- reYyrt EVEN FATT reT TEPE TYv Y N | YTrYYY TY EYYYYYYVSIYTTET SE YTEYYYYV TFA vv "YT » Måndagen den 21 arg 4958. 00 0 en idealisk: reklamfigur för liv-|och lyxvaror för sitt och sin fa- dr , Vär fen ”tej försäkringar, herrskjortor, sport- | miljs samt hovets behov medan han | sig att uppskatta kakaon, inte minst av bröderna. Cloetta 1873 i Malmö härskare kejsar Karl V, att en enda "Södemne': Dom = Gino ej - månd. > ekipering och portvin. Han, för-| under enklare Så låtit | ur synpunkt, I åtskilliga startade fabriken och därmed öpp- i kopp choklad var tillräckligt för att)” f: ttigdom" vid svält ever i so Koapphändigt d fr ån a tjänar i genomsintt 30 kr. i tm | sy om rövade kyrkoskrudar till klä | av Englands afrikanska kolonier är] nades' vårt land för aztekernas ur- |ge en soldat krafter till en n hel Idee | är” också kan ON gräns. Han fe" 3 | St00 En + men när hän poserar.” der' åt de sin. sålunda kakaoodling numera en av | gamla 'njutningsmedel, Ur närings- | marsch, ++ +P ock okunnig, obildad "och staten - sina, berättar Sveriges ] inte .. kapabel '. att - bemöta di Rh beklädnads-, och fat Före ' Columb — L a . bemöt len | I den italienska dferkrigsrepu- vn Kirurgpolikliniken kord' en | larförbunds tidskrift i ett nal tid var kakaoträdet okänt för alla |" bliken finns. inga kyrkoskotter o, .. ” Ro Sr rdrö man för — 'modenhurmmer. - .. |utom” aztekerna i Mexiko; sedan inga allmänna avgifter 'till' kyr: . lades ordenili std NE ba a | Sina inköp jät han göra i i Eng-|dess har trädet emigrerat över At- kan. Kyrkan äger visserligen sto= erskan gnodde allt vad'hon var|[länd, ' Hamburg, .' Braunschweig, lanten och idag kommer över hälf. dc rikedomar, men dessa har un= j «värd med borsten. I en andhämt- Nörnberg och ' Augsburg, men han|ten av världens kakagproduktion best a äg Ärtiondena starkt - ningspaus frågade hon: "| införskrev också yrkesfolk från ut-|från Afrika, republikanerna Staten de och. .— Hur känns det'farbror landet, särskilt skräddare.' Ävenså Kakaoträdet är ett märkligt träd. der den katolska: ky ka Nå TN - -— Jo tack, nu börjar: ja omtalas en ryss, Mickel Skinnbere-| Det är' ständigt grönskande, blom=Å=" 3.7 = TA till fall och 'endast vå ans öken fat. kunde öra Söna Häderbuskar. Det är också ek ländeT De gamla gästgivaregårdarna bart med 'sig från a ni maste specerihan- i SM han föste ut kalven ur rum- den berörda prästen - om "denne ” a SN . å senare år fått "uppleva -något|del anade ju inte 'pigan, och. hen- | met, det finns en" ästgt v sina 'församlingsmedlemmar > [Ena or äm bene 2 som RR AR av 'en renässans i' dessa turismens |nes häpnad var stor och uppriktig. Bärdar, där ne 2 Fänigivarer inte förmår insamla tillräckliga, i 3 : ÅN me- TT och rumsbristens tider! Det ligger — Men, sa Lasse och antog en be- | stek, Och ' å j dj gåvor för att kunna leva på "dem, ” : ra dämpad och klädde sig sam det) riklig nederbörd. Redan när trädet nå. > 3, anlog stek. så: har jag beslutat att] Prästen . : - y ; - a - > - [Något sympatiskt i tanken ”att bara |kymrad min, dom här hönorna tål-'| håll; j äs måste”. också svara" för... : anstod en äldre soignerad gentle-|är sex år gammalt kan. man börja fö å , alla... mej 'med en -reskalv!. Nu tar | kyrkans och d va & . . LA - NR ör en kört "stund få återgå tilllde bestämt inte vid orde; 3 är å gö le 3 yr och de prästerliga bygg- : . . man på