Å EF YYPVYYF TEL FEYTEFPPPPEYYTT TtryrevyyeryvtV YrrYry vrererrreveevrvryv vYvyYv > lingsplats söder Klippan. TIDNING i Fredagen 'den 29: pktober 1954 Noter 5 13 JUNEX | på I Prot fullträff, . : Dämkappor:: 1 de populära prislägena '110—" 118—128 för en högmodern kap- kortskuren flausch, är en. . JUNEX : ROCKAE, . JUNEX .POPLINKAPPOR : JUNEX SPORTKOSTYMER,/ a JUNEX '"KAMGARNSKOSTYMER, ; YNGVE OLSON, Markaryd | YNÖVE OLSON; Märkaryd” , ae RR så me nterfoder. va —L c Det var i går föräldradag på : Samrealskolan. 1: Laholm, 're- + fererad å annat ställe i dagens " "tidning, och därvid höll sekre- teraren i Målsmännens . Riks- ” förbund, fru Rosa, Hell- iström-01ss on nedanståen- -de"intressantå föredr. I många Vput angår detta inte -en- "> MARKARYDS BIO Lördag. och, söndag kl. 8 em. > FICKTJUVEN med Richard Widmark och Jean Peterg,, .« ste Barnförbjuden... - Söndag Kl, 3'öch 5 em. Matiné TÄRZANS MAGISKA KÄLLA "med Lex Barker och Brenda. et 7. Joyce, ' . Barntillåten. En poliskonstapeltjänst . 1 Ca 15 i Markaryds köping sökes" av t,'f. poliskonstapel Sven Gösta Sigvard Hansson, Marka- ryd, poliskonstapel Lennart Gott- hard Persson, Trelleborg, och t. : -£, extra konstapeln Nils Arne Pe- tersson, Markaryd, 1 oooccooc '" "Landsfiskalen i Markaryds ' di- strikt anför, att” Persson bör . . MÄSTAR + Ordenshuset” i.' Laholm var i går kväll fyllt till sista. plats, då kamrer John .Leopoldsson öppna- Hoppets Bild anordnade med an- ledning av den svenska godtemp- larordens ”sjuttiofemåriga ” tillva” ro.. Mötet, inleddes "med att Wi- - Fucik. pektör ”Gotteskämpfer”. - Distriktsordförariden,” Erik'Lundböm, Halrnstad,: tade därpå intagning av T nya i-logen,.:; Efter det: av: ” komma ”fiförsta r t. ' Han söker emellertid tjänst i samma. löneplåcérIngf i annat poli id inom landsfiskalsdistriktet & vil- ken han erhållit förord. Närmast - därefter. -bör .«. Hansson komma i fråga; men. han önskar i första " hand tjänst” inom Öja polisdi- atrikt,. till. vilken han redan valts, Därest Hansson av länsstyrelsen förordnas på tjänsten i Öje ger landsfiskalen-med nöje förord åt . Tetersson till tjänsten i Marka- rikt Markaryds Bio = - 2 spelar, 'på | lördag och söndag ”Fick-Tjuven” ' med: Richard. Widmark och Jean-Petus i- hu- vudrollerna. En ovanligt drama- tiskt film där Widmarks fränhet och skrockande hånleende bejub- las. Film. är barntill. men i ställ, blir det matinéprogram på sönd, . Därvid visas . filmer ,”Tarzans magiska källa” med Lex Barker och Brenda: Joyce 1 huvudroller- na: : Dessutom medverkar: chim- pansen Cheta, :Se annons i:'da 1 gens tidning. >. ” a a : Folkets Park, Markaryd, Söndagens, - dansmusik” utföres av” Almkvists populära orkester. ( —— Laholms , IFs : friluftssektio, Anmälan, till. korp.orienter; en lördagen den 6 nov. motta; senast söndag kväll' pr: fel "81 Arrangör IFK Hälsingborg, sam- i Laholms" .BK! , > Trlning i kväll kl. '18. Möte - efter träningen, «+: «5. ”SIb ”Längtan” av A. Söderman spe lats läste fru Annalisa Leopold-. son '”Personlig insats”, av Justus Elgeskog. Hr .Lundbom - utdelade slagaremästare ', Svänte Ebbesson och tjugofemårsdiplom ” till -Inga Johansson och :Kurt-Arne Lars- son,-Hr' Lundbom' talade: till :di- plomtagarna och uttryckte god- templarordens” tack : till "dem - för förnämligt: . arbete . inom orden. Diplomutdelningen ..... avslutades mer: att hr Edvin Carlén sjö ”Tonerna” "av: Sjöberg. Musiken-; semblen - kom” igen : och "spelade ”Förspel till Marsk Stigs dött- rar” av "”Aigust: Söderman, varpå fru": Leopoldson:r läste : ”Det är vackrast. när .det. skymmer”. av Pär Lagerkvist... Därpå. följde . en anslående ':parentation "över en avliden . medlem, - skomakaremäs- tare " Carl Norell... 