Näe . "rervYr yv - M f . treervrrp ; sön - - tverevrervteUTTTEEPYErEY la a . . ; - YrevrvrY TTT AAA ART YT YT TR ORT TTT TATT METTE YET rr REF FREI v VRT AK Måndagen AH oktober "1954 ss ss DS ÖA Sr een ot > ICA- -butikerna - ökade försälji ningen med 100. miljoner :. i = Husmödrarna ökade i ol inköp i de ICA-anrslutna ata . med ea 100 miljoner, Expedition söker etter Så : klostret Samla grankott, Kommitté föreslår oe > men avvakta miljonbesparing; . : lämplig tidpunkt li i SJ:s organisation under vattnét > Tillgången på grankott är i år. säger ICA. STOCKHOLM, sv: : 0 chefen direktör Gustaf & NEW DELHI a ; senastående. Det har ju också i | Den av yr > anslutning till ICA-tidningens Lär Tibets härskare, Dalai Lama, sagan var sagoborättan 5 fonlast: "Hdningar och fiäskrifter riktats -Jask JRR de = . u ” "tiksundersökning som” i ”dagatna har hos kinesiska regeringen i |konsekvent motsatt sig att väster- " Hllfälet act 75 a då frö på . tionsindelningskommitté — med di= >. publiceras, Värdet : av de varor, Peking, vars gäst han för till-- :|tändska vetenskapsmän fick ge- ett det räck örse sig med frö så" | striktschefen R. Markland, Malmö, soni; varje sysselsatt i dessa buti 2 fället är, utverkat hjälp och nomföra geografiska undersöknin- äcker för ett flertal år |som sammankallande ledamot — är ” framåt. För att kostnaderna för detta icke skola. bli: högre än "nödvändigt måste man iakttaga vetenskaplig ' sakkunskap för att . undersöka. Kuku-nors "hemlighet. Mao tse-tungs re= . ker, under året Portionerar utöver gar vid sjön Kuku-nor, År 1947 disken, uppgick till.77,500, kr mot lyckades emellertid två engelska geografer att utverka Dalai Lamas nu färdig med sitt uppdrag. Kom= mittén föreslår, att nuv, sju SJ 74,000 kr året förut, En siffr ligger väl till i förhållande till mm dra företagformer,' Årsomeättnin>- gering har försäkrat Tibets / härskare om den kinesiska re- NM i sjön Fukushor särskilda tillstånd för att få dyka Resultatet var dels -att kotti NN ej på- distrikt reduceras till fem med " börjas ” förrän kotten nått den Stockholm, Göteborg, Malmö, Gäv= le och Luleå som huvudorter,'Följ= s Mmograd att den lämpar sig för kli ki gen pr butik var 2 g välvilliga : löv lska fors- Sä Köings-dltriten indragna " och | mm del'ang 37, 1009 kr, -- Och redan under nästa år skall - |karna konstaterade - att sjön var . så länge a kotten? Pig gange disrikien Då otrogen nn : rena i a sh in den SR kara konstaterade Catta var > Säloklänea dt ei därutöver skulle det bli indragning sökningen, som' bygger på | avslöjas, . > on get. . Sven Hedin 't. ex, beskrev : Sea nn rod I Svt örter » ett representativt urval av butiker ” sjunkit - något; I: procent räknat 1 större vikt vid, Siffrorna för åren " respektive 13,5 - Pr0C, av varorna " exempel härpå om en östgötaköp- . man som ”i”sin ' lanthandel under från hela landet, förtjänar också att allmänt beaktas, De .ICA-an- "slutna affärernas | kreditförsäljning har under år 1951, 1952 och 1953 "från 18,5 till resp: 17 och 162 proc. Det' antyder att den moderna hus- modern sakta: men säkert; sövergår "till kontantköp. > : -Hemsändningen är! en "service som, många ICA-affärer lägger allt 2951 till 1953"anger att 12,7,:134 hemsändes,'. | . "Paketerat MH a bopulärare nn En bidragande orsak till att öm- sättningen. per sysselsatt årligen ökar. i de: ICA-anslutna affärerna "är paketeringen. Affärerna för-pa- ketera alltmer sina varor så kun- derna slipper vänta under uppväg- ningen. ICA-tidningen' berättar som fyra år för-paketerat allt kött och . därvid fördubblat . sin . - försäljning av dessa. varor, Det är för när- vararide ”ont om” lämplig