ever ek e0e MJ verrrar , ror t et ek la SV göre ERE ASL EE EL SEED wyrverpeyvev perener seterre fee RETT Ferreeer ere ret eneen - Vr rtevYFYYYVVT senere sa EET Ye YE ere ev CT 1. Sabbätstankar 7 " På knä för "Jesus. ” Legenden berättar om en liten herdegosse, som stod utanför|- stallet, där Jesus föddes. Beta- gen. hade han sett de skatter, som de 'helfga tré konungar gav barnet: guld, rökelsé och myr- ra; Han'stod bedrövad och tänk- te. på hur fattig han, själv var. Han hade ingen gåva att ge bar- net. ”Så lyckliga ni är”, utbrast han, - när 7” de tre vise männen kom ut, ”som har något att ge Jesus. Jag har ingenting”. En av de .tre svarade milt: ”Käre gossey du tar fel Det är du som är den lycklige. . Vi är gamla, och vårt, Jivä är snart slut. Men du är ung, Du har hela li- vet att tee honom. Du kan ge dig själv. Du är lycklig!” Det är en vacker bild av de tre männen från Österlandet. De föll på knä och tillbad Jesus. Än- nu vackrare och kärare är det när, ungdomen böjer knä för Je- , UB. >. Det dyrbaraste vi kan ge Je- sus är vår tillbedjan och vår hängivenhet, Det är skillnad på att bedja Jesus om något och att tillbedja honom, I tillbedjan ligger lovprisning, tack och öd- mjuk självöverlåtelse, 7 kärlek och hjärtats. uppgående i Jesus, Vi som" ber. om så mycket, skulle vi inte, när vi på nytt får uppleva Guds största gåva, böja oss ned och tillbedja Jesus? Och de gingo in i huset och fingo se barnet med Maria, dess moder, Då föllo de ned och gå- vo det 'sin hyllning; och togo fram sina skatter och framburo &t det skänker: guld, rökelse och 1 myrra”,. cc ens ; Matt, 2: 11, aa Den vackraste syn jag skåda fick var ungdom på knä för Gud. , Alltifrån Lusse till I Tjusondag ska glädjen rå | och helgen stå på ' ” och kölden 1 knutarna skjuta salut... a KARL-E IK. FORSSLUND: i . Guld och gröna planer av. GUN- NAR NORDAHL, Bonniers, - " Alla som äro det allra minsta in= tressorade av fotboll känner väl till namnet: Gunnar Nordahl och Gre- no-li, de svenska spelarna 1 det o- lympiska guldlaget ' från London 1948, som reste till Italien och blev prolis, Detta blev signalen. till, en verklig — ”spolareflykt” > från höga Norden till sydligare länder och bättre betalning, Men alla lyckades inte så bra som Gunnar Nordahl o hado väl ej. heller hans eminenta talanger. Med hjälp av redaktören, Ville Engdahl berättar han nu en-' kolt och rättframt sitt livs fotbolls- historia, en historia som måste gö- ra varje pojke fotbollsbiten. Det är friska fläktar och rejäla tag i den- gt trevliga ” bok" "Vem är ”Och om jag bade profetians gåva och visats alla. hemligheter "och ägde” all kunskap, och ”oni jag hade all tro, så att jag kun- de förflytta berg men icke hade kärlek, skvi vore jag intet”. an Kor, 13:2) Dessa ord grep en gång Grundt- vig så starkt, att han råkade ien svår religiös kris, som bestämde hela hans livs utveckling. Orden tvingade honom att rannsaka sitt eget inre, och här såg han endast hjärtats hårdhet, hjärtats köld. Han blev sedermera mycket or- todox, nästan intolerant ortodox. Men hans livg sista skede karak- teriserades återigen av ungdoms- årens humanistiska livssyn, den- na gång förklarad och juttrad av den kristna kärleksprincipen.' Från denna period dateras en dikt, vars sista. båda verser Iy- 1 der:” " . Menneske först og Kristen: saa, det er et Hovedstykke,- >" Kristendom vi for intet faa,' det er den pure Lykke, nå men Lykke, som kun times den, der alt i Grunden er Guds Ven af Sandheds £edle Stamme. sandt Menneske at vaere, aabne sit Ore for Sandheds Ord, og unde'Gud sin Aere! : Er Kristendom da Sandheds Sag, "| Om Kristen ej han er i Dag, han bliver get I i Morgen. "Denna dikt” är uttryck för en modern, odogmatisk kristendom, där det inte längre. finns ”plats