YYYYYTFTYYT TIN nn YteeTteTtvrEtOeY FVT trevFeriry t . fos AA Tivtftre tererv fd h Ad or. 14: Fredagen den 29 ned kl. 16,30, "Dagens dikt; Mörk, liksom i'eld”förkolnad a , 2 SEA oktober 1954 3 ee ro Rn ork. ITYYPPYTYYVYTYfYTYYYYYFYYT Tr YYTTYrYTT YYTTTTRf YFYTY PET " VIOLA. :: Solen går upp'kl. 7,19 och ned kl. 16,32, . "sier ork | Morgondagens namn | 0 SELSAS il an Solen. går upp . kl. 7,21 och Svarta svanor,' svarta. svanor. .: . "glida! som i sorgetåg, . 2 leta sjunkna solars skimmer !'' i den nattliga dunkla: våg, «»- är den, rika fjäderskrud, = näbben stum i blodig purpur ännu bär om branden. bud. - » Vita: svanor tomt :'i-vassen kryssa" efter gunst. och bröd, - - : Ut på djupen, svarta". svanor, . ut, I barn av natt och" glöd, (C.' SNOILSKY.) FR RA DEN. HÄR LILLA EPISODEN inträffade hos. en. barberare. i Härnösand. 3 ee Hö i Det "var fredagskväll och fri- ' sören hade mycket att göra. En ung dam” stack. in huvudet - och frågader. = cn. ra : -— Har min man gått — Ja, mumlade frisören. - — Ni såg väl inte möjligen vil- ken väg han tog? '. tv ae -— Tyvärr har jag inte tid att > kontrollera vart mina "kunder går, svarade frisören i irriterad ton. Det blev ett ögonblicks.tystnad — sen kom en röst från en av de intvålade: I sol sie. os —— Frun kan kanske följa. blod- spåren! -- tent oe DIRIGENTEN SOM KYPARE Om August Meissner, Berns po- -Puläre dirigent, berättas följande lilla historia. En: kall: höstdag gick "Meissner under pausen och promenerade 1' den nästan 'folk- tomma” ”glastäckta” verandan,” i- klädd ..sin' frack. . En herre från landet, som satt tillsämmans med en dam i ett hörn, anropadé ho- nom: ' - NH - —— Pst, kyparen, en halv punsch och -två glas. RR se - Kommer .' strax, svarade Meissner och försvann. -..- . - Efter en stund kom han tillba- a, tog fram en punschhalva ur bröstfickan 'samt glasen ur bak- sl fickan och ställde allt på bordet. , 3 q HH | | I ” Nf j ; i | | | . äs berga har des, Uttaxeringen ' förvaltning: 15.825, '— Vad kostar, det? frågade lantmannen. es - " — Ingenting, svarade Meissner, lämnade sitt visitkort 'och för- svann.' oo. RS : DANSKT. Det skete forleden udenfor en kirke. Et nygift par: kom ud og steg ind ide nventende' karet. Han var hoj og meget maskulin. Og da kareten med det lykkelige par var försvundet om det naesté hjgrne, udbrgd en ung dame med oprigtig forargelse i stemmen: — Det er sidste gang, jag Pre senterer hende for nogen -.»+- — ' Skatten - i. Eldsberga höjs 20 öre" Iftuillmäktige i Elds- sa här haft ” sammanträde. 1955 fastställ- bestämdes fill 343.716 kr. -på 57.288 inkomst skattekronor, Skatten bestämdes till 6 kr., en höjning med 20 öre, vartill kommer kyrkans ul tering. a Se ar 1955 års huvudstat — inberäke nat driftinkomster och kKapien åa — ber ag till: komster — beräknas inga och oråningsväsen ' 15.054 . fastighe ja förvaltning 'och / bostadsförsörj- Statförslaget för ning 97010; planerings. och an-| läggningskostnad.: 37.400, hälso- och sjukvård samt allmän hy- glen 3.300, undervisning och : kulturell verksamhet 189.210, so- cialvård 103.770, övriga special- förvaltningar 26.650. Bruttoutgif- ter 810.157 kronor,' Fan Amortering och räntor: för 1955 & upptagna lån 15,600 -kr. Låneskulden är 31/12 1953 kr- 102776. 