förpack- ningsfilm men tidningen uppmarar "intresserade köpmän ått inte ge sig Det finns en "gammal saga i. Tic bet som, berättar om sjön Kuku- nors tillblivelse efter 'en naturka- tastrof för omkring 7,000 år sedan. Sjön ' är - avloppslös '' och ligger i nordöstra Tibet ' mellan Nanshan och ; Kuku-nor-ula, Den är om- kring 4,000 kvadratkilometer stor och ligger 2,935 meter över havets yta, Enligt den gamla -sägan fanns på den grund där sjöns fiskrika -vatten utbreder sig, för sju årtu- senden sedan ett bördigt och tätt bebyggt- område, vars andliga och förvaltningsmässiga centrum klost- ret Ruhuput var. I klostret levde heliga män som härskade fredligt och enligt gudarnas bud över den talrika "befolkningen. En dag bröt emellertid ' hemliga "underjordiska krafter fram ur jordens. sköte i form av väldiga vattenmassor, som inom tre dygn fyllde hela "dalen och bildade den nuvarande sjön Kuku-nor, Det var bara få av de heliga männen . och befolkningen som lyckades rädda sig, Klostret Ruhuput liksom städerna och by- arna ligger sedan dess under Kuku- nors väldiga vattenmassor, - : Lamapräster vakar. över | hemligheten : varvid de ' ger djupare. Vid omkring, 7200 m. under sjöbottnens' stenar. upp märkliga historiska” fynd, 'bruks- föremål av' läder, andra föremål av. sten :och "till öch med” kärl med skrifttecken på. : Det fanns inget tvivel «därom. "att föremålen 'var många tusen år gamla, äv Peking - desavouerade - " Dalai Lama ' i härskar över trakten; Engelsmän- nen bad honom att få' fortsätta resp. utvidga sitt forskningsarbete, Men 'abboten Ghalå”tiekade, Klost- rets "munkar betraktade Kuku-nor ten ; tillskrives underliga” krafter. Munkarna" var rädda "att väster- länningarnas undersökningar kan>= Kuku-nor. som en' sjö med -: litet djup. Den svenske. forskaren upp- gav, sjöns 'djup med. 38 meter,. År 1947 gick engelsmännen ned till ett djup på" 150 :meter. Med lod'kom de ända till ett djup :på 265 meter, också konstaterade. att sjön på många håll var flera gån- djup, i mitten av 'sjön, hittade en- gelsmännen rester efter mänskliga byggnadsverk; Samtidigt ' fiskade de vid Kuku-nors södra kust står ett lamakloster,' vars, överstepräst som en sorts Kelgedom. Sjöns 'vat= |, STOCKHOLM. : Låt en e "så Handl. Undantag här satt sina stark spår i handeln, Den. har givit mer' eler | upp språklådan' eller. låt hans ef- mindre kraftiga barometexutslag på terlevande av skåp och gömmor efter gamla antecknin- konjunkt svält: och överdåd, - De bör: kunna i | | verkställer + » Och svampskador”berövas någon | större del av sitt frö. i: Halland län har utverkat att Föreningen för växtförädling av skogsträd i Ekebo förta, trafikscktioner, I övrigt förutsätter förslaget decentralisering. Kommit. tén räknar med en årlig. besparing i personalkostnader om minst, 14 milj. + for och kottklängningsprov för att be- stämma den tidpunkt, då man kan börja plocka kott! Så snart visshet erhållits om att kotten lämpar sig för - klängning, kommer detta att kli e och , expedi- skogsvårdsstyrelsons "| tion, varifrån man alltså kan få upp- gift på när man kan börja plocka kott, liksom om när man skall upp- höra. därmed. Observera att man "Jicke får plocka kott från träd, som -| kullfällts före den tidpunkt då kott- plockning kan påbörjas Redan nu kan sägas att plockning före den 1 november ej bör ske, : "iv. 7 : Av skäl som ovan anförts kom- mer skogsvårdsstyrelsen sannolikt icke att inköpa någon kott, som an- mälts för avhämtning senare än vid jultiden. "Undantag kommer möjli- gen att göras för kott, plockad från bestånd av mellaneuropeisk prove- niens -' (kontinentgran) eller vissa särskilt god ” Priset : ; per " kektoliter godkänd kott är 5 kronor, med 1 kronas till- De t kli som n skulle dras in är 4:e Stockholm, 16:L Orsa, 19:a Kiruna, 28:e Ystad, 29:e Karlshamn, och 35:e Lidköping. AV SJ:s sexs ton maskinsektioner indrages 13:e Östersund, 20:e: Boden och 33:e Amål, "medan de -trafiksektioner som skulle försvinna är 4:e Stock« holm, 9:e. Göteborg, 28:e "Ystad och 29:e Ronneby. , Til kommittén framförda rent" personliga oca lokalsetonade syni punkter har vil utredningen helt bortsovrats. I varje särskilt fall har man ' vägt ' mellan strävandena att ned en effektiv organisation på bä- sta nödvändigheten av att hålla de egna kostnaderna för SJ nere, Rex lativt stora linjeenheter finner kommittén lämpligast - liksom: en: kraftig decentralisering, något som : synes vara en tvingande nödvän« dighet, om en 'effektivare och smis - digare organisation samt nämnvärd kring? av admi naderna skall kunna ernås. En or= ganisation med många distrikt an« ses ofelbart medföra centralisering. ee i > Deåna berättelse har av de tibes | Ske skulle” inskränka deras makt gar — och det kommer med hjäl; ål lägg för I och kva- | Genom -att låta: insta distr förrän de får film :som specialtill- över det. undergörand AT Te SR ” enom sate Töta.de minsta distrik« t : . undergörande vattnet. ö rt verkats för köttpaketering. > anska lamaprästerna aldrig riktigt Abbot; Ghala - reste personligen av 'forskarmöda ” att ' skapas: ett litetsgranen, ten:" och sektionerna uppgå i de Kylförvaringen - ägnas 'också stor accepterats som religiös och histo- risk sanning, Prästerna menade''att till Dalai: Lama i Lhasa för att förs siycke . svensk" historia, kunna fånga allas vårt intresse! som börl.: lä intendent. Rehnberg, att vi inte fäs- Stor; vikt fästes vid "gränköttens större, effektivt” 'orgäniserade en= . beskaffenhet. Sålunda mottages. en- | heter ernås enligt kommitténs me= oe uppmärksamhet A' den: . moderna — - garna tt förbjuda fäme . Det är med det målet för "ögonen ter ringaste avseende vid vederbö- |! dast kott som är frisk ock stor, brun | ning inte blott administrativa kost="" le experter mol nere temperatur mellan — 1 gr. till + |skedde. Sedan" dess' komsingen |” intendent :Mats Rehnberg vid|rande '-berättares skrivförmåga, | och blank, , qålunda ej: gråaktig: el- nadsbesparingar;, utan också ökad + forskning har man för ICA-tidnin- 2 gr. Den så kallade relativa fuk- :2» . ”Att göra. det själv” ” Kuku-nor ' kanske kommunistiska . regeringen king." Vilket penk västerlänning till: Kuku-nor; vilket fjol, En rådgivare till Dalai Tama tänkte då på att forskningar” vid skulle kunna intressera : Tibets nya herrar, den i Pe- Nordiska museet nu ämnar försöka fylla en lucka.i det svenska sam- ur alla kategorier, Går. allt som han hoppas” skall 'boken: föreligga i sam- band med handelsarbetarförbundets femtioårsjubileum 1956. 1— Nu är det ju så; dent Rehnberg under samtal med mer, En ryskokinesisk | NEW YORK (AEP) ; Ta En märklig förändring av: ge- nomsnittsamerikanens inställning nd: standard: dukter |: ” fabrikstillverkade bostadshus efter dagens jobb. Men i USA innebär detta - en revolutionär förändring har försiggått under. det 'senaste året, en förändring som kanske " döljer utbredd och växande trött- het rörande den bekvämlighet och brist på arbetsglädje som åtföljer, . den rationaliserade. industrialise- ringen. I Faktum "är att genom- snittsamerikanen i allt större om- fattning har till hobby, att. med egna händer tillverka åtskilligt äv |. " hushållets och hemmets nödvän- ”d'ghetsvaror. ' Självklart har den . nya folkrörelsen snart visat sig |: "som ett nytt arbetsfält för tillver- "kare av vérktyg och