é RR nr iso natron. cs BOO aodriooot, a Onsdagen d, 22 december 1954 1 LAHOLMS TIJNINGY "0 onmird Solen går upp kl. 8,57, och ned kl. 15,24, 4. . :Morgondagens-namn: Solen går upp kl. 8,58 ned kl, 15,24; =. Dagens dikt: Stort är samla alla bittra öden kasta dem säklöst: liksom ved i glöden och dem förgäta. >. Större är att skänka Sex måltider "per dag 40-årige Glenn Cole i Pontiac i Mi- chigan på det" att hans tvenne hustrur inte skulle” fatta misstan- kar, F .n. står mr Cole inför rätta "anklagad för bigami; Endast fyra gator skilde hans hem och hustrur från varandra och: båda. förklarar rörande enigt att Glenn regelbun- äta tre gånger hos "berömde hennes vana' att tysta ed” jätteportioner "sin halsbränna — När lärde du. egentligen kän- na din man? fars ee stas sa — Det var strax efter smekmå- naden, när jag sa att jag ville ha hushållspengar, "= met i | SKALLIG "GLÄDJE. ” De skalligas klubb i New York har de senaste”dagarna: haft en stor kongress under 'mottot ”vi är glada över att vara skalliga”, med- Det är en gläd- Svårt rekrytera "nykterhetsnämnd: STOCKHOLM. Lol: , os Nykterhetsnämnderna har. svårt hit få kvalificerad arbetskraft. Bla. anses en lönelyftning' behövlig > de löner som utbetalas till nämnds- ledamtöerna är föga lockande. In- spektör Arvid Giertz har på eget initiativ föranstaltat en undersök- + hing rörande nykterhetsnämnder- nas personalproblem, I Tidskrift 3 ”nykterhetsnämnderna redovisar rar resultatet av sitt arbete: ”. :Det är viktigt,' fastslår författa- ren, att det allmänt klarlägges un- | Ser vilka" villkor nykterhetsvården arbetar och vilka egenskaper som befaltni. sraa vid nykterhets- vården verkligen bör basitta, ja, Nykterhetsvårders ,vpprustnir jår inte bli enbart kvaniietiv. Der måste celså :—- och kanske: fram- bli kvalitativ. « > os. det skulle bli svårighéter — et kommer att bli svårigheter! det gäller att tillsätta lediga er inom nykterhetsvården, får det inte bli så att man tummar: på valitetskraven. Blir. det brist. på iämpliga "sökande "finns det endast en:väg att-gå — att göra arbets- förhållanden och lönevillkor sådane att folk söker. sig ' till nykterhets- vården. Blir kvalitetskraven åsido- satta är det fara värt att hela nyk- terhetsvårdsreformen förfuskas; Giertz' tillägge | NN 'Den allmänna opinionen kommer efter" restriktionssystemets ' avskaf- faride att ställa stora krav på nyk- terhetsvården, '- Den . vidgade in: greppsskyldigheten ' ' medför: > för dem, som skall handha arbetet vid nykterhetsnämnderna, ', än” större svårigheter ' än nu; Att bemästra lindriga fall av” missbruk år icke lättare utan ofta mera kompliceral än att-tå itu med mera ävancerade alkoholmissbrukare; mot vilka mar -z :. Ingen dålig firma sdelsresanden: ' Bror Edvard Carlbaum . var - på - sin tid: känd som en av landets kvickaste kar- lars rn tta .- Omkring sekelskiftet satt han i en kupé på väg norrut från Stock- holm, Då inträdde en:stor och tjock, välmående herre med stora polisonger .och satte sig mitt emot honom. "Herrarna "satt. länge och såg tigande på. varann, - Till slut presenterade sig Carlbaum och sa- — Mitt' namn är. Carlbaum, re- sande för Nordström & Co, Stock- holm.” = " RN set ” Jaha, tack, så: mycket," sva- rade. medpassageraren, Mitt namn är. Thomas, resande för Förenta staterna. Fn Co Då gick ' det upp. ett ljus för Carlhaum att han fått amerikanske ministern - som. . reskamrat, varpå "an svarade: - PTT Te — Jaha, de” ä' ingen dålig firma 12” heller! se Le "Svar till ”Gift i trettio år”. som anser apropå ”Adams”. fråga att kvinnans . frigiditet > kan bero på Ipsykologiska orsaker. Hon skriver bl. a. ”I många fall är nog manhen själv . orsaken : till - kvinnans avta- gande sexualdrift, När manrien ge- nom ord och handlingar visar, att han