'Hr' Erik An? dersson höll ett vackert minnes- tal till den bortgångne och -erin- rade. 'om- hans goda insatser i Godtemplarorden; - -”Härlighetens morgon” av . Erland Dahlgren sjöngs som "avslutning" av: hr Ed- vin: Carlén "72 fören » Hr Otto Lönn, som 'avflyttat från orten blev föremål för ”äpp=' vaktning. av: herrar-Tage Lars. son.och Lars Lindgren,. som" från Eretslogen,; grundlogen- och .ung= oms logen rlämnade 'en' bok CH” blomm Larsson tolka- kedlen as täcksamhet.till hr. Lönn :för en ovanligt god pré- sätion.-FHr.Svante: Ebbesson fram för e ,-diplomtagarnas . tack -för utmärkelserna ;och till sist fram- förde; "hr, John Ieopoldson logen Hoppets: Bilds-tack”tills alla” som Godtemplarordens > oJubileum fir VFEMTIOARSDIPLOM UTDELADE TILL: PLATSL rent SVANTE 'EBBESSON, de . det högtidsmöte som logen. mar » Jönssons "ensemble... spelade förrät- därpå femtioårsdiplom,, till. plåt- . Larsson, "Hanna Norell, ' Hjördis > g | Edvin Carlén; - : med Båstads och. Hov: försam- ades i Laholm Plåtslagaremä: 8. EBBESSON | bidragit. till att göra dagens m te till-en sådan högtidsstund. Ef-' teråt blev det kaffeservering och ytterligare . underhållning "av hr tå Pastoratsstämma- ns lingar .. hölls i Båstad i tisdags under. ordförandeskap » av. kalk" bruksarbetare -. Oscar . Carlsson. Härvid' godkändes "der 'av pasto- ratskyrkorådet uppgjorda utgifts och --inkomststaten. för. 1955, slu- tande .på : 58.961 kr,,” och skall utdebiteringen " utgå "med. 38 örel' för pastoratet. "Av de olika 'kas- sorna:" slutar -boställskassan , på 8,45 ;kr,.. prästlönekassan : på . kr. antorslönekassan på kr, a on 4 a Ne + Och. så. var det Pelle gom gick till Upplysningen i stora varuhu- set och sats fell Al gl sö "Om -det kommer en. morsa och frågar efter, sin. pojke så'är jag på leksaksavdelningen. I, + DE - 2 ” - svårlös STOCKHOLM (TT) Se Svenska , Fotbollförbundet har I år kommit : till den mogna . åldern "äv 50 år, men för den. skull ” har:' inte arbetet blivit . mindre. Det som ser ut att gå ” > mest framåt just nu är ung- . domsarbetet, Där kommer det till nya uppgifter nästan från dag: till dag,' berättar general- ' sekr.:Holger Bergérus. taproble det.& ken. får, inte -glömmas bort man resonerar om proffsfotboll. snar lösning är televisionen, För- "bundet ' vill ”inte- stoppa ”möjlighe-' Den sociala, sidan av, sa SN skall lösas: "4 ' Ett annat problem som pockar på "] om '. Målsmännens .| heter. | skoltiden. . med Men det finns mycket mera som förburtdsledningen har att brottas medi En serieomläggnihg torde va- Ta förestående igen. Systemet med. tre uppflyttningar och lika mån- >» gå nedflyttningar varje år anses inte lyckligt. Det skapar för myc-.- ken oro, Kanske ligger lösningen i fyra div, I-grupper med kvalmat-' cher, så att.två nya lag går upp i - » högsta "serien och två flyttas ned, - VM i Köpenhamn i stället : för Malmö Förberedelsearbetet "för VM 1958” 2 Sverige har redan satt i gång. — Vi har ;under det gångna året ber arbetat" förslag till regler för VM, - SFF:s sekreterare" Holger" Bergérus tror på ”halvproffs”. : : ”Förbundsledningen Har 'ock "så många ' andr : : - ec a saker att: : Dessutom” måste även föreningarna! omtalat 'Bergérus. Förslaget skall|' syssla med.'Profisfotboll' eller: ' - sedan 7 föreläggas Internationella |” inte profifsfotboll, t.ex. Jag:h: Se ; fö gas . ex. Jag: har fotbollförbundet. ju trott att den kommer i en 7 De svenska arrangörerna har re-|" eller. annan form,: säger ge= < dan kontaktat