revrev YTerrrver > atomkrig. - Boalt "valdes ' 1913. till den förste Une nästa. år kommer Y va J, "förn att bjuda sina läsare en serie "kulturartiklar av. hög klass, Vi har lyckats träffa avtal om medarbetarskap med en' rad . namnkunniga representanter: för skilda kulturomåden, . vilka under året kommer att sända oss populärt hållna skildringar från sina' respektive arbetsfält. De är inter- naticnellt erkända auktoriteter var och en inom sin verk- samhetsgren, och de orienteringar som de kommer att ge ' våra läsare från olika intressesfärer kommer att tillsam- mans ge. mångsidigt ; intresseväckande : och fascinerande . inblickar i svensk kultur: och " Samtidigt kommer vår nya serie också att uppmärksam- ma internationellt kulturarbete och därigenom ge värde-. fulla” upplysningar om "den samverkan på olika områden, lr som pågår oberoende av, nationella gränser och om vårt . eget lands roll:i i. denna internationella samverkan.' Aktu- :: kommer I denna serie att få sin sakliga belysning i ”ar klar. författade av . företrädare för den ; -ella tidsfrå gor > Konteramiral Elis, B rilunc s i Var står" oss i ett eventuellt 'nytt :: världskrig? Hur förbereder sig stormakterna ..för denna. even- tualitet? 3 Frågorna: ; kommer :'. att besvaras av vår "förnämste; marin? militäre skriftställare. konterami- ral:: Elis sBjörklund,: som" från. sin " Högintressant artikelserie Hl: VANTEN naturvetenskaplig forskning. - ocenten, jua ir. är Hilding: Eek. . verkan kommer. är Eek 'att "lämna sakliga orienteringar och presentera det gigantiska samarbete som 'stän- digt. pågår .: bakom : FN-palatsets piäktiga fasader: Hilding Eek, som 1948 blev' docent i stats- och för- valtningsrätt vid Uppsala universi- verk het som” taché.-och tet, utnämndes samma år till med- sjömilitär 'sakkunnig vid olika” in- ternatiohella ”. konferenser '— han lem" av.FN:s sekretariat «(socialde- som part tet) och har fi var bl.a nedlem av Nati na Förbunds: ständiga rådgivande, mi- litärkommission åren: 1926—27 " och av Skandinavisk försvar k ;Blem; För färva- gnar han sig med: statligt understöd åt en omfattande" utred- ning "rörande ' stormakternas för- svarsberedskap inför ett eventuellt "lintar. svensk forskning en mycket sek e och medl kommissioner, -. i olika FN- H Professor. Åke Gustafsson: v Inom . ”växtförädlingens . område framskjuten. ställning. Nyvunna re- sultat "och 'de framtidsperspektiv som öppnar sig på detta område av vetenskapligt experimentarbeté kommer 'att behandlas av profes- sorn och avdelningsföreståndaren i världsåskådnin;j 4 ; år värld i oe JE 1 nästa år 3 ;' Professor Knut Landmar ; "Den ständigt" förändrade "världs- bilden upphör. aldrig att fängsla människan. Stjärnornas + rörelser "I fångar hennes. fantasi: och öppnar de ; väldigaste" s . Ingen|' den pla- netariska världen med 'en sådan i in- levelse "och stilistisk” charm ' som professor Knut Lundmark, vår in- ternationellt a mest | ”hamnkunnige stjärnforskar : Lindmark kommer att "våra" lä; sare vida omkring i' 'stjärnornas värld: men an - korarier också att i sinå ar- tiklar behandla" den alltid'lika' ak- tuella frågan om 'spänringen mellan vetenskaplig forskriing och. religiös även professor i semitiska” språk vid Uppsala "universitet Henrik S. Nyberg, . en "av de 18 i Svenska akademien, H. 5. Nyberg I har inter=- ionellt anseende som en äv vårt vid" Skogsf lten,. Åke Gustaf: en av den svenska ra- " Den” j ' banbrytare ”och en av dess' fröm- sta talesmän i vårt land är pro- fessor ” Gunnar Boalt. Han Kom- mer, att; under den gemensamma "rubriken ”Människan i produktio- nen”, behändla; aktuella sociologis- ka . forskningsproblem; Gunnar innehavaren", av en då .nyinrättadi professur' i sociologi