tycker att kvinnan-är mindre värd än han, blir man både kall och död i sitt kärleksliv”. : Ja, det är så sant som 'det är sagt. .. Om männen bära visste. hur. mycket , vänlighet och hän- alltid har” ett omhändertagande å anstalt söm ett påtrycksmedel.” Om det 'skall bli' några positiva resul- tat av behandlingen av dessa lind- riga 'missbruksfall beror i -väsent- lig grad' på vederbörande -tjänste- mans: rent personliga förutsättnin- gar... Kvalitetesynpunkterna - kon mer därför -:att allt mer och me skjutas i förgrunden inom nykter- hetsvården, Inte mycket" har 'hit- tills gjorts för att få dem heaktade. Det måste: ske nu. Men tiden has- tar. Vad ” som” skall göras måst göras. snart, :' : i synsfull ömhet betyder även inom erotiken, skulle många äktenskap vara betydligt lyckligare, Med häls- ning. NT 2000 ?Gallie”. "Svar till ”Undrande' dottet”. Nu- mera har sorgtiden avsevärt, för- ortats: och: en. dotter eller. son- hustru behöver knappast gå helt sorgklädd "mer. än 4—6: månader. Sedan.” beror "det ju litet 'på' hur det: brukas på orten där 'ni' bor. Naturligtvis kan ni när som" helst efter begravningen -ha era vanliga ytterplagg. om de inte är för. gräl=. la i färgen, med ett sorgband på knappslaget. Likaså kan ni utan vi- dare övergå från svarta till mörk- I-förtroliga stunderl- EE SEEEENE RSS Svar äm Git, i vetso år som | Vad man mest: minnes av förgångna jular”. z gör att julen mer än nå- gon annan av årets helgdagar fram- står som den mest efterlängtade och mest 'sagoskimrande helgen i vårt livs dagbok "är med all säkerhet ungdomsminne. Julen är den helg; med vilken vi förbundit vår barn- doms och vår ungdoms ljusaste och roligaste minnen, Allt efter som da- garna går och går, och vi blir äldre och äldre, ilar vid juletid allt oftare våra tankar tillbaka till barndomens jular, vilka" var en hemmens helg på helt annat sätt än nu för tiden. Tyvärr. kan ingen återuppleva des- så forna jular: på samma, sätt än en gång, kanhända ”skulle' vi:ej heller uppfatta dem på samma sätt; som då ss åt dem den z Il faderns fo ; de violinisten Yehudi Menuhi: > Bifornien, vistas f. n. tillsammans med sin familj i London, där han : 2 konserterar. Här 'ses den berömde virtuosen tillsammans ned sin nn engelskfödda fru"och sina två söner, av vilka den yngste stiftar n, som är bosatt i Ca- den första bek violiner. =. sv med en av Böcker "Strong skrift om kom- ' mönal planering Det ligger båda konstaterande skrift. i SLU:s Studentförbunds småskriftserie” - Futurum, som nu utkommit, ”Det beror på oss själ- va” med underrubriken, lahdsbvgdsk - Det. är' redaktör Karin Anders- son | på” RLF-tidningen, som för pennan... Hennes i reportsgeform £ivna .> redogörelse för vad fyra framstegsvänliga komminer lyckats åstadk för att diff Å landsbygdens' näringsliv. visar, att det går att uppnå mycket goda re- sultat; om blott vilja och förståelse fans. Så har I hög grad varit fal- let hos de framsynta kommunalpo- ltiker, som stått och står i lednin- gen för de fyra kommunerna Högs- by, Getinge, Nätra 'och Vendel. Att det” äcker "med: ehbärt: kom- munalt ""initiaiv ' utan äved måste finnas! enskild initiativkraft' behö- ver inte understrykas. soc Skriften är inte-tyngd av ingå- ende. joch invecklade anzlyser av förutsättningar för och orsaket' till de" fyra "kommunernas utveckling. Läsaren får själv dra sina slutsat- sér. En god hjälp ger därvid redo- görelsen för dels Vendels' komimuns "De När den äldsta, första g , nu levande gene- julklappar, : inte så . viktigt heller. Nu blir det ju ofta så, att julfiran- det består av julklappsutdelningen! Om man tänker tillbaka t; ex, 50 år i tiden var det annat som också ingick i' julfirandet, annat än den massa julklappar, som numera. är huvudsaken vid-julen, Ännu vid