vrvevrevervrYYyeEpfFYVYTT reryv Vv tvv FeFertTyv TtPer Tv hältkd rer ferytvtTt verveYyvvYvvevY Tee revtYrv rtror vyvveneyv tt « , - s - ” z c . "a ” x . Fd oa ” : > oo : - : - -. 2 2 Sond a . ” 8 ” De os LAHOLMS T TIDNING . 8 . - > — ls EE Oka skör 165 ha'f Värmlands och Örebro 8 SÖND. EFTER TREFe-:—- -- - g Sabbatstankar - | "Av domprost Nils Bolander, ” > framtid” Här nedan följer andra och ” Matt, 9: 943. sista avsnittet av det utom- ee - " ordentligt intressanta före- : h "ob drag, som byrächet Henry Det heliga uppbrottet. N Gustafson, ti digare'". ford- Det heter om tullt Jent 1 Halland, nen Matteus den gången Jesus gick förbi tullhuset i Kapernaum:; ”DAå stod han upp. och följas ho- nom”. De orden talar till oss' om ett helhjärtat beslut, någonting våg- - spelsaktigt och äventyrligt — det heliga uppbrottet. - Aldrig skall Jag £ en . höll vid: Linodlaredagen "I . Taholm på torsdagen. Ett annat' område inom vilket fortlöpande undersökningar. ä födvändi iga är ifråga om den ko miska ogräsbekämpningen 1 spå- hadslinet. Den kemiska ind: ens ständiga och snabba: utveck- ling medför behöv av kontinuer- 1 första Spåndlinodas ens... i-vårt Tand: övergången från sämre til bä t- re 'jordar kräver studier: för: att fastställa den. ekonomiska. göds- lingen undér dessa nya betingel- ser. Frågor, | "som ' försöksverksam- heten arbetar med, men- där yt- terligare .- undersökningar är. av största . betydelse, är linets pla- cering' i väatföljden, förråds- gödslingen till lin och fädavstån- dets betydelse för det kvalitativa och det. kvantitativa utbytet. Linets "värde, ur växtföljdssyn- punkt har jag "tidigare i korthet berört.. Särskllt . om ' foderväxts arealen är av- ringa -omfattning Hnet en tillgång för att -få lig hand' att fastställa vid vilka ut- vecklingsstadier och under” vilka övriga betingelser de nya prepa- ratens . eler preparatblandning- ja | 2rnå8 selektivitet är som störst. de slag tack vare en enda tavla! nessa frågor äro av utomordent- på 'den stora utställningen. Den lig betydelse i den ömtåliga lins " - tt giva go hette ”Uppbrott”. Några. lärjun-] grödan, som för al gagestalter på stranden. 'En båt | kvalitet och beredning utan onö- h lärjungar dig fördyring måste vara fri från med fyllda. segel oci gZ "På cel ombord. Brådska. Iver, Farväl till allt 'det gamla som band — mot en ny kust. Uppbrott! " Vad var, det som skedde den gången med Matteus? Mästaren gick fram till hanb disk, där han satt I tullhuset böjd över sina uppbördslängder, och i samma stund Jesus gav sin order: "Följ mig!” slogs frälsarbryggan mellan den" Illa människan och I ” den store Mästaren. Matteus törs de tveklönt. Ar påsk för många år sen, då jag gick på en konstutställning av Carl Kylberg och flek mig till livs en predikan av det mest skakan- detta «område ' har. utvecklingen under senare år medfört bety- gande framgångar, Den sjudan- «aktiviteten ; ställer-. här - nya möjligheter inom räckhåll, : Tillförseln' av växtnäriog' Kkrä- ver ; även . fortlöpande studier” i det att: den ständiga. förnyelsen av. odlingsmaterialet -— nya strå- styvare sorter — giver möjlig- het - till intensivare: "gödsling. I den "stunden för en nelt. van- lig liten: människa” uppleva -vad . det våll säga att bit en Dy, skapel- pol mig - — två 'eggande orosord voro hans lystringssignal : och för Hans brinnande: ögons' | Det heliga . uppbrottet är ett uppbrott från ett lv utan Krigtus, skull ett hade' jag intet val, och Gubbelspel tomt prat, Det finns mänga, mänga mälti- niskor som I sitt andliga Uv atår , precia där denne Matteus stod in- ”nan hon" mötte" Krigtus. ansikte mot ansikte. ' t