materiel för|' amatörhantverkarna. ' Under "år 1953 har 11 miljoner amerikanare " haft till hobby att på fritid arbeta «som snickare. Det finns 25 miljo- av lev . Tillverkare av verktyg och materiel för snickeri- arbeten har under år 1953 sålt till enskilda köpare som inte är snic- kare » och 'byggnadsmålare varor ” för 6,000 miljoner dollar, mot en- dast 200 miljoner dollar år 1950, i "Hobbyn att arbeta på fritid, att renovera hemmet; att utföra hant- verkarnas jobb, har erövrat alla "samhällsklasser. Viceordföranden av USA: s största stålfirma, David Austin; är t. ex. en passionerad snickare. Förre utrikesministern Dean Acheson tillverkar möbler inte bara för eget bruk utan också på uppdrag av vänner och bekan- ta. Filmstjärnan Jane Russell har 7? ner elektriskt drivna skiner elektriska borrmaskiner och hy- velbänkar i'enskild ägo. Dessa hobbyverktyg förbrukade "under det gångna året lika mycket el- . kraft som en stad med 100,000 in- vånare 'och motsvarande moderna industrier under ett helt år. Ett ” okänt. antal - amatörer i målar- "branschen förbrukade 73 procent av samtliga i USA industriellt till- verkade målarfärger. ' 'Tapeteri. och" . golvbeläggningar :. som av . enskilda personer inköpts under fjolåret skulle räcka till att täcka ” en lika stor $ta som Storbritan- nien, Icke mindre än 35 miljoner amerikanska kvinnor har under det senaste året sytt sina klännin- gar själva, vilket innebär en fan- tastisk ' förskjutning i . konsum- tionsvanorna, Enligt de berörda industriernas, beräkningar har an- talet kvinnor 'som själv sytt sina "klänningar ökat under de tre se- - naste åren ”med 200 procent. Att - på fritid och med egna händer bygga sina hus, var i USA närapå . okänt. Man anlitade sakkunniga arbetare och hantverkare och det var endast få pårsoner med låga inkomster som tyckte att det var givande , att under fritid syssla med hantverk och arbete. Under fjolåret har emellertid byggts 750,000 bostadshus i. USA av - blivit båtbygg e och. fly Jen Curtis Le-May har till hobhy att bygga sportflygplan; I 83 ame- rikanska tidningar tryckes dagli- gen tecknade serier som under- visar läsarna i den nya hobbyn. ” Genom serieläsning får man lära sig att tåpetsera, måla, snickra, -bygga hus, lägga stenbeläggning, gementera, bygga vägar o. s. v. Önskan att göra det själv, att se ; saker och ting växa under de egna d anses av äl ger och läkare som ett nytt behov hos de människor som under den snabba industrialiseringsprocessen och under det växande välståndet förlorat kontakten med hantverk och arbetsglädje. Många läkare råder: sina nervösa och levaads- . trötta patienter att välja något hantverk . som hobby. Resultaten med denna psykoterapeutiska mer tod är utmärkta, rapporterar lär karföreningarna. od Indianer. blir litteratörer I en officiell rapport "av ameri- kanska statssekretariatet . för. be- folkningsfrågor meddelas att 343,000 indianer lever i USA i sina resp. reservat. , Vid den senaste folkräk- I att organi rås "och nästa år skall sanningen om -Kuku-nors hemlighet och "det 7, 000-åriga klostz ret på sjöns botten. utforskas med moderna -: vetenskapliga ,.