, enormt > . utnyttja "> KAHOLMS TIDNING. — I EYFSNTYFFTYTTEY morse mA gurkden är utan tvivel psykiawrin jen" gren inom läkekonsten som . genomgått. den mest. revolutione- "rande utvecklingen. i vår tid. Men ändå står vi bara'på tröskeln, "tt forskningsarbete återstår äldigt material måste be- innan Psykiatrin kan fullt ut sina 'möj ligheter att jäktade' nutidsmänniskör till er armoni,' .' framhåller Paul Reiter i Köpenhamn när han och ett vi arbetas inför sin :60-årsdag sitter i förhörs- "sta såsom. -Äntervjuoffer. > sl när den” själsliga. läkekönsten förts när- mare ;vardagens” liv” öch "problem, men det itnebär: inte ”att 'mari' skall + fela: helt -å | färstan det ofta -ci- ten H tm grunden är "mindre psy- "kol " betonarisdr Reiter "som Vv Skandinaviens ' främsta ktoriteter" på ormrådet, «1, "t.7 + Begröppet: psykopat. har: folk i "fått; alldeles , om. bakio- ' modefluga. Och” det ks en rad. sinnestillstånd, jälva: verket: hör. shemma i ”kelj andra 'gruppér:..än dé. verkliga bsykopaternas, Psykopat är en per- son med allvarlig brist i karaktä- "ren, en. iska, söm i dj överläkare : ån ätt vid seklets börjanha v va, « rit: utprägläd sjukhuspsykiatri tevolutionerad Tru alla. nya upptäckter och. fan-" tastiskar f) framsteg på medicinens Verkligå innebörden: N ev ordet Psykopat har allmän- heten fått alldeles om bakfoten, framhåller" en av Skandinaviens mest framstå k i "| Många förhastade köp” av träktorer inom jordbruket "STOCKHOLM. Het Den omtänksamhet & och ”försik. tighet, som av ålder ansetts prägla svenska . odalmän, tycks! i många fall vara som bortblåst när. det gäl- ler inköpen av jordbr CEVINNORNA bakom makten - Oktober 1953. Premiärminister - + Winston Churchill talar till de 4.000 delegater och funktionärer från. hela England som samlats främst traktorer. En jordbrukare iska auktoriteter," överläkare Poul Reiter : i Köpenhamn, som in- tervjuats inför sin 60-årsdag. Han noterar att psykiatrin ge- nomgått e. fullständigt revolu- tionerande utveckling under: en mansålder, - men ' tillägger att | "ännu" står vi bara på trös-. keln. ker grundval, som tål att. bygga vi- däre på. Och vi har sluppit: ”dår- hiusmentaliteten”. Den försvann re- dån under. förra "generationen, Ett lädjande tecken är också att uhga läkare: :omedelbart . efter” exanien med brinnande intresse ägnar sig ät psykiatrin, som dm od eller mindre : betraktades bara som it ..— Kan inte psykiatrins nya place- ring i högsätet "medföra risk att , | psykiatern får litet för höga tankar om sig själv?! "ox I Jo, riskerna är Ayvärr. stora, medger dr Reiter, men vår uppgift kär att' lära oss själva och andra att våra toleranta, och det bör ju rim- ligen utgöra en hämsko även på vår " de och avgörande grad saknar själs- lig 'balaris. Själva ordet psykopat är .-olyckligt valt och: hästan orimligt. C Helweg har : skapat "en -bättre. definition; :nämligen karak- .-färlologisk vanskapthet. en - går "mellan ”hälsa och sjukdom är ofta svårt -att av- "göra, och särskilt svårt är det inom Psykiatrin. Var finns den idealis- ka andliga hälsan? Det skulle vara oni och dsviklig ”sinnesbalans "Äinder alla livets påfrestningar: Men så iitötörber > värld - och mäta be- egen 'hypokondri. Vi kan vara gla- da över att'vi i varje fall hittills har lyckats hjälpa så många med- människor över svåra kriser — och det har i stor utsträckning skett med hjälp av s. k. gruppterapi. Män- Jniskor med svårigheter till anpass- ning i samhället har fått lära sig att. tycka om och samarbeta med andra, Och det är ju detta ' mål vi själva också ständigt måste ha för ögonen, ' Att tycka om, hjälpa och samarbeta med 'de medmänniskor, som” med-.'en teknisk term kallas påtienter ... I : Jens |” Söndergaard. : [Butiksbicräde = gBibppet ” andlig hälsa efter ”social” na åftstock — = och därvidlag tillämpar nog