De klinner Big "åragna till Kr stus — men det kostar för myc- Men det är alltid på” samma gång : uppbrott ' till : gemenskap med Kristus, tin ett liv. i desu tjänst och följe, ;, A I Guds. levande" ord "öpplever du och jag denna” Kristus Bemonz mn kräver. - | fruktsfrågan är' frågan ket att ge sig Honom V' våld, Man står på Jesu alda bara det: inte kostar något. Ifall man skall vä ga ge Kristus sin röst måste det sko med slutna sedlar. Man ham- nar I ett kroniskt moratorlum, ".. Nej, här behövs ett Kristus- möto och en Kristus-bekännelse och en Xristus- avgörelse av radi- knlusto slag. : : Ett: "Herre; da; jag följer” äg varlhlin det blirP".> =; Det lr bara detta han, begär: |» en barnslig övorlåtelse. ' Ingen väl genomtänkt trosbeklinnelse, inga prestationer från, vår, sida -— bart helhjärtad förtröstan... "Av nåden ären I frälsta" ge nom tro — och det Icke” av edor | själva, Guds gåva är det — icke 1.3 av gärningar för att ingen skall borömma sig". skap. , kring altarets rund, till ett med din Son - 1 din. Ndandes kärleks förbund. I bönen "känner 'vi oss omalutna av de eviga "fadersarmarna. Och i nattvardens communio, 'gemen- skapsmåltid,'” upplever ” vi: san- "Du gör 0985 til ett med "När då storpplitiska konferen-. serna slår inför sitt sammanbrott kan” endast" da, enskilda männi- "Ett enda begär Kristus: - et | tveklöst uppbrott. M ing mellan närbesläktade grödor eller grödor med. gemen- samma parasiter, Den ' skickliga växtodlaren ' - utnyttjär "givetvis denna linets egenskap men: måste | ”' också ständigt. ha för ögonen. det förhållandet, att linet ställer spe- ciella. krav på. förfrukten. ' Erfa- renheterna ' i detta. stycke -ifrån praktiken ha stötts av'de i Hal- land '' vunna .. försöksresultaten, en hela detta -problemkomplex ; ytterligare. undersökni ”förbun en - / med | öm. nä- ”Intimt > ringstillförseln till-lin, De" olika näringsämnenas -. . växttillgänglig- Fet :.. är. beroende; av. vissa " fast- läggningsfenomen .jordarna lika väl som. olika ” växters ”konsum- tion av dessa olika närlngsämnen skiljer sig. avsevärt En för då- lig kaligödsling till Tin efter” den starkt -.kalikonsumerande vallen kan” enligt - praktiska ' erfarenhe- ter 7,4 både: Danimårk» och bär hemma «vid > enligt. : jordanalys fastställda ,. ganska. tillfredsstäl- lande: , kalitillstånd giva , upphov till kalibristsymtom '— . den av danskarna : beskrivna : vallrandig- heten '-—' För :att få ett säkrare grepp om dessa problem krävas särskilda ' studier. . Fortsatta un- dersökningar ., kräver även linets fosforfråga'.. och" närmare. utred-' ning är även önskvärd'i vad det gäller stallgödselns. användning" i anslutning till :linodlingen. Ett mycket;: aktuellt. problem på ; det. odlingstekniska£ planet; som. för: den närmare: undersök- ning är radavståndets inflytande »gpånadslinets -'.' avkastning. Försökserfarenheterna . " antyda att'en ökning äv plantantalet per arealenhet -' den - vägen . skulle medföra :. ett - förbättrat . utbyte. I vad mån de något grövre, strå- Jstyva, sorterna i sådana bestånd "får: en finare” .stjälkbyggnad" å- terstår. att undersöka :eller om kvaliteten: på' annat 'sätt.kan för- - | bättras. vid; användandet av stör- re .; utsädesmängder - vid sådant mindre. "radavstånd, " som synes möjligt utan ' nämnvärd ökning äv. risken: för ligglin, Då de'sto- ra linproducenterna i Västeuropa använda ” sådant . mindre 'radav- stånd, ” ; syne; dessa mer: eller : mindre olösta frågor kän man kanske göra den reflektionen: Vad vet. vi egent- ligen, om” odling av spånadslin? Jag skalf-inte göra rägot försök att svåra direkt på den frågan. Men vi vet så mycket