hans tid, En uppgift i hans skörda, men full avkasining lämnar Bamila' tiders färdeliv med. skjuts [protmt. Dom dog alla tre! han kommer hit - bädda mänad. star, | - nadernas : underhåll. Kollekterna > Vicepresidenten för General klädkåmmarräkenskaper för 1558 |det inte förrän efter tio å tolv år. hållning, med sr och de” nä passat på att vrida | Då rd it:igen nästa månadstur. ger bara lite avkastning, Koms + Electric ' Company,” det "största | om en enda detalj” i hans garderob | Frukterna på om gurkor eg "och I dmed|näcken av demt > . ken ska tå på bordet 4 och ste- | munerna: beviljar inga bidrag, - amerikanska" bolaget i den elek-' |] berättar: . | och", hänger i. korta, tjocka skaft!) brasor i öppna spisar och husmans- "> Plocka nu. hi i den lode di Pa re et; annars tar | Villkoret för statens hjälp är att -triska - industrin; mister Chester. - I denna ingick” då en fanettbrun från trädets grenar eller direkt från | rost och så Digan; som fick springa = oh 2 RE Nge] och; stek ade och: t eipet Dir I det berörda' kyrkosamfundet inte : ”H, Lang, har vid en pressk | (brunviolett) - skjol fodrad där de ger'intryck av attlyt och vittja hönsredena, då någon adren h: J 1 Få Rvfokt ber som: ta attan ep ofame fs; har egen förmögenhet . ller 405) : ; rens demonstrerat för sina förvå- ined ? mårdskinn > och' belagd. med| vara: fastsatta "på konstgjord :väg:l. Hörinodad gäst anlän der”, li all: beg Jag" vill ha hönsstek län oh b ” der tillbaka: i fam” |" komst: av förmögenhet, vilket ' | bårder och kedjor av guld samt tilll Inne i frukten, inbäddade i' er saf- . : vi griper gu, kvinna! han ”b en aka" Samma | : vanligen - är. fallet "i .Syditaliens s derverk "isom -inom : kort" lämnar. | kjorteln hörande tröja : och 'hosor, | tig fruktmassa, ligger de åtråvärda jag kommer. åhäg en gammal. . Gästgivarens”piga : försökte” göra väg : a dit. den” för enl" talrika kyrkliga" kommuner," Den bolagets fabriker och-skall stå tjl | de 'senare så kallade' pluderhosor, | bönorna. - save ti lig gästgivaregård, I vars när- om, . experimentet,' dock ', utan" att Nästa fick. > högsta + understödssumman : som a d. v. s. till knäna räckande b het jag bodde en tid;under. upp: iiyckas krama” ur "hönsen ett 'enda ästa gång fic Starke Lässe sin | "staten enligt lagen" kan ' bevilja a allmänhetens tjänst. Mister Lejg Mu yxor, | Man" skördar" trädet två gånger växtåren. Det, var én. stor: trä i favoriträtt. "Och." gästgivaren i-X. tr - u visade bl av en ny sorts värntre, vertikalt " uppslitsade i hela sin|om året. ,Frukterna plocka s a | 228: klickade sedan, aldrig med kalvstek uppgår 20,000 lire per" kom="- 5 j till ett 5. k.' övertog genom hand och "de 'som' sitter" SAT proper ”Ipå edeln.' De I mun; resp. kyrka; Si fö streck” ” det tunnare födfetrslås ner med länga bambukäppa | Stärke? sses "älsklingsrätt ”var P s . | kring 1,400-kronor pr j "kostnaderna "skulle "bli större än ' Eftersom nya frukter ständigt Kom ör, Gästgivare litet kalvstek," och han ålade gästgivarn - skop. utan inkomst av : kyrklig '; j för de nuvarande allmänt anlitade mer till måste mar mellan skörde-] sm. givaren .var; en trygg, lite gång: på gång att ha denna rätt till Tär ar e fö örsummar förmögenhet kan få högst 800,000 Nn rt s 2 h den: å an 3 a ” H TT rädara ”ilfälls" att Dinna hem | där bä «ränna, äl er ! - r = — -' Kteatutshandlaren spökade |nella resultat som 5 önskvärt. vore. har förvisso tagits: rå lärar. ess H a . . ” - - : so Är läget , svårt inom lä med. de; sista kommunikatioserna |, "Pigan höll: på att däna: och igen. detta nu Arbårad tiga fackområden så . är det|ter över fackforskningens och äm. - på. nätterna, förutsalt, att. de tror = Nästa höna, röt Lasse, och så - emellertid ' Stärke' "Lasse" på|helt enkelt bmöjligt inom den pe- aesdidaktikens utveckling. Visa vi . och ned 18. 