N X. i 2 « med Sveriges största show 1954. . leska.akrobater, utgöra: en det av. 60 år EE ti r fyller 18 aug. hemmaisäg, John . Sigfrid JoHahsson; Bjärbygåräen, Trönninger bön fs este 50-år 20 Slet i-fyller :den.<13 dennes fru Hilz 'da Nilsson, maka till.jantbru- karen . Emil: Nilsson, Köpinge, Fru Nilsson > är. en god och vänlig människa som: på alla sätt. försöker; göra ” livet. så "ljust och trevligt som möjligt: "för andra.'Därom vittnar hen: nes många besök på ålderdoms ' hem, sjukhus. och ' hos ensam- " boende garnla, och. sjuka. Även under kriget: deltog hon i ar- betet för att lindra. nöden i. de krigshärjade : länderna. ; För denna sin" insåts fick hon me- dalj. Hon. tillhör Röda. Kors- kretsen ; .och ' SLKF. -- Arbetet som . husmoder. sköter hon på ett förtjänstfullt sätt. --' B5 årig dt « fyller iden” 13 aug. fröken Anna '. Albertina. Cederblad, ”Räpneslöv,- Hon. är född 1 Mar: bäcks . socken i närheten "av Ulricehamn :1. Älvsborgs län, och : har de: senaste: fem åre vistats i Ränneslöv.' : ”: ” Elin Karlsson. I sitt 90:elev- levnadsår, avled i: tisdags fru Elin Carlsson, änka. efter lant- brukare. John' Carlsson, Carls- Å hill, Trönninge. Hon var född. på” 'sämma gård och tillsam- måns med maken innehade hon då . gården "lämnades i andra händer "och hon flyttade över i en egen liten 'villa strax intill. Fru 'C'gick helt upp i arbetet för hermmet' och familjen. Hon sörjes "närmast ay fem” barn, fyra. döttrar och en son. Den senare innehar. nu gården: - Ivar Trapp. > Direktör » Ivar Trapp, Båstad, har avlidit 75 år gåmmål. "Han var född i Hälsing- börg, där, han på 1920-talet :var chef . för 'ett par industriföretag och bedrev” -Benare restaurarigrö- relse i" Båstad,” «sov ia LARS KENISLAT " "VINGESGATAN Fel, 732 Laholm | Postgiro 374824 i i ; Z0o-Cirkus' bebådar "sin an tomst inom de närmaste dagarna, " Trolle Rhodin visar'”i' år. upp en verklig ”pangsak”. nämligen cir- kus- .&' isrevy i ett kombinerat program. Första "avdelningen om- fattar cirkus, under titeln ”Stjär- nor i manégen”. och' andra avdel- ningen ”Rhapsody. on Ice”. Zoo- Cirkus stora ”elefanthjord, presen. "terad: av domtören Antony Koll- ; man, -sjölejongruppen . och Trolle Rhodins.. 'nyanskaffade : syriska fullblodshingstar, som han' med- fört från sin orient-turné och en stor-artiststab, med bl, a. Hansel's stora ryttårtrupp, inte mindre än 7 personer och "les Najarrös” bur- Stjärnorna i manégen. En av de kvinnliga medlemmarna i den se- . nare «truppen, . är något absolut enastående! Damen » ifråga väger Dö bron Ten etta utför hon bl.'a..en-rad av salto-mortaler, ' eller" som det på fäckspråket kallas ”flic-flacs”: "Programmets andra avdelning, ”Rhapsody: on Ice” visar upp en rad internationellt kända namn, isprinsessor. : och :”ishumorister” samt Wiener-Isbalett. 'Isrevyn har fått. en' verkligt" förnämlig upp- sättning av kostymer och dekora- tioner, och i revyn bjuder Trolle, Rhodin sin publik på många fina överraskningar ' i form . av blän- dande ljuseffekter, isbanan är be- lyst ' underifrån, självlysande 'de- korationer : och dräkter' o.s.v. Trolle '' Rhodins : broder," Teddy Rhodin, den framstående premlär- dansören från Kungl.. Operan sva- rar för regi, koreografi och dan- BO. Ce FIT Ra ES "Premiären på ”Sveriges största show 1954” blir säkert en över- raskningarnas "premiär. -' Se. an- nämligen" hela 100 kilo, men trots nons I dag: "r Att det. : "se i att" återföra tilll" jorden " mullbildande - substans, det' i > mån:i våra dagar överens om; 'säger en av ledarna 'i den sven- ska -försöksringsverksamheten " rektor Georg Bengtsson. I syn- nerhet gäller detta på mullfat- BR