om odling av denna handelsväxt: att. det va- >) kens; rit "möjligt at. OKkX skörd densamma inom det här odlings-! . l området med cirka 30 proc. un- der en tioårsperiod. Vad som er- fodras för att nå det uppsatta målet -— en medelskörd äv cirka 5.000 kg. repad halm per ha. är en intensifierad .försöksver! samhet i odlingsledet. Härför be- hövs pengar, men dessa pengar är. en hjälp till självhjälp, som på ganska kort sikt bör kunna resultera i ett minskat stödbehov för. den : svenska linhanteringen. Det totala störet för lin-. och hampodlingenr under budgetåret 1954/1955 uppgår till 1.842.000 kr, Av denna summa äro 14.000 kr. anslagna till R, L..H. som bidrag till tekniska . undersökningar och försöksverksamhet. Dessa medel disponeras enligt uppgift. endast för. tekniska undersökningar och för genomförandet: av .de årliga kalkylerna ” vid ::basverket-. La- holm, som skola läggas till grund för - beräkning . av statsstödet. R.L.H, anslår f£. n.: årligen 10.000 kr. täl odlingsförsök: Detta be- län.- För. de "sydsvenska ”verkens del synes sålunda icke något yt- teérligare stå att vinna genom en ändring" av Kapacitetsutnyttjan- det," z Kontråktsteckning av spånads. n längt utanför verkens odlings områden . förekommer ' endast i ringa utsträckning för närvaran- de. ;Dessa odlingsområden. .- ha dock" utsträckts - och torde för Växjöverkets del innebära viss o- h ur.” kost evad det gäller frakter, Laholms- verkets ' odlingstyng gdpunkt - har genom den nya ordningen. flyt- tas söderöver. - Någon möjlfghet till .- kostnadsbesparände föränd- ringar i: detta stycke utan bety- dande: nyinvesteringar synas” ije- Ike vara uppnåeliga... :' Den tidigare omnärnnda utök- ningen: av” medelarealen per od- ling betyder” för: industrien -till. g&ng till större kvalitativt enhet- ligå "partier." Detta uriderlättar hanteri i ber det .och är härigenom av stort värde, ”ELaholmsverkets :utbyggnad har medfört en sänkning av tillverk- lopp : är : i givetvis: - - otillräckligt, och kost för. de- nö - diga tidigare: da - konti- nuerliga .- försöken kunna ej ens täckas av- dess medel, : För när- varande är. därför. de olika be- redningsverken hä vÅsade till, att stödja: den'- försöksverksamhet som man anser 'sig ha behov av, Hittills har denna" ordning visat sig fungera bra.; Tillkomsten av det skånska ,odlingsområdet 'för- utsätter dock ett intimt samarbete mellan 'försöksledningen i” de o- lika berördä -:länen: om. anslagna medel skall kunna "utnyttjas ef- fektivt, .. exempelvis ”-inom . : La- holmsverkets utvlägade ” odlings område de.” sv Zz " Saritidigt” med 'rationalisérings- processen '--i ; odlareledet. har be- redningsindustrien ' arbetat: "för att: Då minskade tillverknings- kostnader, .. "De 'tidigare 'omnämn- da industrierna, som förlagts till odlingsområden :- där, : med. nuva- rande - priser : på de: framvunna produkterna en "ekonomiskt > kon- kurrenskraftig .:. spånadslinodling icke är genomförbar, ha som ett radikalt led i utvecklingen:lagts ned. .Nedläggandet har - drabbat de , beredningsindustrienHeter, som på grund av råvaruförhållandena tvingats till 'en. drift .med alltför ofullständigt utnyttjande av ver: kapacitet, -.- Tillverknings- koötsnåden "per: produktionsenhet har "Härigenom blivit. stor, vilket är av särskild betydelse I linbe- rednihgsindustrien i'det att" dess anläggningskostnad är "mycket . värdet! äv dess. totala ärsprodukt jox, " Kapacitetsuthyttjandet Växjö och '. Mellansel | hår: under den : senaste tiden efter: den nya ordningens tillkomst. varit ”till- fredsställande. Tidigare ha dessa verk arbetat med' ett. käpacitets- utnyttjande av. för Mellansel. 