-Å ; s ; ik ÅA . vudgrupper: - övriga 4 ; det pättre. .; Pb stor oc - Tee rnerv LAHOLMS TIDNING | Ve revet hår vi julafton och friden breder sig över jorden — hoppas vi åt- minstone. Efter: allt juljäktet kan" det vara skönt med att rå NN sjunka ned i en fåtölj och njuta Morgondagens n namn: or JULDAGEN > : Solen går: upp kl. 858 och ned kl. 15265 NT « "Söndagens namn: . "STEFAN, fn " Solen går: upp kl; 8,59 och ned kl. 15, 27: : "Måndagens: namn: - « JOHANNES... nn "Solen går" upp kl. 3,59 och I Dagens dikt: Och ifrån Tomas till tindrande vår + ska julspiror' två” ent on "vid grind stå och spå grön sommar, god skörd, ett Nv TA OS . välsignat nytt år, KARL-ERIK. FÖRSSLUND. I julyra Äntligen 'är det: julafton efter " allt juljäkt, alla julklappsbekym- mer, julinköp, julbestyr, julgrans- hembärning,' ;julklappsrimmande |: och mycket; mycket. annat. som hör till jul; Nu återstår bara jul- bönen,. julklappsutdelningen,.'jul- cigarren, julgroggen,..julglöggen, julölet, julmaten, julgotterna. och mycket, mycket mera på jul. Se- dan komnier' juldagarna,”julmag- arna, julångern, julräkningarna, julklappsbytén och mycket myc- .ket sådant som börjar efter jul -e-ochsvärar. till påsk Om" "det-nu skall vara en tradition förstås. Nu är det jul” igen, nu är det jul igen och julen vara vill till påska d. v.så bortåt tre månader. fram- åt i tiden. DA" äntligen förfaller julväxlarna mitt i all äggröran... Men . tillbaka: till - julen. och tomtelyckan. Ty en jul. utan tom- te,.ja de tomt :'e” holmsvits där. man för ”kvickhet- ehs skull uttalar är som er vilket i talspråket innebär att ä blir e. Av dessa senare ä Vv. tomtarna . finns. flera "slag: "För att skilja |. dem ät indelas de i tre stora hu- vanliga tomtar och" ulla tomtar. Vanliga ” "tomtar är, så : ovänliga att de kan lämnas. åt sidan, ovan- detaljen. Så fulla tomtar'som de vara emellertid bor- : sig genonr att bära - EV i betyder att det för pappan gäller . att hålla masken och för den ful- 1e jultomten att hälla mäsken — ingen får med andra ord maska i det jobbet, 5 nr själva juslappstilldelningén sker inte som. mången, tror efter råd och lägenhet. utan regleras " genom tillgång och efterfrågan. Detta betyder. -att på pappans månadslön jämte I barnbidrag och eventuella bidrag redan ifrån, så pass att hans ts dragi på un- , kassa långt f före jul pekar derskott. så aktligen -frågar han mindre efter att stå där och dela ut, julklappar som varar till påska då växlarna förfaller. Nej, då har. den fulle tomten Tillgången är alltid h efterfrågan än större. per. tänka . det: ringaste svampen, på och , Han» » slip] "på restriktioner. " full rulle. Tillgången : I ha ökal er förra julens så populära, skiva mma kyssa. jultom- är med, pussar har ) ut. hela året för övrigt it har det varit pussar. på z "jultomtar tär slagit vä ty överal! Det fo puss I vattenpuss pösten.. och. (obs. kan ock! Att sedan: : påsk och sedan . blev det ar hela sommaren och nu: är. det jul igen så läsas juli-igen). svenska gkidfabri- e Jagt om «tillverk- -vanliga tomtar, "0-1: petydligt i i år ef | rtsatte nämligen med jen | på vatboäaktdor tyger på ll av, stilla frid sedan julfisk och julgröt avnjutits. Och så får vi väl hoppas, att här nere på vårt lands säkerligen regnigaste och blåsigaste plats få en vit jul med fegar julesnö o, se ungarna med rosor på kindarna tumla om i ys- ödrivorna. Atminsto- ne ser det. rätt så Jovande ut nör detta skrives på torsäcg