tiga sand-: o. mojordar, skorp-, r av. stor betydel-' bildande. jordar” och mullsyaga styva leror, Halm och stubb är värdefulla ”" för - mullbildning. Med nuvarande skördemetoder blir : det betydande. mängder halm och stubb kvar på fältet och ;. ”dennä”mullbildande sub: stans i bör. tillvaratas. på ett vettigt: sätt." Enklast” sker 'det- SKA DU INTET HJÄLPA Tilt ED ATT GÖRA MyllAR Av DEN NED- PLÖjDA INTE. MER, JAG KAN inrel - LEVA PÅ BARA Ne FÖRAS RS ab I BENOVA "MARKEN S: IFOSFOR 6 OCH KVÄVE O lantbruket till för 18 år sedan, "Ita genom nedplöjning. Men f: . Suseån har hunnit . sakat stora förluster. C rp, en varm förespråkare för . regleringen av Suseån; en reglering "som skulle medföra att ån i fortsättningen höll sig inom rimliga gränser. Za = Det är mest betesmarker som med tre översvämningar redan i år, « doftar vattensjuka och stillastående i . Dog je av Suseån ger storförlust Er Medan Suseån först i augusti-september förr om åren vi a > sig från sin vredgade sida och svämmat över sina bräddar för att M åsamka miljonskador på de 985 tunnland. bördig mark den berör : har den. i år svämmat över inte mindre än tre gånger! Just nu är i: vattenståndet en och en halv meter över det normala och det in- ' - nebär .vattensjuka marker som ger bl, a; Getinge samhälle den där ; unkna doften av mossar. och stillastående vatten, som gör att man? . « infe gärna uppehåller. sig i grannskapet... cc fd to fter R je nning . vilket or- » Här en översvämningsvy från Getinge, som vatten ling väg. sriabbare. avrinning. Vid järnvägs- bron skulle Suseåns botten sänkas 120." .em.,' vid. Getingebron 100 och vid "Bränarp 80 em. och rätningen skulle göra att sträck inskadi I tagit kallel | Kattarps Söndags” | skola” i Skogaby. Verksamhetsberättelse för tiden 30/8 1953—6/6 1934. - . Lutherska ungdomsförbunde Sydsverige hade under en vecka i augusti 1953 sitt första tältmöte i Skogaby stationssamhälle med predikanterna — Carl Paulsson, Halmstad, och Thure Persson, Örkelljunga, som talare. Den '23 augusti kl. 10 hölls barnguds- tjänst. Ett 20-tal barn infann sig. Söndagsskolan - startade den 30 augusti i bostaden Skogaby järn- vägsstatiori, omtalas det i verk- samhetsberättelsen. be ” ” Markaryds lutherska ungdoms- förening hade. dessförinnan. mot- k att hålla söndag skola. Denna ' söndagsskola har hållits i 39 söndagar med början kl. 10 fm. 52 barn från 30 hem ha kommit och 2/3 av dessa barn ha r besökt söndags- skolan trots i vissa fall vägav- stånd med 4-5 km; Som - lärare har fungerat herr och fru condi- tor D. Svensson, Markaryd, af- färschef Folke Svensson, lärarin- nan . frk. Marianne Henrysson, Strömsnäsbruk, fabrikör herr och fru Erie Gustavsson, Markaryd, f£. lärarinnan fru Elisabeth Gustavs- son :samt som "deras vikarie f. överläraren herr Victor Pehrsson, Hishult," och muraremästare Os- car 'Andersson, Markaryd. Sön- från 16 till 6 kilometer. Man rå nar med statsbidrag på 40—50 pro cent och ett tjugoårigt amorterings- lån på resten, . >, vn LÖN berörs av över ni i, lant- brukarna har "för länge sedan" gett | ”upp' hoppet om att få "marken när- mast ån'att. bära gröda, framhåller hr” Larsson, Det jär, bara” en och annan. som har fått några har pota- tis eller” något säde sfält, förstörda. Men att betesmarker som inte kan första floden kom — inte ger någon nämnvärd vinst bör wäl stå klart r var och en. / Regleringen gå på "att genom en tennivån. och "en 'r användas sedan den 17 juli — dål-: i-det närmaste ; ; klar 20 Peng ">. Lantbruksingenjör A. E. Wel. .-lin-Berger' har sysslat med ut-"” reånii av. regleringsfrå; "och på HN:s fråga upplyser han vatt huvudutredningen är klar men att det återstår några de- italjer se al Da oe .