0 or ee Då kommunen skall uppföra ett bostadshus till: distriktsskö-l. terska och hemvårdarinna för en beräknad kostnad -av 85.000 kr, kommer skulden givetvis att ö Hemhjälpsnämndens ' anhållan om registrering av hemvårdarin- nans penstonsrätt beviljades, Li- kaså godkändes kommunalnämn- dens. förslag till penslonsrätt för komrnunalkassören. Fullmäktige godkände skolstyrelsens fram- ktällning om, skolskjuts Trön- ninge-Tönnersa.' Alla beslut fat- tadeg enhälllgt utan någon gom helst invändning. =". oc. a Mies möte med vännen aCharlie ligger. nu mer än ; inte säga i vilken film jag först såg honom, dels var. jag bara en pojke och dels vet jag uppriktigt " sagt inte när jag först såg He Chaplin. + — : - ; "Emellertid daterar sig mitt fö, ; sta minne -till' en" film äär han " var vaktmästare på en bank. En dag då banken var alldeles öde, en frappa ner till kassavalvet och sedan, ”e"=r en otrolig. finger- färdighet, öppna kassavalvets dörr, : lar; Inifrån valvets diup hämtade han — en sopborste och en sop- : skylfel, Det ingick i hans dagliga sysslor att städa banken, , » Detta . är” alltså. mitt; första medvetna Minne av Charlie Chap-=: lin,. Sedan dess har jag sett ho- nom i ett otal filmer — jag lik= som de flesta. biobesökare, Nu kanske. det är platsen att omtala alla vännen Charlies filmer, att : räkna upp ”Hälsobrunnen”, ”Lug- ' Na gatan”, "Ulv i fårakläder” och alla de andray att utveckla "en viss filosofi om vad Charlie Chapa : lin egentligen menat. M.-a. o. att forska efter djup där inga såda- ha finnes. Detta är min åsikt, jag tror att Chaplins första. önskan har varit att roa. Om man sedan vill psykoanalysera honom — det skulle f.ö. vara ganska intres- sant att veta resultatet — är en ', annan sak, Rör i - Alltnog — Charlie gjorde 2-ak. . tare på radband, för varje år fick . man se alt flera. Chaplinfarser. Jag ' liksom > de flesta skrattade ” och hade roligt. Vi trivdes alla med denna människa i en ”Coc- +. keyed world”. Vi tog honom som han: vår — 'en rolighetsminister rätt och slätt, Vi tänkte honom inet alls:sådan 'som man nu vill se hondmi en filosof. Nu har han "och vi blivit alltför pretentiösa| : på varandra, >. sort "Åren gick och en vacker dag - presenterade han sig som regissör . till en långfilm, en komedi av|: . nytt format, ”En' kvinna i Paris” - (A Woman of Paris) betecknade — och .det förstod man' redan .då - — upptakten till en ny' filmstil . och även på sätt och vis en om- läggning av Chaplins egen typ. "Givetvis kan man tvista om vem .-som., har. äran att ursprungligen Min vän Chärlie Cha trettiofem år tillbaka. Jag Kän' Char=- c såg man Charlie smyga sig'in, gå - . Han hade naturligtvis inga nyck.' Ena - Pristagare ” än Dan aller ora - Bilden här ovan visar de båda förstapristagarna at den” stora Choplin: tävlingen för barn i Kungsträdgården i. Stockholm. Från vänster: Sven Westerblad och Kjell " triksson, , Tävlingen hade samlat det största antalet barndeltagare 4 någon pristäv- lan hittills i Stockholm och hade lockat en enor:r publik. Ett ap- Topå till .nyptemiären. av ”Mo- I förtroliga stunder - Svar till ”Linneduk”, Doppa lin- gonfläcken på linneduken uUpprepa- de . gånger: i: kokande vatten, De som" inte försvinner ' på » detta sät, behandlas med ättiksyra — oxalsy- ra” eller ammoniak, . Ni kan ocksi försöka bleka fläcken med: fläck- vatten. Alla dessa medel får ni i närmaste färghandel. Skulle fläcken ändå” vara kvar gör man ett sista försök med litet sprit. Tur att det är fråga om. en linneduk: på ylle .Joch sidentyger är det nästan omöj- ligt att göra något: åt bärfläckar Bomullsduken' «kan : - behandlas på samma sätt, Lycka tilll... - un Gallie” Svar till. ”Blott för honom”, Ni bel ver nog' inte vara rädd för att bli” igerlkänd,: Det finns dessvärre allt för många svenska hustrur mec elaka,- - brutala” "och" självupptagna män, Er man är en typisk illustra- tion. "till. ordspråket :”Borta som emma som satan,” ' AI tyder på att han. innerst inne är en småskuren;., osäker, vek människe 5 Jämförelse! "De hade kommit hem från . smekmånaden, och vardags: började. Han var aldrig nöjd utan- jämförde allt vad hon gjorde med sin mammas an- . frättningar.. let — Vad tycker du om bullarna? undrade hon. =: >. -— Mamma gjorde dom bätt- re, svarade han, '- .”