25, Dagens n namn: BENGT : Solen" går upp. klockan: 6.16 > Morgöndagens nämn. s OR vt Solen går: upp. klockan 6.13 och ned 18.27, GENERALMAJOREN POSERAR Den ' 68-årige .pensionerade en- gevske. : generalmajoren Ronald har slagit sig på ett fören ätt- ling av en gammal krigarsläkt ganska överraskande yrke — han har . blivit : fotomodell, Med. sitt Bltvargsansikte och sina buskiga ögonbryn har han visat. sig vara "Rätt: nummer » Konung Christian X brökaGs : ofta" göra segelturer med :gene- ralkonsul Adolph och ringde' en ' dag upp dennes kontor, ... od '; Flickan 1: växeln! meddelade | "att generalkonsuln var utgån- gen" men” frågade, vem - -hon skulle hälsa ifrån, : tian! vi Flickan i växeln: nummer? Kungen: = — Der ti onde, -— vilket ! | 1 Gustaåv. V åsa var. ”modekung” och | STOCKHOLM. DN - Gustaf Vasa skildras ju i allmän- het som :en ovanligt sparsam herre, men . sedan; han kommit på grön . kvist ekonomiskt ville han inte vara sämre än andra potentater utan lät anställa. stort : praktuppbåd kring kungliga .- ceremonier för: att, som det sagts, låta majestätet inför sina undersåtars : ögon framstå såsom landets vördnadsbjudande central- gestalt. Och "så kom "det sig att kung Gösta "blev storimportör av textil- . Kungen: — Från kung Chris- LAN | Iysvaruimportör : mor. Frukten hänger på ett kort : Det Berättas att: när. engelsmän nen på 1500-talet kapade ett spanskt fartyg med kakaolast från Mexiko fann de smaken av de ”orostade bö- norna 'så avskyvärd att de "vräkte hela lasten i havet. Sedan "dess har både' britterna och andra folk lärt 2, vs Kakaoträdet .— 5. ständigt grönskände — här's stora ovala tas stora råvaruförrå som de övriga I blad. och små sk : skaft från stammen eller grenarna, 8 skära eller” gula" blom- svensk hamn, forslas kakao; ckarna bl. a. vidare till Ljungsbro i Östergö upper- 1 T.-h, Sedan lasten lcssats i ötland, där de lagras i i Cloet-" punkt är r kakaon ett av det bästa na ” knappast hade anledning att eftertrakta,: ty den . choklad . som man ännu vid mitten av 1800-talet kunde prestera skulle i dag . anses oätbar, Den "första. Ychokla ndustrin i modern mening i vårt land var den vi har, Kakaobönorna innehåller nämligen fett, stärkelse och äggvita |" till 80 procent, varav över hälften är fett, Redan Mexikos spanske er- övrare Hernån Cortéz var på det klara med denna egenskap hos ka- kaon' och han skrev hem till sin 1 landets "södra "delar, koncentre- . rat sin" propagande på att; vinna na. "ska argumenteringen. ; N :> Katolska präster, i: Synnechet sållara, som lever” bland byborna i den efterblivna Södern, här ins "gen "Du är en arbetare 3 som vi. Du ” exploateras av påven och de rika. - Håll troheten till" dina -försam- ” lingsbor”? — så heter det i täliga broschyrer . och dablad tbildning..De har varken , kunskaper som "motsva= Tar t ex, en svensk studentexa= "men eller'ens sådina' som: real= skoleelever äger. Deras