Tr fat PTFE TE vreetreryv yr vev NAMAARNa OM | ev ve FEONANAECOCN v vev vyrvaf eesedes vetet eve et EN wYyrfryr yyvYrYtYTYYT ryrYtY TereeyrtT SY FP eY PY EVT Yrfrerre 25 ie. ver ana NA Near alimten "”giskor, och de gjorde, verkligen, ”, nämligen till stor .del grn med in- - en granskogens' fågel, men. på hös- a Mihtda - . .urönsiskor på snabbvisit . Pymden : var hög och ren, och ”frots den något kyliga luften var det en verkligt ' vacker . höstdag. . Växtligheten började - visserligen . bära spår av höstens förgängelse, men i stället präglades naturen av ett intressant och omväxlande få- gelliv. Se här ett exempel! Ett myc- ket fint pipande och kvittrande nådde våra öron, och vi upptäckte snart en hel flock små mesliknan- de fåglar, som kom flygande, De slog ned i en liten björkdunge vid vägen; och där. började de ivrigt och litet . oroligt klänga omkring bland. trädtopparna; alltmedan . de kalasade på knoppår och frön. Någ- 'ra minuter bara, och så drog floc- : a ken vidare; . De små fågelgästerna var grön- skäl för namnet, Fjäderdräkten var .slag av gult, svart och grått, Un- der | Columbiakaffe AE Billigt pris, bra kvalitet BOGOTA (TT: ; korr) — Det föreligger i dagens situation vå svensk sida intresse att kommer . ol kt kaffe i de sorter, som f. n. sa= öka, av - luförs i Sverige, säger ordföranden i Sveriges kafferosteriers för= | Lars H:H-Lind sd Anal, John Gill« ' ening, E' ber; g i KF, vilka deltagit i den svenska 17-mannadelegation, som nys ligen avslutat ett "treveckorsbesök i Colombia." In. - Lörd nm ån. Kon- "De båda svenska I terna har haft tillfälle att bese den co- lombianska kaffefederationens för- söksstation i Chinchina i departe- mentet Caldas i Västra Colombia: och förklarar att de fått ett myc- ket gynnsamt intryck av den högt- stående forskningsverksamhet, som "där bedrivs. Det arbete, som ned-|' läggs på att få fram” härdiga och produktionsrika -buskar, 'är. syn- nerligen värdefullt, . framhåller de, och. möjliggör också för odlarna, att få fullgoda plantor. Stor om- sorg ägnas plockningen, vilken sker för hand, bär efter bär, liksom den efterföljande sorteringen i vatten- bad och vid de olika eringsplat- serna, :, På tal o om Kaffepriserna un-. derstryker generalkonsul Hill-" "Lindquist > att han funnit det” ingsväri att kaffefede-- : rationen ligger inne med excep-.' tionellt 'störa lager. då den nya jr Linge SLU avd. LS anmär! kj ten och vintern drar siskorna ut på långa strövtåg, och "då -kan, man "ofta se dem i parker och trädgår- dar, Grönsiskan brukar:inte vara |Arne ; rädd av sig, och man får färför ”ofta. se henne på: nära håll, Förr hölls hon också ofta som burfågel och" blev då tam och tillitsfull..-" . Om: tillräckligt antal r kur. ser i följande” ämnen alt anordnas: Svensk - viltvård." (Bertil Klasson, tel. 33); Blektricitetslära :(Jan Erik har haft sitt -startmöte, varvid den! sekvensen av detta torde' bli > ytterligare lägre priser, och de colombianska exportörerna har . också förklarat, att produktio-. nen är vinstgivande vid ett "pris 'av ända ned till. 50 cent per pound, d. v. s. omkring kr ' | Djuren har ing! ink. ej reftektionsförmåga . Djurpsykologen "Gösta "Backer "höll i går Kväll en föreläsning i Folkets hus, Varberg, över, ämnet ”Har dju- ren sälsliv — kan djuren tänka 'och vad är djurplågeri?” väder och” konkurrens med en hel del "andra arrangemang hade dock omkring 125 personer kommit