4 LAVEN st SV a NER -, kanska Gulneakusten, : " kommit under ' Andragas 4 den gryende världshan- ' deln.: Bakom Afrikas yttersta ut " sidan Kap Verde, något avmatta: . följande vinster genom förvärv av . Guldkusten och Slavkusten, varef. - de seklet ringdes in över världen, , en » nyare atlas påträffar . man här och var ortnamn, Bu minner om svenska Insatser ej niott på den geografiska forsk- ningens område utan även inom ' koioniatpolitiken, -- Handelsfartyg och örlogsskepp förtöjer sålunda "vid Dikson Barbour och genom - plöjer Nordenskiölds hav, medan » Dalénfyren blixtrar på Kap Linné såsom den nordligaste fyrbåken på jorden. I de antarktiska regio- nerna leder ' namnet Oskar Il:s Jand tanken osökt tillbaka till tb den «ort efter sekelskiftet, då den svenske .regenten på uppmaning av stormakterna uppträdde eom skiljedomare i. Samoakonflikten. Andra namn, som direkt anknyter ; till Sveriges insatser 1' historien, är för "tre generationer framåt till: fördes BSverlge, fortet Kristina, Ii Delaware, .som anlades för att som stödjepunkt bortom öceanen : (a på äldre kartor som på hk É Gustavia, staden på S:t Bar. = thélemy 1 den. västindiska arklpe- : lagen, vilken ö på Gustav III:s tid > ai od Kvinna från Guldkusten : trygga de svenska eg sena I den” nya världen, samt > 5 kastellet > Karlsborg på den afi te anlades kort, efter det, svensk: arrikanska handelskompaniets till komst för 300 år sedan... De hän delser, som stod 1 samband med”: uppkomsten av den forna svenska kolonin 1-Afrika, utgör ett viktigt men ofta nästan helt och hållet bortglömt. kapitei &torla. dans el Utforska av vär ” 1 Nordens hi ” söder tog sin.början redan i forn: ' tiden 'och tortsattes steg för stég under — medéltiden, men det är 7 osäkert, hur längt t verkligheten fenticler,'” araber - och : .genueser sina försök att kringsegla Afrika. Vi har säker kä om ärdernas verkliga "förlopp först från den portugisiske sjöfararprinsen Hen. tik ' Sjöfararena . dagar, då det västafrikanska kustbältet' begynte språng i väster, kom med tanke på den grönskande naturen där fått namnet Kap Verde, gråvlades medeltiden . och föddes den nya tidsåldern," säger .. den :"ryktbare "geograten' Sophus Ruge,: Det är MusnELLY BL Im y HULL dB pour: tugislaeka upptäcktsfärderna, som ." Dessa . händelser måste betrak-' dagor A "svarta kontinenten. ' Det'var sä "> I början hade de europeiska sjö: MA > gets kapital . Han upplevde icke > Guineakolonins ;. undergång, ” enär :«, han avled redan sommaren. 1652. ". Först efter långvariga och mycket I ” segslitna förbandlingar "lyckades .: .. det under Karl XI:s tid att förmå . holländarna att med halva belop- pet ersätta de svenska. delägarna, > som hotats ? med en fuliständig ruin” vid: förlusten :av Sveriges afrikanska. koloni. 5 vo. : tas mot bakgrunden av då gällan- de förhållanden och den' ständigt växlande konstellationen staterna emellan. Den svenska kolonin på . Afrikas jord med dess stora möj: ligheter ; gick förlorad under ett "tidsskede, . då käperiet -hörde till i och - och ' maritima ” fribytare ej blott » uppträdde som ”svarta hämnare” 1 västindiska farvatten utan även hemsökte färdevägarna runt den skilt vid Azorerna, samlingsplat | sen för seglare från väster, norr. . och söder, som pirater och kapare ; lurade på sitt byte, och dessa'om- : "gtändigheter'- lade; oöverstigliga "hinder i vägen för ett fredligt han- " delsutbyte -- mellan . Sverige och "dess forna afrikanska koloni. fararna blott behövt medtaga tyg- . stycken och glaspärlor för att med deras ' "mängder ! afrikanska”' bytesvaror, men Louis de Geer hade även lå. tillhjälp ' förvärva. stora i rapalmens ved bidrog hundratal er” gen tedde 'sig”Guineadmräd första 'anblicken, som” ert ogäs lig, "fläck" och ödslig "kustgördel, men "bortom" densaräma” utbredde sig "ett: vidsträckt "lanäskap med | hart ; när: outtömliga råvarutill- gängar av de mest skiftande