dagen och snön faller; vit på ta- ken utanför 'redaktionsfönstren. " Julgranar har det funnits gott om. denna ' jul ' och de: har varit billigare än annars om åren och dessutom ovanligt vackar — åt- minstone var det ett synnerligen fint exemplar, som 'vi hittade på 'Tivolitorget för en femma, Men tur är det att Branen växer så fort — vi läste i en Skånetidning häromdagen att enbart -från Ör- kelljunga har det.forslats 15,000 julgranar i år.till Göteborg, Vär- re ' ställt är det i en tysk stad där man i parker och plantering- ar "har: en .del vackra granar. Tydligen har dessa allt för ofta blivit skövlade. av "mindre nog- räknade herrar, ty stadens myn- digheter "har i år låtit bespruta träden ' med: någon tårgasliknan- de. vätska. Den märkes ej och | gör ingen. skada - på granarna men kommer dessa "in: 1 högre temperatur, + så utsöndra de en vätska, som kommer. tärdrna att rinna på alla som finns i. rum- met, Det blir med andräå ord. etz sorgligt julfirande och det är ju det som "skulle vara meningen. ”Jutfirandet tar mänga former och - ' samvetslösa herrar begag- här' sig' också gärna "av. detta. Det ""'genaste på jullurendrejeri- |- fronten hör vi. från USA (var annars" - skulle ”. väl sänt inträf- fa?) Samvetslösa herrar i USA” har hittat på ett nytt sätt att så här strax. före. jul göra sig". pengar på ett: lättvindigt sätt En uni- att något år: olag i det nuvaran-' de systemet. Därvidlag har Sven- ska;'Amerika Linien inrättat sig betydligt mera :up:to date efter- som' dess julbåt redan, har anlänt. Så nog har de svenska rederierna sitt på det torra alltid även om kan vi ' bara konstatera att det där. med uvecklingen låter lika invecklat som en julklapp, Puss på er allesamman, önskar, JF ultömten. LP, 8. Snön har kommit, så "kräm vå Er istänlet.' de livnär sig på vattnet. Till slut |" formerad man, som påstå vara varubud, vid något, s ruhus, ringer 'p någon di stort "hyreshus, ax har med sig ett stort paket till en, grannfry, som tyvärr inte är hemma. Det är leksaker, som grannfrun köpt åt sina barn, säger det artiga -| varubudet. Nu frågar. han frun där han ringt på, om, hon inte ville ta hand om paketer cch lägga : ut den summa paketet kostar för att han inte skall be- höva gå en gång. till. De fruar som öppnar gör gär- na sin granne den tjänsten. När grannfrun kommer hem, visar det sig 1)" att hon inte, beställt några leksaker. i 'det varuhuset och 2) att paketet .bara innehål- ler värdelösa träbitar, inslagna i läckert julpapper. För att återgå än den Vinhem- ska julen, så kan vi.tala om att julgranar rests både 'vid vård- hemmet: och sjukstugan och de. strålar i vackert elljus varje kväll! Det är första gången des- sa institutioner har fått granar. Till ett förtydligande av gårda- gez3s notis om granen i Brödåk- ra, Ysby, så vill vi tala om, att det är en rotfast gran,' som; för- setts med belysning. "Lagom, till jul fick vi i väl lite till mans en extra fin. julklapp i form; av restskattesedlarna .och de bruka ju hos de flesta, inte uppväcka . någon större glädje. Men just till. jul har det kommit en' mycket intressant bok; kan- ske dén bästa näst efter motbo- "ken förstås och "den ' all ju snart försvinna, Det. är förstås taxeringskalendern, som "vi me nar och den "kan studeras ur många olika synvinklar,- avun-' dens, medömkans, : förtretens Enn fl. Och ur stadens ”synpunkt kan vi bära tala om att. de båda fa- brikörerna på Sofiero "som ' van” ligt står sig allra bäst men att stadens. doktor inte ligger. långt |; efter, Och i Halmstad leder som vanligt, : , direktör. : Berger ; på Malcus. med nära 300.000 i kom- munalskatt 'medan [sonen dispo- nent - Carl: Magnus Berger inte ligger . illa - till han + hellre. :— 137.000 kr. Det, skulle inte varit så dumt att ha, NN Sår träffade vi Ä- eh man; som inte” var. odelat. glad åt snön" u- tan”. 