till- städes och i ingen. behövde ångra be- söket. >. oc x På "ett mycket" intressant. och fängslande sätt behandlade: hr Bac- ker sitt ämne. Inledningsvis gav han en ingående skildring över ve- liga ök rörande 5:70 per kg, mot ett . de marknadspris, av inemot 20 : a cent, 2 or om Styrelsen för "Föreningen Nor- dens 'varbergsäv a har. "vid sammanträde beslutat att som” talare till en Nordenafton i Varberg den 10 nov. kalla red.” Ar- ne 'Hoffstad Sandefjord, som tro- ligen "kommer att. tala om sin hem- stad samt dessutom ge en skildring av norskt valfångst, belyst med "ljusbilder. i -: " Vid: :styrelsesamman: det. läm- nädes en redogörelse över somma- rens "skolungdomsutbyte med San- defjord: och Haderslev. "Samman- lagt . 12 arbergsungdomar. begag- nade : sig: av denna . möjlighet till utländska ferier. Utgifter för skol- barnsutbytet - har uppgåt E till: 718 kr, medan”i reseersättning ”erhål- lits 392 kr. åch i anslag från Var bergs folkskolor 40 kr. I + Bngalsk a UN tel. 127 Engelska (SV | Ny Tanthushållst lan (Alf Johansson. tel, 104); Med-1 + 2 Vid. Fredrika: Bremerförbundets torgarkunskap (David J: i Rimforsa tel, 66); "Intresserade torde snarast anmäla sig '-till: "resp. anmälnings- mottagare. Ev. kommer även kur- . Rikello, . Iser hör? utexaminerats” bl.: a, fröken Kerstin: :-Hof, sPrästgården, Ölme- iandra ämnen att'anerdnasiv > valla, > djurens . förmåga - att "tänka : och handla och konstaterade att djuren dock står på samma ståndpunkt år- hundradena igenom, - Genom män- niskans ingripande kan dock djuren |” « | dresseras, men man kan därför inte påstå att de kan reflektera. Genom instinkten utför de sina handlingar, Tal, gjorde flera jämförelser mellan människan och djuret. Barnet t. ex, utvecklas genom sina själsliga egen- skaper, lär sig att tala och kan ge- nom ordet göra sig gällande, Hun- den t, ex. kan icke lära sig att tala, vel lika litet som hästen: kan lära sig|. att räkna; "men genom: instinkten kan. djuren : förmås” att” vissa givna regler. : I slutet av sitt föredrag kom tal även in på frågan om: djurplågeri. Han hävdade att cirkusdjuren ej är |: utsatta för någon plåga, Det är inte heller" möjligt 'att dressera ett djur genom att slå det)! utan' det krävs samhället kan undvara cirkus kan det dock inte undvara: de. zoologiska trädgårdarna, ” sande syfte. Jämför man -detta ”ta- ma”. tillstånd med. vad djuren : får utstå ute'i i nature vild miljö, må- ste man erkänna att den s. k. få! genskapen; är att föredraga framfi det vilda" tillståndet, det råder ett ständigt krig alla mot. alla. Djuz Trots dåligt | NYTT 'SAS-HUS- I NEW. YORK. så i New York. Arkitektsfirman Kahn !& Jacobs arbetar för fullt . . med det nya New York-kontoret, vårkanten. SAS-huset kommer att Queens "Böulevard och Van Wyck Expressway mellan La Guardia | New: York: International Airport. Det blir en luftkonditione- Tdsäk HÄLSINGBORG, "TD en gårdsbrand i Varshult utan=- . för Oderljunga -den'4; oktober var! mordbrand,: : Landsfiskal; Tydén i Ljungbyhed har ' an- . hållit ägaren (till: gården, en': lantbrukare i 30-årsållern; som vid förhör. gjort medgivanden. När branden » utbröt. 