. När hon kom in med”hans nystoppade strumpor, sade ban: -— Mamma gjorde bättre ” . > På. samma sätt var det med steken," bäddningen, dukningen, diskningen, kort sagt. allting. Och en vacker morgon tappsde hon humöret 'och : gav honom en rejäl sittopp, : - -— Gjorde mamma "det också "bättre? sade hon, fn — Nä, sade han, > 7" Sen var det'slut med jäm- förelserna, - 0 Å . furartikel i 'en dagstidning alltid med nödvändighet > måste "syssla -med radio, konst, musik, teater . och böcker, Den kan mycket väl någon: gång -handla om det. le- . vande livet sådant,det möter öss På gatör. och torg, på arbetsplat- "sen och i hemmet, Jag .vill i dag, eftersom jag är på det humöret, berätta en liten sannsaga för mi- na läsare, "Huruvida den har att "göra! med ””kultur” må, var” och en-"beröma” själv, eftersom man ' som”bekant kan lägga, in ganska blikg 'saker. i detta begrepp. :.:. | i Debivar en "gång två grannar, ” Som inte: alls tyckte om varand- ra. Den ene' hette Johansson och Det ären fördom, -att-en kul- 1 kan aldrig veta vad den där us. ” lingen Andersson kan ta sig still”) och sedan smög sig Johans- : son beväpnad med en yxa utge- nom staketet, Han trevade sig : fram i mörkret till den plats, där - han visste att.granarna stod och ficklampa, Då fick hån se An-= dersson stående tätt intill, lika. Jedes med en yxa i handen, Det blev inte heller, denna. gång nå- . bot , och: ; sin gamla plats än i dag. ..: Efter . dessa ,båda "misslyckade försök beslöt ödet att låta de bå. de; fientliga '' grannarna dö vid eldbegå var kon orist; den andre ', hette . Ande son, och. var .byggnadsar- : betäre, Andérsson «påstod .att Jo- Stig Järrel är inte värst! vändigtvis vara med i-alla radio- ender tr". | i Stig Järrel är inte med i alla r med åra , Mindervär ker" hävda sig genom et derna tider”, - : ND det "inte frågan om ' hågon för- . ljugen tillvaro å la Courts-Mah- ler. ”En kvinna i Paris” slutade med att hon lämnade staden: och Menjou för att tillbringa resten av sitt liv på landet; Hon: fick " plats på ett: barnhem. En dag då hon hämtat 'mjölk och på hem- vägen blivit erbjuden en ' skjuts. i" en: enkel trilla, möter "detta enkla ekipage en lyxbil, I denna "sitter Menjou och en vän. Denne "har ' just "frågat Menjou: ”Vad blev det' egentligen av Marie St. « Clair?”.; Menjou rycker på axlar- | «Na, i samma ögonblick passerade de den enkla hästskjutsen,.De såg inte varandra. Det" berättades att Chaplin själv velat ha ett annat slut : på filmen. Menjou” skulle med en ironisk dragning i musta- |;. ' scheri ha svarat: ”Inom ett år är hon åter i Paris”. Det påstods att "detta " slut | skulle ha varit för is”. beteckna- de, som sagt, i stort sett en om- svängning ' i . Chaplins ' filmpro- duktion, Tvåaktarna-' var: redan "ett förbipasserat 'stadium då han - lancerade”. Jackie : Coogan” som - ”Chaplins pojke”. Hans kömman- de filmer som t.ex. ”Cirkus” och ”Guldfeber” skilde sig i' allt från + ha skapat denna nya filmstil: den intima äktensk skildri och "filmer 'om personers strängt pri- vata liv och leverne. Alltså en 'x; Det är med all sanonlikhet. ro- gt för. Charlie ; Chaplin att. vid ' slags skildring av vad som egent- ligen .