för ett fördömande ” av religiöst frisinnade ; människor '- som kan vara mycket. goda kristna i det vardagliga livet fast de inte kan anamma ' kyrkans samtliga tros- Batser, oc Ita lan Det är sannolikt, att om Kris- tus kom tillbaka till vår jord och hörde vad som predikades i hans namn," skulle han reagera lika- dant som -han gjorde när en skriftlärd, frågade : honom, . vad han måste göra för att få evigt liv, . Jesus hänvisade honori då till det som står 1 lagen,: nämli- hjärta och. att. älska sin nästa så som ' sig själv. Och på teolo- gens sofistiska fråga, vem egent- ligen hans nästa Var, svarade” han méd UIknolsen, om,den. barmhärti- be Samlar en, , , hedningen & "alltså; som” Hjälpt.,en, halvdöd, man vid Nåfiäsvaren. En predikant 'och en hög kyrklig, » ämbetsman ; hade angel amanne utan att röra ett”finger. Men hedningen hade förbunälit I den. JHdandes sår och skaffat" honom värd, och fak över "huvudet: ”Gå,. och, gör likaledes”, slutade'Jesus. sin liknelse. : ? Detta "hände ' på "den tiden, då den ”Juälska, religionen urartat i yttre lagbund där man mellan raderna kan läsa hur den högt betalta stjärnan trots allt längtar tillbaka till. det karga Norden, Det varje fotbollsgrabbs ulvna julklapp. Roparen, detektlvroman av STIG TRENTER, - Bonniers. Pris 13:50, inb, 18:50. Årets Trenter har emotsatts med stort intresse och förvisso ger den inte någon av föregångarna efter i heomlighetsfull mystik och våldsam spånning. Men det kan inte hjälpas > det blir lite för mycket mystik och lite för mycket halvsagda me- ningar för att det hela skall klatfa alldeles, Det är annars en briljant upplagd sak, som börjar i Stock= holm och sedan slutas i det solita Italien och som vanligt är den sto- rv fotografen Harry Friberger ko- kens acckare, + FiIR:s Gyllene Böcker är världens populäraste barnböc- ker, N ukommer sen ny serie som sin sin bok "Jesus, människosonen”, historikern :V. ' Grönbech "på -ett högst realistiskt - sätt skildrat, hur Jesus umgicks med allehan- da själssjuka, hur han levde till- sammans med dem, hjälpte dem genom att sätta sig in i deras li- danden och visa dem : -vägen till livets skapande urkälla: Kärle- ken. De lagbundna, dogmatiskt fixerade farlséerna och" skrift- lärde anklagade honom för, den skull, Gr önbech visar, att de från ”fromma, . moraliska” syn- punkt hade ' fullständigt rätt. Men, framhåller han, det -märk- liga med Jesus är just, att han kommer med något 'Dytt; något som den moraliskt dömande "och fördömande fariséen” inte "kan É- fortsättning och k FIB:s Gyllene Pysselböcker, '' Det är årets roligaste barnboksidé, Böc- kerna gör nu sitt segertåg över he- la världen och säljes i miljonupp- lagor. Varför är dessa böcker så populära? Förklaringen är enkel |, Barn älskar att samla, klistra och måla, De är till sin natur aktiva och vill ständi lsä stå: uppl "av "Kärleken som den sk "och" Av HERBER T' CONNOR. "I med moderna ungdomar; vet att "ovanligt stort och levande... Men man är med rätta” skeptiskt in- Straebe då nver paa denne Jord, Kyrkans . | Jesus. naturlig och levande här på gen: att älska Gud av. hela. sitt | "verklig; eller sann för dig. Men ett öga, som ser verkligheten hos] het.;Det kunde li-]; - ka väl ha hönt i. vår egen tid. I |. har den frejdade danske religions- |), "kristen? hänvisar. : Berggrav. till Kristi fullständigt , nyktra och illusions- fria 7” inställning ” när det gäller människornas ”omvändelse”. ”Det ta folk hedrar mig med läpparna, men : deras hjärta är långtifrån mig”, säger Jesus en gång och sänder bort. de” vältaligå och hän- ven omr de sagt ”Herre, Herre”, till, honom. Härtill skri- ver Berggrav: Te "Jesus suggererade "inte. över- lagt talade han i liknelser, ibland med avsiktlig dunkelhet, emedan han fann