-. metoder, meddelas det från Peking, Kingärmördarna | i juni 1946. -- SARA Nan .Högsta domstolen meddelar I kung Mahodil, vars dö kungliga palatset, dar dem, Butr Pathamsirind; ling i sin sängkammare; - iski ”befrielserörelse”, den nuvarande regimen i Siam. c ”Filmtipstjänst?.... förberedes' i Wien” WIEN. 3 rligen stäm- ipedilist i sitt utslag att det nu kunnat fastslås ätt i många år varit ett mysterium,” i själva verket blev ihjälskjuten i sitt sovrum i det " De tre lönnmördarna Kommer att arkebuseras, svida inte den nuva- rande konungen Phumiphon benå- ” De dömda är kung Mshidols pri- vetsekreterare Chaliew Pathumros och två lakejer, Chit | Binghasent och Kung Mahidol, som var blott 2 år gammal, var mycket populär i "lan- det, och man trodde länge att han råkat ut för en olyckshändelse, ef- tersom han hade en liten vapensam- Ytterligare en "inblandad i kom- plotten, dåvarande konseljpresiden- ten Pridi Panomyong, dömdes in contumaciam. Han flydde i sam- band med ett försök" till statskupp strax efter mourdet på kung”Mahidol och har nyligen rapporterats vara ledare för en kinesisk-kommnnis- riktad mot Österrikiska biografägarnas - för- ening , har hos regeringen ansökt en;: satt» varje. yrkesgrupp har ''sin : historia ' och 'sitt förflutna, sina kamp--och genombrottsår,: si- ra idyller och sina kriser, Också handelns folk har sin historia; neg så ' färgstark och dramatisk. Emel- lertid är kännedomen om ' de förs + | hållanden uhder vilka köpmän och ' |bodbiträden fick" arbeta. i. gångna tider skäligen knapphändig. 'Orsa- kerna härtill är det onödigt att här ingå på, men det kanske ändå kan anmärkas som . :en förklaring att handelns folk, i varje fall förr! öm "låren, hade en orimligt hård arbets- börda och" en lång arbetsdag. Det .— Reuter). i blev inte mycken tid över att fatta Tre män' har dömts till döden för löunmord, på kung Mahidol av Siam pennan. och kasta ned sådana” an- teckningar om jobbet, som nu kun- :| nat "vara oss till nytta för. belys- ning” av denna arbetsgrupp och dess mödor. : Ur historiskt Perspektiv har den svenska lanthandeln ingen hög ål- der. Lagen om ' rätt att idka lant- handel tillkom så sent som 1864, och det borde därför finnas folk|n som var med i ganska tidiga år. Jag skulle vilja påstå att praktiskt taget allt som hände i lanthandeln är av intresse ur skilda perspektiv. Hur och på vilket sätt handlade kunderna :. Vilka inköp gjordes i , jaltmänhet, och hur bodde de an- ställda?.' Oftast ordnades väl den detaljen ' så att' vederbörande an- ställd fick både 'mat och husrum bog arbetsgivaren, Men under vil- ka former skeddé allt detta? Själv hoppas jag att barnen till de köp- män, som idkade handel på 1860- talet, skall ha lagrat åtskilliga min- nen: från 'dessa ”flydda tider..." Det är i mycket få yrken som man i samma utsträckning som in- om handeln har arbetat både som anställda och egna företagare, och 1 "kommer därför, att vända oss till "båda kategorierna. Äldre köp- män kan säkert berätta om hur "I det var att arbeta som bodbiträden urder ungdomsåren, ' Och kanske har ' de', numera ' också bättre tid att skriva ned sina upplevelser, Från lanthandeln bör 'det .san- nerligen. inte vara svårt att erhål- la -lustiga, tidstypiska, pittoreska, färgstarka ellér rentav dramatiska minhen, Från hårda nödår med varuk het och svält, från var- Sch ningen bland indi uppgav 2,236 indianer som Sh de var ”författare” medan ytter: itt yrke attls inetoder: De nya filmerna som visas en ny dagens” slit. mellan silltwwnor och ) "från t med kunderna under skilda årstider. Där skrivstil eller formuleringar, Hu- Namnet: broms: för :-Columbia- -export rödbro c | STOCKHOLM ( (rD. — Det börde finnas goda förut- sättningar för: svensk export: till kig boskap, .. lågland som svensk | kullig boskap till för resp. ras lämp- liga områden i: landet, säger 'gods- ägare Gösta Liedberg, som- nyligen |3 återvänt från en 'studieresa i landet. Till hösten väntas också hit några columbianska experter” på nötkrea- tursavelns område." se" He ; Namnet på vår rödbrokiga ras ut- gör: som vanligt ett bromsande mo- ment, som det återstår att övervin= na, framhåller hr Liedberg. Även. i