åka É så vYveYrYefYYY ryevvYvYvvvreYTTetF YT TY YET FF TYST YvYFYTT Y TYvTYV vyvryYverYYTTTv YYYYTEV v YYrTf TYrY Vv Yrvv YYYvTYY 4 LAHOLMS. TIDNING YFfYVYv?tFYFTYT Av Domprosten Nils Bolander, : Lund”, inte blott namnet Januarius, helgad "åt Janus, utan också och ' framför allt namnet Je- Sus, - ”Jesus! Jesus! o det ordet klingar ljuvt som änglasång! för mitt hjärta är det vordet livets friska vattensprång.." Det var bara som det skulle vara, när. Moody, världsevan- gelisten, präntade med väldiga bokstäver på uppslagssidan i sin sönderlästa. bibel: JESUS. Arkimedes lär ha -utropat: Giv mig blott en fast: punkt u- tanför jorden och jag skail rubba henne, De kristna äger denna eftertrådda punkt,” ut- ifrån vilken de kan övervinna "världen: Jesus Kristus. ' Aposteln betygar: . ”När: ti- den var fullbordad, sände. Gud sin . Son, född: av kvinna och ställd under lagen.” Jesusbarnet "är ' punkten, ty. Jesus Kristus är den tidlöse, den evigt” aktuelle och: unge. ””Jesus Kristus är densamme. i går, i dag och i all evighet.” ; Alla . världens" namn” är mer eller mindre tillfälliga. Folk- mängdsstatistiken ' över döda och födda vid årsskiftet predi- kar vältaligt över temat Ser ten följa släktens gång”. är livets eviga rytm och går att gamla” tankar och idéer lämnar. plats för nytt.” Jesusnamnet är det outplån- liga namnet. I och med att vi kallar det nya året 1955 böjer innerst inne hela vår kultur- krets knä för Jesus. Vi erkän-. ner att av. alla de” miljarder människor som: vandrat ' på "jorden kan : ingen jämställas " med Jesus. , Jesusnamnet är "den: fasta punkten, ty Jesus Kristus är brobyggaren.' ' Se Världens många namn ska- par söndring,' vallgravar, mur rar, partibildningar. .- Från. en synpunkt sett.:är Jesusnamnet söndrande, så. sant som Jesus har kommit för att sända strid på jorden. Men djupast sett är gemenskap människor emella: bortom och över alla klasser och ' bildningsgrader, kön, äld-]« rar, raser och folk. Jesusnamnet är - den fasta punkten; ty Jesus, Kristus ä Frälsaren, - När ängeln. Kom till Josef i i " drömmen sade han: ”Du skall giva' honom "namnet . Jesus, tyli han skall frälsa sitt folk från deras synder.”.- Vore. Jesus endast en stor "lärare, en. framstående reli- ; gionsstiftare, - en idealmänni- ska eller ett. bländande geni, vore han i dag blott stoft. och mull, . : - Jesus Kristus nöjer £ sig inte med rtindre . än att få vara Frälsaren, Medlaren, Försona- ren — Din och. min personlige Frälsare. a Ett nytt år ligger framför | oss — hemlighetsfullt, lockan- de — som äventyret lockar. Vi vet inte vad det har i be- " reskap åt oss, och väl är det. Men det vet vi: om - Kristus får stå främst i vår: lag, ska det öppnas utvägar för oss ä- ven i den mörkaste bedrövel- sen, Vår nyårsbön lyder också detta. år: ”Herre, förlåt vad jag var, välsigna vad jag är, befall. vad jag skall / bliva Predikoturer Kornhult pr. 0. sång > hos H. Persson sönd. 14 G. Tuvesson, « Laholm Sion (IOGT-lokalen) ny- Arsd, 11 p. Tengelin talar - Oo. sjunger. Knäred Sion Brogården sönd. 391 -”Tengelin 0; sångarna. . Tabernaklet Veinge nyårsafton 22,30. nyårsvaka, omv. progr. , Brander, nyårsd, 14 B-sk-test; Barnen medv. I Över: ortalen. till 1955 står . KJ Daöd . (Forts.) ”Jag skulle mycket hellre följt henne till graven, än att hon på detta sätt skulle' dra skam över ”. Ja, sade greven, ”gör vi in- te allt som står i vår makt för att få henne på:andra tankar, så är kanske den dagen ej långt borta då hon följer den flickans exempel som Knut förförde. Det måste väl ändå vara mera bit- tert.”