denna form av förkun- nelse, bäst. ägnad att väcka män- niskornas självkännedom. Det kan över Jesu tal vila en kylig klar- het, som, står i egendomlig” mot- sats , till: den drivhusluft; som mångenstädes, där hans. namn bekännes, gäller för den. enda rätta på religiösa möten.” Från prästhåll förebrår man ofta vår tids människor att,de är religiöst ointresserade eller in- differenta.: Den som har att göra så ingalunda är fallet. Intresset för. religiösa frågor är tvärtom ställd mot all: teologi. förkunnelse ”pår: i de flesta "fall inte” fram. till den sökande nu- man måste tro på vissa dogmer för att'vara kristna borde besin- na, att det finns oändligt många människör. i världen, som aldrig kommit 1 kontakt med den krist- na 'järan" men tack vare sitt sin- nelag .och ;levnadssätt av Kristus skulle betraktas som lika som: den ' barmhärtige samariten, Ingen mindre än Lu- ther har. fi ö. poängterat, att man först måste” upptäcka de mänsk- liga dragen i Jesus-gestalten för att kunna utskilja” de gudomliga. ”Det är "med Kristus”, säger Lu- ther, ”som med en stege som står fast på, Jorden, : Vill du upp, kan du inte rja, på det översta ste- get. Du" "måste börja med ätt se jorden,., sådan. han faktiskt "var. Börjar du att spekulera över ho- nom . .såsom,; Gud blir han aldrig honom "och har den ärliga viljan till att ”antid se det som han är i ijuset' av vad du själv är, kom- mer. en dag 'att uppleva, att han har kornimit några trappsteg hög- re: upp. Och den dag kommer, då du ser honom som det högsta och sakta säger": för dig själv de, ord, som lärjungarna en gång sade: ”Sannerligen; du är den. Jevande Gudens. son”. tidsmänniskan. De som begär att É Henrietta . rundrade, sig. över att "Gottehalk kunde tala svenska så bra och'då hon frågade horom om detta svarade han att han var född av. svenska föräldrar; men som femtonåring . gått till sjöss och. sedan" varit i Tyskland sin mesta tid. Han var "den ende". ö- verlevande" från ett: fartyg” som gåt i kvav under en. orkanartad storm i Rigåbukten. "Hfter tre dygn i den upprörda sjön hade han mera död än. levande tagits upp s av ett. förbipasserande' far- tyg. Det var sviterna efter detta som han nu skulle' söka övervin« na genom sin vistelse på ön. 'Gotchalk talade emellertid, inte om att han mycket väl Kände. till ön sedan barndomen och att hans föräldrar var födda under. godset även de. Hans tanke der. vistelsen på ön kontakt med Knut" och. på något sätt söka utkräva. hämnd på den rid som. varit orsak till att Sit tog sitt liv. 7 4 Nu ';hade ' han. istället , räkai Knuts” syster Henrietta” sorti 'han inte Hade sett sedan hon var liten flicka. Tanken” kom. nästan "ge nast för honom att om han kunde göra Henrietta med. barn och se- dan försvinna, så skulle detta bli en storartad hämnd "mot greve- familjen. Och som Henrietta ze- nast blev ' som" förhäxad av "ho nom, vann han sitt syfte. .. Det var knappast troligt att hon. viss- te vad hon gett sig in i. Hon lita- de. blint på honom och ' gav. hor nom. allt: In - Men det äröjde inte länge före- än Gottchalk insåg att han. blivit fäst vid henne med mycket. star- ka band.. Han ångrade bittert att han förfört. .henne. Hon, hade ju egentligen ingen skuld i -Sigrids öde. Han insåg också alltför ,väl att han aldrig .skulle få hennes föräldrars samtycke till ett gif- termål, Han kände avskedet lika bittert som Henrietta — han med förvissning ; om at aldrig. mer träffa henne. Karl Sigbert hade sedan ”barn- domsåren:;. "er jämnårig” kamrat som hett. "Ola." DÅ Karl gick tid sjöss ”lovåde de att skriva till var: andra emellanåt och' berätta” om sina upplevelser, De brevväxlade rätt ofta så Karl hade; god reda på vad som tilldrog sig i hem- orten, , Men 'de hade inte träffats sedan Karl for. I