se- kelskiftet hade de flesta av landets innebyggare husdjur, t.'o. m, en och det var”vanligt att julpyntan- det och julmaten också utsträcktes till. djuren, En extra god hötapp skulle de i varje fall ha, .det var ett av: bårnens roligaste uppdrag: i; Så I var: det; uppsättaridet- av: jul- Kärven" åt fåglärna I härmaste” träd, kanské smög 'man” också ut'en tall- rik gröt åt hustorsten, fast det vis- nn stor part. av "städernas innevånare, |” och dels "den redogörelse" som ' lämnas för. en: av agronom Frank Petrini utförd: logisk dersökning i och '. uppmaning Å titeln på den; Ni SAG I och SKRIVET För övrigt kan man säga gan= ska mycket, innan man behöver riskera ätal för smädels., En lantbrukare i Norra Björke nar . åtalats för smädelse, emedan han i brev till taxeringsnämnden kal= lat dess ledamöter för ”kålhuvu« gen", Åtalet ogillades dock, ty enligt svensk rättslag måste sås dana smädelser riktas niot bes stämd person, och då det i detta fall gällde en hel nämnd, ogilla= des åtalet”, « . so '» Jorå, så är det, och den som vill ärekränka "landsfiskaler eller av a Ingen måste, en gång för alla få Riat för sig att det år meningslöst att ta heder och ära av en i sänder . till ett drygt pris, när man kan ' kränkh all gratis. a jen klump allde'es He a Cello I ST. « Huru många aborter som år Egen förekommer i Sverige har man ingen kännedom om, Däremot har man sedan några år tillbaka kän- nedom 'om antalet legala aborter, Just i dagarna har man i medici- nalstyrelsen blivit färdig med be-' arbetningen av 1953 års rapporter från landets sjukvårdsanstalter när jdet gäller utförda aborter och dör- .vid kommit fram till én summa av 16915. Detta antal är lägre än de .|kommunerna Getinge och Vendel, en undersökning som bygger på medverkan av studiecirklar i lands- > |bygdsplanering, ett i och för sig in- tressant uppslag. . - Den slutsats man kommer till vid läsningen av den ledigt skrivna och med' ett trevligt bildmaterial illu- strerade skriften — och det gäller säkert såväl aktiva. k Ipoli . föregående årens, då de fega. aborterna brukat hålla sig id e:a 6,000. cc Med tillstånd av medicinalstyrels sen har . verkställts > aborter på 4,275 kvinnor samt efter tillstånd . av två läkare 634; härtill kommer sex & k, nödfall, Inte äila sökande brukar få bifall utan något fusen= tiker som ”vanligt folk” — är att det beror på oss själva, SS Segt Sar Bertil Helldin "+ ”Det beror på oss själva. Fyra "7? Jandsbygdskommuner planerar”, åv: Karin Andersson, i SLU:s tudentförbunds regi. . Skriften kan rekvireras från SLU:s ex- ond Peditioner. Tänd julljusen 'med S | are SÖLSTICKAN! >. egendomligt'nog fortare än behag- liga;' det är en av. tankelivets bästa skänker. Därför är det'också över- vägande ljusa minnen och vemodigt tal abortsökahde plägar få avslag, På : 1940-talet företogs de flesta aborterna' efter 'två läkarutlåtan= de, men numera har medicinalsty= relsen fått större befogenhet att lämna tillstånd och svarar för c:a 85 proc. av tillståndsglvningen, För« utsättningarna för avbrytande av havandeskap har ju också I viss .Imån utökats. I ett stort antal fall - har kvinnorna varit rättsinkapab=;.' la somt lidit av sinnessjukdom el-. ler varit sinnesslöa eller också har mannen ' varit detta; på ett 20-tal kyinnor har, abort utförts på hu--> - manitär indikation. +Relativt -sott talrikast brukar aborterna vara 4 Stockholms stad och län samt vi- Thule serligen modig dare i Göteborg. och Malmö ävend | rationen var ung firades inte julen riktigt på samma sätt som'nu. Förr sedarl i köket + | som Jönköpings, Västernorrlands, ' t . Nn 3 Säata Nor ock move SARA + ma grå strumpor, Med hälsning... > iv minst. en” miljon Gävleborgs, . Norrbottens, Uppsala: + > ND sx - RR "personer over 21 > julklapp. + ort there! Sn Han: — Ja jas— men det är väl | för sjutton också samma ' fråga! POSTALT. (Mi Sen I Kassel frikändes en 50-årig kvinnlig : posttjänsteman ' trots att hon öppnat och behållit brev som skulle gå . genom; hennes händer. Det gäller här en. brevväxling mellan hennes man och" dennes |. älskarinna. Rätten:ansåg att kvin- -nan råkat i en: svår konflikt, ty "skulle hon ha befordrat breven vo- re det liktydigt med främjande” av ett omoraliskt förhållandes« . GENERALHAUSSE, - Senator Jacitio"'B. 