55 proc, och för: Växjö. 75 proc.: La: holmsverket har: redan frår bör? jan” kunnat - utnyttja full ; drifts- kapacitet .— eller. det är måhän- da >. riktigare ”att'säga — La: holmsverket' har kunnat optimalt utnyttja: sin 'driftskapacitet.. Ka- pacitetsutnyttjandet, : har här uppgått till cirka 90 proc.: Denna faktor är. givetvis förbunden med rävåruunderlaget H av' spånadslin- halm: Detta har säkrats för den närmaste: framtiden . för; de 'syd- svenska. verken genom: tillkom-. sten av "den skånska linodlingen, sel 1952-1953 utfyllde sitt "be- medan norrlandsveérket i Mellan-| naden '-med omkring 6 öre per 'kg repad. halm, ' Den -ra- tiorialisering,: -som. genomförts i industriledet,'.. har sålhinda - varit ripande öch i it vä- sentliga. framgångar «. ur .ekono- misk synpunkt. / i - För: närvarande roduc Sverige cirka 3.000. ton linfiber totalt: på"en areal av cirka 3.500 ha; Statsstöd. skall enligt riksda- gens beslut utgår” fö yr budgetåret 1954/55 för en: stödbeérättigad fi- berkvantitet:äv 1.625 ton, Stödet skall utgå: med-1. 1227 750 kronor, och : motsvarar : ett. genomsnitt- |. ligt stöd av 303 kronor per. ha i medbltal för såmliga. tre bered- ningsömråden. >:» Inom .,: Laholms beredningsområde” är. mötsvaran- de. siffra :för. budgetåret: 1954/55 cirka 210 kronor. « Prissättningen beräknad på 'basi som : vissa ”linberedningsverk ' ut- betalt : under "åren. » 1947—1949, "Det är" sålunda" alltjämt” bety: datide tillskott "från det! allmän: nås "sida; som" fordras för : att I spånadslinodlingen”. skall: giva "en mot. andra. grödor" svarande. lön- samhet, Utvecklingen. går dock, sedan koneentrationen' av odling j och:' beredning ' genomförts, : mot ett -minskat;: behov. av. 'statsstöd. Stödet för : oduktionsåret 1951 obioverket. Laholm .per kg anslagsberät: tigad.. fiber," för. produltionsåret 1952 var' detta. stödbehov 83 öre, för året..1953.,.73 öre och för. år 1954 slutligen 54 .öre per kg. an: berättigad fiber; Tend denna '- sifferserie är "glädjande och gör. &tt' man'väl inte skall behöva..se på spånadslinodlingens framtid ”Relt>- «utan optimism ; om världsmärknadspriserna' på fiber ej: falla. Det. kan givetvis med fog anföras, att: det. blir svårare att via.de .kvarstående, rationali- seringmöjligheterna -- komma till ett minskat ' stödbehov,' Jag: trör eméllertid ”ihte ?att: det är omöj- ligt.att nä:en "medelskörd i Syd- sverige. av: .ci kalm per mast”. de. högre, skördarna som skall. kunna” eda' till. det' verk- |: .tortial till 5 travar råg 5 travar 8 kakor bröd och 8 st. kött eller . m, m) Olika otter och avgilter, Helgonskyld infördes i " ningsår, Helgonskydd förekom merendels i som klockaren uppbar. Denna naturprodukt användes inte till kom samt även! ”hälgonsköld” | . där utgör 4 tunna smör, som är emot tertial tionde såsom och - 1 dir 8 öre sm. (Deras krono- Danmark i katolicismens gryt form av spannmål, : prästen I Hishult för detta ändamål utan i stället togs i detta fall av beståndet av levande djur, som kunde bli ganska om-' fattande. Angående detta få vi återgå till den gamla Landebogen | sum har en del uppgifter om denna skyldighet: ”Helnneskyldett' ett höns aff huer gonrdtt. Vilket är ett höns av varje gård; 3 37 st” sv a Klockarens helgonskyld var betydligt högre 5 än a Prästans, han : TS SN Lv hade däremot 1 skäppa korn av varje gård, sammanlagt yo | - skäppar. Denna gåmla danska avgäld fortsatte ven sedan Hal: ” land blev. införlivat med Sverige När denna avgäld fullföljdes .: efter denna tid; tyck det inte ha varit utan knot från allmogens ” sida, De ville helst försöka att 1663, enligt Bärring ss 3 Men Bli