ent | Co Tördagen den. 21-maj 1055- > gar och trädgårdstäppor. CM lagt. beslag på en del holkar, - värå ganska skygga "fåglar + kunna"de ofta'visa sig mycket let för! att utvälja någon mera . Närmaste intill - boningshuset.: alltid, ”näpen, sirlig. och. graci- " ordna ”med sitt ganska enkla : Som ..tursvar fick båten: ligga ". första [flygresa uti- vida värl - vegetationen, ' har "lövsångaren Lr . 7: EXKEOLMS TIDNING > v För LAHOLMS TID d ungt s ne . : Vid denna tid på året är det ganska livligt inom fågelvärl- den ute i skog och mark, i ha- De "flesta av våra flyttfåglar ha ju återvänt" från sin vintervis- telse;och göra sig påminta ge- nom 'sin sång: eller sin mer el- ler ;: mindre iögonenfallande fjäderdräkt. =. earn " Härute +» vid:- Skummeslövs- strand finnes ju ej ett så rikt småfågelbestånd som, bland eskogsbygdens. lövängar men det är dock ganska varierande, och étt flertal: arter ha blivit liksom hemmastadda i och med bebyggelsen. '' Den svart-vita flugshapparen t. ex, tycks va- . ra -allestädes närvarande ; var- helstjen fågelholk står till för- fogarde,, Han lyger vackert majsolen- där han sitter. på en björkgren-:; och . klipper med vingarha 'och bugar:och bockar som ' en riktig lakej:: Men "den - lille krabaten har ett. flyktigt temperament .. ty. ..han flaxar och :' flyger ' nästan i ett från det .: en : aträdet till det andra, Plötsligt kan han kåsta sig ut i) luften från en trädgten och khipa någön .kringflygandé' in- :sekt för att lika hastigt åter- , vända till: samma plats. , Vid . denna” fågels : ankomst i. löv- sprickningstiden har ju vanli- gen tagoxar” och, andra mesar och: det händer. då, ofta att. det |. blir 'veritabla. slagsmål mellan de olika: fåglarna, .5 oc ct p :Rödstjärten «är .även. en får Belj:' gom. tycker--om. att. häcka i holkår;" och ett 'och'annat"par brukar, vanligen. ha sitt tillhåll | här." Ehuru: de ä sällskapliga och orädda; I'stäl- avsides: belägen. fågelholk. taga der ofta.i' besittning en av" de, här..I år blev det till och: med ett: par. dagar tidigare, och den |: 6 april sågs hon, spatsera' om- kring”" över ' trädgårdslanden, vippande. med stjärten ..som ös. Nu är det tid för henne' att rede, .Det kan' hon. görmma näs- "tan var som helst; 'i'en vedhög; undef' en'takpanna, i. ett sten: röse eller -en-dikeskant-ute på markerna, -. vanligen . dock ”att det har ett skyddstak över sig. - Härom året. hade-ett ärlepar byggt sitt bo under baktoften av en”gammal gisten' båt;”som | låg uppdragen " på' stranden. den;.: ar ker . ' Borta "i" trädgården "i en unggran.” sitter just nu. denna majmörgon en . liten . näpen rödhake och" prövar sina röst- .résurser. 'Han lever intensivt upp. sitt förehavande, och hans skälvande, .dallrande. drill är väl en;kärlekens höga visa för sin maka borta:vid boet: en jubelhymn - kanhända även" till våren och den, nya dagen. Ifall det kan sägas om en fågel att hån är. nyfiken så är det för visso . rödhaken,..Varhelst : man är '. sysselsatt i trädgården så nog. alltid . har man den lillé gynnaren. inom räckhåll, ' Gi- vetvis är det främet olika slags småkr. som fånga hans in- fresser när de Vid jordbearbet- ningén ” komma 'upp i Ljuset: Kvickt. : hoppar -han: fram..oc kniper sitt byte för att lika snabbt dra sig tillbaka, under något skyddande, buskage, där han ostörd kan”Småka på jär kerheten. Slår man sig ner på en trädgårdsbänk för en stund kommer <rödhaken - som 2 beställning : och .gör: en'Ssä 5 skap, : Kanske sätter han sig P - armstödet '. av" en annan träd; gårdsmöbel, . vrider på huvudet "en 'smula och tittar nyfiket På en med .sina djupa, mörka ö- gon liksom. ville-han riktigt tå reda på vad man har för sig. : I motsäts tillrödhaken, som ju merendels .rör.: sig på: mar” ken eller bland