slag. er Guldkusten som den akter, gom urspr afriKas: kanske största” national av ” + Månigen' nordbo drives alltjämt såsoni genom eri magisk tjusnings- kraft till'de svartas världsdel, där" han of ära ” nög ” bokstavligen fårigas 1' lianernas ' fjättrar och " ivä de :välständ fram Samtliga p k ter 'synes'-ha' deltagit t 'dragkam- pen om detta område, där de sven- ska färgerna en. gång vajat över skansar och kastell,:: Danskar och holländare" följdes : av engelsmän och fransmän, vilkas” ställning tid- vis hotades: av både spanjorer och portugiser, vartill kom den "unga br gska'! som i sin tur avlöstes av det tidi- gare tyska: kejsarriket. med- dess fästen Togo :och.'Kamerumi. "För jämnt. ett sekel-sedan förvärvade britterna. de 'sista danska besitt- ningarna inom Guineaområdet, och snart" övergav även" holländarna déssa trakter; där handeln: under- ställdes Ni iet,;' För ett tit alster av den växande svenska järnindustrin vandra över: till. de ; svartas X land. 1 gengäld erhölls dess inträde I trettioåriga kriget Snart. gjorde sig. Louis de Gee 1 i och guldstoff 'samt tro- piska varor såsom nötter. och- ma: .Jhognyträ. « Senare; utvanns även bomull ' och '.kautschuk 'från'.de uppblomstrande '”'; västafrikanska > och : skogarna; ' där känd , som '' en. må driftig ..industriman, som under: lade sig handeln med spannmål, salt och järn." Till bans djärvaste projekt hörde”. planen. på "en svensk-afrikansk koloni med åtföls jande utbyte av varor och öppnan- det av portarna för en-stegrad im. Port av produkter från ekvatoörial- områdena till Norden. "> Sommaren 1650 började svenska handelsfartyg plöja Atlanten med stäven" vänd åt söder; De styrde in i Guineabukten och ankrade vid Cabo Corso, som 1 lett till försk; av kunskapena gränsmärken påS hin. des, då fartygen från Lissatons redd nådde fram till Pepparkus. "ten och-Elfenbenskusten med åt- de varor,.; etter vilka de bägge sBtrandområdena , fått sina, namn, | Färderna utvidgades, efterhand til | ter avståndet inte var så långt, till Kongoflodens mynning, .. Så-följ.. de av Cabo Ti brittisk flagga.” .Kostockaren Hen. rik C: er hade på "gynnsam- ma "villkor 'lyckats förvärva ett lämpligt område för den svenska | kronans. räkning,' och här anlades nu två faktorier samt ett par min- | dre befästningsverk, varefter mani uppförde ett :""respéktingivande kastell, som: efter Karl X-Gustavs tronbestigning 7 benämndes: Karls. borg..: Den--lilla svenska ”Kolonin' -På Guldkusten blev snart en betys delsefull bricka 1 det politiska spe. | let.-mellan :Sverige och. Danmark: &0, "den stormiga udden", som med | tanke på de uppdykande nya möj: ligheterna att på en direkt 'väg.nå. fram ull pepparna och pärlornas rike, ladien, snart: omdöptes till Godahoppsudden.' Då 'det sexton knöts ett fast handelsnät från Ev ropa till 'samthyga kontinenter från. |" Kett den då ännu vupptäckta min. sta världsdelen, Australien. Det Vär . den såluntia iscensatta kom. Merslella” . penetratiynen "av de vinstgivande västatrikanska kust; områdena med deras Tika upplän- der, såm stimulerade Sveriges sty- Tresmän att för jämnt 300 år serlan grunda det svensk-afrikanska säll- skapet, som därmed ställdes vid sidan av det redan verksamma "Danska: ö n lyckades hämsj ligen ;, bemäktiga sig de svenska; forten Under det händelserika ti. devarv, då tåget över Bält och den; . Svenska . belägringen. av Köpen-: "hamn satte sin prägel på utveck. hngen i Norden. Vid fredsunder- handlingarna i den danska huvud-. staden -' bestämdes stutligen 1660, att Danmark skulle återlämna den ockuperade kolonin vid Cabo Cor- 50, vilket även skedde, men ome- Telbart efteråt. blandade sig hot ländarna 4 leken och kapade 'de svenska fartyg, som befann sig på. väg till Guldkusten. . Deras triumf 1" blev dock Icke av. någon längre varaktighet, ty inom loppet. av.tre är tog engelsmännen: det forna svenska Afrikakastellet Karlsborg 1 : besittning. ' Sing