'utstötte : en mycket djup suck —' och så” just nu till ju. Det var vägmästare Persson och vi ” förstår" ju- hans. "synpunkter och. ' mycket arbete blir det ;ju för vägfolket. Fast halt och glatt -varidet:ju.-Men skall-Ni tvunget ut och köra bil i jul så glöm inte att ta det varsamt. . 7 Och "så till. sist önskar. vi an a våra läsare en glad och revlig 'Om - Ni; bromsar. för, kurvan . och .”gasar”, igenom den,-be- . stämmer. Ni över-fordonet. .Gör " Ni: tvärtom, bestämmer - -fordo- net över Er. H : SOM SMÅ BLOSS HÄR HUSFAR HAN GÅR UT .. ISEN GLIMMAR ÖVER MALMEN TONAR! : LJUDER NU MÖRK ÄR NATTEN- 'soM SIG ÄLVER ERING SMA STUGOR OCH KRI G HUS; KALLÅ STJÄRNOR TIN DRA F " ÖVER NEJDEN MED SITT. LJUS. - TYST. STÅR SKOGEN. TRADEN | VITA LYSBS UPP AV: SNÖKRISTALL: Ä FROSTEN SINÅ. MÖNSTER RITA MANEN LER Så BLEK OCH KÄLL "ÄNNU LYSER DET I HUSEN vi TÄNDA" ÄRO JULELJUSEN,: Sö . Pad JULEGRAN MED MÅNGA TING, en 0 AN JULELJUSEN FÅR EJ, SLACKAS 'TY TILL OTTAN SKALL VI GA i. Sc "- UTAV. MALMTON. SKALL VI VÄCKAS '. ' ” MORGONTIDIGT . KAFFR UFA | ” SPÄNNER- HÄSTEN BRUNTE. FÖRS fölecdle sf A KLOCKOR HÖRAS! EKOSKALLET me | TONAR BORT OCH SAKTA DÖR. SNART SÅ "GÅR SEN! OTTEFÄRDEN - bv "UNDER SKEN. AV. FACKLORS BLOSS. H TUSEN STJÄRNOR. ÖVER OSS, - PSA LMESÄN GEN :STIGER UPP KRING ALTARRUND. , SOM.FÖRR DEN GÅNGEN: HÄLSAD VAR Oo MORGONSTUND! eS RUNT ÖMERING. | I STALLET. . FJÄRDEN Cdon ag " Hilding" Strandh.” sön FJ ULAFTÖNSMORGON.” En Joen och, grå decemberdag drog in i byn. Ur der lilla gråa . stugan uppe i skogsbrynet ringlade sig en rökslinga upp mot skyn. Här i skogsbrynet bodde Bengt tillsammans med sin mor- far. Det var den" enda gråa stu- gan i byn men den sinnesstäm- ning som rådde därifne var där- emot långt ifrån gry och dyster. Morfar som var 65 år gammal var alltjämt ungdomlig till sinnes och ägde en underbart befriande humor. Nog var det”ett hårt slag för honom att spanskan tog hans trogna och kära livskamrat. Mor-| . mor var nämligen en hjärtegod människa även 'om hon 'var. en smula inåtvänd och drömmande. Båda makarna hade fört sett strävsamt och hederligt liv. Föd- da i fattigdom och. armod hade dock ödet varit dem gunstigt på gamla dar — de hade blivit ägare till en egen liten stuga. Låt se- dan vara att denna 'stod på ofri grund. Stugan var emellertid en ständig glädjekälla för dem; Men nu var mormor. borta sedan fyra jular tillbak Bertil " var fö di i stugan. Hank "mor hade” en gång blivit .bedra- gen och;Bertil var en s. k; oäk- ting. Morföräldrarna tog emeller- tid hand om dottersonen som de kom att räkna som sin egen. Dot- tern' skickade: emellertid hem ett månatligt underhåll till sin pojke ty hon hade tagit. ett heligt löfte av sig själv att han aldrig skulle ligga kommunen till last. Och det löftet höll-hon också, ne Morfars” syster = hela släk- tens faster Nelly — kom de för- sta åren efter mormors död' att ersätta henne när det gällde sköt- seln av hemmet, Hon bodde en halvmil ut på hallandsslätten i sin hemsocken, .Stlättberga. Fas- ter Nelly, var, en barsk gumma, men” : innanför. det