'var gå Det anses nu vara klaét, sä sn Nu skall SAS få ett "eget "hus ock- som beräknas stå klart frampå - uppta en triangulär yta mellan .. s . På ena gaveln byggs ett och i fyra massivt torn som' pryds upp av SAS-märke (sebilden). I det. I nya SAS-huset skall i : heten i Nordamerika. un et t för verksam. staden är ej äjurolågeris men där- emot är! det djurplågeri satt hålla dem: bundna år efter år vid n dra- gig hundkoja, framhöll tal,” 2 Efter: föredraget” visades ett fer: tal djur, vilka "fångats som små och sedan” fostrats; och "bli | skall desarmeras. 500-kilosbjässe NR i Berlins: "centrum: BERLIN- (TT: -— Reuter). "En riskabelt :bombrö ning inleddes; på ”tisdägen nära" gränsen mellan Öst. och. ' " Västberlin, Bomben jär å | amerikansk och 7 på 509 kg och, skall desafmeras” genom att man borrar al i den och spolar ut ladd- ningen med vatten. För att minska vibrationerna d .borrningen har bomben bädda ts in i halm och Zips,” "och 'halmbalar har" uppförts runt-! H omkririg: Ett" tusental personer, som kände emellertid att. han cirka t.u- go .minuter innan, branden "börja de Han påstod också, att han. då sett ket polisen. inte. sätter . någon tills tro till;. in " Vid branden omkom, Sammanlag i 24 djur, företrädesvis 'gödsvin, mo= dersuggor, och smågrisar, I Prästen. £' den lilla skotska staden hade sänt sin trädgårds- mästare,. Sandy, runt med in- bjudningskorten. till den. årligen: de supén i prä: den, och då denne kom tillbaka 4 vinglade . .han och luktade whis- ky på långt håll. - ia — Men Sandy, åå, sade präs- ten n förargat, hur har du egent- ligen blivit undfägnad! id '— Jo, ser :pastorn, jag kom- mer in på étt ställe och läm- nar” inbjudringen, 'och då får jag ' mig ett litet glas, och så” kommer jag till nästa ställe och får ett nytt, och så kan -det hålla på både tio och tjugo gånger. " "oc Ja, men Sandy, sade präs- ten och: slog händerna samman — ,det finns väl. också nykte- rister här i församlingen? "> | > — Visst finns det, sade Sandy, folket inte hemma utan ute på fälls - ten och arbetade. Lantbrukaren er - varit hemma och gett djuren foder, ; > >: en man försvinna in i skogen , vila ' fälljdt evakueras. + bor i. omgivningen, har "måst till-. ment till dem skickar jag inbjud=- ningarn na e på posten! Ts två” omgångar '. männen” an!ä Ägga kolonier” Florida." 'tade lika olyckligt. ”antades den "1564 "gjordes." det andr | försöket! Men 17 expeditionen:: "deltog inga” jordbrukåre: - många var enbart äventyrare. " re Inbördes! splittring, oförmäga och. "osämja med indianerna Kom : till praktiskt arbete "kolonin snart att befinna: si i nisteria fick - undsättning; från. hemfa tillintetgjordes' .kolonistern + . under ett fråktarsvärt blod: bad, där svek och grymhet" kännetec- var spanjorernas ken. . I Frankrike, väckte. blodba- det i Arx Carolina = kolo. ' nins fort — "den" största -för- bittring,' men kung Karl 12, - som var Filip ll av Spaniens bäate. vän, gjorde: Ingenting : . åt saken, Det blev en enskild ' sina "landsmän, den franske adels- ' mannen Dominique de Cour : man som ' hämnades ges, fick utstå gjorde att han nä de ett outsläckhgt hat till spanjorerna. Händelserna Florida drev honom till hand- "ling. Han sålde hela sin egen- dom, Jtånade pengar, av sin ' bror och: köpte tre. mindre skepp, vilka som besättning fick hundra .musketörer ; och ” åttio matroser,: v. Officiellt gav sig de 'Goun ges' av till Afrika för att köpa slavar. Han besökte Af. rika, men fortsatte till Väst- indien . och - först . när "han Cuba berättade : han för sina män" vad han « tänkte göra. Så satte man kommit till kurs på Florida, En ehermiaag om | våren tyrde tre fartyg norrut Iätid förbi Mar finiens