— åtminstone då — kom efter den obligatoriska 'slutkyssen. ;Vår gamle bekante Cecil B. de Mille kan. nog ta åt sig en stor del, av äran för denna nya film-|. . stil. I vilket fall som. helst så var -”En kvinna i Paris” 'en milstolpe i filmens utveckling. Man måste "tycka ätt det är synd att den nya generationen "inte fått se denna - film, fått se den i sin ram — det tidigare 1920-talet. Att se fil : men nu är inte detsamma. Men jag är glad över att jag fått se den. Ännu kan jag i minnet återkalla - stora delar av ”En kvinna i Paris”. Den stilige vivören Adolphe Men- "jou o. hans älskarinna Edna Pur- «. viance, Jag ser framför mig Men. jou i en oklanderlig dress, med armarna i kors över bröstet och som med en fantastiskt överläg- senblick ser över Edna, som sitter på sängen. På tal om säng, så blev "denna film en chock för många, jag kommer alltjämt ihåg hur fil- men fick påskrivet för att den ” skildrade Menjous och Purviances förhållanden, Att det utan vidare visades hur Menjou hade kragar, "skjortor och andra toalettartiklar hemma' hos henne. Man förfasade sig... Men-'å andra' sidan ' sett + fann man i-”En kvinna i-Paris” 'nya. synpunkter och idéer. Först och främst. kom man levande människor in - på livet. Här var den sorts filmer i-vilka Charlie Chaplin: blivit "världsberömd. .. sin sextiofemårsdag veta "att han alltjämt är lika uppskattad, av: de äldre som följt honom från, bör- jan, av de yngre som” sett hans - senare filmer och fått se" hans tidigare och av de yngsta som' får uppleva de'verkliga barnfilmer. > na, I detta fall gäller inte de van- liga: åldersgränserna. Säg” — skalll: vi. Tänk på scenen. då den fattige - saten kommer in med'en väckar. - klocka, "kan ; man. . glömma : då Chaplin undersöker ':. den ' enkla ”konservburken” "= — , hur , han klipper .upp den, lyssnar, oljar|” och har. sig? Hur. han till ' slut sopar ner allt i hatten, sem"han tagit av kundens huvud och 'hur "han: sedan 'artigt ruskar på: hu- vudet... Den. fattige "kunden går stum av häpnad. ena för 7 Detta är Charlie Chaplin: Vår Charlie, Din och min vän Char- lie Chaplin, 5afe safe eva « Charlit. Chaplin föddes den 16 april 1889 i London, Hans för- .äldrar var /teatermänniskor, han | själv uppträdde som, baby på sid - mors armar — det var hans tea- terdebut.;. När han blev, äldre, uppträdde han på många bkatrar " och i de 'mest åkiftande uppgifter. 1910 kom han till USA där han » kreerade ”A night in a Londoh Music Hall” — en sketch om en |'. inte se om: ”Pantbanken”? I. dande. ' 1.. vanliga falj brukar:jäg' sällan tillråda skilsmäs- sa, men .nu: säger jag. Skilj er! Ni är en duktig kvinna, ni kan säkert få en bra plats: nu; då det är. så svårt 'med 'hushållshjälp. ;Jag tror nämligen inte att ni kan rätta till förhållandena, och. varför förstöra hela livet . både för er själv och barnen? Tala med Rättshjälpen el- ler ex advokai. En förfrågan kostar inte så mycket.och ni bör göra er fri, innan "det är för sent," Skriv igen och fala' om hur det går ock hjärtlig hälsning, 2 RER ”"Ljugar-Olle -: berättade, man fick så dåligt med fisk i Rud tjärn: må vn : : Det var de" åt. honom för att' » |lite fisk, Då köpte” hån” hem "en massa fodermedel och kokade fisk- mat, som han rodde ut med. i sjön här och var: Och desto' värre skrat- tade ”döm” andra ,o sh "menade "att brorsan” var lite” tikog. Meh” dom blev långa'i synen, då bror min en | däg'hyrde en pråm och; kajkade ut åkte:med den, gången, blandat filspår. ifi ställe :där man spelade. kort.:I ett. .hörn