. : mer Greven ;' vistades som nämnts mycket litet” hemma, ' så godsets skötsel låg relt i grevinnans hän- der.: Arbetsfolket utgjordes hu- vudsakligen av torparfamiljer," av vilka det fanns ett 50-tal på god- set.' Dessa levde på svältgränsen. Det var endast ett fåtal av dem som greven kände. Många torpa- re hade han aldrig besökt. Han hade nästan glömt bort att en torparflicka gått i sjön." "Det var föga troligt" att .han ens visste att Knut bar skulden därtill. Nu hade ”han blivit uppmärksammad på det i Karls brev, - : Att: Henriettas. tillstånd blivit en : hämnd för Knuts gärning, framstod nu klart för greven. Han grubblade mycket på att Henrietta inte kände till" Karls vistelseort." Älskade . brukade då de måste vara. skilda åt en tid hålla kärlekslågan vid liv genom brevväxling. Var detta endast för att: förbindelsen skulle ' hållas hemlig eller var det en uträkning äv. Karl för att hindra. alla efter- spaningar. sedan han vunnit sitt mål. Greven hade satt sig i sin- net att försöka skaffa sig vidare upplysningar om den man som han trots allt ansåg ha en mer än vanlig begåvning. -- : ' Så gjorde sig greven underrät- tad om var Sigrid bott och om hennes föräldrar levde. Han: fick veta att dessa hade haft ett av de yttersta torpen vid Klinkerna, och att fadern var död sedan ett par år tillbaka,: men att modern som hette Johanna, levde och bodde i en liten stuga bakom det. sorp som "de brukat. Greven be- slöt att i hemlighet -söka, upp Jo- hanna för att åtminstone få Karls Han tog sin :bössa och a jämte-en.hund i kop- örren höll på att falla gslen. fter upprepade knack-. en liten. krokryggig gumma” på en stol, sysselsatt med handärbete och "med ryggen vänd mot dörren, DA hon inte märkte greven förstod han ätt hon hörde illa, varför" han kraftigt: hostade till, Gumman reste sig'och kom emot besökaren.: Hon "skyndade sig att sätta fram. en stol åt ho- nom. Greven märkte snart att hon inte heller såg:så väl. Det var rent och snyggt därinne och i det enda fönstret; :prunkade, vackra blommor. i krukor. Han frågade, |, om hon var Johanna. '— ”Ja, sva rade Hon, ”det är jag”, Han frå- gade därefter om han kunde få ett glas vatten för han var törs: tig” efter jakten, Jo, det skulle hon strax ' skaffa. Vattnet: var. mycket gott och "greven . kunde tade Johanna” sig Hill att. fråga om herren var från" godset och kände ' honom” och ;svarade att han vistades där på tillfälligt be- sök, Han hade nu givit sig ut för att pröva jaktlyckan/ "Emellertid hade hån inte fun: nit något vilt änbu beh när han nu såg den här lilla stugan. be- slöt han att gå in 'dit och "vila sig en stund. Han fick Johanna att tala om att hon bodde ensam |i sin lilla stuga. Länge hade hon varit rädd föratt den”, stränga grevinnan skulle jaga henne där: ifrån, kunde hjälpa till på godset. Man- :Genevad sönd. 13, 180 Boelc-fest I Folkets Hus, barnen medv.;»:' nen var död och alla hennes barn därför släcka sin törst.: Då: dris- || tl om han' var ensam ute på jakt! Greven förstod då att hon-inte eftersom . hon. ej längre II ;dets lotter växlar För Laholms" Tidning äv c. 0. Nilsson, Hishult - voro längt borta. Hon talade vi- dare "om "ätt "hon hade en son, som var i "Tyskland. Hän hade | tjänat upp sig så hon trodde nu att