mynning kte frans- ”Bäda” försöken 'slu- År 15627 örsta kolonin; a | främst. förföljda kalvinister; - : men . deltagarna greps snart., Florida,. - av. hemlängtan ' "och gav. sig : "hunnit be en. svår. belägenhet; Kolo: så småningom; idet, men spanjorernä,: som räkna de Florida "till sitt kölohtal- > välde, såg -med oblida ögon. på fransmännen”. och ; under ' Uöe «+ Jedning av den spanske adels mannen Menendez. de: Avile ' de Gourges 'håde en gång tagits till fånga av spanjorer : Och gjorts till galärstav. De plågor han. under denna tid: i : Spanjorerna; a: fästa området ; väl, i » flodriynningen "utan "att 'ana 'vad befälhava ” hade i sinnet, Efter-er forieti Sa 8 Sva tör ,indianern och nu 'rådd H stammarna. av..de spanska -” ”kolonisterna”, HOPE ningar: i hade: . hustrur -: och döttrar. dats och barn hade dödats. --stranden upphävde '' vilda - tjut. - männen ' tjänst. Y-. i. : fransmännen ” innan” > märkte snart indianernas fö han började fransmännen. I De stora: äventyren. LAHOL MS TIDNING ENDA om” "saluterade från sina skansar skeppen .tonin;' hade, Menendez. rustat ; Augustin mycket mycket väl. befäst. i soSpinjorera vhåde emellertid vå oharda sisin framfart: stindianerna' hade. på tnånga” : häll” "drivits, från, sina hyddor: under blodiga; samman drabb«: : indianernas skän-.... ' de Gourges och hans eska. — - der landsteg vid en flodmyns 7; +: ning norr om Mayfloden, man” de. kunde inte gå i land, ty. vimlade . av, india- ner i full krigsmålning, , som Infö- | dingarna "trodde att frans- . var. spanjorer och. tänkte ta emot dem efter för- - Det var en färggrann kri- ”gatskara, prydda och utrustade med pilbågar och klubbor. Död åt de "hänsynslösa spanjorerna!” var: infödingarnas valspråk, : I - På tredje dagens kväll bröt man" upp: Indianerna kunde. konsten att ta sig fram ljud- »löst.. 1. terrängen. De: hade. "> Snart inringat den ena skan: sen vid Mayflodens mynning. : Men innan de Gourges och hövdingen .Saturiona hunnit bittring mot spanjorerna och "ge order om anfall slog, span: : snart -.under-” handla med hövdingen om ett fälttåg mot dem. Saturiona lyste upp, han: höll krigsråd med sina stammar 'och irom kort fick fransmännen beske- det att deras anbud antogs. Indianerna skulle vara fär- diga att anfalla fort Mateo inom tre dagar med hjälp av jorerna, larm.: Några vaktpos- ' "ter. hade observerat att allt inte stod rätt till i terrängen kring skansen: — — larmet löst. Fransmännen och indianerna stormade skansen, spanjorerna blev, trots att vakterna sökt larma dem, så överrumplade att inget som helst motstånd hann organi: seras. Det blev en kort kamp. - Spanjorerna sökte inom kort fly. -men de upphanna och necgjordes till sista man av de rasande sildarna. Nu gick Åndianer och fransmän över floden, Den sadra” skansen som samlades på” Den franske befälhavaren » indianerhas lägerplatser. De: hade emellertid ,tur. Ombord a kom krigsmålade och. fjäder. hade han en trumpetare, som tidigare bott i Florida .och” .som kunde tala indianernas | språk. Han sändes land och upptäckte nu, att indianernas hövding var en god, vän. till. ”spanjo- rerna drev bort dem, nämli- [ gen Saturiona. Trumpetaren blev igenkänd och överlämnar de. gåvor till dem, .Gourges, Nu bröt emellertid striäs. - NG Au 0 a SR "även här tillintetejordes be sättningen. oo .De ”"vrälande iädianefna H drog vidare, San "Mateto, det + starka fästet, låg längre, 'upp efter floden. Det hade över "spanjorer, Jutan "såsom :förrä- rå "där hag. brände” in denna: text: '.:”Inte såsom dare, rövare och mördare”. De :rasahde indianerna gick : löst på" befästningarna: Efter "endast" några "dagar: Aterstod.. 