påykiaferna en vidare marginal, än. tvad” Folk i allmäntiet '; gör, Sär- kulle det & accepte- je ariationer i personligheten? Det skulle 1 vara en dödtråkig inrätt- im "ingen: vettig människa igta efter. ' Det finns vad vi "kallar E0l med näturnödvändighet måste ståji: : motsatsförhållande till vad gom älses "normalt" — annars vo- |; gå genier, . Deras bristande lans är det pris de får betala, Det är yttårligt sällsynt att: genier är Narjnohiska människor, Men Beet- Fov nå | och Schumanns , olyckliga bliv vid din, aa -- STOCKHOLM -: ” Pristävlingarna ” har . blivit allt ligare inom detaljhandeln. Nä- ringslivets . d, :som äg. med tio—femton hektar åker, som tor för maximalt 9,000 kr, faller ofta i farstun för en talför försäl- jare och pungar gladeligen ut med 15,000 riksdaler för en större" och ”finare” pjäs. Och eftersom trak- torn mestadels drar med sig ytter- ligare redskap springer investerin- gen "upp till kanske 20,000 kr eller lg eftertankens kranka blekhet, men då är. det: så dags. Vederbörande måste under- stundom ' 'renskrapa ;alla sina till gångar, ' däribland skogen, för” att reda ut härvan, Har han köpt nma- skinen på avbetalning kan' verkligt allvarliga - situationer.; han kan: bli tvingad att avhända sig också djur, d. v. s. produktions- medel, för att klara avbetalningar- na, Maskinkonsulenterna känner till det där men får oftast inte tillfälle att ingripa i, tid, summerar lant- mästare Stig Karlberg i | Jord och skog. : . Jordbrukets maskinlånstönd är förträfflig, men därifrån kan Jån lämnas endast ' till maskiner för gemensam användning, något. som ofta är svårt att åstadkomma även om det vore förnuftigast ur ekono- misk synpunkt, Ändra därför låne- bestämmelserna! Vad som vidare behövs | är. en vidgad upply Eg; e- gott kunde klara sig med en trak-|- uppstå och |. IM till konservativa Ppar- tieis årskongress, Den store leda- ren förefaller trots sin ålder vara '1 högsta form, De fö ds ligen inte något gott parti" i så motto som hon inte "förde med sig någon betydande hemgift will det nya boet. Men det visade sig » snart att Winston gift sig med en " . såväl rejäl och resolut som fö, stående och klok kvinna. Redan” "under äk sk myndiga åtbörderna, de fyndiga . ordvändningarna, de än godmo- första år sat- tes hennes duglighet På prov för :- : Churchill. hade helt nyligen blivit i »"diga, än förint äö n, de - effektfulla konstpauserna; allt är. med. : Men - så . plötsligt , händer . något. Konstpausen blir för lång,- » blir ; till ett oavsiktligt ' avbrott. on ”,Talaren har irrat bort sig i ma- nuskriptet. Lite bedjande ser hän, " sig om, söker någon med blicken, - + Inte "med en' min förråder frå . Clementine sin ängslan. ' Med en "för oss andra ohörbar teatervisk= ' "" ning och ett de : Je- "hand ring. och representationsplikterna dröjde självfallet inte, : På den tiden lär Churchill un knappast ha behövt någon" sufflös under sina anföranden. Men hans "makas intresse ' för pölitiken "do- 7. ;kumenterade sig dock tidigt, Man kan föreställa sig' att det då och” : .då förekom livliga meni : ten mellan man .och hus ende leder hon Winston. tillbaka ; "på rätt spår i anförandet.- Som "en moder till sonen som kommer av 'sig under . deklamationen på” H : skolavslåtningen; Di kunde” ju « alltihop när vi gick hemifrån! : - Brisen är sÖverstånder,. "Man : "anar. 'den ”tacksamhetens tanke - "som vårt århundrades obestrid- : ligen störste statsman skänker sin - hans fasta stöd och trofasta vän - i över 45 år, kn - träffande mekaniseringens . ekono- miska konsekvenser. När. man in- ”Betech att Churchill ' skulle : träffa tin rättade maskink garna tänkte man sig säkerligen att konsulenterna i större utsträckning än vad som blivit fallet skulle ägna sig åt just ekonomisk rådgivning. I stället har de i alltför stor omfatt- ning belastats med elementär ma- skinundervisning, och resultatet har blivit att de i allmänhet aldrig får tid att besöka andra jordbrukare än dem som direkt kallar på dem. Fråga är emellertid om 'det inte är ännu viktigare att de börjar besöka just de jordbrukare.