han var rik. När han var 15 är hade han gett sig ut på sjön. Sedan hade hon inte hört något ifrån honom förrän han var 20. Då läste han på "styrmansexamet, som han skulle avlägga i Tyskland. Det var! samma år som Sigrid gick i sjön sedan hon blivit förförd av en av sönerna från "godset, fort- satte mor Johanna. Tårar. "rann nerför hennes 'kinder när hon be- rättade 'detta. När Kan" nästa gång var hemma stannäde han blott hos henrie en halv dag: Han talade då om att han hade vwvis- tats i Sverige ett par månader för att vila upp sig, eftersom han hade varit med om en olycka på sjön. Karl var: då den ende över- levande. Sistå gången han kom hem var nyärsafton. Då stanna- de han emellertid bara några tim- mar. Han berättade den gången att han hade blivit kapten och måste därför på bestämd tid in- finna sig i Stockholm. Jag fick då lite pengar av honom så jag reder mig gott åtminstone ett år, ; Greven. hade varit en stum å- hörare till allt vad Johanna be- rättat. Det stämde så väl överens med vad. han förut hört.” Han kände sig därför gripen av allt det! hon hade sagt,: Mor Johanna nämnde : att. hon haft.en dotter som blivit förförd och som sedan tagit sitt eget liv då mannen ej velat gifta sig med henne”, fort- satte greven. ”Vet Johanna vem det var som förförde henne?” "Ja, svarade Johanna, det var en av sönerna på godset. Knut hette han och han lovade ett gifta sig med henne. När det så blev känt att hon skulle få barn ville han inte alls höra talas 'om henne. Hön : fick också sluta sin plats hos grevinnan. På julaftonen, det är nu 5 år sedan, gick hon ut för att träffa Knut, och för att över? tala honom :till "äktenskap. Då bad han Sigrid. försvinna där- ifrån, i annat fall skulle han het- sa Hundarna "på henne. "DÅ för- stod Sigrid att, allt hopp för hen- ne var ute och sökte "därför. dö- den i sjön. Vi fann inte hennes kropp förrän på våren”, slutade Johanna. ” Sn ”Det var en mycket träkig hi- storia som mor Johanna har be- rättat. Sökte ni aldrig något bi- drag från Knut, åtminstone till begravningskostnaderna, frågade greven.:="- "Nej, fortfor Johanna, vi viss- te att det var lönlöst. Vår dot- ter var inte heller. den enda som han har förfört. Karl svor en dyr ed att han skulle hämnas Sigrids förförare. Därför trör jag det är bäst att de aldrig träffas för, öå är jag rädd för en ny olycka. "-”Mor. Johanna har väl Karls adress, så hon vet var han är? "Nej; svarade hon, det 'Bar jag inte för han har ju ingen bestämd sådan”; ; OTRA .Grevens. "nästa fråga var. om Karl var gift; eller om han tänkt gifta sig. ” Då svarade Johanna att Karl hade sagt att den kvin- na som han älskade kunde” hän aldrig få. Därför tänkte han ald- rig heller att gifta sig. Jag tyck- te att det var märkvärdigt för Karl kunde väl få vem han ville. ”Har han tagit” något nytt namn nu sedan hän kom tillbaka från Tyskland”, frågade greven. Då berättade mor Johanna att har numera ' hette: Sigbert: Gott- chalk.. Nu beslöt "greven ' att gå hem, nen innan khan gick tog han upp en sedel 'och gav Johanna, Hon ville först ej taga emot den, men efter en stund lät hon sig övertalas av greven, Greven gick på hemvägen i djupa funderingar. Han var i motsats till grevinnan av vek natur och kände medli-" dande med dem som -haft: det så svårt. - Och den” böjda kvinnan, som hade så ofrbehöllsamt blot- tat sorgen över sin dotter, hade på honom gjort ett djupt intryck. Allt