befriade från denna utgift > dock: stycks det ha fortsatt fram till slutet på 1800-talet. .I ett kyrkostämmoprotokoll ges en liten ” "upplysning om detta från den 21/8 1891. Med utgångspunkt från | Landebogen ansåg man att. klockarens helgonskyld var. en skäppa korn för varje, som ingick i hans lön till'1875. Genom" . | omregleringar I kungl, förordningen; 2:11 ISS3, bestämdes; att den skulle utgå i kontanter, Den gamle klockaren, som då. var / 1 Hishult, fick behålla en del förmånsrätter. till den 25/10, 1853, Detta var om klockaren, men det ger en antydan om att prästens. helgonskydd har ändrats till kontanter en tid innan nämnda H tigt, då” en ko i leringar, ninätt en tredie partt”; a sen: "tid..En dek kyrkor fingo stora jordområde” i själagävor,. si "skilt under: medeltiden, som en. bot för. sin, själavandring, Lande- . bogen 1569 ger en "ovanlig upplysning om Hishults pastorat. angå- ende sjö agävan, vilket” ej förekommer i de andra pastoraten, Det - hade fler kor än bärn, skulle ' ge da en ko- som själagåva. Det menades; "att: "familjerna hade i regel många barn; och de som då - hade flera kor än dessa, ansågs ha det så bra. ekonomiskt,- att.:de hade råd till denna hKelgonskyl É "denna tid, hade ri tt högt värde, ” Al tar måd I Landebogen" står. angivet att präs en skulle ha: "Thuo altere made aarligen aff huertt hedske; "der af. faar: deg Detta blir två altarmad.-av vart hushåll, ' "varav klockaren fick : tredjedelen, Det stårej angivet vad det bestod - av, förmodligen vär. det bröd och ägg. ” Altarmad kan! jämställas . med påskmat, som erlades till påsken i samband -med nattvarde Dessa offer indrogos i mitten på 1800-talet genom: nyare lönereg- » Angående ovannämnda : sentida Ly offer a av 7 olika slags ”födokmnen till prästerna är: det svärt att avgöra, om det har sin härlednirig från altarmad eller helgonskyld. Detta bruk med gåvor av födoä : " ooc.hen fortsätter. på. frivillighetens väg ännn under rhånge &r och långt in på 1900-talet, då även skolbarnen brukade ge lärare och'lä- . rarinnor ägg innan avslutningen Det var dock en ännu mera be- ” a . stämd” sed, att nattvardsbarnen till sin konfirmationslärare skulle ; | - ha med 'sig ett tjog ägg innan påsk, måhända efter råd och lägen-: , het. Det blev dock en ganska stor kvantitet på en gång. Så var det « 2 en liten gäld för det arbete, prästen hade haft med barnen från hö- = > 7: höv' av” "råvara från odlingar ” på Det får anses vara ganska k . sten och tills de gingd fram till nattvarden, alltså konfirmationen. ' . Dessa ägg gåvoa dock hett frivilligt och av gott hjärta.: För barnen, "7 : var dat en stor kögtidsstund, när de fingo vandra vägen till präst- gården med var sin äggkorg, och när de kommo fram blevo trak-"' terade med kaffs och kakor vid längbord.' Genom” vad söm här” ”Fonté, Er. sid: 7. . cis som" om ået var något själv: klart. - Polisen” skrattade, "och så be rättade, Här hur denne man. vid olika ! tillfällen "bytt ramn, men att "inte något. av: dem varit rik- tigt. i: Nn me "I. samma. ögonblick återkom & såda detektiverria med Ullas säll- skap mellari sig och försvann i bilen. Ulla såg det och Jyste s som i frosskakning. . Tack, ännu en gång" för er hjälp att” avstyra. det värsta! Men au måste ja EM hem sade hof åröjande:, Då jag > kanske göra frö: ken sällskap. Mitt pass är snart slut och jag har samma väg. s Unå tackade ja tin erbjudandet och log ett svagt leende, +=" oe Det: är” Ju alltid” tryggare när man har en polis vid sin sida sade hon pelåtet. :— Men tycker kl inte. det var dumdristigt gjort ja, jag menar det där med”annonsen ?:.v : i =; Kanske, ” kanske intet Myc- ket.