yt Sann oe ETTAN rev yrksägner från Knäred | mn För: Laholms Tidning a av Eric Brånberg Innan - jag berättar de sägner : Som finnas om de tre knäreds- kyrkorna, kan det vara av in- tresse att med: några ord beröra de" förhållanden "som häntyda på den förkristna kulten. Att denna haft ett centrum i. det närmaste grannskapet till: den första kyr- kan kan antagas som en sanno- likhet, ty i annat fall hade denna ”första kyrka också blivit uppförd på annan plats, 'Detta' emedan hithörande . forskning klargjort, att de kristna kyrkorna 'i regel efterträdde de hedna offerlund- "arna ”eller ” Jvien";'i singularis "Vi”. På: sina ställen hade denna kult också hunnit fram till ägan- del av ett tempel uppfört till en början i 'stavkonstruktion men slutligen också som stenhus, Och härvid kunde den 'segrande och sig smidigt anpassande kristen- domen direkt taga arv efter den ". fornnordiska, religionen samt 'om- dana allt, efter sin egen lära. "De naturting och iden ännu kvardröjande ,,. .folktradition som visa tillbaka på förkristen" kult- - plats i' den nuvarande kyrkbyn, w "äro följande:.” " "Knäred pöl” "strax utanför den gamla kyrkplatsen, sades 'vara : ”bottenlös”. Och en 'sådan : tradi- tion 'brukar härleda sig från att en- dylik vattensamling en gång i - forntiden: varit en. offerkälla. . Vidare finns det längre bort i ut- marken ; väster, om. den gamla - kyrkplatsen en "liten trolsk sjö, som benämnes Klockesjö efter en : sägen om en där nedsänkt kyrk- i klocka. Men denna sägentyp går igen på många platser i vårt land, och forskningen har kommit”. till den uppfattningen att det i ”äy- lika fall egentligen. för sig om en nedsänkt kultvagn, som an- vändes i den förhistoriska kul: ten. Och 'i så fall” har här varit en kultsjö, vilken utgjorde' slut- punkt: för. det äringsbetonade rundtåget. "= - - - Slutligen, -v rätta om att e under marke från de traditionen. be- d: tröm” gick sj re från denna' under ' altarplatsen i den gamla kyrkan och därifrån slutligen ut i den nedanför förbi- flytande Krokån. Tron på sådana underjordiska strömmar (Styx, Lethe) grundar, sig: på forntida trosföreställningar. öm. :underjör- den som de dödas rike. Och ”jord- . strömmen” var "gränsflöden mel- lan de levandes värld och. döds- riket. Över. denna. flod hjälptes de döda av en förgkarl. Men sam- tidigt med satt denna tro härige: nom - drager: ! en förbindelseled mellan de tre platserna, gör den som en sannolikhet det antagan-|” ett nhedent |. .i Knäred stod färdig men ännu ej invigd, var det en person från det, att . det funnit: friluftsaltaré just. .där man sedan byggde den första;kristna kyr- kan. Och detta. därtill" troligen i | mittpunktei av den forntida of- ferlunden eller. viet, som därefter blev kyrkögård. Det är härvid högst' sannolikt att. den altarskiva av sten, som fanns i den första kyrkan, tidigare hade varit offer- häll på det hedna altaret varun- ' der man som sagt trodde, att ett underjordiskt — vattendrag | flöt fram. Ty överallt har det nya i tiden anknutit sig till: det gamla "4 den historiska utvecklingsgång- en. ; Det första kyrkbygget. Det första kyrkbygget i Knä- red säges ha påbörjats i en by, som till minne av händelsen nu heter Kyrkhult. Man t.o.m. utvi- sar platsen Härför fastän några säkra spår egentligen icke finnas där. (Det skall vara i trädgården, som ligger söder om den första gården "då, man kommer: från Knäred.) Men man måste snart sluta med byggandet då allt som byggdes om' dagen blev nedrivet om natten. Man trodde det var i skogarna närboende "troll, som tyckte att de fick kyrkan alltför nära inpå sig och därför ville för- . hindra dess uppförande här. Man > tillfrågade "därför: en' klok var man skulle bygga, så att man ej kom trollen ;förnär. Denne rådde "då, att man skulle lasta en vagn med byggnadstimmer och spänna ett par vita tvillingoxar för, vilka gedan skulle få gå vart de ville: " pär de' sedan, först stannade " skulle man, fredat kunna uppföra Prenumerera i dag på Tah ms Tidning för år 1955.7. r vägkanten, . hette ärenden. sin kyrka, Det blev gjort som den, kloke sagt, och när oxarna hade hunnit den plats där Knä- reds gamla kyrka blev uppförd, föll den ene oxen på knä, vilket dessutom sägs ha gett uppslag till namnet på socknen. Den odöpta kyrkklockan. Efter det kyrkan var färdig och man första gång skulle ringa hände det att klockan flög bort och hamnade i en liten sjö c:a en km. väster om kyrkan, Denna fick därefter namnet Klockesjö. Man sade att det var därför, att man i sin iver hade glömt döpa klockan som trollen sålunda ägde makt över den. Detta emedan den som odöpt ännu var hednisk. Allting ansågs nämligen av den tidigaste - missionskristendomen för hedniskt,' d.v.s. tillhörandé de onda andemakterna, så länge det inte var döpt eller invigt, el- ler med ett äldre ord: kristnat. De nya kockorna, som sedan an- skaffades döptes därför innan de användes. Storklockan fick där- vid namnet Jakob och lillklockan Kristina, Och det sägs vara där- för som man ännu i dag vid själa- ringning” börjar och slutar med storklockan -för en mansperson och med lillklockan. för en kvin- Dass sc ; I --.Jättestenem, - «=. si På den norra sidan av den gam- la s.k. Lagastigen och ungefär mitt emellan Trälshult och Knä- red, ligger c:a fem meter. från de söndersplittrade resterna av . ett. mycket stort flyttblock från istidens slutskede, Enligt folksägnen:kastades detta block av en uppretad jätte motl|' - Knäreds första kyrka därför att | han ej tålde klockeklangen. Runt |. omkring ' klippblocket fanns en |: halvmeterdjup skåra, denna för- klarades ha uppstått. efter: jät- tens strumpeband när: han snö- rade in stenen för att slunga den iväg. "Härvid missade han 'emel-] lertid så niycket på målet att den [föll ned på Dyreboigs" utmärk” 01 blév sedermera” Trälshults s. kl ”halvvägssten” på vägen till och från kyrkan, och där man bruka- de vila sig en stund under -den milslånga ”kyrkovägen”, som det när det gällde Kyrkliga "Anledningen til att jä ten inte, fade den ' nybyggda kyrkan var” den; att man invigt och krist- nåt . gudshuset för -sitt. ändamål innan det togs i' bruk. Ty" sedan denna helgelse var gjord förmåds de" det ondas representanter ing- enting göra mot: den.” . Det "andra kyrkbygget. Ä År 1849 då den andra kyrkan den högt belägna byn” Västralt, som" tidigt på söndagsmorgonen den 30 sept., när den första mäs- san skulle hållas, såg stora svar- ta rökar strömma ut från alla fyra tornluckorna, Men när man kom ner till Knäred så syntes det inte någon rök och: något elds- vådetillbud hade det inte heller varit. Det talades härvid om. var- sel om en stundande olycka. Och det dröjde heller inte lång stund innan : tornet, som kommit i svängning under den första ring- ningen, störtade ner över kyrkan Toch därviä också bräckte ut sido- |" väggarna. Att den tillämnade helgedomen så blev slagen i grus och spillror troddes 'allmänt ha berott på förbiseendet med invig- ningen. Ty liksom tidigare ifråga om den odöpta kyrkklockan, trol- len eller de onda makterna, haft äganderätt med denna såsom va- rande hednisk, så hade samma makter i detta fall möjlighet att slå ned;det som ännu tillhörde dem, men genom helgelse var av- sett för de goda makternar : Men de båda klockorna såväl som tornspirans vackra ringkors plevo oskadade i fallet, vilket sa- des