vad Johanna sagt om Karl Sigbert :' stämde så väl överens med vad Henrietta hade sagt om honom: Greven kunde inte neka till att. Sigbert hade, spelat sina kort" väl. från början. ? Ej heller håde han uppgivit annat namn än det han 'hade rätt att bära. ” . Så en riktig äventyrare var han ej. Men då Kärl förstod att Hen- rietta var djupt förälskad i ho- nom hade hån begagnat sig där- av och 'på så sätt tagit en fruk- tansvärd : hämnd på grevefamil- jen... Han hade dock insett att förbindelsen var'från hans sida sett . hopplös," Detta - hade han även ' Jåtit påskina för modern, med yttrandet att-den kvinna han älskade kunde -han ej få. Därav kunde: man. ju ' sluta sig till att han senare hade blivit kär i Hen” rietta på allvar, och nu trots att han' utkrävt hämnd dock Jed av att ej | kunna äkta henne. . | « Vad nu' greven mest hade hop- pats att få var Karls adress. Ty- värr hade han" ej lyckats med detta; Då greven kom. hem, trött efter sin” "långa. promenad, hade han ett långt samtal shed. grevin- nan. ”Var ej för säkeri sade 'gre- ven. Jag tror hon har en så kraf- tig vilja, attå” hon, driver igenom ett 'beslut som hon.fattat;. Hon förklarar, att livet ej har något värde för "henne, sen hon blivit övergiven av Karl Sigbert. Vi får även tänka paa att. Knuts liv; svär var. i fara: Man "Nå, sade gr vinnan; vad anser du att vi skall kunna : göra för > fatt "avvärja alla' desså olyckor. "Greven sade då, att först måste de försöka ge Henrietta livsmod. Jag har tänkt säga Henrietta vad Karl: Sigbert :sagt: till sin. mor, om -att han aldrig älskat mer änj en kvinna och att han då med all säkerhet - menat 'henne,-' Då tror jag även att hon slår bort” tank: arna på. att göra av ined sig. Hon |'. blir iu "själv: en gäng myndig och då” kan hon: gifta sig med" vem hon vill. "Och om vi gör efterspa- ningar efter. - honom kanske. vi finner, att kän är henne värdig |" hg ik K I NYARSNATTEN TUSEN: TONER KLINGÅ;. ETT (LJUD SÅ VEMODSFULLT. MAN HÖRA FÅR, a EN HARMONI AV SILVERKLOCKOR. NÅR. a ; VÅRT ÖRA FÖR 'ATT FRID r SJÄLEN. BRINGA : ACK; DET ' ÄR SVARET” PA DEN "BÖN, SOM GAR FRÅN TUSEN LÄPPAR NU ATT. UPP SIG SVINGA : va TILL HIMMELEN, SE, DÄRFÖR KLOCKOR RINGA "TILL SLUT DET "GAMLA, IN DET. NYA” AR, BA MANGA GODA. TANKAR. SÄKERT TANKAS] OCH FÖRESÄTS VID FÖRESATSER: LÄNKAS, . "EN VAR BESLUTAR NU: ATT. FRAMAT STRÄV. i! "och TONERNA ÄR DESSA ' TANKAR, BÖNER, : 0. SOM IFRÅN ' :JÖRDENS "ALLA TRYCKTA SÖNER i I STILLA NYARSNATTEN” UPPAT' SVÄVA. - pffankar: och "minnen vid årsskiftet 1954-55 — För LAHOLMS | TIDNING - - Snart” skriva vi och är inne i är. 1955. Det kanske kan ha sitt intresse påminnas om hur en del skalder 'öch” andra '1 gåhgen tid har hälsat ett nytt år. Om vi så skall börja "med Sveriges väl stör- ste "skald, Tegnér, som ' skriver: ”Ktér ett nyår ined' mörker och mord, : lögn," dumhet och flärd”. Den godé Tegnér tycktes ha sett livet på dess mörka sida när han skrev detta. ” -' Vi vill därför so här andra med glådare syn på tiägen Ber på ett årsskifte; Den danske författaren Johannes Ji ensen skrev på sin tid: ”Vor Sol er bleven kold, vi är i vintervöla,: men nu er Nedgang endt og” Haäsbet. tändt,' for nu er Solen vendt; nu Kommer Lyset og den lange Dag tilbage”. Gunnar Wennerberg hälsar ett nytt” år! med följande. maning: För sant” och gott: och skönt" vi strida, mot: mörkret blixtra våra svärd ' och. vid”, år - bardalek vi sken. ut i