kunskas som öses ut'över byprästerna. Samti förses det 1 ska partiets funktionärer och an. hängare i dessa fattiga syditalien- ska provinser, möd lämpliga text- utdrag'ur bibeln och andra kätol- ska ' skrifter. Hundratals ' väl ut- > bildade kommunistiska agitatorer "reser: omkring i. Syditalien och "de vet mera om katolsk religion än de enkla prästerna, Landsorts- Prästerna har under propaganda- kampanjen visat stor 'mottaglig- het för den..kommunistiska Ppro- Ppagandan. Det händer för första gången sedan många århundraden . tillbaka att'den strängt discipli- ”nerade katolska kyrkans : fasta" srepp om sina tjänlares själar och Politiska åskådningar börjar loss- na. Den kommunistiska. aktivite- eldningsmetoderna. Fördelen med. den elektriska eldningen är att elementen kan inställas på en viss "temperatur som ' automatiskt reg= ” leras. Elementen avstänges auto- matiskt när den önskade tempe-. raturen uppnåtts och sätter i gång lika automatiskt då temperaturen. faller i rummet. Er: anrian häpi.. nadsväckande: nyhet: från Generall Electric: var en” elektrisk "klocka som icke" bör: anslutas tll ledrin- .gen utan går iall evighet och med en felmarginal på bara 8 sekunder pr år, med hjälp av kortvågsim- pulser - som & tgår från centrala närmaste feri' åren; Den mest be- undrade ”nyhetén "var "emellertid" General :Electrics' : lysande vägg- menterat: en” 2 väggbeklädnad > som ' påföres väggarna "Likt tapeter eller Färgen kan fritt väljas. Vid in- träde i rummet.lyser taket auto- matiskt upp och ger en belysning som är lika behagligt och jämnt - man lämhar rummet, men mister UNESCOS GENERALDIREKTÖR i ISTOCKHOLM, ; För; förata : gången "till. Stockholm : och: . Sverige. : har omt tropade å yckta betalningsmedel. : För ;10 klarade. han sig | ' —, Nej, ser "män: på, utropa lt fyller en Nneocos generaldirektör dr Luther. bönor:fick man en, kanin; för: 100 en : han. Har inte min'reskälv krång- ställer. .sinå > kanske svåraste och konsulenter, VR är a erg 'Hs Evans (ovan) anlänt. edan : - slav eller'en hustru, Men,det”gäll- "den ”Skämtsamme” håndels- lat sig ur buren och korämit:hit in! |hårdaste krav på läraren, Ty utan juppgi! kli oa : 4 juli 1953 blev Unescos virldschef ; t "de att se,wpp med 'bönornas: kvalis Att den en pedagogisk förnyelse och ratio- otillräckligt - ” "har dr Evans hunnit besöka hälften 'av de till organisationen anslutna 12 länderna. Han hoppås att före nista jär slut ha hunnit besöka samtliga. / Unescos budget ;har, meddelas dr. Evans, ökat med:15, procent, sedan I Sövjet och en rad andra, tänder: på: 4 Asta tiden. anslutit. 80, kanske -hellteé'? som: en oljefärg. - i pärlbosättning. AA Men Erik gillade I inte . sin pappas smak ' > Erik XIV, som var en stor kläd- snobb, orienterade sig från det av fadern omtyckta tyska herrmodet till det västeuropeiska, närmast det spanska, : med .dess : stramare snitt. På ett porträtt av honom från 1560 bär ; han” till en trång tröja med korta. skört uppstoppade och run- dade "byxor av guldbroderat rött tyg och över axlarna den svarta spanska kappan, ärmlös, kort och styv och mycket olik den föregåen- de tidens långa mantlar. Med tiden skulle Erik emellertid utveckla sig till ett än värre modelejon; troligen har denna hans inriktning grund- lagts redan i unga år eftersom fa- dern"visade sig mån om hans ut- seende, vilket framgår av .ett brev av denne 