spelade man poker och en av deltagarna var en hund, Mannen gick; framtill värden o h-såj on — Vilken underbar Kund” ni har, Den måste" vara 'mycket intelligent eftersom den kan spela poker, 7 vi ++ Tja, sad: värden, 'så' vidare bra spélare är den ju inte, Så snart den här "fått ”bra' kort viftar den vå te ns örsta lyckan. ör en att få den man som hon kan+för: en" kvinna är: att” få "den man: som, alla "andra ; vill hall; "3 gentleman :'som . är ”på snusen”. «+; Efter att ha turnerat i USA och såtervände han r till. Eng- tt nästan omedelbart resa + över till, Amerika 'för att : filma” kos! Keystone, Detta. var upptakten till. hans karriär. 1912 "grundade "han Charlie ' Chaplin ; Film" Company”. och - 1919; ingick han som delägare i ”United' Ar-| ”tists” — De”fyla storas bolag '— tillsammans med Douglas 'Fair- ”bahks sr, Maly' Pickford och're- gissören , David + Wark . Griffith. | Sedan; dess:: har” han varit egen producent inom detta bolag, ... st med en vjättemagnet.. Vareviga fisk | ör han hade i .|över huvudet, Detta insåg också fa- — inte 'ens'i varannan Bland de” 350 skådespelare, som medverkade i ' Radioteaterns 163 föreställningar. i fjol. var. i själva verket dessa de flitigaste: "=..." | Sif Ruud 25, Jan-Erik Lindqvist 23, Torsten Lillieerona 22, Gunnar Sjöberg 18 "och Willy Peters 17. Men då hör till saken, att samtli- ga var med'i de tio. delarna av ”Fallet Gregory”, 40 ” Stig Järrel var med 9 gånger han. Hos 'radioteatern. vill: säja, men i övrigt "hördes hans glada röst i andra 1. för= hund; 4. En svensk delegation: var: för någon tid sedan på besök i Moskva och satt en kväll bänka- de på den stord' operan i väntan på jatt Tjajkovskij-föreställningen skul- le” börja. Publiken 'på 'parkett ;var tänsfullt;" Och så kornmer / dirigen- "en, stor, kraftig, bred' över axlar- dirigentpulten, Då" hörs' från den svenska : delegationens jordbrukss representant på ren och oförfalskad västgötska: Varför - måste "Stig Järrel nöd- | - program, frågar Röster i Raido på i folkets "vägnar och svarar omgå-|" högtidsklädd -: och: sörlade förvän-|: na: och går med bestämda "kliv mot , hansson; inadé honom hans: stuga, "som. var: snyggare än haäs, Jöhånsson 'kallade Anderson” ”kormmunist”. Ty så kan det i. världen, där. människorna ;vet'så litet om, | SES d - : Två gånger försökte emellertid tratt. 'safnmanföra de båda ntliga > grannarna. ', Att detta ieslyckades var sa verligen i inge, önskat. sig en papegoja och . hennes make studerade fl tid » ningsannonserna för att så billigt :"soni. möjligt få tag i en dylik få- gel. Slutlige: hittade han. det ön- "skade, ”".;ringde '; upp papegojans ägare och stämde möte. med ho- -nåm,;, Vem :beskriver- hans häp- » nåd; när -han på mötesplatsen träffar Johansson med fågelburen "i handen; ;';”Det ' var. självaste I var allt han kunde säga. Naturligtvis; köpte han ' inte få- g ln. .utan gick i stället i en af- är och ' betalade en hundralapp frekarsnn .skulle . köpa en. julgran, ”Egentligen är : det .synd”, sade Johansson : till . sin, husti ; dessa” ti i E land,:.som skilde Johanssons och "Anderssons : tomtéör, :: prydligå granar pri ändamålet, Ha "tills ="det ',bliv eldbegä i' ändra och tredje klass i Kremåtorium och precis klockan 11,00, På 2 förmiddagen : sons jordiska kvarlevor och två "tunna rökpelare steg ur krem » toriets skorstenar rakt' den kalla och klara vinterhimle; I början kunde man iakta, hur-de . från varandra, Men de nådde, desto. närmare kom'de ' varandra för att slutligen på stor höjd 'sammanstnälta till. ett, och -Berhensamt, fuörtsätta” färde me "> Herbert Connor 4 Besk kan även . Den svenska matemalikmaskinen ska. högskolan vid Drottninggatan i Stockholm; hör till. de 'snabbaste i världen och har ingen motsvaz righet :1' Europa: Byrådirektören Göran Kjellberg i'matematikma- i, Från "departement och nämnder dess" prestationer. Nn "Ett' vanligt ekvationssystem med v [20 ekvationer och 20 obekanta löses av. en mänsklig räknare på 4 dagar, Den , äldre: 'matematikmas skinen "Bark " behöver : för. samma uppgift: .214 "timma: , Besk 'klarar saken på:en minut, Större delen för" utskrivningen - av resultatet a Maskinen matåsimed ett progr utfört, av en måtematiker och stan: Giftermål Min 'moder blev så småningom gift med en gammal änkeman. Han hette Karl: Andersson 'och hade ti- digare. vårit bosatt i Lerbäcksdal i Syllinge, Där hade' han under : itt första äktenskap röjt och 'odlat upp ett'i ganska stort" jordområde, som bn 2 stor; nog.att försörja: mig själv; annån lön, än maten, utan om man hadé:tur'att få godhjärtat husband- folk; då kunde man även få ett par blaggarnsbyxor "och någon. annan kläd 2 N till' stut födde två kor, Allt syntes gå makarna väl i händer, Då nåd. dé sorgen oväntat en dag. deras lilla, hem, - Hustrun blev plötsligt 'sjuk och dog efter:kort tid, . bye fö "Makarnä” hade "en ' son, .som vid moderns bortgång var gift och deras familj bestod av fem persöner.. De behövde" mer ' än väl få eget: tak dern, : När . änkeåret var: till ända beslöt han därför att överlåta tor- pet. till sonen och gav sig själv ut på friarstråt, Så valde han min moö- der'till "brud. Men innan de tras- kade iväg till prästen för att få be- seglat sitt äkta: förbund, hade han försäkrat sig om 'ett : mindre jord- område på utmarken, tillhörigt bon- den » Andreas Nilsson i'nr 2 Syl- linge. Området bestod av eri mindre dalsänka med: stora:tuvor: av pors och ljung, Det behövdes kraftiga ar- mar och seg ehergi för. att odla så- dan mark. svea De "En gammal obebodd stuga an= skaffades för en ringa penning, tret- tio kronor vill. jag , Yminnash, och uppfördes "på nyodlingen, Sonen aktige 1 1 tragisk" belys- -Kulturbrev: Filmupplevelser' teras. sc ”Moderna tid Nypremiären daget 20 år gammal 1 i i önskvärd tydlighet lyisade med all ö är sin i i tia om den aktualitet. Chaplins profe n de: : tekni troniserade männi- lav tekniken detro; gt sält sätt : stora framgång tatt filmen inte förlorat skan har'på ett kusl uppfyllelse. Filmens £ år 1954 visar, att folk känner igen I hällssatir och Iden- uilerar lg med den av maskinen förföljde Ile ET taschen och käppen. 3 Be Skriver ( En bok om är Chaplins geniala tifierar sig me ioch stordriften ils Beyer sk film”, att det Ur höstens rika skörd av sevär- da filmer må följande slumpartade 'och högst subjektiva urval presen- ler” är vid det här ning”, Han vill så väl och det går så illa för honom; I ”Moderna, ti- Ider” upplever vi vår egen ångest länför C tekniska utvecklingen. en . skrattet 'förlöser oss och vi upptäcker att vi trots allt är något förmer. än ' robotar. (United Ar- lists.) ee ”Ta 1 trä” är på sätt och vis ock- så en samhällssatir, Det 'skämtas i denna. film friskt med både 'stor- finans och legaliserat brott. Men filmens humor saknar djupperspek- Itiv, den tragiska dimensionen fat- tas. Danny Köave är en fantastiskt begåvad : och mångsidig komik Men hans styrka ligger avgjort på erazy-planet. Det finns emellertid en scen i filmen som på ett ganska märkligt sätt visar att denne dan- sande, sjungande och med ett oänd- ligt dumt ansiktsuttryck begåvade revyartist inom