'Trevino fäs- te nyligen der mexikanska J kon- gressens uppmärksamhet på, att den mexikanska-ärmén förfogar ö- ver 'alltför många generaler och alltför , få soldater. 1,500 officerare i generalsrang bar hand om en, ar- me .på 55,000 man.” Varje general har således hand om 37 man. Julfest i. Knäre e i hölls i måndags: Klasserna hade sin fest i småskolan "och de högre - klasserna", sin i folkskolan. Sedan överläraren: hälsat .välkom- na sjöngs några julsånger. Därefter underhöll några elever: med drag- spelsmusik. Fyra, elever. ur. klass 3 läste ”Tomten” av Rydberg, ' Några andra utförde en dialog ”De stulna julklapparna” Klass fem ut= förde dialogen ””I järnvägskupér och läste dikten: ”Mårten med för- ståndet”. En del oc änn llans — en för om även. Smäåsko . Tass utförde ett” Luciaspel. Under pausen serverades barnen risgryns- gröt och smörgåsar.” Efter servern” förekom. jullekar och dans Det AI könung < Botad berättas ' att. E 18. "vid ett besök på Beckom- berga i, samband med. invigningen av "denna anstalt, några ögonblick hade Bliivt skild från sin. uppvakt- | ning" och på egen 'hand' råkat för- lirra sig in i en å id : Han möt- tt. vår framlidne] — i ”Gallie” :” var det t, ex, inte så vanligt med te där en av. patienterna: Denne frågade genast konungen, vem: han var, Has 'Majestät upplyste då den frågvise om 'att :chan var Gustav: V, landets "konung, >", + "Ack ja, genmälte pa ienten och klappade. konungen. på axeln, det :där går snart över, när” du har fått .vara' här "en tid.sNi kom "hit, 'så trodde, jag,' a var Gustaf Vasa, : SE i | BÅGENS FÖDELSEDAGSBARN, "I ver i. sandlådor och under 'broaf -I ett 'stall för: det lilla barnet. Åsnan | Det är omöjligt att fira jul i eget > Det borde vara en dikt om stjär- nor och "ljus. Det borde, vara äng- lasång över. markens” mörka” hus-1 stället för en ', berättelse "om" ett barn, som inte Fick plats i'h i get, När Världarnas Herre lät sin son axla . människors ' lidande lät han honom börja med att: vara en, ovälkommen, en som det inte fanns plats för i härbärget, därför att en ukas. från den mäktigaste imakten. i världén just då "hade lagt .besiag på allt som skulle kunna kallas ho- tellrum på den tiden, De som vand- rar den hemlöses marsch natt efter natt genom” kusliga: gator, och $0- är i gott sällskap. Det fanns bara är ett av Orientens mest föraktade och misshandlade : djur. I hennes nötta lilla krubba fick det lilla bar- net sin första bädd. Men liksom de flesta 'av' alla barn, som föds till världen, var det ett älskat. barn. Det blev lindåt väl och Josefs Klö- ka ögon. vakade, över, det medan nattens ' kyliga timmar: skred fram- åt. beg fre DE . Man vill så gärna tro att världen blir. bättre; vackrare -öch' klokare för varje dag, att de bärn som föds blir allt mer välkorina och ombhul- dade. Men så är långt ifrån:' fallet. hem utan att tänka på den familj som det nyligen talades im i pres- sen, Fadern var nervklen: och fa- miljen vräktes, Den. höga rättvisan förklarade: att det var, beklagligt men man hade noga följt alla para- graferna, Ägaren till huset berätta- 'klämmande nen: ras.” Julen : get. se familjen, men inte'ens drottningen kunde. hjälpa henne; Det mest.be-- av” allt "var "pressens torra kommentar till fallet: ”Bar- "måste