1554: : :”Käre Son. Vi sända dig” så myc- ket .brandgult blommerat sammet som du kan låta göra dig kjortel, tröja och hose underkläder av, och när. du - vill låta Oss förstå vad skinn du vill ha till kjortelfoder så skall du ock det bekomma? > ; : Till sin kröning bar Erik en lång mantel ' av violbrun sammet med hermelinskrage och bräm, översål- nor . av 'unsguld och stora pärlor samt pälsbräm om halsen med fik "Klockorna i Palais : des Sports "ve -Tillstållningarna 1: Palais des Sports i Paris brukar dra ut på ti- den och 'et.'händer att ivriga idrottsentusiaster missar dé sista kvällsbussarna. resp. tågen. Hädan- efter skall emellertid samtliga" kloe- kor i Palais des' Sports'visa fel tid, så har den snälla och omtänksamma på ”sportpalotsets klockor, vt Prenwinerera Ng styrelsen befallt; Klockorna ställes i perioderna då och då se om trädet och plocka av'efterskörden!'1'all- mänhet får man ett 30-tal frukter per träd och år, vilket innebär cirka 2 kg torkade bönor. , De skördade .kakaofrukterna. får ligga några dagar, varefter skalen slås sönder och man skiljer, frukt- massan "från fröna. Fruktmassan tillvaratas och kommer till 'använd- ning för ' beredning . av 'likörer, fruktgelé etc., men dessa produkter saknar helt kakaons karakteristiska smak; som bara finns hos bönorna. Dessa samlas i stora fermenterings- | . kistor där de täcks med gröna blad och får ligga för jäsning under en veckas tid. Vid jäsni ölmosig 'gubbe .i' sextioårsåldern. Han sålde öl och vin och starkare varor också, fast det fick gå i smyg. Samt ,snålade. ihop. en. nätt. förmö genhet med: tiden, :Det var. alltid bra hästar till: skjutshållet 'på den gästgivaregården, men med maten var det knalt, En. handelsresande, som gick under benämningen Star- ke Lasse, hereste på den tiden byg- den.: Lasse” hade en väldig kropps- hydda och. en strålande aptit, Där- för. var han alltid i dispyt med gästgivaren om matsedeln var gång han, kom dit, . » En "regnig och ruskig höstkväll, kom. Starke "Lasse kuskande fram till X. gästgivaregård med sina ba- dödas frönas groförmåga och deras bittra smak försvinner till stor del. Sedan jäsni , torkas stanta : koffi - och , skulle över natta, Han. var: hungrig.:som.. en varg : och 'gick direkt ut i köket bönorna i solen och packas i i | säckar för export till köparländerna, '.. Kakaon förnäm ligt. a '- näringsmedel Den internationella handeln med kakao "är av:stor omfattning och går till export.': Omkring: 650,000 ton kakao byter sålunda årligen ägare. jade bli tillgänglig för gemene man. | Tidigare var nämligen kakaon ge= nom sitt höga pris förbehållen "en ganrka - begränsad överklass. Det var emellertid ett njutningsmedel |]. Kakdobönan "var: aztek inest praktiskt taget allt som produceras] : bara omkring 80 år sedan den bör-|' z höndr att'värpa." där till gästgivaremor ock pigorna,” » Lasse röt så: det” dånade hu set och "undrade;" om. han kunde få en rejäl kalvstek . eller';' ett stycke larmimkött ; till" 'aftonvard. Men :värdinnan neg: ödmjukt:" och ”atide för stunden inte ; fläsk. ;och: potatis: men "låt potateriia ”värå, ha ett halvtjog” stekta. ägg i stället, hands,' då han kom på” ina van- liga "turer. Men: ständigt "klickade det ' och "Lasse beslöt att hämnas. En . 