en del städer för att utröna "intresset - för "VM-matcher, Men det 'räcker inte bara med in- tresset; Förbättringar och utbygg- - nader behövs . för att matcherna skall «kunna genomföras, - Vad själva Fotbollstadion. beträffar räk- nar man med att'om högst en må- nad kunna' lägga fram de första förslagen för styrelsen, så att de diga = mä Ass SÅ Pp Cd beten kan starta nästa år och det hela stå färdigt hösten 1957, En käpp i hjulet för förberedelserna är att det nya stadion i Malmö inte ser ut att bli byggt, åtminstone inte så att det blir färdigt till 1958, P: "den nordiska : fotbollskonferensen ' Stockholm diskuterades -bl, a. VM och där enades man om att försö- + ka få FIFA:s tillstånd att förläg- fa malmömatcherna — till Köpen- bamn | stället, neralsekreteraren, och jag tror fortfarande att frågan; är gan=". -ska öppen, Jag föreställer mig . att. kraven . på.> ersättningar . komrner att bli större, Men ' jag är fullt övertygad om att ” Proffsfotboll såsom den bedrivs i Spanien, Italien och Franks: rike inte är någonting för: vå- "ra klubbar, förutsättningarna finns inte. Om det blir proffsfotboll kommer den. säkert här hemma i. Sverige att stanna vid att vi får kontrakts- anställda spelare". med betydligt lägre ersättningar än: vad utlandet De. ekonomiska : |an ge Det skulle säkert vara s Myckligt med en utveckling dit- hän att fotbollen blev ett yrke som spelaren blev helt beroende av, Vi skulle då få problemet med dets. k, fotbollsproletariatet. Där vär det förbundetg sak att bromsa så länge ' med och sända matcher måste gi- :| sändningar ten för ”TV-att vara: med på -fot=; bollens område, TV har också fått” -besked om att den gärna får göra: en ' provsändning; men den måste] ske :på tid som inte stör några an- dra fotbollsmatcher - eller andra idrottsevenemang. '-Utfaller provet! till "belåtenhet 'så att TV. vill varal vetvis en överenskommelse träffas, å' ätt, varken: förbundet. eller för-! eningar .ute i landet blir lidande, Meningen "är inte ”att fotbollen" skall tjäna på TV. Men om t. ex. en landskamp skall televiseras' är et enligt Bergérus ett rimligt kravl- att televisionen först och främst får betala. "alla icke "sålda -biljetter.|. fi landet kompenseras, eftersom en hel. del. matcher kommer "att pågå under "direktutsändningen. Härrörj' det sig om stora summor, >. ” Inom förbundet är man överty-: gad om att TV skall störa mycket heter "från .. andra länder "bevisar detta, Där har man konstaterat att när televisicnen sänder fotboll så - lamslås. ' andra - idrottsevenerrang nästan fullständigt, Som ett bely- sande exempel kan nämnas :de TV-, som ” gjordes :: från Tysklands: .: VM-matcher i fotboll. Vid ett'sådant tillfälle var” Stock- holms fotbollförbund' nere i Tysk- land och spelade en måteh, Dit kom praktiskt taget inga åskådare.: De satt istället samlade kring TV- apparaterna, Vi ställer oss inte av- visande till förhandlingar, 'och kan! TV-bolasen garentera oss visa sa ker, så skall vi nog kunna nå fram mer än - vad radion gjort med sina! -|- -| direktreportage hittills; -Erfaren- Kart : elever . vid” Samrealskolan > och deras målsmän . utan alla öräldrar som har barn ” s. det samarbete mellan hem " och "skola? -—' Den frågan fastän, litet annorlunda" formuler rad fick "jag då jag en morgon kom till mitt arbete. Telefonrös- »Behöv: "Vem anser Ni in- Riksförbund skall: fostra våra barn, hemmet eller ' skolan?" "Jaga hänvisade till den ' första paragrafen: riksförbundets ” stadgar där. det Förbundets : ändamål 'är att > främja » samarbetet mellan hem: och :skola +. I '"småbarnsåldern - ten