naturligtvis. utackorde-- Skyddshem och utackordering slapp ändå det-lilla Kristusbarnet, men häde, han kommit till jorden. i ulle han nog inte und- gått "det. Det är många ' familjer "i vårt" land som är. skingräde. därför att det. inte finns tak över huvu- det åt dem. Många svenska” barn skyfflas ut till fosterhem öch:an- stalter utan:att någon syns ha be- tänkligheter -mot detta... Barn tagas från skötsamma föräldrar, som in- genting hellre vill än vårda sig om sina barn men som inte får behålla dem därför att de bor för dåligt. - är "änglasångens,” julgra- nens, ” tomtens, grötens' och skin- kans högtid. Den är hemmets stora dåg 'då hela ' släkten : samlas" och hemtrivseln värmer under vinterns köld, Det är så ofattbart, så otro- ligt, så nästan opassande att anled- ningen till allt detta, centrum: i det hela varken är" kalaset, ljusen ellär tomten. utan det lilla barnet, som inte hade hågon plats i härbär- Det var bara tre vise män. från land som såg himlens stjär- jul i var”självklärt: Man kunde inte m nu ursäkta sig med'att man ingen i, radion, N Jwkl parna: jal Var det" så miljens yngsta fick någon sak ler:én stör.kaka, så var.deteh nyt- .tosak; söm ihågkoms inte bara den julen iutan under många följande år, Mån gjorde inte då så, att man gick ut'och köpte massor av klappar till far ' och imot; syskon och mostrar, fastrar och. farmödrar och alla and- ra, utan man gav en sak, som man själv tillverkat i smyg under höst- månaderna, en kofta, ett pår vantar, strumpor. elle: Ja; manfolken' satt förstås inte och stickadé strumpor, de: fick. natur- ligtvis skaffa klappar på annat sätt. Fråga 'vilken åldring som helst, som var med på 1800-talet, vad han bäst mindes :av, alla upplevda ung- domsjulary' och +hari kommer: säkert att svarat is oa or ge CR Ce ' 2 Jo, då jag fick den där saken, som jåg längtat efter i så många år! ". Förra julen läste jag en artikel i en engelsk tidskrift, där en äldre kvinna klagade över att de unga to- talt glömt julens religiösa upphov. En' del av de unga går nog i julöt- tan, men varför? Ja, inte vet de så noga, i varje fall är det inte a” re-| ligiösa skäl utan mest för att se på folk, ljusglitter och festlighet, -.: pojke; om han visste varför man pojken. Då försökte farbrorn hjälpa pojken .på spåret och frågade igen, vilken födelse man egentligen fi- "utöver det traditionella juläpplet el-]' i något lika : nyttigt.|3 ” En äldre man frågade en gång enl; brukade fira jul Nej, det visste inte I e kristendomen; för mida terhögtid. eller, års-slut-fest,, Då irade de gamla germanerna det flyd- [da året, blotade :och gjorde, Brage- löften, för det kommande året; Man' kallade också festen för att dricka inidvinterblot, senare hette det::att dricka jul. /Därför: har julen ännu in i vår I ibehållit soitt. anseen< de såsom :en' storätar- och dryckes> fest, Till stor.skada för magar och . ost Ne r kanske. de flesta glömt helgdägar- älskad och . svinner islottet-sedan' palmerna och ' h och ,. Södermanlands län. men få- taliga 1: Kronobergs, Kristianstads och Gotlands län. 4 i Livets. gång var ung, .söt' och nh frågade lsin mer morgaha? "i CURE "77 Fata morgana, "egentligen fata sa väninnan,' erfarna. vänlnnat det är hågot kom har med luft= 5 slott," palmer” ock'kameler att gö= ra "ackurat-som när man är f 'gifter Big, Först för" osv) Hon”fann sig "Pastorn kom till familjen Svenss nas innebörd. :De igenkänns endast såsom fri-dagar från jobbet, inget mer; Redan ru, i vår tid, har julen som sagt tappat ' en. hel: del av sin gamla ståt! Den' blir. mer' och" 12er endast : några” slätstrukna 'fridagar, då . man reser? bort. och hälsar. på släkten: eller vilar "opp ordentligt; God jul och lycka till att få må ”e sån kom yngsta grabben Svensson son en och fru Svensson bjöd naturligtvis" på kaffe, Som de satt. där i ber=: rusande, vilt svängande en” råtta över huvudet: . 