'gång, . när : Lasse > sent en kväll kom sin månadstur till gäst- giveriet i X., hade han förutom de vanliga " resgrejorna även' en stor trälåda med sig i:-skjutsen,. vilken han själv. och kusken bar in på ett när allt var klart, köket. och sporde ting, Han åt: vad.som: bjöds och gick sedan: och; lade sig, "Det. var en särdeles stormig .och mörk natt, och vinden suckade Coch tjöt i de givaregård visste "alla, och: det. hör- fortbildningén och: stelnar i i: formerna | STOCKHOLM. en Det ser ut som om den svenska lärarkåren håller på att petzificer ras! :Varnande ord har sagts t gare i lutning till. fö . Per omfå med nöd och näppe "konsten. att skriva, räkna enkla ' tal och läsa mässan på latin, De- ras utbildning utgår -endast på ' att då skall kunna sköta guds= tjänsten och kärna till. de vikti gaste ' kanoniska och påvliga bes sluten, Därför är Don Camillo söder: om Neapel varken själa= sörjare. eller rådgivare för sina församlingsmedlemmar, Han är en okunnig lantbo utrustad 'med förmågan att' mala fram latinska böner: och förrätta rituella hand - » . Söderns Don Camillo lever vid svältgränsen. Han är" ofta fattis , gare än de fattigaste i församlin= i gen, Och. detta betyder "åtskilligt ' i dessa trakter, där genomsnitts inkomsten pr familj inte är högre lire;”d.v. 3. 5,600 kronor, pr År. "Nu är det emellertid så att syd« "italiefiska bykyrkor” visserligen " får sina resp. 1,400' kronor. pr år, ' men de har ofta tre och fyra el- ler än fer präster i samma kyrs ka." Många: syditalienska präster "måste" således leva, på trånatliga kommer: docent ' Jan : Agrell i Upp- sala möéd verkliga knockoutslag, - igen brännande problem, kravet på bättre utbildade lärare blir ett slag i tomma, luften om det inte kom- pletterag med kravet på att: dessa bättre ;.utbildade lärare. också får möjlighet att vidmakthålla och vi- dareutveckla sina . kunskaper och färd: framhåller han i ett ut- de nästan till. på gamla gi gårdar för resten. Men här hade en gång för. . många "herrans år sen en kreaturshandlare blivit mördad och rånad 'en”natt, och" sedan dess hade 'man hört besynnerliga ljud er. från det rum; där" mordet" rsig- gått, -OcH nu: bar. det sig så, att .; jgästgivarn och hans hustru för till- fället tvingats” aptera just spi k- rummet till sängkammare,: Gäst- givarefar vaknade mitt i natten av en tid. "Men då. blovi på allvar. sis : . -— Kom, sade han "och grep en av pigornä T' ärmen' 'och drog hen- ne med ut till "hönsgården. ett «Ta hit en höna, kommende- de Lasse, och” pigan vågade” inte annat än lyda; - Lasse tog emot Köhan och :hål- Hände : det "vilt" kacklande ' djuret mellan sina stora händer sade han: 1 Titta här nu hur man får lata så. klämde han, till ett tag man och '— plupp,” plupp; låg upprepade. han, experimentet 'och fick ytterligare två, ägg. "Även en väckte - sin hustru.” När de” med andan i halsen lyssnat en stund reste sig håret på deras' huvuden vid ett förfärligt böl, som 'skar genom märg och ben. Och : när talande i Tidning för Sveriges läro- verk; Och han fortsätter: : Det" &venska skolväsendet tillförs fortlöpande ett stort antal nya. lä- rare med färskt kunskapsstoff, men dessa lärare skall sedan: undervisa i trettiofem —fyrtio år: med . dessa samma; kunskaper :som bas. Och inte bara detta: de skall också fost- ra eleverna :och' handleda dem på grundval av. den psykologisk-peda= när det gäller fortbildningen — nu i : Lärarnas fortbildning är ett höge- |. ; de 6,000 katolska präster sina bes. " fattningar