-berör ju på slumpen. Fröken ju lika, väl haft tur, och träffat" en "verkligt sympatisk ka- väljer; som varit: värd sällskapet, UNNA” svarade inte, m men" nicka-. je" vänligt; mot polisen som gick vid - hennes sida: Hon tänkte: Finns ' det inte mening. i allt ”än- JA? Först ; detta "förskräckliga, som: hon minst” av "alt: anat. Se: r jan" besvikelsen vöver- förlorade stund hunnit frarå till Solbackens pensionat möttes deras ögon; De log. förstående mot varandra och deras ögon talade bättre Un ord. :Goänatt!.. sade Ullå något de: adchi> : räckte” fram sin mjukas Ma hand: Han tog den i att fast. grepp. och; höll" den kvar aågoni minut! = Jåg” "heter; igt oj timistiska målet, en sverisk linhantering . fri . från -subventior ner, "Om avsättningssvårigheter icke yppa sig utan de "gjorda ny- mvesteringarna' kunna” "förräntav| öch.amorteras i normal, utsträck- ;Den.; nuvarande ;: statsst det, är fastställd att Zäna |: t;;o. im.sår 1955 "genom" riksdå- gens, principbeslut ': år 1951, Mo- tiveringen ;y för "ett "fortsatt. stöd till. linhanteringe var odlingens beredskapsvärde. Frågan , om stöd. från” det allmännas sidå' till | linodlingen: ”kan; väl'ej heller nu : ” någon" annan - grundmoti- givas;”, vering." Spåradslinarealen omfat- tår: endast. cirka en tusendel' av landets: åkerareal .och kan knap- past. anses vara av någon 'bety- delse: för". jordbrukets ” produk: tionsutveckling”. eller ' inkomstför- hållanden, i, stort även om den i dessa; bygder betyder. mycket" Om endast beredskapasynpuhk- ter läggas :på spånadslinodlingen i framtiden. skulle: ett:;stöd :vara skäligt, som, motsvarar lagrings- kostnaderna : för ett'' beredskaps- ]lageri av, sädan storlek att-en ny linodling” skulle hinna nå en” pros duktionsnivå .-: motsvarande :” det årliga . behovet under: komsum- tionstiden : för beredskapslagret. -. | En. sådan "siffra hade. beräknats av; Rikstiämnden.' för : ekonomisk försvårsberedskap i anledning av förenämnda lin- och hamputred- ning. Den ärliga - lagringskostna- den -beräknades. till 600.000 'kro- nor med utgångspunkt: bl. a: från en räntefot: av 3 proc. En upp- räkning av, detta belopp .till cir- ka 800.000: kronor, synes: bättre motsvara -det- nu : aktuella läget. Det .: anses även på . experthåll ett:, ett, sådant lager måste" för- nyas vart. tredje—vart fjärde år, vilket ; innebär - komplikationer. Bortser man. ifrån de 40 öre per kg stödberättigat fiber, som: ut- går särskilt : för norrlandslinet, är. det, tetaja "stödet. till spånads- Unhanteringen för närvararide Å runt ; tal -1.000.000: kronor. "Den rationalisering som erfordras för att minska 'stödbehovet för spå- nadslinodlingen : . under: ' de'.. när- maste ' åren till ett belopp," som mera I motsvarar .de : kostnader, som” en beredskapslagring. sknile draga; synes:ickd.vara' orimlig att. genomföra ' under" förutsätt- ning :av någorlunda. oförändrade Priser". och avsättningamöjlighe- ter för fibern. = > Efter genomförandet av spå nadstinodlingens "förändrade 'Jo- kalisering, som 1 och för: sig in- nebutit en avsevärd rationalise- ring av linhanteringen 1 Sverige och 'efter ratiorlaliseringen av beredningsindustrien, synes en fortsatt och .intensifierad- ratio- ereyverer ere teet REYTYTAYY ENE vrY K moran 2 — Kan vi inte träffas på lör. dag? "Jag är tjänstledig då,,och sn till: och med måndag: - . Jo,” gärnat.. svarade. vis gatt I ”överraskåd.:! eV — Då säger . vi det! > Lö klockan g Kär utanför? kinderna igen, och sedan hän vit Henne kyss på "handen; han” farväl, med en stilig”. hohnör. s Ulla) sprang med glatt: hjärta och nya: förhoppningar upp för ” h Iträdgårdsgången. till