ett av sina brev till Karl skrev: Ola att det blivit ett väldigt rabalder på Sjöborg. NN J ulen är minnenas högtid fram- för anära. "Sign. läste om ameri- ankomst till" Göteborg för några dagar sedan och huru- som en'hel del svensk-amerika- ner, äldre och. yngre, voro "med för att 'tillbringa” julen i sin fö delsebygd. Många av dem har vunnit ”guld och gröna skogar” i sitt nya hemland, men på sam. ma gång har de funnit att rike- dom; lyxvåning och Iyxbil är icke allt här i livet.” ”ÖOch när julljusen tändas här- heinma ”då'1 drömmen de' åter är här. H ts julljus I kan de dock tande” kraften, "Co Vv sv Mer för att denna kraft skall kunna” göra sig gällande, mäste aldrig' glömrna; ty” de minna' om den de hade. kär" . Och så besluta de" "sig för att "hälsa a i .barn- 'mån först bli” Kristus Mi varje bok följer 21 stora gumme- de färgglada märken, Dessa får barnen klistra in på olika boksidor. På varjo sida finns en teckning — av samma föremål som på märket — vilken kan färgläggas. Till var- Je bild finns rolig lärorik text, Bil- derna är tocknade av framståen- de konstnärer och tryckta I vac- kert flerfärgstryck. Den svenska texten är skriven av Magister Gös- ta Knutsson, Varje bok innehåller 26 sidor, trevligt häftade i lamine- rat omslag, Priset är endast 1:95. Laholm Sion (IOGT-lok.) Jud. 7 Kd julotta 1 Salemh kan, 19 p. Tengelin m.fl. ” sångare, tisd. 19,50 ex, admt- nistrationsmöte 1 Hmstå . Knäred Slon ann, 19 sång. 0. musikmöte I Godtemplarelok, p. Tengelin mfl. - Frälsningsarmén — Vrånäs 7 jul- otta om orgelinv, Migslsbo, "Svensson stolt - na till kristna, utan till sanna, fullädiga människor. Han försökte" klargöra för dem, vad som hindrade dem från att nå fram till sin egentliga bestämmel- se. Han botade, för att tala på vår tids språk, deras komplex. Att han. därrid : uppträdde : som historiens mest geniale pedagog och psykolog, har bl. a. Joh. Ljunghoff påvisat i en liten men mycket innehållsrik skrift ”Je- sus som undervisare”, Den författare som "Kanske mest bemödat sig om att bringa oss” Kristusgestaleen mänskligt närmare är Öyvind Berggrav. I sin bok" ”Mannen Jesus” säger han rent ut,”att tack vare teolo- gernas teorler kar det kommit något overkligt, något allmänt och utsuddat över Kristus-bilden, rn Med skrekllt starkt eftertryck | ville inte i främsta rummet göra | =» bygd. Redan när båten lade till vid kajen vid Göta älv och en ”horn- musikkår stämde upp sången som är 'som Nore den skriven för hela Nörden! — "Du gamla "du fria du fjällhöga Nord”, så berättas det, ville något vått tränga fram i ögonvrån hos en hel del' av passa- gerarna och säkert skulle mänga velat "skriva under Runebergs ord: "Och fördes v vi att boi glans bland guldmoln i det blå, - 2 och blev'vårt liv en stjärnedans : gär tår ej'göts, där suck ej fanns, till våra fäders bygd ändå vår : längtan Skulle gå”-. > När' de en gång lämna det gamla hemlandet” tyckte de må- hända att hembygdens folk voro £ammalmodiga och efter sin tid. Men nu framstrå detta folk för detn i en helt annan dager. Nu har vel — För LAHOLMS TIDNING av Jr Ps Sons ” finns - självständighet, c dess idoghet, en- vishet sin' blandning 'av: tröghet och ' livlighet," :sin starka rätts: känsla;" sin "Jugna verkningsfulla humor, sin oförmåga. att upp: skatta sitt, och sin benägenhet att övervärdera stadskulturen, som "dock" är ' så ' underlägsen landsbygdskulturen; för dess vet- skap och intresse för sin härstam- ning ”öch släktförhållande” intil fjärde" och femte led, medan det "stadsbor i vår tid, som knappast ' vet vad deras farfar eller . morfar I hette. H "De" bodde ofta i. samma hus från vaggan till graven och det fanns gårdar, som ”gick'i arv från far till son eller till svärson ge- nerätion' efter generation. -Gård- ens "byggnader kunde med under- häll "tjänstgöra hundratals år me- dan nutiden anser ett 50 år gam- mals' hus för rivningsfärdigt. Ty- värr "äro. de hedervärda gamla släktgårdarna nu också snart ett minne blott.” Te När ””Petter Jönsson”, på sin tid reste till Amerika så hägrade landet för honom, ty ””där fanns ingen kung och inga kitsliga Präster, där fanns ingen länsman som våga stöta bonden för' pan- nah, och brännvin fick man, jag tror, för tre daler kannan”, Nå- väl, detta om kungar så kan det nog diskuteras vilket som är bäst, kung eller president. Sign. hörde för en tid sedan berättas om en fransman, "som ' frågade en'eng- elsman vilka kungar och därott- ningar hån trodde. satt säkrast högaktar de set för Moras trygga på sina troner. Engelsmannen svarade; Jag tror 'ruter kung, > Det. ryktades :| ver" kung; "att grevedottérn vär med barn, -men vem som var barnets far visste man. inte. Hon hade :- ofta, besökt. Getön ' under sommaren och där hade en främ- ling vistafs,' Någon hade till"och med sett en 'man:simima omkring i sjön med Henrietta på sid Trygg och sedan kunde -folk' lätt sluta sig ' till. resten. Grevinnan” hade rasat. förfärligt och bett greven kasta ' Henrietta" i tornet, vilket denne emellertid inte haft hjärta till. Karl: grämde. sig "bittert då han läste brevet. Vi lämnade” "Henrietta vid av- skedet ”:med Sigbert .Gottchalk, Sedan han rest -gjorde” "hon heller inte många, roddturér ut till Get- ön. Han” fann det" dött 'och tomt på ön; både” i 'stugan" och nere vid den vackra: ”badplätsen, som båda förlorar tjusning för: Henne. män gick numera bära och tänk- ”på Gottehalk' som" roat "och muntra upp henne på alla sätt; Hon : "längtade" innerligt ” att” den dag. skulle" könima "då" hart åter- vände för: att: hämta henne som sin brud, Hon ångradé också bit- tert : att hor gått med på' hans: m att de" inte skulle brevväxla”. undér . tiden "emedan han inte kunde mna någon" fåst adress Då det "gått en tid tyckte hon sig märka” vissa” "förändringar i sin ' "kropp och” "efter "ytterligare någon tid hade hon fått full" viss- het: hon var med barn. Och det tundom glåa "för. detta men snart/ hade” glädjen "förbyyts' i sorg. Modern var Gen första: som upptäckt I Henriettas "tillstånd som: "hon i det” längsta försökte att: dölja. iDetta; hände först när- mare jul. En liten tröst hade emellertid Henrietta i Gottchalks e t stod klart a "Henrietta" fallit” of- fer för, en" ävent rare; Det var något” oerhört a ter” skulle! gå som mången "torparedotter: Grevinnan ! rasade och "greven som nyss kommit hem för att fira jul .blev ytterst" förbittrad” över att: något sådant kunnat! hända deras : "enda ” "dotter. igentligen borde han: kastat henne” i borg- tornets: mörkaste. . källarehåla men nöjde sig med att avfordra henne '.en "förklaring om ' hur det gått + till” och: vem. som förfört henne. Henrietta” berättade. ock- så allt; utan att” ge barnafadern skulden. - Julen: kom, men ingen I Gott- chalk syntes , till. Det: blev nyår men inte heller nu uppenbarade sig. Gottchalk. På årets andra dag 'kom' det ett brev. med tysk leras enda dot- | poststämpel. Då -greven högt läst det som med en fast och kraftig stil stod skrivet i' det, sjönk både Henrietta och grevinnan avsvim- made till golvet medan Knut blev; alldeles kritvit i ansiktet. : Brevet var adresserat till gre: vefamiljen på. Sjöborg och hade följande lydelse:” - Det torde säkerligen intressera Eder: adliga familj att när- mare ”Jära , känna tyskena Karl .Sigbert Gottchalk som'levde "ett hjärter kung, spader kung, klö- Englands drottning, Hollatids d:o samt de skandina- viska kungarna gör det. Kanske engelsmannens svar var riktigt 7 - De båda världskrigen har gått hårt fram med det gamla Euro- pas kejsare och delvis