nattlig > Berhhérd Bengtson” kommer med en fråga: Du unga ljusa nya år söm tager 088 1 hand, skall i öch "då skåll Jag åtminstone ej lägga. något hirider i vägen för deras lycka och äktehskäp. << Grevinnän, säde då, att de må- ste" skicka, Bort "Henrietta i en lämplig fåmilj så ätt: hon kunde föda sitt barn i lugii öch ro. Men, fortsatte grevinnan, ätt Jova hen- ne att få gifta sig med en torpa- reson, hur stilig och framstående han än är, till det ger he arrig Mitt 'samtycke.'" Det hade blivit sent 2 kvällen innan greveparet fattat" sitt .be- slut, Henrietta hade redan lagt sig. ”så greven insåg att det var bäst att vänta med att tala med henne -till' följande dag: 'Nästa dag "fick greven ett besök: och därför fick han ej tillfälle att tala meå Henrietta förrän på kvällen. Hon hade ej visat sig på hela da- gen och kom ej heller till midda- gen. Då grevinnan på eftermid- dagen” "gick upp "till. Henriettas tt. fråga hur hennes dotter mådde märkte "hon" hur dennas "utseende "var förändrey. Modern: frågade då om Henrietta rédan hade börjat känna smärtor. "Nej, 'svarade denna ”jag väntar inte mitt barn förrän om tre må- näder, : men : jag känner: mig så ledsen - och; övergiven”. Modern rådde: henne då- att gå till vila och” sova. bort bekymren. Och så skulle” de" ordna "med så'att' hon kunde” "komma långt bort och kun- de föda: barnet i tysthet. Sedan "fick; det öve lämnas: till. någon bra: familj. : stTror mamma jag skulle. kunna lämna mitt barn i andra "händer? Nej, det går jag aldrig med på, sade. Henrietta. Grevinnan "; såg att Henrietta 'sysslat med brevskrivning," vilket hon: hastigt: hade gömt när grev- innan hade: kommit” in." "Kanske j hon i alla fall visste adresser: till mannen som hon: älskade; tänkte grevinnan, och lämnade Henriet- "I tas rum fylld I med onda aningar. Det var nästan mörkt då greven gick"upp för att tala med .Hen- rietta... Emellertid. kunde han. ej finna henne. Ingen hade sett hen- ne gå ut. På bordet:låg ett brev adresserat - till: :- Mina föräldrar, och. understruket: Henrietta. Både grevinnan och Knut voro närva- rande -när greven slet upp brevet och "läste! till 'allas bestörtning: Kära ' föräldrar.” och broder. Jag: 'går nu att sona vad Knut brutit och så: får Sigrid sin. fulla hämnd. Sedan. "behöver ” ni” ej längre, blygas för mig. Knut be- höver ej heller: sörja” för .. veder- gällningen' för Sigrids öde. Skulle Sigbert Gottehalk någon gång komma-i er väg: ber jag er, att hälsa' honom; Säg vidare till. ho- nöm' att han 'har min fulla för- Iåtelse eftersom han. varken hår lockat. eller tvingat mig i olycka. Med . honom .. har jag haft mitt livs Nuvaste stunder”. . Henrietta. ” NH " (Forts.) av dir. äoet PI Paulson, Halmstad -— dos ditt. spår, en folkens vär, slå ut i alla land? Ahders Österling säger ett täck till gamla året: ”för sorger- näs rening och gIsdjens jubelmi- nut”. En, gammal dalakiocka vill också vara med och visar följan- de. ord som äro målade på dess dört: i”Tiden och vännerna flyr, det "trogna, det eviga bliver”. - En skald vars namn 'jag tyvärr Har glömt önskar: ”En framgång söm du väntat på, en lycka hem- ligt ärömd, bak nya årets moln- ridå måhända ligger gömd” samt äterigen en annan: "Hjälp till att krossa gamla lagars tavlor, och viga in en ny och bättre tid, hjälp tin att bryta sönder våldets vapen - och skänka: blodbesudlat släkte frid.” > : Vid detta årsskifte går tankar! na 