vid - Köpen- dions mest uppburna: populärveten- skapliga medarbetare, Åke Gustafs- son "är : en internationellt erkänd auktoritet inom sin forskningsgren, raen han är också diktare och en stilist' av rang, begåvad med för-|" mågan att göra sina studieresultat tillgängliga i' språkligt fasci lands mest lärda märi, Hans” ingå- ende kännedom om de orientaliska språkdialekterna "är "legendarisk. Men hans lingvistiska forskningar har 'också fört horom till en ena- stående” kunskap om" kultur=-' och religi utvecklingsf: och han: kan levandegöra, den. i ieggande "' jämförelser " ' oc framställningar, ” nes -Gestalter : och strö inom hamns universitet, ' men utnä redan året därpå till den nyinrät- tade professuren i samma ämne vid Stockholms ' högskola och samtidigt till rektor för itutet, Hans modern psykologisk forskning. har Professor Hugo Osvali vald. Både som" e sk och Världsjul: | a das Det heliga Frid på jorden, till män- niskorna ett gott behag — allt detta tycks ljuda som en fjär-' ran dröm när klockorna Ttinger » ut -julbudskapet från Födelse- kyrkan i Betlehem, I landet - råder varken fred eller krig. sedan stilleståndet mellan 'ara-" ber och judar slöts för sex' sedan, utan 'fortfarände in. träffar blodiga skärmytslingar : längs den slingrande gränseri, Stilleståndslinjen löper genom . Ju lem, skiljer Galiléen från som politiker — han tillhör första kammaren sedan 1947 — har Hugo Osvald - fört en av. sann 'idealitet buren kamp för att väcka kultur- världens "samvete och känsla av ansvar för den nöd, som utestänger många länders befolkning från en människovärdig tillvaro, Hugo Os- valds skildringar” från" denha gren av: internationellt. kultursamarbete kommer att bli ett värdefullt inslag i den nya artikelserien.” 4 -Skriftstöllaren. Eri nu — Al rig hår jag så tydligt” kun? nat märka härheten 'inellan: män- niskor och djur 'som' då" hr Rosen- berg beskrev orrhannarnas. ceremo- nier, uhder. det nyfikna och behag- sjuka? honor smög ' omkring i. ut- kantens. buskar; skrev en recensent efter: ett .radioföredrag av. ornitolo- gen: och skriftställaren Erik Rosen- berg." En: annan radiorecensent. be- dyrade att han: Paldrig stött på nå- gon. specialundersökning som 'kun- nat " peka ', ut: en. iakttagelse. :giler lutlédning av Erik berg fsom | felaktig”. Det är: säkert: inga över- I drifter, Från hela världen -vallfär- dar: fågelforskare till Eiik' Rosen- "| berg och hans skapelse Oset, fågel- paradiset utanför Örebro, för att ösa un hans vetande, ”Kontakt med, få- lvärlden” . blir samli briken för de vandringar i skog och mark som våra läsare kommer att få göra , Erik Rosenbergs sällskap. i "F.d. riksbibliotekarien ? Oscar Wieselgren. .' Böckernas värld kan människan inte ställa sig utanför, så länge hon lever i ett kultursamhällé. I vår nya | För Samarien, sträcker sig genom Judéens ” öknar ; och korsar; Jordan. = co< Israel ' och . öster om :den vidtar arabkungariket Jordanien; ;För de kristna ' pilgrimerna är dock båda dessa länder delar av Bibelns heli- ga land. Några "av kristenhetens främsta. vallfartsorter ligger på ara- biskt område: Betlehem, Jeriko och gamla staden i Jerusalem. : I Israel finner vi ' Nasaret, Kristi hemstad, |Genesaret och berget Ta- bor." För 'de människor söm i:dag bor det ' bibliska ; landet är "falen mestadels en utländsk , högtid. och de kristna pilgrimerna betraktas med en viss nyfikenhet när:de ur.