dess kung- ar. Ryske tsaren, Frans Joseph av Österriks-Ungern, kejsar Wil- helm av Tyskland äro nu ett min- ne' blott: Englands kung, som bar. titeln kejsare av Indien, likaså, Vill vi nu se en' kejsare måste wvi resa till Abessinien eller till Ja- pan vo : les Medan 'vi nu är inne på ämnet kejsare och kungar så lär Eng-| lands "kungahus 'kosta landet 12 miljoner: kronor om året, därnäst kommer det holländska med 6 miljoner, det svenska, 4, det bel- giska 3, det grekiska och danska icke fullt 2 miljoner vardera, Det rika 'U.S.A. slipper "undan med 73.000 dollars till sin Eisenhower; presidentens namn :'tyder på att han härstamma från Tysklandé och Vi svenskar får nöjas med att hans svärmor är föda i Fjärås i att Eder son Knut förförde" hans kärleksliv med "Eder 'väna dotter Henrietta" ” under ' den gångna sommarén ute. på Getön. Så ver ten. då att'det är en av Edra fat- tiga torparesöner från 'Klinterna som svurit att' taga hämnd för syster Sigrid som därför blev ja- gad ur Eder tjänst. Då hon upp- sökte... sin: förförare som lovat henne , äktenskap, : hotade han i stället ''att hetsa, hundarna på henne. "Då hon inte såg någon ut- väg till" försörjning för sig och sitt: barn, tog hon :'sitt eget liv för "att "rädda sig från vanära. Ingen av. Edra sönder tyckte det var. mödan värt att, . söka liket, ef- ter en torparesköka. ' Knut gav sig istället ut på jakt efter: nå- gon. ny kvinna som han kunde förföra.” Då svor jag en helig ed att hämnas på min systers förfö- rare. Min tanke var att jag skul- 1e'få tillfälle därtill i somras' då jag" en längre tid uppehöll mig på Getön. Men tillfället kom inte, Istället kom Henrietta. Men den upp ; våra : mellanhavanden med blånka vapen såvida han inte är för. feg därtill; Ödet får. bestäm- ma vem: av oss som skall stanna på valplatsen. ME > Då jag nu. fått veta att vårt kärleksliv på Getön fått sådana följder; ångrar : jag mig djupt. Jag kom av hela mitt hjärta att älska. Henrietta — och' hon var ju' helt oskyldig till Sigrids hem- ska. öde. Som jag dessutom vet att "Eder: bördsstolthet är ett o- överstigligt hinder för ett äkten- skap, får jag bedja blott om Hen- riettas förlåtelse. Så vill jag in- nerligt tacka henne för vår korta kärlekslycka. farsa "Kanske ' det även kar bli "en nyttig tankeställare för anstolta fädér att inte se mellan fingrarna då deras 'barn fara illa fram med sina : ' underordnade och att en torparedotter. har samma känslor Fredagen d 2 dag skall. komma då .vi får göra a Tirert 21 doc07 "och mänotskovärd så högt uppsatt gr Karl Sigbi Grevens första io iva sönder. breve » emellertid igenori "det. varefter . han PR jön som stod där b ande.” t som står om M ved RA Ygottehalk: uls var:att: Han';, jäste . än en, gäNg" «ögonen ;I — är det sant 'de : dig. i prevet, röt' fadern... H ” "varför". gav du "henne engar så att hon. sig sedan du "unde gått. och: förfört henn ? denne ” Go v fanta ar Pla rätt. är - du inte säker un liv och lem: än måste vara "en mycket. slug ; Ko som ställt till allt detta. Jag. för att han kan ' bli gär arlig d s vad han än har ör vet: Det måste vara en ae torpareson, "därpå tyder / b . handstilen - och brevets innehåll Det förundrår mig hur, ha) ”kun= nat komma” till "Getön och sti fa bekaritskap med "Henrietta. - Henrietta svimmade, än en gång . av då det stod 'klart. för henne . att hon blott utnyttjats. i nämnde - syfte. "Grevinnan vred sig i. för- - tvivlan. Nu gick alla hennes stol- os ta drömmar om ”att få "dottern bortgift I med någon högadlig jun- kras. Nå fick de sörj ker i é öre dt ilis barnet var. fött” : emellertid att: tjänsefolket. kände : en a till hela” "förhålländet. ert vär. det. rånga som gladd gi att "det. gått lika illa för Henriet- ne ta, söm. för mången torparedotter . en oe under "godset. "Hon fådslog: "med maken. om vart de skulle” "sticka "Henrietta ” under tiden. "Greven "förklarade - att han först "måste få: reda på vem barnafadern var och vad han Å gick f för. Och” det mäste, väl Hen- : ee rietta känna till." H Bah, "svarade; grevinnan. Du stra förstår "väl att det' är” ågon" av fe törparepackets ; barn : en” bror : till flickan söm” gick. i'sjön 'och 7 én sådan vill du vi inte. ha” till 27eo> svärson? . : KLEN pe | vo Nej, så långt har jag inte nn tänkt; . replikerade. "greven. - OM Henrietta, som för öv igt tycks (Forts. ä sid. 7 . i, Laholms ” avslutade” följetong ”Postrid- si "daren på Äsen”. ger författar- :. innan Maria Döös i nedanstå- "ende lilla artikel några skiss- 'artade ” ”minnesanteckningar om "sin fader, framlidne: "grosshandlaren : 0. FE Hall- berg... Ne i "Min fader, : "grosshandlare OO E. Hallberg, hade som ung pojke seglat. på världshaven. Redan vid 13-års ålder tog han hyra: och begav sig ut för att söka sin lycka. Han tillbringade sju år av sitt liv på det sättet, Någon direkt lycka fann han väl inte, men ” blev rik på” erfarenheter, inte alltid av det angenäma sla- get... I Philadelphia . var "han tvungen att simmande rymma från båten för att komma ifrån en alltför rå'och besvärlig skep- pare, Han talade inte” gärna om sina år på sjön, de voro .säkert inte 'så roliga. Man vet ju, att vid den tiden (det var på .1870- talet)” stod varken teknik 'eller hygien så högt. Han blev också till slut sjuk i Jedgångsreuma- tism och inlagd på ett sjukhus i London, där han låg ett helt år. När Kan" m ut di lyckan Vv u ärifrån hade ch” .kunde fritt. för- oda över sina pe ingar, "Om detta var så lyckligt,” vet jag in- te. Lätt. fånget snart förgånget och . :ungdömsglädjen och 'skäm- tet. fick fritt” spelrum, Ett utslag av: idetta' vår väl inköpet äv en sjuglasvagn' från "Kungl. Hov- stallet i iK penhamn vid en auk- tion d ”Det' väckte nog "berättigat uppseénde när han en juldags- morgon körde "tunt Laholms torg med denna. Vagnen var in- vändigt klädd med'vitt siden och så stör att ett bord var placerat mitt i. den, Hå vilket stodo två tända ljus. Själva 1 de i starka breda” och gungade alltså behagligt vid varje steg hästarna togo. Dessa Halland, vorö' vita, mycket kraftiga ' och sÄmskalt > dnköpta för ändamålet "Som en liten epilog till 'sin Tidning nyligen ' Grosshandlande: :O.:E. HALLBERG. - Bakpå vagnen. satt häns bror och agerade betjänt. Man kan ' tycka, att detta var ett. ba ligt tilltag och ett utslag . av vermod, men jag skulle knappast tro att det förhöll sig så. Min far" > 7: var en mycket fättfram. och na-: turlig man, utan några: later, fo mer han hade sinne” "för: humör ee och han förstod att människor- na behövde inte bara” bröd också 'skådespel, Det fanns inte mycket att 'se på vid der! tidén ” i Laholm. Inga bilar, inga. bus" sar ingen bio'att' gå på, där" man kunde drömma sig ut till en sa- govärld eller -till äventyr. Vad vs brödet beträffar så blev sedan on sjuglasvagnen degraderad ” till | kvarnvagn. Det vill säga; under- " "7 ”redet på den sedan själva häng- ländån” lyfts av: Det var "den stora - flakvagnen,' -som : under många år användes till att Köra mjöl- och 'sädessäckar på” "från kväårnen till magasinet. och vice : versa. Min får byggde det stora" magasinet vid järnvägen « och in” köpte kvarnen vid forsen" 'och så blev vagnen; som förut 'varit en lyxsak, en förbindelselank i det . nyttigas ” tjänst och hjälpte till. "AA co. att skaffa bröd 'åt många tnänni- ” : skor; (Hade HJ "Cl Andersen ' haft tillgång till denna berättel- : se, hade; han" säkert”, "gjort en"? > v ten vacker saga av den, jag. kan. Sd endast konstatera fakta.) : LÄ
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.