50 år, tillbaka och stannar vid unidnsupplösningen mellan Sve- rige och Norge 1905. Redan som skolgosse läste jag i folkskolans läskok méd en viss entusiasm A. Andersons" dikt ”om:. Två ; sköna lahd "jag ' känner. högt upp vid” Nördens pol, och syskontycke har des med. vårandra; ej skönare du skådar, "au fästets gyllne sol, hur länge och hur vitt du än må van- dra; De asabarn: nu ligga som älvör uppå äng, så lugnt och fred- ligt vid varandras sida, och ha- vets vågor vagga de två i syskon- säng, och taket «himlavalvet. är det vida”. Väl var det att. det vi "den ti den fanns så klarsynta män att ett krig mellan brödrafolken för- hinärades. 4 M "Må " Tegnér bli sannspådd då har säger: ”Den dag ”skall gry. en gång” som Nordens ära "kröner och "enar. Asars barn på: Asars jord” » Enade "på ett nytt sätt sår soni fullt jämnställda. En tidningsnotis omtalade för några veckor:sedan den glädjan- de nyheten at) Kalmar stad äm- nar resa” ett onument till hug- fästände äv minnet över Kalmar- unionen "då drpttning Margareta år. 1397 sammankallade de tri kenas. förnämsta -män' som .upj gjorde förslag , till én förenings- akt. av innehåll; 'att de: tre rikena skulle för all framtid havå en ge- mensam konung och aldrig sönd- ras från "varandra, och. att . om ett av rikena:överfölls av krig, skulle" detta "anses gälla: även de övriga. ' Kalmarunionen ' bestod från'1389 till 1521, alltså i 132 Ar; Den"- kunde 7 bestått - ännu om drottning Margareta" "hade" efter- följts av lika viså män som hon var vis: ”kvinnasiDet hade : "varit en union att räkna med:. Sverige, Finland, Danmark; Norge och Is- jand,' och” besparat mycket, bro- derblod: som "sedamn dess har fu! Hbl PSTN RR NEN - Danniark ick : ensamt "kämpa sina. "krig" red tyskarna: "under förra seklets" mitt foch år 1864, En” del svenskå” frivilliga” reste över till Danmark där en del off: rade” "sina liv: för Dannebrogen. Men "det gick för Danmark mot Tyskland som det gick för” ”Fin- land mot Ryssland. Men nu kom vi? bort från. 50-årsminnet 1905, som 'vi kanske skullé: ordat litet mer som, Christian: "Michelsen, som - många av oss "minnas, ar statsminister i Norge då. Vid Bin | Di död år 1925 hade han testamente- rat hela sin förmögenhet 514 nmil- joner kronor till en fond varåj en del skall användas till att främja fördragsamhet mellån 'samfu .d8- klasser, nationér och raser. Ett mycket | klokt: testamente” ty ker sten. SET NI åa: .' Michelsén vår Köpmänsson från landets störste skeppsredar SE Bergen. 'i ' Norge" och på sin tid 200 "årsminne kområer. också år 1955. med, Det var nämligen är 1755 som den stora jordbävning- en i Portugal jade dess kävudstad Lissabon i ruiner och 20 å 20,000 17 ' av dess "invånare begravdes” un- der ruinerna. FTSE '50 år senare ,gjorde sig Brasi- lien i Sydamerika — som "förut | varit ett lydland under! Portugal = självständigt. "Båda dessa hän- Om inter gör det i art Helår 31, dag! + halvår 16 ;50, ;. kvartal 8: 75, månad. 