frågade; är det: fa- «I miljen - som ensam fostrar, .:se- dan » kommer skolan -:som .med- met . i. .:gamla tider hade som uppfostrare," Det 'är inte endast fråga « om de. yrkesarbetande mödrarna. Arbetstakten i hem- "met har blivit 'en annan all: ma- skinell hjälp till :trots,:. Den hemhjälp man tidigare hade har så. gott. som försvunnit. Tänk på gamla ”Lotten” i köket som alltid: fanns till" hands: för: bar-' z nens. förtroende." Ibland "var? hon väl én smula sträng och” tjatig men när det gällde gick man till henne. Hon " var”. faktiskt ..en slagg kuratoripå sitt sätt, :-, + Numera +'.s.tillbringar » :barnen största. delen - av. dagen i skolan. Först . har - vi då den egentliga lektionerna och i många fall äter man frukos- tarna -i' skolan.. Sedan: fortsätter skolarbetet i form "av "läxor och ibland: : kanske ''barnen -:"rentav skall. återvända . till skolan :för att:- deltaga i någon av. de fri- tidssysselsättningar: som +" sko- lorna: -.-på' många. håll anordnar ör eleverna. : : vu . Skolan :—. en: rändring « ma > med ..: den. fader..som följde sin "pojke hans: först: nu. min. so; Di . stund "förrän! Du blir pensione- rad koldag, och;sa: ”ja, digt: då och då, så måste vi "komma. ihåg att . det: har” inträ i barnets liv i. och .med att skol- dörren:. öppnar; sig.. Hittills” har: barnet vat sitt unga liv i enhetlig" 'värld : och "med. föräld- rarna som "auktoritet nu blir han rhedborgare 'i en ny värld under en' stor del av dagen" och fåren ny - auktoritet. ”FRÖKEN” och då 7 vet ..vi ju alla att föräldra- auktoriteten förbleknar : —'.t.n | "Anpassningen | Idén "är för. många barn lätt. En” lycklig: upplevelse : som de 4 längtat ”efter:'. ”att. bli 'stor 'och få” börja: skolan”, 'För. en "del barn kan. dock den" här. föränd- ringen: medföra verkliga" svårig- heter. Barn har faktiskt en otro- "lig förmåga att kachera: sig. Det :är.: inte alltid lätt ens för föräldrarna . att säkert veta hur barnen uppfattar denna -:sin nya tillvaro. Föräldrarna och läråren behöver rådgöra om hur. det-lilla livet « på ett. lyckligt sätt. skall länkas in i samhället. för det .är ingenting . mer. eller mindre: det är fråga 'om.-- Vid den här tiden .|-brukar barnen: också själva ön- ska att föräldrarna 'skall kom- ma till skolan. :— Nåja, säjer ran. då; 'det här kan ju. vara i -början men sedan, kan inte arbe- tet då fördelas så att:skolan 'bi- bringar barnen de kunskaper .de behöver för att orientera sej i li- vet och hemmet ger vad 'vi I dag- ligt tal" menar .med uppfostran d. vi os. karaktärsdaningen, bi- bringande; av : goda ” seder och kroppslig. omvårdnad ? :— Nu- är områden. — gränsade från varandra. I stäl- let griper de för varje år 'allt- mer in 'i varandra... Uppfostran tas i stor utsträckning om''hand av skolan om vi tänker t.ex... på att det numera -är 'skolan” som bibringar- kunskap 1 trafikvett; skolmåltiderna ” blir - ytterligare en - gren .. av.” uppfostran under skolan o, 3. v. ,” - Hem och skola fostrar barnet gemensamt " — -A' andra "sidan har kun- skapsinhämtandet - gjort — ett kraftigt ingrepp i:barnens hem- liv. och' det är långt ifrån säll- synt att. föräldrarna får ägna mycken tid åt att hjälpa” sina telninggar "- tillrätta : med - -hem- uppgifterna, Hemmen och ' sko- lan "arbetar alltså genom mån- ga år på att forma ett och sam- ma material: BARNET fram till ett .. resultat som vi' anser vara önskvärt... Det måste väl då självfallet vara” nödvändigt att vi träffas och som goda: vänner | kommer överens om hur vi 'skall hjälpas åt för att nå detta mål. Vår uppfostran måste. bli enhet- till; Yen 3 överenkommelse, , slutar Holger Bergérus, SS > lig — skolan får inte dra åt. sitt klart belyst på hjälpare.: Skolan har mer o. mer|”- | övertagit de funktioner som hem 1. ...skolporten ; på |” år Du inte en lugn |" 1”; för "det "får vi väl hoppas PR att'iungen.'skaffar >sej' litet 1le- ju 'en,. mycket . väsentlig .