— Men det är detaljer som kan bli nog så viktiga när det gäller det slutliga avgörandet i frågan; fram- | håller lantbruksingenjören:. Det är en del bro- och vägfrågor som skall utreds närmare, men att ange tid- när hela utredni kom- gan mer att. bli klar låter sig inte göra. Aldrig träffar man. på så. kul- tiverade' servitörer och servitriser som "på. sommaren, sä, en' ameri- kan häromdagen: I. den mån detta påstående" är. sant. beror.: det ' på Jatt : massor: av :de-amerikanska att . nå ett gott. resultat: bör mån: underlätta. nedbrukningen och :omsättningen : av.i halmen, exempelvis :" genom ”sönderdel- ning. : "med ” halmrivare;” eller "|halmhack;"' samt' genom :bear- betning med skumplog. : - För; en" effektiv; omsättning av; halmén "kräver de nedbry- tande; mikfoorganismerna | sto- ra "mängder ' kväve och, fosfor. Hur :-: mycket ": kväve" som : bör tillföras > beror på: halmslaget, mängden: halm, jordens egen 'kväveproducerande ; förmåga ;0, den : närmast följande grödan; Halm':. efter .;: oljeväxter :: som kvävegödslats ”” starkt : behöver mindre : kvävetillsats” än" strå- sädeshalmi: , Ju; större; halm- t. ex. tallriks- NN sx mängden är och ju, kvävefatti: gare jorden är desto mer kvä- ve ;behöver ' tillföras..: Den "er. forderliga, kvävetillförseln .va- rierar oftast : mellan. 150—300 kg. 'kvävegödsel per.ha: el na tillförsel ges oftast på hö ten: som -kalkkväve, > Av vikt är att hålla i minnet” att de" mikroorganismer; sot] bryter ner halmen”även är he: roende av tillgången; av fosfor. På fosfatfattig jord bör där: för alltid fosfat :”tillföras vid halmens-nedbrukning, +; 4. - Många skäl talar för att det är mycket lämpligt att. i sam» band ". med : nedplöjningen " av halmen på hösten även tillföra” fosfat. för kommande års grö- da. Härigenom vinnes betydan. de : fördelar. . Genom stubb-bear beträing. och" plöjning" får man fosfatet bra.nedbrukat.: Fosfa- tet gynnar stubbens och halm" ens' förmultning. Även 'ur'ar- betsekonomisk | synpunkt ;” är denna. metod fördelaktig. Utförda ' gödslingsförsök sar,' att man får ungefär sal ma ' verkan ' av dylik höstgöds- "ling". som av 'vårgödsling” på normala : jordar, ' På' mycket fosfatfattiga : jordar. kan man förutom en huvudgiva av fos- fat . gå V hösten ge en mindre kvantitet fosfat före ' eller samtidigt - med" vårsådden, =. =. förvärvsärbetand « Ita vilket ; | helst: e Usa universitetsstuderande" passar: p; att ta. jobb under sommarledighe- ten: och "att: hotell-.” och." restau- rangarbete hör: till. de .sysselsätt- ningar "de kan få. . Amerikanerna studerar. inte på skild utan. de föredrar att "work their way through college,” dvs. förvärsar- beta 'vid "sidan :av studierna så att.de kan. hjälpa till att betala sitt uppehälle :och t de fall då de ligger. vid ' privata” läroanstalter också de avgifter som förekom- mer,:; På sommaren har: de, det bästa . tillfället. att. tjäna: pengar och: eftersom de. ännu. inte haft möjlighet "att förvärva någon yr- kesskicklighet är 'de beredda - att ederligt . arbete: som student lego fe Nb se - "För: omväxlingens och nyttans skull vill många helst ha ett ar-, bete :som . fördrar' fysiska. 