Calumbia har man större. tilltro till de. internationellt . kända rasernas AV Columbia av såväl svensk,rjdbro-|t ler mätt; Kott som spärrat ut kotte- fjällen eller är" avsevärt kåddränkt effekt i-administrationen.. : kotten.;.Kotten skall plockas vid torr väderlek samt förvaras på svalt och luftigt ställe; tillgänglig för inspek-= tion; Den får ej förvaras i täta säc- kar under” längre tid vän, själva i tället bör ng : sal 3 Fe. M 2 vudsaken är att så många som mö; Benn ning utarbetat RANN tighoten åa 5 fran, de kod bör gekaå på na Om där f politiska = hällshistoriska -vetandet .genom”en ligt hörsammar vår mana att - eller krökt, tas icke emot; Den får |svagheterna, framför allt' tendens . - - - c ll ; Kvistar; ,. lagring. Allt kött bör undem natten | härav finns ' fuktighetsmätare, så | under de senaste åren, hade” vant nd = by Bed på, minnesberättels da(” ra av sig med levnadsminnen, 3 ehe rr kvis ” barr och un” "centralisering och otillräcklig >> . förvaras i ”kylrum som "håller. en | kallad hygrometer. : omöjligt. Abboten Ghala dög: mota mittén ha blivit bekräftade. genom . det , för några "år sedan 'inrättade provdistriktet med "Norrköping som. huvudort. Försök med ' distrikt av denna.typ bör därför Inte fortsäte tas 'utan' återgång ske till”den ur=' sprungli; indelningen: vid SJ med ' m distrikt. Kommittén "-- förutsätter att de sektioner, som får - ökning 'av sitt arbets«' € upplysningar” såsortr' "or kotten avs m,m, li ällét mråde,,. tillföres erforderliga ar«= , betskrafter härför." .De tekniska för kotten skall alltid angivas: Tillgången Få tallkott: är, icke sär. deles god i år, Eftersom & den, ej.är insamling. Någon i kott bör ei ske få imed 'vederbörans eftersom kott ej" M skulle ' få ökat antal skrafter och de största tra> - fikin: pektörsexpeditionerna ' md "ytterligare byråassisleri änster ” - och trafikombud. / ed SJ:s. befälsförbund,: som infor= beslutat avstyrka detsamma, medan anser pas från 'andra' bestånd än! särskilt utvalda sådana; ksx - All 'kott : kontrollmätes? vi komsten till fröklängen i Kinnared och likvid utanordnas, efter attest av . klängförestånd > därstädes, en; namn även om deras Ha sär> art varierar. Namnet ' svensk -röd-. brokig boskap ger-utlänninkarna i gemen intryck av en obetydlig Io- kalstam utan betydelse! i de inter- nationella sammanhangen, "> 7 ..Lantbruksförbundets represen- tant i Sydamerika, agronom Gerd Axelsson, åtföljde den svenska stu- diedelegationeiu på hela resan: beh etablerade, ; en. mängd "värdefulla personliga ” "bekantskaper: av stort intresse för svensk djurave AzEro- nom Axelsson korimer ätt ytterli- gare under någon månad kartlägga förhållandena - .och söka stimulera till import av våra värdefulla avels- djur, framhåller hr Liedbe Skolhäs: av. v glas. I utanför: Stockholm STOCKHOLM (ID). Hus::av glas existerar redan 'på flera ' håll. och i Sturebysutanför Stockholm får. man snart'en' skola helt av. glas. Det blir enligt .ST en lekskola ' byggd” av. glasplattor vå stålkonstruktion — ett k från skögsvårdsstyrelsens "expedi- tion, Cirkulär angående-kottplock- ning kan erhållas från expeditionen och: vederbörande länsskogvaktare. Halmstad den 12 oktober 1954.. Skogsvårdsstyrelsen i Hallands län. Bror Hjort sjunger ut "> om folkmusiken”. ' Skulptören Bror Hjorth, som bå- de i. sin egen. Konst" och på annat sätt framträtt som en av våra främ- sta kännare av svensk folkmusik har i.en nyutkomrnen : skrift sagt sitt" hjärtas mening på ett verk- i ningsfullt sätt, Han "anser, att de endast skutnmar på ytan och ploc- kar: lite klanger ur folkmusiken. Spelmännen själva förlorar sin mu- sikaliska konstnärlighet dels genom