7 7 :— Mamma! skrek rädd mamma, råttan är alldeles döt . han, var Inte - na lysa över den lilla åsnekrubban. De .som bodde intill såg ingenting. Är det sant att vi har detta hem-, lösa lilla barn mitt ibland oss i ett föregångsland som vårt och är det sant att vl' inte ens ser det? Den beskäftiga merkantila' jul vi firar rade Julen är, sade en en viss dag på året, d verket ett tillstånd i Åh, det, svarade pojken. Det är naturligtvis Jultomtens födelse! Z gammal, 'för-|. ståndig kvinna -en gång, inte bara : en är i själva vår oh Kalle . och" jag fick tag fn och : - slogen me". en käpp å sparka på'n. tills ,;; (han fick syn på pastorn) «: Herren behaga hemkalla. honom. » själ eller frin med glitter och .granna Pappers- " a girlanger och jäkt och stök är så fjärran, si ran från den fatti- ga mörka stillheten i det lilla stal- let under stjärnan. ' Vi skapar oss en egen jul, en bländande jul. Men hur myckét har vi kvar av den första julen öch det”som inneslöts i den? Paragraférna finns kvar, på- buden och" dekreten, förd och mörkret. Kvar är det -.mänsk- liga, men var är' det gudomliga? Var. är den kärlek, som inte baia söker - sitt - utan som i sin. famn |Te tt un också vill sluta de fattiga små och | länge sedan gångna år esd a i = stora för vilka det inte finns plats | skönare och mera förhärliga us en i det säldrdnade ntänskliga här-|än sådana i nera närliggande tid. bövget? mös dl : "Obehagliga saker glömmer 7 man "kri äxling vi- kring granen. Som omvax!l H kades ett par filmer. Sist höll? 2 slutning i kyrkan där julspe av kl: 2 utfördes under ledning av Ragnhild Eriksson. . Kh. Eriksson höll en: julbetraktelse och . ic . SR sjöngs P5 ? Hishult jaföst i Hishult: >. nas ne sningsarmen”: från. Bjärnvrd - på lördagskvällen anon nat en stämningsfull och lyckad. i 'Betania i Hishult Efter välkomsthäls- överlämnades :or= Hartelius, som | 7 ”Framförandet de' sen att han just inte behövde lägenheten för tillfället och han ha- de inte påyrkat vräkningen. Men också han var säker på att det var rätt efter paragraferna. Det. fanns inte ett rum 1 något härbärge. för den sjuke mannen och hans farbiöj. Inte ens en fattig -åsninnas lilla Vid samma tid berättådes$ om en gammal blind präst som byggt sig en liten stuga för ålderns dar och hoppats på frid för sina sista år. Nu bodde tre familjer med' fyra barn, av: vilka två var under ett halvt år i huset. Den gamla präst- frun kämpade sam en léioninna mot paragraferna för att få rum i i vårt medvetande, «=: 0 - När man i : minnet erinrar. sig|. barndomens och ungdomens jular,|-$ tycker man att allting då var annor- i lunda. Kanske är olikheten bara ett sken, därför ätt man ser den med|” avståndets "perspektiv, därför att den ligger så lårigt tillbaka i'tiden.|-+ Kanhärda k våra dagars ungdomar en gång att se tillbaka|, på sina, jular: på samma sätt. Det är en känd och allmänt erfa- ren, regel, "att tilldragelser under. a HEI EERE aa m ta ma md "och centralvär-" + Sotarn har kommit för ett rensa skorktenskanaler och centralvi : .”mepunnaz. Men sot och aska får enligt förordningarna inte Måsar : ” ut'och förorenå luften, därför har han den stora jättesäcken, med sö - vilken sotet suges in och köres bort och tömmes på lämplig p! i. - Naturligtvis är det 4 Amexika detta förekommer. | 5. Julia Adams vill helst ha film-. "roller, där hon får tillfälle att - visa sina rasbem. T ms Tidning -.” ärna vara utan Lakol ". det till "hö förande. , : höll ett ”och hennes tärnor blev mycket lyckat; Vidare förekora kn L ion : Oc mys , er]. fänch musik inramade det väl]: + elda programmet ö vå i ot . or pb AAA AAADAAARAAADA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.