200 mans besättning, men den :.b kunde inte göra mycket mot. 'den överlägsne fienden. Snart var fortet inringat. Spanjo-: rerna kunde i sista stund ta. sig "igenom och sökte sedan. fly genom skogen, men de.” upphanns av indianerna och" Mlödades. ; "öka för öga och fana + tand... oc Vad som; hä utspelade! var ett fruktansvärt hämnde- tåg. för en fruktansvärd ”mas-- saker. : a . . Mellan. två träd "hade: dén : övermodige spanske befälha- våren Menendez "under sina framfart hängt fransmännen. På hängningsplatsen - hade han satt. upp en inskrift: "Icke säsom transmän utan "som lutheraner” .: På samma plats lät Gourges nu. härga alla spanska fångar git och han lät sätta upp en ” komma: "sin I röda sve > han: tas sina. skepp” eft r att ve: 'börligen ha. blivit avfirad av de segörrusigg indianerna : , Utan förluster hade emel- tertid inte. frabsmannen tagit ut. -hämnden på; sina. lands: män, en:-del hadé' stupat och ga' vedermödor. innan man. åter var i hemlandet. nun - . Indianerna,'som varit frans-- männen 7; behjälpliga, - kunde "vänta der, värsta. Spanjorer- Ha behärskade. landet "och: kunde givetvis vär som helst: tillbaka ” och” bygga uppl befästningarna, Och i . tår "ta hämnd på de i ble inte den hjä föreställ "sig i sitt Len 3 maj 1508 pår .Gourz te. han .hemlaud. -man skulle: få genomgå mån: "gen började han. sin resa | tillbaka till ;; Frankrike och :lyckades efter ".' diverse. .. vedermödor; uppnå La Ruchelle. På denna plats blev han mottagen med stört jubel; sedan: gick det sämre . ” män: han anförde att Gour-. ges. handlat helt. på. eget be våg; att detta måste" anses ” vara ett; piratdåd: ” Franske: kungen" vär ' g0d vän med spanska kutigahuset och be. - mötte Gourges kallt. Det gick så längt: att Gourges blev ef-. terlyst: för att straffas. Men "innan dess fick tan-en vink 'om att hans liv stod på spel Pålitliga vänner förde honom” i Bäkerhet till Rouen, där man dolde honom för kungens män | "kungen >blev för svär... : Spanien, Den. "man söm en gång ägt. en förmögenhet: var: ou utfat- -tig. nästan i armod ”och” höll på: att glömmas bort, Av sjömän ” ansågs -han emellertid vara 'sin tids bäste kapten.. Slutli- syntes en vändpunkt” komma: drottning Elisabet av ' Englaud erbjöd honom 1 många" år levde han » tjänst, . men > Gourges krafter . 'var nu. slut" och-'han "avled "strax efteråt.j Tours. :Dess- förinnan.: hade franske. kun- gen tagit honom till nåder. — trots -alt: påstods det att i hemlighet gillade. "hans ' självpätagna hämnder > tåg: : Bättre. gick . spanske” tyrannen. Menenden. Kung” Filip belönade” honom rikligen, påven. Paul, Vv väll” . signade honom, Han återkom a senare till Florida och. förde - ett veritabelt skräckregemen= ;- + te. Han' byggde upp San Mas. teo igen och tog hämnd på in- idianena? Missionärerna och jesuiterna mäste även: dé till slöt lämna landet, då terrorn När Menendez återkom till: tade honom emel= lertid nya utmärkelser. ; Han fick befälet över en armé på 20,000 man mot : England och” , Frånkrike.' Detta: uppdrag : hannp' han emel-ertid aldrig ta' : emot då han n plötsligt avled, : <A JENSEN, - (öpätt REA- Prian) - Å.,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.