- der bevakning av israeler och J0r- danier släpps över gränserna” "På julaftonen är dock alla, svå- righeter . glömda och tusentals människor samlas kring Födelse- kyrkan i den lilla staden, Betlehem -| där patriarken av Jerusalem : leder processionen till den. fästnin; nande lila: helgedomen, | Först när en bild av Kristusbarnet har: pla- cerats; i en marmorkrubba ;på" den i.golvet infällda silverstjärna ; som sägs , utmärka, platsen för, barnets födelse ': anses julen verkligen : tagit sin. början. och klockorna. i tornet ringer ' ut budskapet. till he= la världen. a SD Förstämning i "Italien '.Den ' åldrige : påven : Pius "XI stämning : kommer .. miljoner att råda när italienska familjer, firar Jul i år, I Vatikanstaden: ochi ett stort "antal "kyrkor i hela "landet ber man för. den Prårige; "Helige faderns tillfrisknande: : De' senaste .femton' åren ar p ven på julaftonen sänt te skap från Vätikanpalåtset till värl- dens' 400 miljoner katoliker. Men i år' kan det. hända att. den helige fadern - måste ' bryta med tradition... : : Sent på julaftonskvällen samlas invånarna i städer och byar till | jul- fart landet: : utan " Väster om gränsen ligger” staten vacklande hälsa gör'att en vissför- |: : denna |” landet — Ju ilfrid sedan kriget som England inte hår några” livsmedelsransoneringar kvar. Det finns gott om kalkoner — den traditionella engelska jul- middagens huvudrätt — och det råder heller ingen brist på de kryddor och fruktsorter som ingår i den viktiga plumpuddingen, "London har sitt eget speciella julträd '—-- en" 'jättegran sänd som gåva från Norge, Den står på Tra- falgar Square och varje kväll un- | der julen samlas londonbor:' kring granen och "sjunger julsånger, Sol på Rev vieran De franska hotellen bereder sig i år på en rekordjul med tanke på att engelsmännen har fått öksd valutatilldelning för turistresor. Man' väntar . att många fler britter skall komma resande över Kana- len är någonsin efter kriget. 'Sport- hotellen i Alperna och badorterna på Revieran rapporterar att de hoppas ,på en ”jättesäsong: :; För de flesta fransmän julen framför allt en religiös högtid som firas i kyrkan och" hemmet, Men det finns också många som tar se- mester i juletid och många som fö- redrar att fira julen på restaurang eller teater, Den franska julmid- dagen; inleds: med -ostron, gåslever eller, någon annän delikatess och som” huvudrätt kalkon eller 'gås. Sist på menyn står den/traditionel- la ”buche de. Noel” — en läcker chokladkaka som Sköljs ned med femman Lättnad i i USA) Se . USA firar iår Julen i i en. allmän Känsla - av” lättnad gången på länge pågår inte något krig = i värje fall' inte med skar- pa skott i världen, och även om det alltjämt: finns: många "hem: med unga sön Uncle: "Sans" "uniform utspridda a delar” av världen behöver : inte längre, deras när: i id fr värjts;” från” alla" stol porteras;. reko; artad affärsveri samhet, ” och vad folk” inte” lägger ned pi Presenter och god. Mat tycks de, göra ' av med på resor, Järnvär gar, fartyg och” flygplan hår över- fullt x med "passagerare, / samtidigt söm landets 50" miljoner" "bilägare utnyttjar sina fordon fill 'det ytter- sta. ulresor till Släkt och vän- MM ” ; | Högsommarvärme i Aust " I Australien .. infaller jul mässan i basilikor, katedi "och kyrkor." Innan besökarna lämnar kyrkan, där de har beskådat vpro- cessionen : till krubban”. brukar de flesta stanna, framför krubban och bedja en'bön. + + Efter "mässan : "brukar Itallenskd familjer samlas till en måltid be- "I stående av stekt fisk, vin och. nöt- | ter. Den verkliga julmåltiden med allt vad. huset förmår äts emeller- tid först på juldagen, 2 : På: Circus. - Maximus > känd från det antika "Rom, soi” skåde” platsen för de stora "kapplöpnin- garna. men nu ingenting annat än ett ogräsbevuxet område — ordnas en julmarknad : för ' barnen: med gungor, : radiobilar och karuseller. italienska” barn är den stora dagen ' emellertid ind då tid, . . vilket gör det svårt att skapa "någon :julstämning . efter. norra ' halvklotets- begrepp, "'. Visst finns "det snö" som glittrar i.den brännande ' solen," men: deh är konstgjord -och ' förekommer på de målade julgranär' som i affärernas juldekoratioher, jultomtar kan'man se på SE gen : inte i deras polart Tor dbruket | : för första' | skogsarbetet på. vintern. ur syssel- : , och, skogen | hör samman GRANGESBaRG (TD N I den mer än sekelgamla stri- den mellan skogsbönderna och bolagen om - äganderätten till skogen har nu ett par fackföre= ningsmän "uripit, sade jord- bruksminister Norup i ett tal i Grängesberg på lördagsmid« dagen. Vad skulle gamle borg- | mästare Lindhagen ha sagt som efter ett envist kämpande t o, m, fick den lindmanska reges ringen att förstå att samhället ” måste ingripa på skogsbönders | nas sidå; om han nu 50 är efter- åt fått se vilka män som strider . i spetsen sör bolagen; intressen? Likt alltför färska toppskott, för att tala skogsspråk, ter sig'ock= ' så - dessa vapendragares argu=' | ent. Jag skall inte Upprepa ' Podem, indast ge svar, | Bolagaa har. under de senaste. åren lagt nos.mer pengar än tidiga= rå på skogsvård, Orsaken är 'om=- binationen av 1 igkonjunktur och skatteregler samt wmskan att behålla ningssäsongerna, Givetvis har bolas gen också, liksom ' alla andra, fått en ökad tro på skogens : framtida värde. Men kan man därför lita på - att bolagsledningarna fortsätter med dessa långsiktiva investeringar även om aktieutdelningen måste pressas ned? Jag är rädd för att den verk= ställande ; direktör, som gör så, får svårt att sitta kvar, Om det kniper åt med utdelningarnå har väl den som vill, ha inkomst av sin aktie= portfölj, där kanske -barå sen del är skogsaktier, :ganska svårt" att upp- |'märksammar. och , förstå: värdet av långsiktig skogsvå |. Den skogsbonde sor kömmer ihåg vad" kogsbolågenls : och :åtidtas' frå - | heter "ifråga" om” skogbförvätv: uch c | skogsuttag tidigare medfört för vis- så: bygder, den! skögsbonderr tror "Vidare kan förvisso bäsbönder- nå'utveckli samarbetet 1 sina skogs och damenern > nr 7 gehöm arbetslag vv och g ägolotternas . Intiatiyvet har' redan, am att det kan ful "Vi har ett läge och ct "klimat här i landet som är så lyckligt att jord- bruksärbetet; på. sommaren. , och | sättni ar varandra, '; ; Även . bosättningen är fördelad! så- att den -bestyrker - sats . sen att "skogen och jorden hör ihop. . ir: därför: ett samhällsintresse, av: första ordningen ,att. den: saken främjas, Att Sveriges bönder käm- par:för:att behålla 'och på vissa av«= T snitt. utöka sin andel av' den sven= "I ska'skögen är sålunda inte bara hi- storiskt i-— det är en kamp som är iverad 1 dag som tidigare, sel'i en utomhustemperatur på om? kring 37 grader i skuggan, Landets invånare är emellertid vana att fi ra jul i värme och sol och tar gär- na” sitt : julbad 'i'de' vitglittrande bränningarna vid någon solstekt. sandplage.. Rysk jul 0 om 14 dar en snäll fe, Befana, kommer fa- rande på sitt kvastskaft. med de ef- terlängtande klapparna, precis 'som jultomten kommer, till snälla barn i många andra länder, : Engelsmännen slösar | ” Engelsmännen. kommer tro gen len ' än någonsin tidigare, om man översikter. Hans ' d sällsam kombinationsförmåga..: Våra läsare kommer- att »få honom "till e genom tider som förflu- en . sällsam dr kraft på de kretsar: som intresserar : sig för änniskok sk Aktuella förete- vetenskapliga författarskap - och hans på aktuella tidsföreteelser in- ställda forskningsarbete har betytt ett genombrott för samhällsforsk- ningen i vårt land. Som” svensk .delegat' hos Förenta "Nationerna har docenten, jur. dr Hilding Eek förvärvat en ingående "kännedom om FN:s kulturbefräm- jande verksamhet, sådan den bärs vupp. av den världsomfattande