare si allmänhet :dock inte tänkt på att anskaffa, Bor man på som- - | " marten i en trakt där det finns gett om huggorm, så gör man klokt i att köpa «hem "några doser ormserum och en injektionsspruta för att ha tillhands om olyckan skulle vära framme, soc os Nasse å Poros. "ae - sor +” ' 4 . "a ” ä ” vo vr NR « / nr + Noret EK . ett 4 : . ; . N ÅT - S - . , M AMA. 2. AMA HM. dn tta AA ” . , - NM - mon RN NN a SA a AA x : Rn vs färre Milne SSA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.