'presta- tioner. Att tillöhra' den vakt- och 'räddningstjänst som "är 'obligato- är populärt bland studenterna och ansökningarna : dit strömmar in redan före 'jul.: Den . akademiska idrotten är ju oerhört betydelse- full i 'Amerika och de studenter som": särskilt : ägnar : sig ; åt” den letar: med "avsikt upp sommarar- beten "som 7” fordrar kroppsan- strängning: så "att. de. håller: sig 1 god kondition till höstens sport- säsong. ' En; av ' Amerikas : bästa fotbollsspelare under: alla tider, som spelade i”Illinoisuniversiteteta leg för nägra år sedan, kallades för” iskarlen ' därför att” han på somrarna, levererade is.till olika kunder... Andra gräver 'diken,. ar- betar 'i järnverk eller på byggen. ". Den ,stillsamma typen tar. an- JIställning ;- som : informator, :-higs- konduktör' eller assistent på bi- bliotek och laböratorier; Mellan- sorten tjänar. sina extra dollar på att: klippa gräsmattor,:guida tu- | rister, hjälpa till på sommarläger för barn, vara” vaktmästare: vid .] ortstidningar under risk vid alla offentliga badplatser | - n har a ats i tre . ”Predikotu- rer" varje, vecka, : +: os. ” 30 exemplar av Luthersk Barn- tidning har. utdelats varje .sön- " Jdag. Flitkort o. senare planschen ”Kyrkbygget" med en sten varje besökssöndag har utdelats. 30 st. textböcker har utdelats till alla barn som kan läsa; See ” "Två möten. med servering har anordnats för vuxna med :predis kant C. Paulsson som talare. Vid kaffebordet > har kollekt uppta- gits' och inbringat kr. 95:20, Jul fest har hållits i' Laholms luther- ska::” missionshus - den 10/1 1954. Gratis . bussresa” anordnades dit för : barn, föräldrar. och övriga intresserade Vid julfestens kaf- febard upptogs- kollekt 'som .in. bringade, 109:— "kr, . Omkostna- derna .. uppgick : till kr. 196:70. Gåvor genom : enskilda - personer 69:-— kr. Gåva ur Söndagsskole- fonden, "Nosaby, , 100:— : Gåva ur "Lärare « Nilssons . Fond”, Mar- karyd, 80:— kr, 50 st, sångböc- ker har- skänkts ur;sistnämnda "| fond ”och utdelats bland barnen. En negersparbössa för hednamis. sionen. har "skänkts av Gladys Nilsson. . "Barnen. Iv Nilsson, Kristoffersson, - Ericsson, " Mag- nusson, ' Harrysson, David Svens- son, Harald Nilsson ha inköpt.o bjudit på frukt eller ”gotter. Vux- na. har. visat sitt intresse och å- hört lektionerna: Bussutflykt. vid avslutningen. den - 8/6. anordnades till; Örkelljunga . med pensionat Strandhem. som mål. Markaryds lutherska : ungdomsförening stod som arrangör och bjöd: på för. friskningar, = ee Se AT ans . Ledarna finner arbetet välsig- nelsebringande 'och emotser med samma intresse” fortsatt verk- samhet med' början den 29 aug. 1954; Envar som vill ge söndags- skolan | dess fortsatta stöd kan lämna bidrag av olika slag. Gär- na emotses något som kan säljas på auktion eler "lottas ut, fram- hålles" det: till sist i - berättelsen, som också omtalar att räkenska, perna finns till, påseende hos fru Gladys Nilsson, Skogaby, - fet FRAN ana Tre manister som öfta körde en last- bil. de 200 svenska milen ner till Florida för att hämta trädgårds- produkter och inte' heller höll: sig för goda att sälja mindre kvanti- teter » äpplen - eller : potatis vid dörrarna. fa SOK Dt ty '.Det sista exemplet 'på företag- samma ungdomar som skall näm- nas 'är en 20-åring som studerar samhällsvetenskap :: på .. vintern men "på : sommaren tjänar om- kring 1100 dollar på att köra bil som en våghals.. Han är: medlem äv en trupp som gör uppvisningar med. bjl och kör mot stenmurar välter;.— och leker. med döden på varjeharida sätt, ”' Han har intej' blivit 'skadad någon gång, "säger han, därför att numren är så väl beräknades. tess Mrs ::Den amerikanska studenten är inte. : ensidig, - sparare . kan . man säga att ingenting är honom eller ":|te. söka sjukhusvård. När han Senaste nytt:- ha - STOCKHOLM i dag. Ett flertal länder har den se: naste tiden ;infört höga import- tullar på "monteringsfärdiga trä- hus, vilket vållat svenska expor- törer betydande svårigheter. En av de svenska exportörerna — Amåls Sågverksaktiebolag — har