militära och svenska p i den Nya världen... oc > NEON. 33 AA Initiativtagare till den svenska Afrikahandem var Nordens mest framgångsrike affärsman ”under den nyare. tiden, vallonättlingen Louis: de 'Geer. . Han bade genom Vvapenleveranser . till. Gustav - II Adolfs "arméer" på ett.tidigt' sta. dlum kommit 1 kontakt med Sve iTige, dit han inflyttade kort före mn triumfer firade" brit- terna med att använda ew del av det . från Guineåkusten-heniförda guldet för prägling av sina. guld- Mynt, de s. k. guineas eller ”ginis”; Som första gången kom 1 Kandelm 1663 och motsvarar tjuguen shil- linge 77 san «>. Louis de Geer hade a na me det Insatt omkring fem sjättedelar av "det sveask-afrikanska' före Västalrikansk br. - eten och |) även kakaoträdet skulle trivas: li sa bra som i sitt sydamerikanska stamland; till kom, att palmy- kung lever sina dagar: för att sluta dem under: ” 'palmyrapalmernas ':valv. Den : tid - är förbi, då elfehbenet gällde såsom en'av Afrikas lättast tillgängliga" och ; rikligast. ' före: "kommande :". exportartiklar, men det Bom nu erhålles, kan 1.regel blott" vinnas: med tillhjälp av” det Sk ärta "elfenbenet, negrernas arbetskraft. "Tack vare, negrernas förmåga att under. segt 'motstånd mot "det tropiska” klimatets”'på- frestningar'' forsla” och frakta. oli halvsekel ' sedan övertog därefter den engelska kronan dess tilltråss- lade affärer, och kort därpå sani-l manslogs övre och nedre Nigeria till en enda brittisk” kr söm: ställdes vid” sidan. om' Guld- kusten såsom likställd brittisk ko- lonialbas, ; Vid sidan "om Sydafri' ka .rhed hälften av. världens guld, och . Rhodesia, varifrån en gäng lomo "säges h: i [Kd tillgång 1 våra dagar. Från: alla” delar av jorden styr” lastångare in i Guineabukten, där nollmeridianen skär ekvatorn, för att förtöja vid Lagos och Accras hamnar. . De återvänder. med sto- ra mängder kakaobönor, som se: dan -rostas och males I choklad- fabrikerna. Kakaoträden: har till stör; del planterats och ansats av svarta”. infödingar; alltså av de niggrer, 'som fått" sitt namn efter Nigerfloden, och dessa. träds pro- dukter.” har” sedan . medfört bety. dande inkomster "för: affärshusen 1 avnämarländerna, ; Här synes rå. da ett säreget förhA de av väx. ställning vid sidan' av Union Jack." Belgien - och i. Portugal ; förfogar." ' vardera över åtta procent av de, svartas världsdel, där även. Spa- i nien' är delågaré med.ett omfång: av en. dryg. procent, vartill kom-' mer det etiopiska kejsarriket med: en yta, som med det dubbla övers: stiger: Sveriges areal. ; Svenskarna, har även under den. nyaste tiden :-' medverkat vid utforskandet av.” den": afrikanska kontinenten' och - detta: särskilt då det gällde att 1ö sa.: dess :invecklade' flodprobler/... .” Deras” tekniska"; kunskaper”. har flerstädes /varit' till 'gagn. för elverkan mellan blod och guld, "I. närvarande > stund : förfogar britterna över två. femtedelar :av Afrika, vars jord sålunda till:stor del "räknas ' till: det brittiska 'som- ä hedan Frankrike . behär- kar en dryg tredjedel av den afri. kanska "kontinentens areal... Den d: utveckling. såsom I fråga om brytningen av mangan". malmen 1 : Västafrika: med dess höga : vulkankedja;. : Kamerunbers« gen, samt även vid elektrifiering. en av kustzonen kring Guineabuk-. | ten, där järnvägslinjer byggts och: dragits vidare 1 ;riktning mot de, + orter, :-som- : uppkallats” efter. Le-" vingstone och Stanley och tlll'den - fyktbara = balkbron över ; Victoria. : fallet. : ne vär frariska > främlingslegionen upp sökande 'av olika åldrar: och Kön, Somliga ' var. lytta, andra blinda öch! andra åter: krymplingar. ”Man kände "sig" tryckt til äsyn fetta [ inde”, skri öding. "På '. gårdstrappan flicka--och sjöng til) ingen stämde de”'på g. Boltzius på trap- väldig bibel i handen På (uppmaning 'av :Boltzius sjöng 2. usten;: Dess vapen företer såsom talande sym: boler en:palm "Och en” plog ' sämt ; en'tremastäre och:en" uppgående ol jämte 'en' fredsduva med f " hetsbrevet.":' on Det: område, 'di der en gång uppförde Äfrikaka- »stellet-. Karlsborg-med : åtföljande minnen från den svenska kolonial- "a Politikens dagar, Äntager, numera främsta platsen blarid kakaoprodu: cerande" "områden > på "jorden, ty "av: all export av kar kusten.;; Den jämförelsevis höga emperaturen' > och en -förefintlig växelverkan mellan" heta passad- vindar och 'regnrika 'monsuner har de. ;yttre, gynnsamma :be- "tingelserna för. kakaoträdet, Väs brägdågörare har ibland ock: sä: mtat .:-nämnet På .en undergörar vd and 1836, verkad st som gärd- faribandtare” men "efter. att på fl kris, började” han bota sjuka Nå on medicinsk utbydning hade Han inte och hans helbrägdagörel- oändlighetsäebatten kring hel: | 1850-talet” ha "genomgått-'en ” reli- var ålla" sjukdomars orsak. KR de synden: bara bläsas bör, I jukdomarna örsvinna : Söm enc botemedel” a vände hån ”svétte dukar” -—' näsdukar "som fuktats med svett från Boltzius panna = pch tian lär ha fätt bortemot 30.000 brev med. begäran. om: dylika du, kar. ! Hans" rykte "gick vida och breven kom från mänga länder. Han saknade inte anhängare bland högt uppsatta . samhällsmedlem- mar, 3 genom telégrammen på hans 70- årsdag och själv pästod' Boltzius, att han varit nos ingen mindre än drottning Sophia. Han iär aldrig ha tagit betalt för sina helbrägda. - görelser! Under ett besök 4 Stock. '- bolm 1919 "blev Boltzius öjekäd Detta kom till synes bl. a. oa | mindr tattare. [887 skildrar. mycket” opar- 2jus just” då” den satt och sx ch. "| 'undergöraren: igh en..av de sånger: han tycks: . ha”. blivit” imponerad av. Boltzius', yttre. kunde misslänka att någon beräks ning 1äg bakoi "Efter föredraget följde en up visning av; dem, Boltzius” gjort helbrägda, : - Först berättade + en norsk blind flicka, .att-hön” tidi." gare endast sett lyset” ock: "yin. duet”; "nen nu'kunde hon 'se' al slags föremäl, 'Dä-man” höll. fram en 'de) saker för aut pröva henné kunde hon verkligen skilja : en '.. pennkniv sfrån "en tändsticksasic och ” "en mössa från en näsduk. . ”Hon säg mycket: lycklig ut”; kon. ” staterar' Fröding, :”och' de andra. rande -: blickar." Det "ena, fallet I äro ingalunda fräns' däst :sällsammai :./Hans.. panna utvecklad "och uttrycksfu välformad "uch >de "Övriga: anets: dragen äro, om. ock oregelbundna; dock särdeles karakteristiska. De små djupt: liggande. ögonen hava - obestämt, underligt: uttryck er hela det. svårtmöskiga ansiktet vilar ett halvt vemodigt gruhblange, : halvt: barnslig: .stäm:. Ing." Det är med” ändra" ord ett '- upponerade daremot. Ante Boltzius.-på: Fröding." Sedan sängen i slutat 'slog "Boltzius upp sin' bibel "och. läste .några av de "ställen," som” handlar; om Jesu underverk. Därpå höll, Boltzius ett'föredrag, där' han sökte bringa di Is villervalla :med "oupphörliga upprepningar av. bibelspråken och korta osammanhängande: berättel sen", om hans "erfarenheter ' som fram” med, sina förnäma bekantskaper — barones- san den -och |. det icke ett-märkvi digt bevis på Guds :- unlerbara söm "först. enda stugorna -hos "ekålle” komm: gick" orhkring I tigt folk, en gång (att:gå: ut och. in a N ran. tillbaka i rät Onekligen” hom: ville: 4mipr rare, så bal a'på sina åhö. JA efter" det E öd revinnan, den. s'är | I gar, "att jag, |: .| ärlig man; som tror -L.tig” och. vi mén alltsammåns: kom. fram |. ligt "naivt. att man icke andra - togs fram : Sluthgen > kom: Dn forevisau till :de var. en" kvinna: som: tappat: Ög: elier som hon själv ut han: svarade? ”svatt".. På fråga 'våd slags föremål 'det-var; kunde hon däremot inte svari . - ”Av'” personer sot. känna tiongim närmare har jag också honom: skit - venfaldig. man.” a , | Rune Gunnarsson x ilder) Uv . 2 (Copyrtght: Text & KÖN - TIDN Ye AAMARA. [33 betraktade varandra med triuinfes—>-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.