att fila ackompanjemang till halv- dan gammaldans och dels genom att utföra någon slags ”allsång” på fiol i stora spelmansuppbåd, Folkmusikens vänner brukar med avsky vända sig. bort från jazzen, men Bror Hjorth säger rakt på sak, Ht latt god jazz är lika fin musik somj som redan praktiskt provats i Nor köping, Uppsala har snart en lika- dan klar och troligen skall én n byg- gas också i Trelleborg. "Byggnaderna drar inga. I högre kostnader och isoleringen, s. k. bru- nopenglas mellan glasplittor, är bå- de effektiv och billig, Genom "mate rialets täthet blir värmeförlusterna |" små och uppvärmningskostnaderna |. riktig folk ik och i vilket | vida bättre än det dåliga gnissel, som ofta bjuds ut i folkmusikens namn =. med tofsar kring knäna och blågula färger i bakgrunden: Den läsvärda skriften är på ett utsökt sätt illustrerad av Bror siorh själv. På omslaget återfin- pi kunna godta: 90,000 i kä illskattemedel än " inbetalades ej. IN STOCKHOLM. (TT) Es ' Rådhusrätten ” har ' bötfällt , två företagare, som "underlåtit att bes tala in källskatt, som de dragit för - sina + anställda, En målarmästare. hade sålunda under 1952 och 1953 ej betalat in 90,484 kr i källskatfe? medel och "hans böter fastställdes . till 120 dagsböter å 8 kr. »En glasmästare. levererade under 1953 » inte in 2,470 kr av dragna källskattemedel och han dömdes att ' bätala 55 dagsböter å 9 kr. ' a » I förklädnad +: En amerikansk soldat i' Bayern" tilldelade sig på egen order per- |mission.. För att detta självständiga uppträdande - inte skulle avslöjas förklädde hari sig. Han satte på sig 'gröngrå hatt med rakborste, korta läderbyxor med broderade hängs- - len, knästrumpor och bergbestigar- skor, kort sagt hela den bayerska elegansen, och gick sig ut att pro= menera vid järnvägsstationen f Wirzburg, Han såg ut som vilken” bayrare som helst, trodde han, . Men amerikanska militärpolisen, - som körde förbi, tvärbromsade sin jeep, och” talade amerikanska med ho- nom. Ty MP hade genomskådat för- .. klädnaden: de synliga delarna av gick fram till permittenten hud, ansikte, öronen, - er man mo- dell, Hjort Anders, som kompone- at den nu så populära Gärdeby- pen händerna och knäna, var svarta. : Negern sitter nu i arresten (resp, : De med: ett smådistrikt befarade a förses "| mérats « öri kommitténs förslag, har 5 centralstyrelsen för. Sv, järnvägs». ; förslaget , - - Br hästar 12 in kurr; fink; hålet, sinkabirum, ägarna under" fritid, vilket kän>- 57 indianer preciserade upp-li Wien, skall indelas parvis enligt kan finnas rika minnen från höstar | låga. tar ruåder Ulöver skolhus låten. | : ' |bysis, b uren)." Han sitter där och ' ' ske inte låter överväldigande för | ligare ”roman-! salongernas platsantal och publiken foch marknadstider, flyttnings- ochjett stort områ Bror Hjorth: iken och hurledes och på den /fryenske - tidningsläsaren. I Sverige är det. självklart att. den som kan och bar lust till det, byg- giften och kallade sig för ” ”, - författare”. 18 indianer var scén are” skall: få tippa mellan 15 par filmer och popularite- sm 1 konstnärer” och 118 ”skåd N ger, TESPe sammanställer sitt till yrket 1 nn Hå premiärbiogriferna. bröllopstider. Julen med sitt över- flöd och midsommaren med grön- ska mu glädje. £v alla Arsiider "wan finns också bostadshus av'glasplat- tor. Enfamil!isvillor i glas har ut- fallit till belåtenhet, . konsten. Nordiska museet, CY Pris 1:50, ” vilket sätt MP kunde skilja honom ån andra. bayrare, : Flest st sudhallänningar når Ni 'med en annons dT LT v ocker kän Laholms Tidning - ortens tidning sätt betjäna allmänheten och ..
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.