Just som” hon: stängde" grinden . skingrades molnen ”. och ett par stjärnor tindradé fråm över. hen: nes "huvud; Ulla, 10g mot dem och alvhögt:” Og mitt ör" hörde vi en knall inomhus. Det lät ungefär som ' när man kros- sar en glödlampa. Vi gick upp och tittade. och undersökte al la vinklar 'och , vrår, men vVi'- fann ;. ingenting ::; märkvärdigt .. då heller. Sedan har det gång på gång :Hela::den tid'vi bott: här<knastrat: och -brakåt i kå-' ken; men. jag tror det "i: viss ' mån beror - på”att huset är” + | gammalt. :, Jag” vill dock” inte utan vidare avfärda teorin om övernaturliga" makters spel,: ty det?" finns” så mycket som människor. inte”: begriper: men vi i vår familj har aldrig . sett" : någonting mystiskt; som många; andraföre osg i denna... gård. : Och : inte. heller här vi varit utsattä för ”handeriplig-' allehånda- ljud” har vi. hört. har: dock "blivit så vanliga, ratt” vi. inte" "längre: fäster oss vid alltjämt, att ? spöket” bor. kvär.. - här; och ingen vågar. som -sayt övernatta, här; slutar fru Färn: löv och; slår. Big. till 'ro med en bok ”;:vid ;skrivbordet På exakt” RT prästens! gungstol stod. Det är. blott; sån tillfällighet. att boken "flesta: präster, som. re derat”: s på > f.d. prästgården, har som” bekant : upplevt: ; oför-' ; klarliga : händelser där," och många; besökare, som övernat- tat; har. ckså fått vara med | egendc mligheter.: En präst te sitta, i-fred'i sin expe- itionsstol. -Det "var: liksom öm en osynlig "kraft ibland ville lyfta "honom bort . från stolen. '” Och denria osynliga kraft ; "kol liderade"" han "också med, då > hän” gick enom. rummen.” En annan: präst "kände t. o, m. an« . dedräkten fråji en osynlig ::0=- känd, som "stod bakom, honom, då: han satt och skrev inne på, expeditionen. i En tredje. präst . hörde "okända tassa omkring i huset : titt . och 'tätt,: och: en fjärde har berättat: om samma upplevelser. Det ' uppges; också att ljuset tänts och släckts av .- någon : okänd ' med "jämna mel lanrum;, - och många mystiska händelser. - inträffade”. ofta vid” fullmåne, '-: : Flera” som: gästade prästgår- den och: "övernattade där fick . vara med om en.hel del under- ligheter. En vaknade en natt- vid att.tre okända äldre dämer -- satt i :en.soffa'i henreg rum och nickade: till varann, "Gäst- en steg: upp. och tände ljuset; men damerna, satt fortfarande kvar). obekymrade. om gästens närvåro: : När: . gästen : för en stund "lämnade rummét och .se- dan kom tillbaka var trion för- svunnen. Någon klarhet i feno- menet.. fick man" aldrig. Någon tid' därefter hade .en/ annan gäst ' precis samma upplevelse i "prästgården... De båda präst- erna - träffades sedermera och berättade för varandra vad åje varit med om: Ingen .av dem hade känt: till att det ”spöka- de” i prästgården, och den an- dra gästen -kände inte hellor - till. den första gästens nattliga upplevelse. .' Ja, mycket -: "underligt ' har hänt "i Borgvattnets. garala f£. ,. « årtal VN framkommit, kan iman få en belysande bild av offrets . plats 1 det nalisering av odlingen, b å& ä oe omar ue kristna kyrkolivet och hur det bestått genom århundraden. "+; >. "och -försökeverksam | Ly ord och "åtskilligt 1854 : : . na . - oo "7 dhet vara den väg, som skall kun-| 2:29 hända än, även om nu- | : : i . | na leda till en ekonomiskt berät-| Y2rande folket på gården inte . . s s . | : tigad framtid-för' svensk linpro-| lägger så storvikt vid 'det, Men som . - e duktion, Dn hyfolket undrar alltjämt, ; .” . H : ev - ; , - . SA I . a a , a. TR ? N | an > SAN : dt Pg TTT VTT TTTVTT ” . 5 - 2 ” dirt X ” on - a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.