orga- nisationen" Unesco. Från detta om- elser på detta område kommer att I prof John Landqvist, en av v vårt lands stora auktoriteer "inom märiniskoforsk- ningen. Hans stora biografi över Erik Gustaf Geijer har krönt hans verksamhet .som 'litteraturkritiker. Hans redaktörskap för samlingsver- ket -De . filosofiska mästerverkén och hans redigering av den stora tit, men som byggt upp den: värld i vilken vi lever, («tr = Fredsrörelsen som" uttryck mänsklighetens längtan : efter ett liv utan, nöd och ; fruktan: har många internationella "samarbets- fronter. . Som". en ' av vårt lands främsta : förkämpar” för den gren inom ” fredsrörelsen 'som i en ut- jämnande ' världsförsörjning och tekniskt bistånd till behövande län= ders. ek iska. Uppbyggnad ser utgåvan ' av Strindb skrifter har också bidragit till hans anseende ' som fint kännande kul- vägen ' till världsfred står profes- sorn i .växtodlingslära vid lant- råde .. av internationell kuliursam- turpersonlighet.,. brukshögskolan i Ultuna Hugo. Os- 4 sveper | artikel: - löver mänsklighetens öden med en den bok humanioraforskaren, ' £. d. riksbib- liotekarien fil. dir Oscar Wieselgren att belysa bokens roll i mänsklig- hetens utveckling och dess betydel- se för det moderna samhällets and- liga, uppbyggnad. Oscar Wieselgren är "också en framstående kännare av teaterns historia, och han kom- mer att ge intressanta” utblickar över teatern som tidens spegel: .” WASHINGTON: 51 personer dö- dades och 966 skadades :vid -3,935 de' höga tyder alla tecken på att julen blir en slösande' hög- tid i år — den fulla sysselsättnin- gen, högre löner och:mängden:av övertidsarbete är huvudorsakerna till engelsmäfinens välfyllda port- monnäer.” 7 Från alla håll rapporterar buti- kerna och varuhusen att folk: ger större och dyrare presenter än förr om åren, Ett av skälen är nog de stränga restriktionerna” för ' av- ingsköp, > I - fjol. måste "man trafikolyckor i onsdags — USA:s ”trafiksäkerhetsdag”. ; Kampanjen för ökad irafiksäker- het har haft framgång, sade chefen för — trafiksäkerhetskommissionen, konteramiral : Miller. Samma dag för ett år sedan dödades 60 perso- ner vid 4.807 trafikolyckor. betala minst en tredjedel av priset kontant . för exempelvis en tvätt- maskin, men i år går det lättare. Husmödrarna har em roligare, men kanske ' också arbetsammare jul att se fram mot i år 'än på mycket länge — — det är första julen får tro bankernas rapporter., Trots en också att regeringen har”lättat på l «I Sovj " illämpas” "den gamla kalendern, vilket gör att de tusentals barnen i Moskva får vän- ta till den 7 januari innan de får se Sgartat Frost", den ryska motsva= ; righeten = till... jultomten, Santa Claus och Påre Noäl, göra sitt hög= tidliga intåg i Kreml, Någon jul="' , högtid i egentlig bemärkelse före= kommer över huyud taget inte i Ryssland, utan ”Farfar Frost” ör snarar en symbol för det nya året. Trots' allt finns det dock talrika troende i landet som på julaftons= kvällen bevistar julmässorna i kyr- korna, vilka pågår ända till, kl. 4 på juldagsmorgonen. i att ge ut mer pengar den här ju= |]: ” INFÖR VINTERN har en Hhjälpaktion startats för "Montmeartres fat- tiga gamla i Paris. tionen, som går ut på att ge grati: Det är Monsieur Albertini, som står bakom ak- isbränsle åt de gamla, som varje" vecka kan hämta sin ranson i Albertinis butik. Här väntar kön av Xx gamla på sin tur hos Monsieur sålbertint, so Prenumerera redan i. on LJ FÖTETETEFSEFTTSTTYN dn NIFSTEFETSUTTISTVIvvi FEET ESSTITA: aholms Tidning Hr år 1955 för 31 kronor - a arbetskraften även mellan ' avverka 7. > vil a on a 7 3 KH 4 3 1 or ' t a 9 ; 3 J fo wmwåinrkes? a PR ADADAMAAA. AM,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.