hårda - skalet klappade ett gott: hjärta.” Ho hade också ' fått kämpa hårt mot' olyckor av' olika slag. Nu'när brodern . blivit "änkling var: det liksom éi oskriven lag” att han och .”brordottersonen” skulle fira julen 1 hennes ”lilla men trivsam" ma backstuga. Öch för nägra da- gar sedan ” "hade "den vahligatin- bjudni; nit "br a ;öNu var. det julafton. En Ela som'var efterlängtad av både sto- ra. och 'små. Bertil hade fått sina]. ”julpresenter”. liksom också mor- | fadern. Modern i den stora staden hade '; skickat, dem . med : posten. Själv 'kunde .hon 'inte tänka sig möjligheten : att” fira julen till- sammans: :med sin fader och sin pojke:;.: Kanske var det för ;att kokerskorna. och , hembiträderia .hos det fina folket hade” just de jäktigaste. dagarna under. hela året. ES : Bertil läste jultidningarna” Det var: Julklockan och Lilleputt.--En | mörk .krigsjul då han ännu gick i småskolan hade han köpt. dessa två: jultidningarna och sinnet. för tradition fordrade att de beställ- des "också till dalen 4 inder det sista : skolåret.: vv > Folk i: :gärdarna och "stugorna nere i byn. reste enar "och granar vid dörrarna och även den tradi- tionella sädesneken på gårdspla- nen kom upp. Man tog in julgra- nen och klädde den och hade för övrigt brått :med att lägga sista handen : vid "de mänga olika jul- bestyren. - + Man "stod inför. helgen + —A den förväntansfulla". och ljusskimran- |: i de: Det var 'gråvinter ned härd- frusen mark. ute, men stämning, glädja: och . färgprakt inomhus. Bertil. gick ner till. handelsboden som. - också var postutlämnings- ställe. Här var det 'mycket folk, isynnerhet .. yngre. som , otåligt väntade på postgumman som i många år travat vägen, mellan järnvägssamhället 'och byns .— Här är mycket post att bära hem idag, sa en bonde, — "Tågen är nog försenade, så en annan. , ” . ; Pojkarna . vå tonären knäckte nötter och spottade ut skal. Nå- gon mera försigkommen tände en cigarrett” ock drog några bloss. Jobbet var slut. Man kunde vila, ut. och koppla av nägra. dågar: Jula som det. sades. Nisse i affären. pratade och gick 'an och strödde in små kvickheter i samtalet. Folk skrattade och tänkte ” en. kvick och tilltagsen karl. han, Nisse i bon”, ” , . Så kom postgumman. Med mas- sor av.-tidningar och julkort. Ett och annat améerikabrev fanns också — en kärkommen hälsning från fränder därute. Bertil fick AMADA, sin tidning , Aftonbladets Halv- med SsJUL h en gan Brokiga Blad. M i Det var en helt ny värld den stora världen därute som på det- ta sätt .kom till honom och byn. Ty trots sina tolv är var Bertil mycket lysten på stora världen och på.den fantasivärld som Bro- kiga. Blad. hade att bjuda, Och begärligt läste han båda vid hem- komsten. a — Nä, sa morfar, n au åricker vi eftermiddagskaffe. . Sen får vi göra oss iordning så vi kommer Uy innan kvällen. Jag or- kar -ju inte gå så fort heller. Efter en ' stund låste de den gråa stugan och efter att ha vär rit ,inom och önskat God Jul åt er nabo gick de då en lätt skym- ning började falla över skogsbac- ker) Julstöket var över i stugor- na där ljus- här och var tindrade i föstren, Julstämningen hade ir- funnit .sig — det var, julafton," ” . Bertil 'och hans morfar "vandra- de över den vida hallandsslätten allt medan skymningen tätnade och nordanvinden svepte kall och pinande över gärdena. Då och då tittade en tindrande stjärna fråm mellan | molntrasorna: och några vilsekomna snöflingor