den lägre busk- "sitt tillhåll i träden utom för- stås vid”sitt bo, som lägges På ”marken:-'I- björkarnas: nyss ut: NING äv EMIL ANDERSSON, slagna lövverk fu. - i ständig vecker ina M honom i et att söka efter allehanda småkryp. Mi- nutiöst synar han nästan varje lilla -blad även underifrån. Han ir vår flitigaste sångare, och hans milt flöjtande ton kan ljuda ” försommardagen lång, inte'minst i regnväder. « Sitt lilla övertäckta bo göm- mes mycket väl ; en grästuva. Strör man ut en handfull höns fjädrar, helst vita, någon tidig morgon är han snart framme för att snappa, till sig några. Ägg och 'ungar skall förstås ligga - som på - fjäderbolster, mjukt och varmt och gott! Men hur omsorgsfullt den lille sångaren än gömmer sitt näste händer det alltför ofta att nå- gon kringstrykande: katt, en i- gelkott: --kanske eller en "liten vessla letar rätt på detsamma. De på 'morgonen,. runt :boplat- sen kringspridda ' hönsfjädrar- na: tala - sitt tysta språk om nattens tragedi, '. C- co oc - Trädgårdssångaren; som ' ju tillhör samma familj. som före- gående,' . häckar även: härute.l: Hans. ' klara, ' kraftiga: stämma klingar . underbart -:en :'tidig sommarmorgon, Då sitter han vanligen , inne i grenverket av någon lummig. björkkröna,:och mån hår all möda 1 världen att spåra upp honom. Det" ganska enkla, tunna: nästet : med sina 4-6: vitgrå;: brunfläckiga : ägg lägges i' någon tät buske fram .,.Bofinken är kanske den. all- männäste av. våra småfåglar och. välbekant "för alla, . Det särdeles konstrika.-:boet: byggés av honom; ensam. Ligger det i en grenklyka-av:. någon björk har: det "utvändigt: : klätts av björknäver.' Har' det 'sih' plats såsonr ofta' är fallet långt ute n överhängande :furugren' är: ytterbeklädnaden av något |: mörkare materia som - ett... skydd : Men skator ha ju skarpa ögon, |. n | och: ekorrar ha. "|så går, det” sor blir oftäst tillspillögivet.. : allt, detta upptäckt. i gott:omi Och det går; boet "”iHämplingen är, ju också en fågel; som. gömmer sitt :bo syn- nerligt + väl även om han' inte som bofinken lärt: sig konsten att; camouflera detsamma; ” En- buskar, ifall de äro riktigt tä- ta, vill han helst ha för sitt.re- de," och "där trycker: han myc- ket - hårt . över: sina fem ägg. Förra" sommaren lade en hämp linghona' sitt 'bo i en liten ung- gran, ett tiotal meter från bo- ningshuset... och : alldeles: invid en gångstig, men: hon låg lugnt kvar hur ofta man än de där förbi. " passera- " Steglitsen: är ju en av” våra ståtligaste. : småfåglar. och :det kvar + på. landbacken tills .fem | vår. därför med: nöje,: man för- utvuxna”” ärleungar gjorde sin ra sommaren. en majdag över- räskades av att se ett par gö-|” ra sig hemmastadda' här.: Boet lades i (en gammal väderbiten |: fura långt ute på en tät. gren och var väl -skyddat för insyn. Invändigt - var det fodrat av växtull och spindelväv och gar- nerades - runt. . omkring - med gröna stjälkar," plockade från kantväxten Nepeta, som plan- térats : utmed: en. trädgårds- gång: Om en vecka började ho- nan ruva "på sina dyrgripar; fem blåvita, mörkfläckiga ägg. Men så en. dag kunde man se från, marken att det. vackra boet rivits sönder; :'Nu fingo väl de 'stackars hemlösa fåg- lärna, ifall de överlevde'kata- strofen, se sig. om efter en an- nan . boplats och. börja bygga på nytt. oa ; Ibland händer det att man träffar på järnsparven, en knubbig, - brunfläckig = fågel, som i-sitt beteende har något gärdsmyggslikt över sig. 