berodde på att dessa såsom tillhörande den gamla kyrkan yo- ro kristnade -från sin ursprung- liga hedendom. Och dessa tillhöra den nuvarande kyrkan. Och kyrkobesökaren' I kan ännu i dag så » det stilfulla ”solkorset pryda tornet. Vidare ser mari över. torn- en kopparplatta med portalen I och årtalet 1849 namnet' Oscar "4 konstatera, ingraverat, som alltså gällde för den kyrkan som störtade sam- man. Kyrkan skulle sjunka, wUnder intryck av katastrofen med den andra knäredskyrkan, skall en nägot fatadistiskt inrik- tad man ha uttalat sig så, att när den en gång blev två myr- tenkrönta kronbrudar, som där- till vore tvillingar, skulle den nya kyrkan sjunka ner i ”jordström- men”, Detta med myrtenkrönta tvil- lingbrudar inträffade så en gång, Några personer gingo då under vigseln upp på Bjäret där de väntade att få se undergången, samtidigt med att. de ansågo sig själva vara i säkerhet. . . Brudparen " kommo med 3 sina följen, vigdes 'och drogo bort, men kyrkan stod kvar som förut. Och detta "kom sig därav att kyrkan var invigd, som. skyddade: den för. ondskans anslag i alla dess | former, Denna åsikt uttalades vid |' tillfället av. många och var även i' full samklang med den dåva- rande allmänna tron, ' som härvid byggde på tidig missionskristen tradition, : Men ifråga om tron på ”jordströmmen”, 'så anknytes därmed för sista gång till för- historisk världs- och. trosåskåd- Stig & Kerstin | Danspalatsel Pershög ” Danspalatset Pershög fortsät- ter sin stort upplagda danstäv- ling . annandag jul, då Båstads valsmästare skall koras. Förra lördagens tangotävling blev myc- ket lyckad, och alla de uttagna paren var mycket skickliga. Till vinnare " utsågs "slutligen paret Ingvar Nilsson och Käthe Juhl. Det livligt uppskattade danspa- ret Stig & Kerstin medverkar ä- ven på annandagen, de ger upp- visningar och dömer i tävlingen, På allmän begäran spelar Fla- mingos orkester igen och likaså sjunger den charmanta vocalisten Babs Svensson. Allt synes såle- des upplagt för en verkligt trev- lig Julbat, Se annonsen! > : LAHOLMS. TIDNING : är bäst som ARGOT SJÖLING ha- Må en lång stund haft blicken fästad vid kom- mandobryggan på en medel- stor lastångare, som stävade |, fram genom ett upprört hav På en rätt habilt gjord olje- målning, vilken Prydde ena långväggen i hennes vardags- rum. Nu sänkte hon blicken och suckade, Fanns den där kommandobryggan — eller båten över huvud taget — kvar? Hon hade inte hört nå- got från sin Olle — förste styrmannen på båten — på långa tider och fruktade det värsta. Den: här julaftonen blev inte rolig. . Det hade varit illa nog, när Olles båt gått på sin vanliga route till England — risken för minor och torpeder . och l flygplan fanns ju alltid, men då hade han i alla fall haft utsikt att komma hem åt- minstone en gång i månaden. Så hade avspärrningen kom- mit, och Olles båt hade måst stanna utanför, - utsatt -för .ännu större risker än förut. Den fruktansvärda ovissheten .pinade . henne dag och natt, och det blev inte bättre av alla tidningsnotiser om krigs- förlisningar, som "hon läste, arbe $ He "MYCKET GOTT SAMARBETE MED KOMMUNE . Och visst tar det på humö- ret. Men-det- tar på” annat-ock- så, ' inte re' Nils Persson i-Mellby :om den saken, Vi ställer både den- na och andra frågor till honom”. i hans egenskap av ordförande. i. :samarbetsnämnden :för : en- skida? vägar i'södra: Halland och. un idrär, givetvis vad denna gan / först, - . vatt det: blir "ett dyrt" "vägunderhåll iår på: "de enskilda > > vägarna, mycket dyrt t. om, Men, den saken ärju in- tet att göra åt något just nu utan 1, stället "får man; tänka på lite längre Sikt. : Ä Inga underverk. UNT — Då kommer vi in på sam- arbetsnämnden, fortsätter. hr Persson; Denna har ju nu ägt bestånd i tre år: och jag vill visst inte påstå att den har ut- rättat några underverk. Men den har dock varit till mycker god "nytta då representanter för de enskilda väghållarna i de . olika socknarna : kommit tillsamman och dryftat gemen- amma problem. Vi har ingä- ende ' dryftat . olika tekniska frågor och om det inte är vår förtjänst, så nog har den en- skilda" väghållningen - förbätt- rats väsentligt de' senaste å- ren, ' ör Rts — ' Representanterna äro kommunalvalda - ombud och dessa har i stor utsträckning lyckats utverka goda anslag s| äv kommunerna och har främ- jat ett gott samarbete med de kommunala '' '. myndigheterna. Sålunda ' har -: vi "i - Laholms landskommun mött" ' mycket stor "förståelse och jag tror att anslaget för i år är 4.500 kr: Två '"vägsladdar och två snöplogar i vardera Ösarp och Årnaberga ' : har inköpts. Be- träffande :-. snöplogarna . skall kommunen : även bekosta des- sås drift. Så har vi fått anslag till saltning på vissa ställen samt till kantskärning en gång om året med hyvel från väg- förvaltningen. ond, ortstidning. NV na d | allan a Det regnar, det regnar; ; det... minst. vägarna, som ” blir uppblötta.oech sönderkör-' da, Eller vad säger lantbruka-'. sämrmanslutning ' nu. gjort. un; å en re stil - INREGISTERAS, Väshyvat 5 önskemål. sc detta ' sammanhang skulle” jag. vilja återkomma till ett gammalt önskemål, kanske det som främst orsakade till- komsten av 'samarbetsnämn- den, nämligen en väghyvel för enskilda vägar. Styrelsen fick redan på ett mycket tidigt sta- dium i uppdrag -att undersöka Idenna fråga och då kontakta- de. vi Laholmsortens :lastbils- central... Denna drev redan, då en - viss maskinstationsverk- samhet , med : en: grävmaskin och vi ansåg, att även denna förening vore betjänt av att vägarna i södra Halland bleve bättre. Deras ordförande kom till ett möte med 'oss och ver- kade mycket positiv men sedan har vi aldrig fått något svar. Den frågan vilar sålunda än- — : Dock får jag nog säga, att frågan inte är så aktuell längre som den var för några år sedan, fortsätter hr Pers- son. Det har nämligen visat sig. åtminstone här nere på slätten, att :det går lätt för oss att få låna vägförvaltnin- gens hyvlar. Det är ju inte så konstigt, då allt fler allmänna vägar "bli ”permanentbelagda och man "vill nog ha hyvlarna i gång. Så "jag vill säga, att samarbetet med vägförvaltnin- gen varit det allra bästa. .— Vi har också gått in för att. hålla samarbetsnämndens sammanträde i de olika sock- harna” och det tror jag är en lycklig lösning. 'Delg utjämnar det ' resekostnaderna och dels > drivna" snöplogar inom” disti sd Kan vi titta på de olika: ”pro- blemvägar”, som finns.i de A- + lika socknarna! Och så:'verkar' |' det" stimulerande' på vägint-es- |: set :i just den socknen, I det sammanhanget vill jag också påpeka, att om än inte nämn- den gjort så mycket, så bär den varit billig i drift, Dec en- da sem kostats på den är le- fdamörernas. traktamenten ningen, fortsätter hr. Persson . Det finns en hel del traktor- "tet-och, dessutom" ett "par, som skall. användas . tillvlastbilar: Nu hade vi tänkt oss 'så; att de" traktordrivna ' först 'skulie kasta - upp en .snövall och: se” dan de: bildrivna med "sin. be- tydligt 'stönre hastighet följ efter och: bredda vägen. Blir det. snövinter nu, så skall vi åtminstone : försöka detta sy- stem, som vi "hoppas. skall slå väl ut. s : Några önskemål, . — Inför ett nytt år hår I man ju "alltid några önskemål och gemensam tid för inbetalning- en av avgifterna, Det finns ju alltid en hel del folk, som det är mycket