följde med vinddraget. ” no Blir nog snö och oväder, var morfars korta kommentar; "Så var man framme vid äsen. I: ; dälden nedanför en furubacke låg” en liten" by'och kurade. Och där låg också faster Nellys' lilla torpstuga.: I alla” fönstren; glim” made" julljus, talande om, värme, glädje..och högtid. Faster Nellys |” lilla: stuga : låg liksom inbyggd i backen med rödstrukna träväg- gar. på en "vitkalkad 'stenfot och halmtak. Dén "inrymde, blott ' en enda "litet rum och ett ännu min- dre kök." Men" julen "bodde dock hi Enris, och enar vid dörren, fäl ggränna trasmattor, nystruk- na 7 gardiner "och nytapotserade väggar mötte ögats cs Morfar och Bertil bjöds på kaf- fe". med hembakat: vetebröd och stora bruna" pepparkakor. ”Ameri- |" kaklockan, tickade och" borta vid spisen låg katten och spann i vär: mein. : Faster : Nelly var på ett strålande humör" och snodde be skäftigt omkring och ordnade för sina” gäster.” Hon "var en" "ensam 7 ungmö och blev alltid! Lutfisk bktadis däreriot = fas! ter Na var, nämligen så rädd a, sa Nelly. "folk har vårit govärdiga” mot ; mej . till «julen. Slaktemat och ”smagor” från många häromkring och prästfrun har. som vanligt. om jularna gett 085 fattiga risgryn, I kaffe och juk q ljus.” Kvällen fortskréa "alltmedan "de gamla pratade om; händelser i Slättberga' och gamla slättberga- bor: och minnen i övrigt. läste jultidningarna. ” sn "Men, snart var” det sängdags. Faster. "Nelly: tålde inte nattsöl 0. julottan började : klockan, sex. Bertil och. håns 'morfar: till den gamla medeltidskyrkan: i Slätt- berga, I" alla byns fönster lyste julljus. och ute. på vägarna var| det gott om kyrkfarande. ',Er strålande stjärnhimmel ” välvde sig över slätten den här juldags- morgonen. 'I nordväst glimtade ljusen från staden vid horisonten och svagt kunde man'då och då höra det dova bruset från havet. i Kyrkan' badade i iju: Gamle Joakim ”kyrkstöten gick omkring och tände stearinljusen i de granriskransade bänkhållar- na. Snart. var: - kyrkan , fylld. till sista "plats och plötsligt. brusade den gamla wallinska julpsalmen Var .hälsade. sköna morgonstund genom kyrkorummet. Och kyrko- herden steg upp På predikstolen och julevangeliet med dess gläd- jebudskan . fann trogna lyssnare. Kyrkoherden var en verklig väl- talare som kunde fängsla sina å- hörare. . En och, annan. nickade kanske litet sömntungt till i bänk arna, trött efter all den feta jul- maten och nattvaket. Ute ljus- nade det så sakta. Julottan skred ök. Och särskilt" galt E Bertil I Vid väntade en stadig julfrukost. Faster Nelly trugade och gick an. Bertil Niste sedan åter i sina jultidningar som emellertid snart var utlästa. Vad skulle han sedan läsa. Böcker? Men I "ej, det hade, han inga och så fick han nöja sig råed att titta Få gamla .Yykort, » "Efter ' middagen : visste tolv- åringen ingen annan råd än att läsa i bibeln. Det fanns många intressanta historier i den. Han läste 'och läste, men hur det nu var ; så blev han dock trött på judarnas mänga krig. Ty en hel del hade han läst tidigare. Men juldagen led också dem mot sitt slut. och Bertil började så smått att - längta hem igen. I — Hur har Nils Petters Poj- kar I granngården firat julen ?, tänkte han och undrade hur: det skulle vara att byta jultidningar med dem och titta på deras jul- gran, När ånnandagen gick in hade hemlängtan riktigt -gripit tag i honom "och då faster Nelly var ute r ett "ärende passade han på att sägå till morfar: t Vi.får väl snart gå hem. : Bertil | börjar visst längta hem, sa "morfar" då Nelly kom, in igen. ÅA, ni kän väl stanna ännu en dag. Hemma hinner ni väl all- tid att: vara, "Och du Bertil mår väl inte illa här? es Y Han vill visst hem och leka råed Nils Petters pojkär, svarade Mee AR VR morfar och tillade. Han lr ju ' | bara pojken och vi två är gamla, Han bar ju inte samma ro som vi av att sitta och höra På gam- la minnen, Faster Nelly vresade kanske litet så där 1 början men efter- som Bertil trugade på att få gå hem och "morfar inte spjärnade emot förstod hon att det inte var annat att göra än att finna sig i” detta." När den första besvikelsen så att säga runnit av sinnet satte hon igång med att göra lordning litet gott och skicka med sina släktingar, hem. , ” Julen hade svunnit och. Bertil hade äter börjat skolan, En dag kom läraren och sade att elever. na skulle få skriva en uppsats om hur de firat jul. Penunorna raspa- de snart.i klassen. För en del gick det lätt. De hade så mycket ro- ligt, att berätta, om, julklappar, julbji och julgr ringar, . För Bertil var. det litet ' värre, Ne ly och morfar pratat om gick heller inte elter om julfiranda hos faster - Nelly, Det skule. kamra- terna nog komma att skratta åt. Han, nöjde sig med att kortfattat berätta om julvädrot, jultidning« arna, posten och vandringen till” Slättberga. Om själva julaftons- firandet nöjde han sig med föls. jande korta kommentar; För öv-.: rigt>. hade vi mycket roligt på kvällens, =... Läraren läste sedan upp de 'bås- ta: uppsatserna, Bertil var inte med ,bland dem. Kanske var han inte så. slängd i konsten att skris' va + kanske .var det enda felet att han inte hade något att skrt- va. om; = (Forts än föreg. sida) en vara" mycket fäst vid mannen; skulle göra på samma sätt som torpareflicken" som nu blivit'häm- nad, vad skulle du då säga? > "Det fick: kanske tolkas som 'en olyckshändelse : och ; vore iväl tusen gånger - bättre. än" att ge henné' till ett: torpareyngel. a Jag ämnar i varje fall. göra viss: ”"efterforskningar, fortsatte greven. Brevet tyder på att det måste vara” en högst ovanlig tor- Pardpojke. Därtill har. han - gått antför. ”utstuderat tillväga. ' Han fallstänölgt, börätta om! "detta, kurinat händar Pb naris svar, "Men "det äokingå brevet; Vem; "han egentligen är. Det”. var en mycket” förgrät | Hgartötta som efter" Fen sömnlös I natt: kallades intill | greven, Hän uppmänade henne att tala om .allt hon visste om. Karl Sigbert. Gott- chalk, om han var 'adelårhar; om 5 'anlédningen: till "att - han "kömmit till Getön, om han nämnt: något | om Knut, om han talade: e tyska. — ja "precis alt. . Henrietta beri tade oci så vit ligt om deras "första : möte, hur artigt och pelevat han förde sig liksom den förnämsta. adelsjänker och att hon -genast. fått sådana känslor, för honom som hon ald- rig tidigare nyst för någon. Han hade sagt att han var född av fattiga svenska föräldrar, och' att > smidigt på juldagsmorgonen gick, mot sitt slut och snart tonade också utgångspsalmen. :| han varit till sjöss sedan sitt fem- i tonde år. Nu var han förste styr- man och skulle snärt bli kapten. Han hade varit på ett fartyg som slagits : sönder i en. 