- som : aldrig kommer sig för med 'att kalla. dem kutera igenom dessa" gårdars” mi k blem 'för”att klargöra nat frågan uppmärksamhet, "tycks mena att de «an ha vissa risker: 4 vilka maskinköp som kan försvaras ur ekonomisk synpunkt; fe den objektivitet vid lä upplysningar om olika varor, som man hår rätt att påräkna från han- delns sida, kan komma ati åsido- sättas, ja, det kar till och med hän- da att detaljhandeln börjar riskera allmänhetens förtroende. Vad 'är det för en tävlingstyp. som i dylika fall åsyftas? Frågan ställs av Köpmannen, som bjuder på följande. beskrivning: Det. är den sävlingstyp där bu- tiksfolket engageras med lockel ärv. Kan man på den: sätta den nedvärderade stämpeln ”onur- P därför att de var säregna «ch intd kunde socialt anpassas? Zz Det är, säger dr Reiter, srätt- ist och missvisande att dra upp on skarp: gräns mellan psykopater och feké- psykopater. I 'de allra flesta fall: rör det sig om neuroser — ett tillstånd som i hög grad orsakas av vår) tids "alltför: jäktade utveckling, y fingest och fruktan inför en uvsä- ker! mörgondag, av massor problem döm staplas ovanpå varandra tiljs mädhniskan en vacker dag inte orkar bära mera och bryter samman, un- der. den. verkliga eller inbillade bör- dan "Många patienter' kan lämna den! psykiatriska avdelningen efter a en dag — inte fullt återställda, men hjälpta ur depressionens grepp — men! för de flesta krävs mera långvarig wård. ” Bård och pressande” 0 2 uppgift : jo Upbyktaternas uppgift är, hård och pressande « och det är omöjligt för 2n -énda n. att behärska hela det evorma, ” material, "som "erbjudes av odern” psykiatrisk forskning. Mer på något annat medicinskt om- råde krävs, här samarbete mellan vecialister av olika se — experter arnpsykiatri, psykoterapi, psy- Pisa vudersökningsteknik 0. 8. v. pr av- medlemmarna t ”teamet ghöver inte” vära ” psykiatriker” alls > huvudsaken är att de har förmår 3 till :friktionsfritt samarbete och gun för -.sin uppgift. Och. in- trésget. bland” unga medicinska stu- "därande är” otunitligt mycket större I/dag”än för nägra årtionden sedan. "22 Och hur långt har man egent- ligen" kommit? . me Trots alla framsteg står vi ha- få vid: början, Vi har lyckats Iylia er; flik" av förlåten till det stora och okända. Banbrytare var Freud, rom alltför ofta har blivit missförstådd och - misstolkad, mer, ännu vet vi alltför litet.” Vå. tröst är att de kun- skaper vi faktiskt ou har är en sä= avi Då ' trak dni; i dag uppgår. till « en knapp timme :per att alltför: många felköp gjorts. För att förhindra att utvecklingen" yt- terligare snedvrids måste alla vägar prövas: en förändring av lånebe- stämmelsernå; ' som direkt medför att konsulenterna fi ligheter till rådgivning isati av I arbete 1 tär mask: d. om utlandsresor, reservoarpennor, nylonstrumpor, skjortor och myc- ket annat. 1 sådana fall kommer ett helt ovidkommande element in i försäljningsaroetet. Risken är nog att der objektiva bedömandet av va- ran skjuts i bakgrunden till för- mån för den hägrande resan, strumpurna eller vad' det nu kan vara, Att på sådant sätt söka på- verka försäljarens roll av sakkun- nig och opartisk rådgivare till kunderna är uppenbarligen lila betänkligt. ur konsumenternas som visning ' till ekonomisk rådgivning på. maskin- området samt därutöver ekonomisk upplysning genom "Press, . brosehy- rer, möten etc, . H vt sor G Sverige världstrea | som förbrukare av. tidningspapper Värld ktionen av: tidni sy kt. Näringsli opinionsnämnd har rätt i sin kri- tiska bedömning a av dylika tenden- ser: Men även ur en