svårt att få avgif- ter av, men då kunde man ju gemensamt besluta och anucn- sera, att därest avgifterna inte äro inbetalda en viss dag, så lämnas de till myndigbeterna för inkassering.. Jag tri tt det skulle gå lättare, — Så till sist ett allmänt enskilda vägar toges in till all- mänt underhåll, Dels :blir des: sa med den tilltagande bhiiis- na:' men huvudvikten vill jag]: lägga vid, att dessa i allmän da'kan göra det, Man behövde ju ingalimdd lägga ner så myc- ket arbete på dessa som på de större vägarna men det är ju dock så, att en hektoliter grus på rätt ställe i rätt tid kan spara många ton, Vägförvalt- tl "spänning — men var har: jul- till dem hör att det bleve en | önskemål — att betydligt fler] men allt mera allmänt: befar-]” regi kan "skötas betydligt mye |” ket billigare" än vad. vi 'enskil-j. - Bananklasen' : En julhistoria från lejdtrafikens dagar av Harry Hellkvist > Nå, hon fick visa ett glatt ansikte för barnens skull, ” Hon sysslade en stund med julmaten, som var av betyd- . ligt enklare beskaffenhet än i fjol — och gick sedan ut för att köpa julklappar. Barnen voro redan ute i staden i samma ärende, hon kanske stötte på dem i vimlet, Centrum av staden var strålande upplyst, och jul- kommersen gick undan, trots dyrtiden, Sedan Margot till- handlat sig ett helt fång med julpresenter, styrde hon ko- san hemåt igen. När hon lås- te upp tamburdörren hörde hon glada skratt från var- dagsrummet och då och då en manlig stämma. Men det var inte Olles, det hörde hon genast. Hon gick dit in. I länstolen satt en — ja, där satt en jultomte! Han var iklädda. den vanliga stassen: röd toppluva och lång, päls-|. brämad rock, och den tradi- tionella säcken hade han ock- så "med sig. Men gestalten var långt ifrån en tomtegub- 'bes. Till och med där han satt "verkade han lång och gäng- lig. Skrubbansiktet, som ha- de det vanliga vita skägget, - tillät. ingen identifikation, ” "Barnen .sprungo emot sin : mamma. -— Tomten är redan kommen!-: - ropade ' ' nioåriga Britta. Och se, så. mycket - gott han har med sig. : Margot stirrade på tomten. — Men vem är det? undrade hon leende: Det var längesen ni ungar trodde på tomten, "det vet jag: . "> — Den här tror 'vi på i al- la; fall! "skrattade Björn, en pigg sjuåring. Det måste wi väl, så mycket gott som han här gett 'oss!" i" Margot stirrade på julklap- | parna: frukt i långa banor. 'Stora apelsiner, persikor, vin- druvor och — vad var det Britta just nu satt och mum- sade på — 'en:banant' På bor: ” det låg en stor klase. Bana- ner, :som knappt funnits att få sedan kriget börjat 'och rakt inte efter avspärrning- sen! Margot :stirrade från.bi ; nanklasen till den- okände jul? omten. — :Förlåt,. sade hon tomten fått bänäner ifrå : Hon rusade; fram ”och :sl av” Honom ".» skrubbansiktel »För hennes och barnens blic- kar uppenbarade sig ett lång- smalt, .” ungdomligt . ansikte "med ” några stretande skägg- strån under näsan. 2 Men det är ju Reidar, ropade Björn. ' Pappas mäss- pojke! Och det var verkligen | Rei dar, Knudsen, 'en ung norr- man, som 'tjänstgjort som mässuppassare ling och det andra befälet ombord, när båten förut gått på routen. - Margot stod där skälvande av, spänning. Rel- dar var i vanliga fall mycket fåordig. Nu satt han där all- deles stum och grinade brett. Margot 'grep honom .i axeln och ruskade honom. — Har det hänt någon — hur kom ni hit? frågade hon hasttigt. Reidar satt där och skru- vade sig. Margot höll på att förgås: . av. spänning. — Om "ni inte talar ut, människa så så Jeg kom like med baa- "ten; sade Reidar sävligt. Jeg fick order at gaa hit og spille jultomte. .