sig bär fröet till en betydande skådespelare. Det är sce-|' nen där Kaye på sn flykt undan hjälpte > fadern med både rivning och uppsä' Husbygget utför- Polisen hamrar på att och sjunger .ett' -slags skotsk ballad i bästa Burnes-stil. I en intervju fö klarade: Danny Kaye för något år sedan att :han inte ville 'ha något att, göra, med "”nedtrampade 'män- niskors angelägenheter” utan endast roa folk utan att snegla åt trakiken. Det är, sannolikt denna ytliga syn 'på komikerfacket som hindrar Kaye ifrån att helt ge ut sig själv. (Pa- ramount.) '. - Nta : En lektion i kädlek” heter :Ing- 'mar Bergmans första komedi, en fullträff . som borde kunna bli en succé även utomlands, En förut- sättning vore dock att man strök skulptörateljéns å "som möjligen kan väcka den föreställ- litvinnan gått i skola hos. Röde Orm, ningen . att. dén maiderna svenska | Be. . "Samnda höst fick jag anställning). .. CSS . AA i " "BTTÄRSFLYGARNA” PRÖVAR J 29:an per radio flygarna i luften och des efter enkla principer och tog in= te-någon :längre tid i anspråk, Nå- Golvet fick till att börja med bestå av jord och stenhällar. Mest besvär vållade den stora murstocken. Att utföra. ett sådant murverk var ett en öppen 'spis med välvd kåpa, bak- byggt : av. gråsten. Endast bak- ugnens inre, alen och valvet, utför- des av tegel. En. skicklig murare hade arbete i tio dagar med en så- dan: murstock. : Ne "En 'dag. på Å kunde vi äntligen flytta ih. i den nya hbackstugam. NM as Som vallpojke i Syllinge - på en gård i 'Syllinge som vaktpoj- ke, På sommaren. hade jag fyllt tio många får eller mér jämte gon komfort var det inte tal om.j-' drygt arbete. Murverket bestod av | ugn och stor skorsten, alltsammans |. sensommaren 1874 | - kläd sed 1 vid slutad jänst, 2 Under hösten: och förvintern' ha- de, Jag:ett. 10-tal, nötkreatu flock avrgäss att ständigt våkta i ur: ioch skur, Så gick hösten med omväxlande regn-: och” solsk d gar och det lec emot jul. Då sade min, matmoder en dag, att nu kunde Nils;få gå tillbaka hem, ty arbetet vär pu färdigt för året; Det var ett besked som jag inte hade väntat. Jag..ville gärna'bli' xvar över julen och det vågade jag "också anförtro min? -matmoar; Då veknade. hennes på deras gård. - si NE Nils Dahlberg: . "Rön Fv id Madame: Sivard, 'som .på sin. tid var mycket välkänd i vissa, gieda kretsar i Påris, örklarade en gång för en beundrare FT Till 18 år:kan en' kvinna leva på, ;sin oskuld "ech ungdom, till 35 år, på, sin skönhet; till .45, på .sin ver. hont bara på sin rutii - (S H PR En vaktpojke-i "min ålder: fick "ingen | or [2 hjärta och jag fick löfte att fira jull. sat på en om, användes "för teleprinter; Besk överför. omedelbart progr: nnet!ir mets ; innehåll, till-”minns nandet "startas ' frå; att skriva. ut (är: nämligen långt "mindre än snål elegans och sina pengar, : Sen "le= ". år och man ansåg, att jeg nu:'var Ye Per Haglind dirigerar till en lyckid landning. sionucchejen 'käpten" hjälper dem a tände sedan för ett ögonblick sin - " ungefär samma tidpunkt, Det blev ', brändes 'Anderssons. och ' Johans«- .- : upp: mot”, båda rökpelarna krampaktigt för- -.. -sökte . att. hålla sig På "avstånd > ju längre upp Besk, som. arbetar i gamlg Teknis skinnämndens arbetsgrupp: berättar Vv denna minut går emellertid åt or 'emsa -av: samma om, den ' märkliga »maskinen och ” Nr TEE EFYVYYTYTFYYST ITE YTET YET samtal, och: graharna står, på +. grepp att han ”ställt denne narr- : . ; = ning" är oersättlig som annonsörgan i södra Halland:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.