- förändring |. till.. den nya]? det. emellertid- så att dessa. båda i Bder uppfostran . och ”un-.|: dervisning ”--- inte ligger: av- |. föräldrad ; Läraren. behöver känna fill att rätt bedöma barnets pröst- anda 'och uppträdande i skolan och hjälpa barnet åt rätt håll; — På samma sätt är det :omöjligt för” föräldrarna att veta om det ligger något 1 parnets' klagomål över -det ena eller ' andra i sko- lan: (det + kan gälla -undervisnini gen, förhållandet , till: "kamrater och förhållandet till läraren). ' Föräldrarna. måste känna till ir barnet ' uppträder i. skolmil- Det är förvånansvärt. 'hur olika ett barn kan uppträda i skolari och 'hemmet, — på 'det e- na stället kan det'vara en för- och trevlig unge och på det en uppblåst krabat.: Barn synt andra som; är: för strängt hållna hem- matar ju "ofta igen sig i kam- ratkretsen och blir veritabla små tyranner. Jag tärker'på'den lil- 12: flickan, dotter till sekretera- ren' i föräldraförening' förresten, som"; då. mamman förebrådde henne :för att; hon inte var så alldeles. gnäll .hemma och sluta- de med att. säja att Fröken sagt att hon var så snäll i skolan fick det” förbluffande svaret "av" sin lilla dotter att. det just var för att hon fick. avreågera sig -hem-. ma som hon' kunde vara så gnäll i skolan! ; ” : Stor del av skolarbetet sker. i- hemmet, i ” Genom 'att en så stor del av barnens skolarbete är förlagt till | hemmet. är det också nödvändigt att föräldrarna har klart för sig i: vad "mån det är önskvärt "att de hjälper barnen när dessa fast- nat. på en ' uppgift... Det är så na- turligt., att. , en - mamma , eller pappa då. ungen. börjar bli trött hjälper till, Men genom” att: en del fär hjälp och-andra inte blir "inte "barnen "rättvist bedömda i förhållande till "kamraterna' - i skolan :'och "läraren: kan lätt” tro att .han fått fram: klassen läng- re än han fått genom att. föräld- rarna hjälpt barnen med uppgif- terna. . En matematiklärare ;be- rättade t.'ex, att. han gett ett tal i: överkant för vad han trodde e- leverna:, kunde ': prestera och då barnen ':' löst ” problemet misstog han ;sig. på "elevernas kunskaper. Om "läraren och ' föräldrarna får resonera igenom -'problemet. stäl- ler. sig ju saken helt annorlunda. » En god form; av samarbete an- ser | vi inom Målsmännens Riks- förbund. kan. nås. genom | bildar- det." av:.'föräldraföreningar. :och kjälpe sägs, tyvärr. ofta ibland e ; ibland. utmanande: att föräldraföreningar det är väl ba- ra någonting: för läroverken, In- ; '” kan" vara mera felak- älvfallet bör samarbete Bå tidigt som möjligt. Tro- yn | ligen grundar: sig:' väl: denna missuppfattning. på .att de första föräldraföreningarna ''. ::y bildades :vid .läroverk.:; Den första föräld- Traförening jag känner till bilda- des vid Göteborgs.samskola re- dan '1908' På landsbygden där al- j dé 'vårandra, där läraren samarbetade.i. kommunala nämn- .der«ställde sig. frågan annorlun- då :;än i tätorter. Allra ,mest.kan- ske «, skillnaden ; mellan folksko- lans klasslärarsystem och läro- verkens' ”"ämneslärarsystem. "här spelade in.”I fölkskolan kunde" en läraré få följa sin klass år efter år: och": då borde det väl nägon gång. emellanåt bli Kontakt :med hemmenn då (däremot i läroverken t. 0. :m. . klassföreståndaren' en- dast har sin klass! enstaka .tim- mar i veckan. Samhällsutveck-' lingen: och skolans egen .utveck- ling ställer numera . både skolan och.” hemmen »', inför andra pro- blem, det blir alltmera "klart att' skolan "och hemmen måste sam- arbeta : tänk, t.'ex. på samman-"' dragningen till centralskolor:;ge- nom. den ' ändrade: kommunindet ningen. vilket "bl. a. klargjort, be: hovet ' av : föräldraföréningar. vid folkskolan.: På senaste tiden har det" faktiskt" varit ', övervägande antal: föräldraföreningar i folk- skolor som begärt anslutning till Målsmännens Riksförbund. : .Samarbetsformer - : :Låt'oss nu ta en överblick över de samarbetsformer 'som. funnits mellan: hem och” skola - och..som tidigare :skötts ensamt från sko- lans sida: "Vi har då de större föräldramötena, . åhörardagarna, lärarnas enskilda . mottagning och den fjärde samarbetsformen: betyg och varningar. oe +. De "större föräldramötena' har sin största betydelse: för den-me- ra allmänna . kontakten och för- ståelsen mellan 'skola ' och ' hem. Den :direkta :koåtakten mellan lärarna” och lärarna blir. hel- ler : inte stor,. Dessa möten har som "regel anordnats en gång om året : och" många gånger varit ganska" dåligt besökta. En" för: äldraförening "kan här stimulera till. ökat deltagande och ävenså hjälpa. till med de praktiska ar- rangemangen t. ex; anskaffandet av föredragshållare där vi ju från Målsmännens Riksförbunds sekretariat. lämnar. en förteck- ning över. föredrag som tilldra- skaffa föredragshållare, Vi må- ste ju alltid komma ihåg att fö äldraföreningarna är. skolans. gä- håll och hemet åt sitt, ster soch'. skall vara: en. hjälp för skolans personal!” -tillfälle 7 har” man kunnat få. me ningen” Klassföräldramöten En form av föräldramöten som alltmera vinner terräng är klass- föräldramötena. Klassens föräld- rar. samlas > tillsammans med klassläraren resp. klassförestån- daren. Inom föräldraföreningens styrelse finns en medlem som ser till att klassmötena kommer 'till stånd och bistår klassrepresen- | tanterna med råd och dåd. Inom varje klass föräldrar utses näm- ligen av föräldrarna själva en el- ler - två. klassrepresentanter — ällra helst: en; klassmamma och en klasspappa — som sedan. skö- ter. kontakten : med ' klassläraren öch hör efter när det passar den- ne att närvara på 'klassmöte,:In- bjudan utfärdas sedan helst un- derskriven både av, klassläraren och ' föräldrarepresentanterna :-—- det '. första 'klassmötet bör: ord- nas " så ' snart - som . möjligt på höstterminen. Särskilt viktigt är det också om en ny lärare korn- mit till' skolan 3. ' ex. som vikarie att man anordnar klassmöte-så att denna lärare får :tillfälle' att träffa - klassens föräldrar vi vet väl alla hur dåligt barnen accep- terar en. ersättare för. en--avhål- 1en lärare även om dom i och för sej tycker. riktigt bra om: vika- rien.. Det är något man så ofta får höra då man är ute 'på för- äldramöten. '— Vid. dessa. klass- möten är det mycket: viktigt'att man dricker katfe. Men det arbe- tet skall: självfallet inte klasslä- raren ha utan det skall skötas av föräldrarna och det vet vi väl al- la att man skall dela ut uppgif- ter. på så många som. röjligt dels ; blir man" mera intresserad ora man är engagerad på något sätt - och framför: allt får man äkta sig att lasta för mycket ar- bete: på en och samma person, det blir för betungande. — Tänk så 'mycket 'godare -och roligare det: blir med hembakade. kakor t. ex. och där kan minsann den göra en: stor insats som -eljest påstår - sig ” inte ha" några för- eningstalanger. ev: tre » Vid dessa 'klassmi man” - inte ..