«.. -— Båten! är den här? Och "vem fick ni order av? Är min : man — Hör är pan! "hördes med s hål ”appstått och så kunde de lagas, ' Sådana: rapportörer har. man -ju redan i fråga om snöanhopningen, "slutar hr Persson sin intressanta - redo- görelse. ningen kunde ju ha lokala rap- portörer, som: berättade: när|. Ce. "åt Olle "Sjö," fg Olles stämma utifrån hal- Margot och barnen rusade dit ut, I nästa ögonblick lågo alla tre — så gott sig göra lät — i hans famn. — Du, Olle, sade Margot, sedan han fått reda på :allt, som tilldragit sig därhemma sedan de träffats sist; varför kunde du inte meddela, att du var på väg hit?. , » Olle Sjöling log. . — Vi hade inte lejd, så ve ansåg det bäst att hålla tyst, sade han. Rederiet hade kän. ning med oss, förstås, Du kan tro mig, när jag säger ,att vi har haft en sagolik tur — och önskeväder . hela resan från Amerika, Vi har mycket att vara tacksamma för, det är säkert. | — Ja, det är . visst och sant, suckade Margot, Men hur tror du det blir nästa sjul? on + 3 — Never mind, "108 Olle. . Du har inte hört den 'stora nyheten ännu: jag har blivit utnämnd till stuverichef i: bo- laget från 1 januari, så jag skall ” arbeta på kontoret i . fortsättningen. .. Margot drog en lång, lätt= ”nadens swvck'och kröp intill honom, Det var den allra bästa äver hon kunnat få. På BIO - Centrum, Laholm: Em Iektlon” kärlek; Ingmar . Bergmans storfilm ”En> lektion T kärlek" blir julhelgens program på Centrum. Premlären blir Annandagen med föreställnin= gar kl. 6 och kl. 8 och fortsätter se= dan . måndag—onsdag med förb- ställningar kl. 8, I huvudrollerna Eva — Dahlbeck, Gunnar Björn- strand, Ake Grönberg, Harrlet An- dersson, Yvonne Lombard, Dagmar = - Ebbesen,. John Elfströrn, Sigge First m. fees ot ena ” ” Scala, Laholm: Marianne, rr : Egil Holmsen står som reg. för denna film om ett ungdomsprop- lem, Det är en film om ungdom ' och för ungdom, Margit Carlquist, Eva Stiberg, Gunnar Hellström och , Jan Malmsjö svarar för huvudrol- TNA mo le a ”Marlanne” visas på: Scala an- nandagen kl. 6, och 8 samt på tis- dag kl. 8. i Filmens” huvudperson är Marlon- ne —-en -flicka i sista ringen — :som ..bliv förälskad I en sjaskig fo- tograf'" (Gunnar Hellström) - och. : kommer ut på en hel del äventyr innan det. hela till slut ordnar upp sig, Olle Hellbom manus är, inte helt utan fel och brister men den ungdomliga spelglädjen hos aktö- rerna skyler. över och förlåter mycket. Must och färg har några genrebilder ” från. klubben Atomen, - - Afmandagens- matiné. Laholm:' Kalle Anka "i toppform. s > För annandagens matinéfilm som bör passa alla barn — och varför inte oss äldre med — svarar som kl. 3 ger ”Kalle Anka I topp- form”. > : Vallbergå "biograf visar Annandag jul kl. 8 krigs- filmen — ”Stormpatrullen”. : Ett hänsynslöst raffel om en av kris gets djärvaste kupper, Barnfbj, Fagerhults ”plograf visar Annandag jul kl, 7,30 Rene Clements mästerverk ”Föfbjuden Jek”, En underbar och mångfal- digt prisbelönt publiksuccés, gom överallt fått ett ' enastående pressberöm. Barnförbjuden, Hishult Hishults Bridgesällskap. , | Slutomgången i jultävlingen spe-- lades på ' onsdagen och lämnade följande resultat för de tre bästa: 1) Allan ' Hilmersson-Manfred ” Karlsson 169 p. 2) G. Henriksson- Sten ' Karlsson 160 p. 3) Evald , Larsson-Erik Nilsson 154 p. Slutresultaten blev: ' Di Frjalmar Mårnsson-Sture Hammarlund 547 p. 2) ”Tore 'Johansson-Bo Hennings- son” "546 p.' 3) Evald Larsson-Erik 507 pe "var "femte" motortörare' ärar "sig inte för att köra om där sikten är, skymd, Det är livs. farligt, Sakta in och håll till . -vänster wid kurvor och back ng avg 24 Pg 20 ; Helår JA kronor
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.