mera allmän- synpunkt kan mon konstatera att köpmännen har anledning till ef- tertanke när det gäller sådan här reklam. Vad bör en vettig reklam epantligen syfta till? Den bör sikta till upplysning om:. varan, dess Cgenskaper, dess kvalitet, dess an- och i-förek all dest pris, Der är klart att man i tävlingsreklam . också kan rytama in sådana element — men det . väsentliga - och vad som där drar är dock någonting helt annat, nämligen . en för sammanhanget ganska ovidkommande lockelse om resor till exempelvis Rom och 'Pa- ris, om sommarstugor eller premie- obligationer, nylonstrumpor eller andra ting. ' Vi tror att reklamen i stort sett har - händerna fulla av uppgifter imed ut. upplysa, informera och ar- gumentera kring det, som skall säl- jag, Även om man inte vill komma med ett kategoriskt utdömande av pristävlingen som reklamform så ar man å andrs sidan absolut in- gen anledning att ge den något | slags generellt godkännande och förord. RR Annonsera...” papper satte nytt rekord 1953 med 9,560,000 ton eller fyra procent me- ra än året förui och 21 procent me- ra än det sista rekordåret före kri- get, 1937, USA var 1953 liksom ti- till sig, att de gjorde sig tid att dis- | traktor och dag är det uppenbart!” så att detta överförs från blivande hustru mitt under brin- Bande. -valkampanj.: När han .1908 : : ställde upp. som: kandidat, i val kretsen : Dundi han en ; : dag för den , 23-åriga” , Miss” Clementine Hozier;.'. dotter” till översten, Sir Henry” Hozier ” och på - mödernet tillhörande” en : "släkt med t.o.m; äldre adelsanor : frän” Churcbills' egen. En av Cle > meniines' förfäder,.” lord Ogilvie, "hade nämligen ” utnämnts till Kertig "redan 1639 medan generalen John Cturchill - inte : blev hertig" ' Marlborough förrän 63 år: senare. Det blev kärlek vid förstå ögon=" | kastet.: Churchill", som redan” i ”Bera r varit er av den engelska”. ; :: "karlar hade tidigare betraktat d ne ned” kritiska blickar, iiona "han" sökte 'något mer. Hos . Ulementine Hozier fann? han "det, 2. kombination, av skönhet. och 7. 4 innlligens. Hon uppskattade hans inteosiva uppvaktning, Churchills" då amerikanska moder som var be- Fant med 'Clementines föräldrar . glade: partiet och bröllopet - Fb eviember året därpå. -<. ert GOTT PARTI: ”&x > Kyrkan. St Margaret's. i Wertminster var fullsatt och hela Yntria Street utanför var svart ' 3awg > folk, "Clementine var egent-- hustru, ' den kvinna som varit. : > att vädras utanför den inre. kret . "sen - I de kan det sägas vara >. "aecietetens. "mest eftersökta. .ung- 2 manskåren att han förlorade va let.:Han fann: sig 'sålunda utanför väl” hänt + : 3; tampas ”också . med ' Churchills Del blev ett bröllop man talade : "" moder, lady Randolph Churchill, Chartwell, Chequers, 10 Dowz=s mormor, g ' Airlie hade varit en liberal: suj "Porter, och i hemmet hade dot- ”terdottern insupit många liberala tankar, Hon hyste:'en viss. miss ”tro mot den konservativa” Troys "> Politiken och var intresserad 4 av Tefo hemmet ' har :- Clementine : aldrig -: tillåtit eventuella ' meningsmot- sättningar mellan sig och maken! "Winston Churchill har som kant haft ett odelat framgångs- . . rikt "liv. Han .'har ”lidit många? politiska .. motgångar och”. änt = i Asquits' rege- .: r. Men hur mycket man ” Clementine och Winston Churchill är förenade” wekligt ltenskap. " och I fru” Clömentins ; Chartwell i Westerham i Ken " Här får hon tillfälle att inte bara "vara värdinna" utan" också maka och "mor, Fem barn har hon fött." « Tre - : stycken kom "under / äkten=: skapets sex första år, Diana 1909, + Randolph 1911: ; och "Sarah 1914 Ännu en flicka' föddes 1918, Ma rigoid” Frances, - -mér ; hon. dog presenférades "7 bj muntrande vid: hans "sida. Hon har « också medverkat i hans: val: "dee. Själv kunde ;han emellerti inte” "delta ” någon ” "större ; sträckning då han” kort id. röstningen " måste”: genomgå” "blind > Clen gav sig djärvt in i striden men de churchillska' aktierna stod.:den " underhuset för första gången se: . varit så att fru Clementines lugn” och sans lagt'sordin på makens - ofta ”Uppbrusande lynnighet. Hon har varit motpolen som komplet- . terat och ” gjort äktenskapet till, rika tvåmanslag, Ibland har det att hon haft att: ning Street, Hyde' Park Gate, av ' alla 'de egna hemmen . och offici-;: ella residensen föredrar både «. lunginf följde "fru ' Churchill. holm och ;' Nobelféstei ev . franska: Under, kriget" del u Churchill energiskt i ”krigsan=. > oa strängningarna. Hon gjord » jander i | radion, och. det hå Oxa ST ; lats. brittiska imperieorden, try har: siälvfallet inga av tatörsmakornas eller de: mätressernas. möjlighet oli gen: hålla tillbaka det - gått på Sorbonne” "och talar fran. ska avsevärt mycket. bättre : " Winston,” som aldrig lyckats, oci förmodligen ' heller ? aldrig " an strängt sig över. KS P. -— - Ett. ganska uppseen- digare-. den : största hk t med hela 57 procent av världskon- sumtionen, . därefter kom i nu nämnd ordning Storbritannien, Ja- pan och Frankrike, s Den största producenten var Ka- nada, som: levererade 54 procent, medan USA levererade 10 procent. och Finland, Norge och Sverige till- sammans också 10 procent. Bland de nordiska länderna låg Finland i led= ningen med 448,000 ton följt av Sve- rige, 338,000 ton och Norge, 162, 0 ten. I jämförelse med 1937 har den finländska produktionen stigit "med 7 procent, den svenska med 19 pro- cent och den norska med 15 procent, Tidningspapperskonsumtionen der inbyggare var lögst i USA, som förbrukade 34,2 kg per person och år, Nummer två blev Kanada med 21,9 kg och tre Sverige med 18,3 kg. De övriga nordiska länderna låg mycket lägre — Danmark 12,7 kg, Finland 11,1, Island 65 och Norge 8,9 kg. - Cirkulati av . dagstid per 1,000 - inbyggare var högst i FN: i ien med 615 har ut-, . ot mellan , Vatikanen och en av Spaniens högsta prelater, kardinalen Pedro Segura, är- ' kebiskop i ' Sevilla, vilken av den: Heliga Stolen fått order att draga sig tillbaka från sitt ämbete och inträda i kloster, Det ' var biskopen i Guadix," "Rafael Alvarez Lara, som fick på sin lott att överbringa detta > hårda budskap till Sevilla-pre- : . laten, Denne lär först ha svarat, att han icke tänkte ställa sig av februari i år, då i Sevilla: ett flygblad spriddes ut, som av myn- stämplades som ”upproriskt”. Flyg- bladet innehöll visså mycket ger nomskinliga antydningar" om "den |. konflikt, som länge härskat mellan kardinal Segura och general Franco rörande bl. a. Francos socialpoli- tik, . Flygbladet ledde omedelbart till att ett flertal mer. eller mindre öppna kamp, som han sedan länge fört mot general Franco och den spanska kyrkans: por: litik. " Denna kamp tillspetsades i slutet digheter ' och ' allmänheten ' genast ste. Roms befallning till ättel. se utan . ämnade stanna och : fortsätta i sitt ämbete som han innehaft sedan 1937. Det lär emellertid icke råda något tvi- " vel om att kardinal Segura vid | närmare eftertanke kommer att: lyda. Den Heliga 'Faderns or-" till rades, , bl, a. en mycket -förmögen grevinna Blanca . Ibarra, ägarinna bladet ' emmanerat, Detta' hände omkring den 20' februari. Ett par dagar " tidigare : hade . apostoliske nuntien: i Madrid, Ildebrando "An- il det tryckeri,- från vilket.flyg- begivit sig der ' och därmed erkii sitt » nederlag i den halvt om halvt 109. Lägst låg Afganistan, Laos och Liberia med .en tidning per 1,900. FN:s statistiska årsbok, som in- dessa 'uppgifter, upplyser Stor Nummer två blev Sverige med 490 exemplar och "nummer fyra Island med 439. Av de andra nordiska län- derna låg Norge högst med 396; där- efter kom Danmark 381 och Finland med 269, Siffran för Färöarna