- alltid ha: något. sär- skilt program” de är avsedda att framförallt -vara kontaktkvällar rmellan > läraren ' och: föräldrarna och' mellan föräldrarna inbördes Många "gånger. kan” klassläraren vilja. lämna någon liten. oriente- ring om ' det" ena: eller 'andra och många gånger har enskilda 'för- äldrar så svåra. uppfostringspro- ver : dryfta dem med-de andra föräldrarna. Det” blir alltid ”lät-- tåre "om; man "hör? att-addra-har sarhma "+: bekymmer , som ”: man själv. har.- Och” det-”måste ju va- "jra- en . mångfald gemensamma: problem :om :man "har - barn: i un: .gefär samma, ålder.."Det är na- kan vara lättare för en lärare att i. allmänna ;: ordalag tala. "om betydelsen och det”lik:; det "av" praktiskt; utbildning: för den . inte teoretiskt . begåvade: e- leven än att säja detta direkt till föräldrarna ifråga, -— Man kan också träffa gemensamma över- enskommelser t..ex. om. barnens. läxläsning, sänggående, .läsvanor och sällskapsliv. Nog är det väl it. ex. oerhört viktigt att man då och då samlar några :av: barnens kamrater i- hemmet, :men. det bör ske under. enkla former. och, det kan då vara' till: god- hjälp :med en ring och : vid "vilken skall vara hemmi -tid barnen i iv Barnens -fickpefgar CC. '» Sen>.har "vi- ju den osvikliga frågan ' om barnens fickpengar. Det är även här bra med en ö- verenskommelse. :' Men ”det kan vara,. fullt: berättigat att barn disponerar. olika .summor: - Det viktiga är i så fall vad dessa pengar . skall" användas: till: om det är: endast till -barnets "nö- jen" eller: om det ingår” busspen- gar eller 'pengår till vissa kläd- inköp. En mamma: -berättade ex, -att-. hennes ' flickor alltid tjatade . om att få gå i silkes- strumpor. Mamman föresl då "att" fickpengarna skulle; men”. då . skulle flickorna : hålla sig med. strumpor.” Första tiden: var "ju allt så underbart med ;silkesstrumpor och. allt men då en tid hade gått började. flic- korna tala om hur bra det;var med : merseriserade"'» strumpor! Det är-en bra'-ekonomiski: fost- det måste bli en avvägningssak, det passar inté alla..." "> Ahöraredagar se Som” nämnde. 'jag åhörardagarna. Dessa har varit dåligt: besökta. Även här. måste föräldraförenin- garna stimulera till. ökat 'delta- gande från hemmens sida.'. Vid många. skolor "har man, prakti- serat att förlägga dessa till kväl- len: för: att ge bäda föräldrarna att” deltaga... 'Arrange- manget .vid "dessa åhörarkvällar har varit att skolan haft lov ef- ter rasten och sedan samlas både lärare, elever och föräldrar på kvällen. För att-göra- program- met mera omväxlande har lek-. tionerna ” delats. upp +. 20-minu-. tersavdelningar ' och : På så sätt git: sig intresse och lämnar för- | ämnen på sche de SA 1 : . mat. öj slag och. senare hjälper. till att | oc)” skolkök 't.: ex: Läkarmottsa. Å andkliniken "har också varit öppna: Och "fastän behandling inte pågått ”skö terskan funnits "Här runner > svara på" och. kunnat "Efter lek: ev."frågor. Se blem med sina 'bärn att de behö-' turligtvis i inte. meningen. att: på |. dessa ' klassmöten ' skall: kalfrat-: ras . Anderssonskans. Kalle "eller:| Johanssons. Anna-Lotta : men: det |: "| Fishults hushållningsgille överenskommelse om: förtä- | ran för. dem som. det:passar; men + andra” ”.' konfäktform | Gjördeinbrott, föratt bli'om- Vagabonderande man, "skriven s ji Laholm, dömd av Sun- | +. 7; 'Aerbo häradsrätt." > . Sunnerbo " häradsrätt "hade vid sitt senaste; sammanträde i onsdags endast ett mål På upp- ' ropslistan.. Cen Egentligen "var - det ett be- klämmande människoöde, som. rullades upp inför rätten, Den åtalade var en 54-årig. man, Otto « Johansson . - (Jacobsson) genast kyrkoskriven' i Laholm, gom . alltsedan '- han: var £yllda . 