i de: fattigaste :kyrko= kommunerna, De har övergått till att förtjäna uppehället som till-, fälliga : gruv-' eller : skördearbeta- re. Söder om. Neapel finns nu= mera 3,200: katolska - kyrkor. som inte har: några präster. .Som ex« "empel i kan - nämnas att 1 stiftet" . Agrigent finns 539 katolska kyr- kor, men endast 393 tjänstgöran- ' "de präster, | - Allt fler är de kätolska präster "som inte nöjer: sig .med 'att inta en, neutral eller vänlig inställ / ning. mot, kommunisterna.. Hun= "... dratals katolska. präster : deltar aktivt i den kommunistiska pro= .. emellertid mycket snabbt, om möj- ligt - snabbare än lärarnas ämnes- kunskaper, Resultatet; blir, om intet hejdar processen, att läraren själv i sin gärning stelnar i rutin, blir dern och alltså i sin undervis- n : med : de ' händer rev eld på en fosforsticka stod en rödbrokig gestalt med utspärrade klövar - och . svans 'mitt på golvet och "gav. upp det ena bölet efter det andrat...: "Det tvåstämmiga skrik, som' nu skår. genom ' kammarens "mörker från gästgivareparet, väckte hela huset, Drängen och pigorna "kom rusande halvnakna; men -' när de fick' se figuren med klövarna 'och svansen, blev. det en hastig reträtt. kans präster i' de av kommunis= : nalisering kan. vi aldrig fylla den nya skolan med. det Kunskapamös ning och elevbehandling att konservera redan passerade ut- vecklingsstadier och på så sätt in- direkt och heit ofrivilligt bidra till att fördröja samhällsuitvecklingen. : -Den ' ovan skisserade bilden är tyvärr ingen vrångbild. Visserligen fortbildar, sig mårga lärare, men dessa är ändå alltför. få. Deh fort- bildning, som förekommer, är hel- ler inte tillräckligt effektivt organi- serad och ger därför inte så ratio- nehåll som. skulle göra det möjligt. att ev. nå längre än hittills. fråga - om elevernas daning. Vi låter hela den existerande lä- kåren fortsätta att undervisa och allt mer föråldrade kunskaper och - synsätt 'utan att egentligen göra nå= got allvarligt försök att reparera de. brister, : som : uppkommer... : Le - En del initiativ av privat natur. : arenan; med ett Hus i handen och tredje togs, ner "och I des att tvångsvärpa” i "händerna på Lasse, » tet, för ”falskmuntert” förekom, ". ,.resandén: haft ett halvt dussin ägg: ett isk äleend på. Vippar- na ene ra fint dagogisk-psykologiska "och didak- tiska delen av deras verksambet. Ändå är det just på detta område som" vår i omdaning stadda skola Ser du, gästgivare,' fortsatte han, för t ex. folkskollärare; och pre statligt håll” ger man 'bidrag till pedagogdagar och utsänder' ämnes- .än omkring: 80—100 : kronor per ee .men hotade sydliga provinserna, . siga. och FR a - fostra på basis av sina med tiden - - dar . 2 v NEYTFEFESEYTEYTTTV TN KABA, SAPA KAD MA. NYTTVEFTTFFSFYTTYVE" Vela Lang tyckte, att det "innebär ;åt-' | lad av 454 kronor och med tio pär- |, TTR - ERE soda a on örat Men nu blev gö ett de i rum- |gogiska ..och : fe nilietna för och de påve . ] lor i i varje och därtill en vit silver- blev känd för turopberna är. det | mer: ängslig: ju met, och när han lyssnat en stund, | som deras egen utbildning givit. med 'hjälp av energiska åtgärder so Ich I med 128 stickade kro- a fick + han", svetten i pannan" och | En ” sådan 'skolning föråldras ålervå herraväldet över . kyr= NEEESEPRPESTNTINN rYyFYFT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.