nu vänt sig till handelsministern med en begäran att denna fråga tas upp i samband med de kom- mande GATT-förhandlingarna. : - DA man nu får bevittna, säger bolaget, hur diverse länder höjer tullarna för att hindra utländsk Svensk trähusexport årigheter = konkurrens, får man ett starkt intryck av, att det lr nödvändigt för Sverige att lägga om tullta- riffsystemet så, att man här för handlingstullar eller 8 k. kamp« tullar." Sett på längre. sikt torde endast sådana. tullar E9 staten möjligheter att förhandla med ett annat land om sänkning av en tull: Om man kunde tillskapa en nordisk tullunion finge vi natur. ligtvia helt andra möjligheter. att förhandla med utlandet i en viss tullfråga. me , 1 vi När: man. köper en tomt eller ett hus med trädgård köper man samtidigt ett klimat och detta klimat . kan ' växla stärkt från plats till plats. Man bör inte köpa ett blåsigt, solfattigt, kyligt eller fuktigt klimat, om man för sam- ma pris kan få en tomt som har förutsättningar för det bästa kli-' mat.:' Och på många platser i världen tar man nu en meteoro- log med som rådgivare när man köper en tomt, fe ca test Den danske statsmeteorologen Tipsvinnaren tänker donera av. tipsvinsten "UDDEVALLA i dag, . ' Sedan det blev bekant att en 75.000 kronors tipsvinst förra veckan hamnat någonstans ute på Orust har folket på ön gått omkring och undrat en hel del .vem, det kunde :vara, som. lyc- kats' knåpa ihop en så givande rad :på' sin kupong, - Nu har mästertipparen avslöjats. Gun- nar Anderson heter han, är 64 år. ' gammal och skogshuggare från" Bogane i Myckleby,: och tolvän tippade. han i: sjukbäd- den på en sal på: Uddevalla la sarett, där han för närvaran ligger för att krya på sig efter ett olycksfall för eti. tid sedan, Den 64-årige., skogshuggaren na tipparna, och. en och ånnan vinst. har han' kasserat in .då och då, Den verkligt fina full träffen har han”emellertid vä: tat länge på, och nu har: alltså den också kommit.; Andersson råkade ramla ned från ett hö- lass för. en tid sedan, och han skadade sig så illa att han mås- reste iväg till lasarettet i.Ud- devalla "glömde han emellertid inte: tipslapparna, och så rita- de han ner tre rader, av. vilka. en var så förträffligt :kompo- nerad :att den gav 75.000. på ett bräde, Nu ;har "han kryat på sig bra -— storvinsten. har väl gjort' sitt till — och det lär inte dröja så många dagar förrän Gunnar -Andersson är hemma : i sin stuga i Hogane igen. Där. bor han ensam och sköter - sitt - hushåll: och - sitt —' Nu skall jag reparera stugan en del, för det behövs, men alla. pengarna jag vunnit har”? -jag väl inte användning för för egen del, menar mäs- tertipparen. Missionen skall få från: Myckleby tillhör: de trog- k reglera. si => klimatet på. vår tomt Leo Isysgaard ger' i sista numret av "Vor Viden” en intressant re- dogörelse för hur en trädgårds. ägare kan förbättra klimatet på sin tomt. Han utgår från ett par punkter: att om en tomt i IKö- ' penhamn blott har fem grådors | lutning mot söder kommer den mitt på dagen att uppta lika mycket solvärme som 'en motsva- rande tomt i Bonn, Med tio gra- ders lutning + Köpenhamn; kom- mer tomten att vara lika gynn- samt belägen som om den låg I trakten av Lyon. Lutning mot norr t samma utsträckning som de två föregående exemplen flyt- tar strax tomten till Gävle re- spektive Harparanda. : + Som regel kan dock: tomterna | ej 'sägas få samma gynnsamma klimat som tomterna i Bonn och Lyon vid den fördelaktiga Böder- lutningen, ty kyliga vindar kom- mer in och avkyler marken. Det . Er arkitekternas och trädgårds. ' mästarnas sak att se till att av- kylningen blir minsta möjliga. .. Kall