'orkanartad storm 'i Rigabukten och var den : ende överlevande. Först efter tre dygn hade han. mera död än le- | vande tagits upp av ett förbipas- serande fartyg. Efter dessa stra- patser, hade han legat på sjukhus och "sedan. av sin läkare bövil tillrådd att ta sig ett par måna- ders fullständig vila på ett ställe där han fick vara ostörd. Då hon en dag rodde ut till Getön för att bada, hade hon funnit "honom i sommarstugan. Han hade bett om ursäkt "för intrånget 'och hon ha- de funnit” ett sådant behag i ho- nom. att hon bjudit honom ' att stanna kvar där. Hon tyckte han var så trévlig att tala med. Hon rodde sedan nästan dagligen till ön för att bada men mest för att träffa honom: Han: var. så ädel och god, kunnig i allt och en ut- märkt simmare. Han hade lärt henne simma och tillsamman har de de gjort långa simturer på sjön. Då han frågade henne om pon ville gifta sig med honom, svarade ;hon obetingat ja. Så ha- de de Fevt ett 'pa månader i ett riktigt. kärleksrus. Och hon hade lovat..att följa honom, vart han än ställde kosan. . besitta vissa förnämliga - = Men. brev till er och fått veta hans rätta - ; ursprung förstår jag att han trots” allt bara ville hämnas på: Knut. Men jag inser också .att ' hatös jag älskar honom lika mycket nu som tidigare och är säker på att bli, lycklig med honom. Nu tror : jag ha sägt allt. Livet har inte samma , värde för mig längre så jag tänker försvinna på samma ' sätt. som Sigrid. : = 38 sjönk, hon ner på en stol 1 hejdlös gråt. > >: De hårda ord som greven hadå ! på. tungan blev aldrig sagda, Han gick fram och. tillbaka. i rummet , och :"kämpade mellan sin vrede övel som: Inträffat och sin ö fn dottern, Till slut vann rleken, beh | han lade handen på . [Henriettas huvuder , 0 Gråt inte” så förtvivlat; mitt L FRV för. försöka ordna det - på, bästa : sätt för, dig! Slå bort ankar: på» att ta ditt liv. Du .är;inte den” första i vår släkt som har k kommit 1, sådana här omstän- digheter. : Men' det hat, tidigare, Dr I kunnat ordnats iv tysthet. och 8e-.. .dan har. de ändå. kunnat. gifta sig 2 med äran”; SR Nej, svarade Henrletta med . skärpa, jag gifter mig aldrig med någon annan än honom, et . Efteråt hade greven ett igt - samtal med sin hustru.” Han be-:' rättade för henne allt som Hen- rietta hade sagt honom om Karl. Sigbert.. Grevinnan hörde tyst på, innan hon svarade. LA RANE ee (Forts). . : RÄTTEGÅNG OM > ANDERSSONS MILJONER. - KARLSKRONA ; Ännu är tydligen inte sista or- det ifråga -om arvsrätten till skeppsredare Klas August An- :! dersson i Karlskrona efterläm-" ” nade miljoner. Enligt vad som erfarits har nämligen tre av An=' derssoris syskonbarn i Göteborg, plåtslagare - Ernst Olsson 'och : målarna Viktor och Edvin Ols- son uppdragit åt göteborgsadvo- katen K G. Lindberg att beva- ” ka deras intressen i dödsboet. - ” Jag har också haft kontakt : med den ene boutredningsman- nen, advokat Inge -Håkansson, ; Karlshamn, som har berättat för .. mig att det ej varit styrkt att Ragnar Udder var trolovnings- barn. Den andre boutrednings- .” mannen advokat Äke Wahlstedt . i Karlskrona ville motsätta sig att Udder upptogs som ende dödsbodelägare, säger adv. Lind- ; berg. ” . Jag har protesterat i skrivelse till -rådhusrätten i Karlskrona. Vidare har såvitt jag vet ingen av de ifrågasatta arvingarna kal- lats till bouppteckningen, vilket jag finner felaktigt. Jag har ock- . så i skrivelse till boutrednings-. männen krävt att ingen utbetal- ning av boets medel fär ske £. > D. vilket man. i beviljat. s ar 2 Å Ingen julgrån hade han ''; haft och att skriva om vad faster hämnd varit befogad och '+' Jag nm nu hört hans a Vv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.