3: 25 Fred>onn d. 3 | Ässenber 1084 . sa uelser iniedde en Period förfall för” Portugat rad viltet det först under de senare decen= nierna i någon mån repat sig. . Att förlora Brasilien var Inga - ” småsaker, detta land som i dag har ett invånarantal av Cirka 42 miljoner och en areal större än Amerikas Förenta Stater; oc > , Vi har också I 1955'ett tre. hundrafemtioårsminne, ' nämligen år 1605 som: samman. svurna katoliker i London för. , sökte spränga det engelska pars lamentet i luften därför att det + var protestantiskt. De misslycka-: des emellertid, ”blévo upptäckta .' och ledaren brändes &å bål." cn. Ett 40-årsminne har detta nya” år, Det var år 1915 som en tysk ubåt ” sänkte den stora engelska” båten Lusitania och med den följa 7 de .1,184 människor i, djupét, bland dem. cirka 100 :av USA:s. iersåtår, Denna: hä på stås var orsaken till att Förenta Staterna gick med i Kriget den. DS gången... + Det är 120 år "sedan Kätolska prästerskapet i Polen utfärdade påbudet att en då utkommen bok icke fick läsas därför att där stod i den att jorden var rund som ett klot. 'Det är 20 år sedan kung Fredrik. av Danmark förmäldes i Stockholm med prinsessan Ing- rid. Det är 130 år sedan vår jords | första järnväg öppnades för tra- fik i England; Först nästa år blir | det 100 år sedan Sveriges första 2 "järnväg, kom till stånd, men att - det är ett ganska tryggt och all« "Det" var. | kert . trafikmedel bevisas därav . : att på dessa 100 år har ännu icke . fullt 200 personer. omkommit ge- | nom ' tågolyckor, förra året dödades här j Sveirge nära 1,000 personer genom bil a motorcykelolyckor. . Nästa ; år kommer, med 50- årg minnet . lav jordbävningen i San Francisko då nästan hela" den stora staden ödelades, Den bygg- des fort upp igen. Medan vi nu är inne .på ämnet? jordbävningar Bå blir, det. år 1958, 50, år sedan den stora jordbävningen i Messina gå bortåt 100,000 människor omkom, . Det berättas att samma natt hå-, de", en - trupp zigenare , uppslagit « : sind tält utanför staden och dessa visste knappast om att. det hade, varit någon jordbävning den nät. ten, Det lär också stå i en” ”gam- mal zigenarsång att ”våra tält skola stå då edra palats. och stor- adex 2 ligger. 1; ruiner människorna” på » vär. osäkra, Jord- tillvaro, imänniskorna” själva kun= : na, nu: okså åstadkomn Å verk" i den, vägen såsom” då ame-' >, rikanerna släppte ned: aln. 'atom- bomb"; över den: japanska” staden Hiroshima ;; och : dödade på ett . ögonblick "242,000:5 400; 000'invånare.” : . Sign." läste en tid "därefter om : en ' man i. England som begick självmord. i förtvivlan över 'män-: niskornas "vanvett. när han' lok. - höra talas om denna händelse:": ve » Avenså läste jag "för: Du länge ' se'n: om en ö.i Söderh: vet där ' i na tycktes föra” en par radisisk "tillvaro, där var” året om och från palmernas kro- nor £öll födan'ned på människor: nå.;; Varken kläder eller varma . hus behövdes, men så en vacker 2 dag strandade ett fartyg på dess - kust, . . besättningen utgjordes”. av. folk från olika land och nu dröjde det. > inte länge förrän tyskarna | började": lära” de unga: männen krigskonstens "alla "regler. ameri- 'kanarna öppna ett varuhus” och medan endast -- bilförsäljning, fransmännen öpp na. "vinrestaurang; : spanjorerna ställde till ned tjurfäktningar, skottarna ' finansierade: "dét "hela. Meh, och det var ett äystert men: ö i Ett Hjärtligt tåck iv, än I Våxtorps ' SLKF sam samt Väx- torps kyrkliga sytörening. för. al uppvaktning till s Tacksamma pensionärer” och por" sonal på Växtorps . Alder-” domshem if ba Å i Och vad tänkte nt när ni föll utför branten? :=-- -—'Det är inget att fösta sig vid, ”YTYYYYTTYYTYTYTFYYTYYYYTYT YT TY YT YYYEYYYYTYYYYYY TY YE EF YRHA vn AKAMARAMARABDAR PIYFEILVSUTVYTIIVPVIVEFI VV IEPEYSSYTYIVFOVIVYTSYYSSVYTE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.