luft uppför sig — Om nat- ten -— ungefär som en vätska, ty den är tyngre än varm Juft och- håller sig därför utmed mark- ytan. Man 'kan därför I viss grad skydda sin tomt mot inträngande kall luft genom att omge den med en mur, ett plank eller en häck. Om man. använder mur eller. plank omkring en tomt.skall den luckor eller ventiler så att den kalla luften kan tränga ut I stäl- let för :att bll kvar innanför mu. > ren eller planket och skada plan«' tor och. växter, Särskilt under vå- vär och höstar när nattfrosten ho- tär är: dylika ventiler ovärderli= :.. Sommarklimatet är mest tem- pererat; 'vid : kusterna, men där. t:med en tomt inne 1 landet klimatet förbättras 1 inte: ring&” grad. Med hjälp av träd och buskar kan man omkring hu-' set'skapa ett klimat som vid sol- "sken kommer att bli'flera grader varmare än motsvarande tomt utan planteringar. . Träd och buskar gör klimatet ' mindre hårt därför att:de min- skar vindhastigheten och däfmed också ' avkylningen, I skogsglän- tor kan temperaturen i solsken vara "åtskilliga grader högre än på öppna platser, men 1 själva skogen är dagstemperaturen läg- re och nattemperaturen högre än: på öppna områden. Skogen tem-” pererar m, a. 0. klimatet, därför att: temperaturväxlingarna flyttas från : marken och upp 1 träd- topparna. - De es I städerna kan man också på- ' verka klimatet i fördelaktig rikt- ” ning genom plantering av träd. od 1.ett annat avsnitt av artikeln, Ey ätter. sig statsmeteorol . med isolering av hus och påpekar här vikten av god isolering så att klimatet "inomhus blir. behagligt året om. I oisolerade eller dåligt ; isolerade hus kan man inte sam- ' idigt erhålla både lämplig vär- erad och fuktighetsgrad om - vintern.: I välisolerade. hus kan... man i det avseendet åstadkomma helt andra resultat. Ständigt öpp- na fönster är bra bara under.var- ma åretiden. Men bästa sättet att, förnya luften i ett hus om vin-:. utomhusteatrar eller caddies. på |henne frä de, men så blir ge ext del, Röda korset också, OCh tern är några minuters kraftigt ” | San rikdnika ” studentekan äre Dereåda ”att möta livets pjir det slantar över skall jag |korsdrag ett par gånger per ameri! lil en la Ls " K SB BEER. anses ha en särskild förmåga att vr a Margitta ' Andersson. -: |tänka på de gamla och sjuka. dygn. : skaffa sig sommarsy En, företagsam flicka som. tyckte om: att måla byggde upp en vinst- givande verksamhet genom att fara runt på landsbygden och ;er- bjudå. sig ;att. vitlimma hönshus och. måla staket. Att vara barn- vakt: är ju ett. standardjobb för| amerikanska flickor, och i år har ' studentskor under som- Taäbvet - organiserat en riktig att". föräldrar alltid har tillgång till: en” pålitlig studentska som kväll. oe i se -. Seri finns det ju alltid männi- skor'som tycker om att göra sa- ker och ting ”in'a big way” öm det också gäller att skaffa fick- pengar. Dit hör en 22-årig han- delshögskolestuderande' som förra sommaren sålde frukt" och :grön- saker för 125.000 dollar brutto i sju:x'stånd på ' infartsleder - till Washington. Barnvaktsbyrå i sin: hemstad sål. barnvakt då: de vill. gå ut enl. s Vi gratulerar: . É bn - Hr Nils Mattsson, Ysby . med maka Lissle född Svensson, I :kompanjonskap' med -honom” arbetade : några-hu- född . Hansson, ” Våxtorp, - och hr Rune ka Elin född Gustavsson, Laholm; hr Karl Sy vensson, Knäred; hr Torsten Svantesson; Våxtorp : med maka Kerstin Johansson, Laholm med maka ensson, Majenfors Britt £, Andréasson, Laholm. - Foto: Dahlquist,- Laholm, . PEVOTTTTTVYSVvYn lägst liggande sidan förses med , ss 4 Ir > HT -2Å i LL
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.