16 år hade fört en vagabönde- rande tillvaro, Värnplikten ha- de han rymt ifrån och sitt up- pehälle "hade han skaffat” sig genom., att, vandra omkring mellan olika gårdar. i Skåne, södra” Småland -' och Halland. På de gårdar han besökte bru- kade ' han' endera "tigga eller arbeta ihop till mat och logi. Under vintrarna brukäde han gå omkring och sälja lite kl varor, Under de första åren av sin. egendomliga livsföring ha- de. han "vid ett' antal tillfällen | blivit dömd för lösdriveri,. men sedan 1943 hade han inte varit tilltålad ” för "någon förseelse. ' Nu- hade. han emellertid råkat illa ut och hade av landsfiska-" len i Ljungby distrikt: klivit in- . stämd för snatteri och' försök ' till grov stöld. Den 14 okt. i år Hade: han nämligen: kommit på cykel till Ljungby. Bekymren inför den stundande vintern hade : emellertid tryckt. honom. Det' skulle vara skönt att få och-tahken på”att göra inbrott vaknäde till ”;liv hos' honom.” Han gjorde först ett inbrott i en arbetsbod ,vid grusgropen i ror och fortsatte. därefter till konsumbutiken vid” Hångers- vägen, där han med ett bräck- järn bröt upp ett. fönster och tog sig in'””Under tiden hade rskodd och det häktades"; och ; dömdes nu av häradsrätten ' "till "fy ; har . haft. ' årsmöte. i Hishults folkskola ' under . ordförandeskap av . lantbrukare Albin Karlsson," Bökehatteri.” ” Räkenskaperna - för det”: gångna året godkändes och visorer omvaldes - lantbrukarna Ernst Karlsson; Hishult, och Hil- ding Svensson, Hishult, med Ax- el! Karlssorj;; Hishult, och Karl ter. Frågan: om arvoden till gil- lésombuden " bordlades.; Gillet be- slöt att: anordna: en studieresa i pet: "För . detta .ändamål anskgs 5' kr. "per deltägaré dock högst - sén skulle "framkomma med för-.. slag till antagande av:nya . med- lemmar. Ett” förslag 'väcktes att hushållningssällskapet, iom byg- den visar sig lämplig skulle an- lägga en försöksodling. av irukt-” träd, '' Mötet ' beslöt : låta frågan gå vidare i form av motion. . > Efter årsmötet: höll jordbruks- instruktör Bror Håkansson, La- brukareproblem, : särskilt med" hänsyn, till den situation, i vil- ken "5 "jordbruket" , kommit - på. grund av sommarens och höstens svåra väderleksförhållanden. :Samkväm . med kaffe och dis-.-. kussion:"avslutadd "jordbrukairda- gen, H nu En. vällyckad musikafton . gästgivargård. -' Kapellmäst. i | Nils Fritze'och Tage 8 ell från Halmstad". underhöll | 'sertmusik :" på ..pian "med kon- t a 07 och fi "Många .. musikintresserade fade mött upp ock. visade: sitt intresse : :applåder. gren, ' Aled, een tionerna Kar bar och föräldrarna takta -lärarna, = derna : uppskatt genom att de h le: att -få.vara en fått gå hem ar kunnat kon: : Särskilt har föä- at. detta system ar aeretta tillfäl- + :med"' och för min ac tfor jäg att det kanske är. får jlra. ; viktigaste att barnet bada Vart för. sig att det här är ä fu söräldrarnas intresse... Det r. lika illa om det” blir bara ett på mas. eller : pappas ' intrésse, 1ä 'detta "sätt tror jag att.man lättast får barnen "att anse att det är naturligt att' föräldrarna .komnier «til 'skölan. Ty att det '-Forts, å sid..8 sd härdertagen - Berghem där han tog fem kro- . ansvarsfrihet ' beviljades. Till re- ' samråd med hushållningssällska- ' holm, föredrag om: aktuella "jord- + ::kölls ++ ”onSdags &å Hiskults Prenumerera .på LT ” Ly A bli, omhändertagen. tyckte han" Larsson, N. Össjö, som supplean- - 200 kr." Vidare: beslöts "att styrel- . - chell från .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.