var vidare, att Sverige 1952 hade 160 dagliga - tidningar, : Danmark 131, Norge 96, Finland 64 och Island 5. FN:s publikationer erhålles hos C. E, Fritzes hovbokhandel, Freds- gatan 2 Stockholm, : : till Sevilla och kardinal Segura, vilken vid detta tillfälle torde ha bekänt sig som flygbladets upphovsman och 'för- fattare. Mötet melian Antoicetto och Segura slutade. rhed att den senare vid en högtidlig ceremoni i stadens domkyrka officiellt underkastade sig den Heliga Stolens beslut, Men samtidigt tog han tillfället i akt att inför, den: fromma menigheten i kyrkan hålla ett tal, -som öppet lkritiserade vissa sidor av den span- träffat. med ”Iska statens kyrkopolitik. Kritiken riktade: sig främst mot den ”Brist på i"fåsthet”,: som / vissa ledände ”Ispanska personligheter och de span- ska kyrkomyndigheterna enligt Se- tolk: för” iden spanska ”öndikal mens sociala : intressen och' krav. Brugarola 7 framhöll: med "största eftertryck, att det med hänsyn” till syndikatens (å. v..s. de spanska bundens) - kristna" grundins. guras ing ' gt gent-' emot de protestantiska prästerna i landet. För” kardinal Segura utgör "|nämligen protestantismen i Spanien en av huvudfaktorerna mot den ka- tolska tron och måste därför oefter- givligt bekämpas även av de världs- liga myndigheterna. - Detta 'Seguras : anförande i Se- villakatedralen ” blev tydligen ”tu- van ' som stjälpte” lasset”. -' Vatika- nen,' som till följd av det" år 1953 ingångna konkordatet med Spanien är skyldig” att stödja "Francos ”poli- tik, ansåg sig, tvingad "att: ta” till hårdhandskarna mot: Segura, med följd att. denne. anmodades lämna sitt ämbete och gå. i" kloster, som vi ovan meddelat; " Bakom ställning, icke finge råda något tvie. vel: om” deras intima sa righet . med kyrkan, 4. Detta nya spanska "förbund mel- lan :. »syndikalism " kommer. icke | överraskande utan betecknar' ett logiskt led i utveck= lingen: För- bägge" parterna, utgör kommunismeri: den enda” verkligt . farliga fienden, som de bägge måste bekämpa, öch bägge ser de i géne-, ral. Francos regim sitt germensam=" äldre generation av kyrkopolitiker, ” vilken länge -framhärdade” [: en: skeptisk: eller rent fientlig -inställ+ , ning: både .mot Francos, sociala re= . framskymtar även "en annan kon- fliktanledning. General Franco" har under den' senaste tiden på ett allt tydligare sätt visat; att hån efter- strävar en | social jordreform" och ett: starkare ' stöd :åt de' fackliga syndikaten mot-- den" starkt : ka- ägarearistokratin. Tidigare har' den spanska kyrkan i största utsträck- ning slagit vakt om ”aristokratins intressen, men härutinnan har på sistone:- (sedan: > konkordatets ' till- komst) en påfallande omsvängning ägt rum, Dehna kyrkliga: nyorien- tering i Spanien kom nyligen klart till uttryck, då jesuitpatern Martin Brugarola framträdde i den gamla katolska kungastaden Segovia och |. i ett offentligt tal gjorde. sig till och ' reaktionära jord-]|- formsträvanden och inot den span= ska syndikalismen. Men uppenbar= även. i Spanien, då 'en 'reaktionär i klersi kan trotsa och:sabotera den framåtskridandets :/ skrå nå 4 "att en skulle föra en blomstrande änka" till: brudpalleri i en liten ”landsortskyr= ka.; Just som brudparef mellan led ; av. Föster "skred tram mot den 'vän= . tände ”prästen slock? ide det elek- - triska ljuset Allmän förvirring och: fnissnirg. Den unge” mannen." stod ” sillrådig. Men. så hördes bakom, ho- £ "ford och Glasgow. och har tillde= = ligen. är den, tid 'nu för alltid förbli '- och katolicism > - ma? "stöd och" starka” fäste "i i ISA I sociala . rättvisans i och. det. £ociala et 4 AMD NUTIEFETYETEIY VV TY YT. . annonsorgon i södra” Holland. :A NYSETTT EA Maa um ms mk MMA AMMAR MAA MM AADAS BARA BARA AAA PAAN PAN A on rn Rn ARA Rn kn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.