'Han tillhör . egentligen fjällskogar och. bergstrakter. men ' före- kommer, ehuru sparsamt även i de sydvästra delarna av vårt land. Härute är det merendels under. flyttningarna vår och höst, som han visar sig i små flockar. Under senare åren har ett och annat par synts till är ven under sommartiden. i i En dag strax före sistlidna julhelgen gick jag ut på tomt- området, att leta. upp en pas- sande julgran. Snart fanns en, som var lämplig, och blev ned- huggen. Grenverket' nertill var särdeles tätväxt . och - måste kvistas av, och då kom. ett d- tet fågelbo fram i ljuset: Det rasfaptprbäkparerre Skummeslövsstrånd, var bastant byggt och gömde på fyra, mörkt bladgröna ägg, som ännu voro oskadda fastän de legat där sedan: förra som- maren. . Ett järnsparvbo utan all tvekan! on Granen stod ej särdeles av- sides, och det var egendomligt att de små sommargästerna så väl förmått dölja sin närva- ro, Men så är det ju med mån- ga fåglar. De kunna lägga si- na bon kanske alldeleg intill husknuten; i en prydnadsbus- ke, en ' blomsterrabatt eller bland - vildvinet, som slingrar sig - uppåt gavelväggen, och det kan endast vara av en till- fällighet att vi påträffar dem. Ofta... är det: först sedan ung- arna kommit till världen och det- blir liksom en slagg daga- lång . skyttertrafik . med mat- skaffningsbestyr.. mellan 'bo och yttervärld, som föräldrar- na ej längre kunna kvarhålla Knappast något har väl se- dan urminni es tider så j grund och botten fängslat 'männi- skorna som väder och vind, dåliga år och ”oår”. Det är ej heller. så underligt; ty männi- skornas väl och ve berodde på vad jorden gav och att de ha- de föda till sina djur. Blev vä- derleken och äårsväxten dålig led . -både människor och djur och, ibland blev det verkliga svält. och nödår som satte dju- Pa spår i människornas livsfö- ring. n- SM ,Trots- sina fel och brister får man emellertid säga, att människan är en envis varel- se, "som aldrig vill ge upp i kampen för tillvaron. "Genom dikningar, bättre gödsling och jordförbättringar av olika slag samt ej minst den ökade meka- niseringen av jordbruket kan emellertid. en bonde av i dag bättre gardera sig mot olämp- lig - väderlek än hang kollega kunde i äldre tider. Men detta endast till en del. Naturen är sin hemlighet. SN > delvis från slut få "komma in' vid regementets musikkår. , :. stas ov? — Är han musikalisk? "> v— Ja ge de vet. ja inte men han "är för dummer till jord- brukare och liksom lite bakom så jag har tänkt att det kan- ske ' skulle, gå bra: för. honom ändå 'i livet om han finge en lur. å ”tuda” joel usage I ' En löjtnant gör en englands tripp och blir anvigad gin sov- hytt; men"- går, strax till' bå- tens' kapten -'och säger att han absolut :inte' vill. dela.sovhytt med "major Andersson, . ,. + löjtnanten anse som en ära "att få dela hytt med 'en major..." 2 — Ja, men, svarar, löjtnan- ten,: -är' en kvinna som är major. i” Frälsningsarmén. "oc: '' Båtsman ';”Lögnström” be- rättar för en av. sina rotebön- der" om sin" senaste färd med ett... av ; flottans krigsfartyg: På, Biscayabugten . fick vi så- dan storm att alla ankarna' på våra. kavajknappar: blåste bort, båten : krängde - så'den tög in vatten genom” skorstenen ' och vi måste kar, on An AG ». Stor-Olas dräng. har varit grannbyn. och hämtat' en; ung> stut som .hans husbonde: köpt på . en" äuktion;' möter” så" en trupp beväringar med en - ral i teten; som säg +: Varför håller : i repet, på”: brörsdin? "Är rädd « har - skall”"springa:ein En löjtnant som: hade. gift sig.4 med. en” mycket. förmögen änka möter en 'dag' en kollega som. gratulerar :och-. samtidigt tillfogar. Jag förstår dig, så- som" sanna" fosterlandsförsva- rare ' måste vi-sälja: våra liv dyrt. use set ok RN DS En nykläckt .rekryt. möter på kaserngården en major som han: räcker handen; och . vill hälsa. - Majoren bestört: -— Vad gör ni människa, vet ni inte att i det militära hälsar man med honnör. «oc > — Ja men i dag är jag kom- menderad till handräckning, - - > Vid en förläggning stod-en del nyinkallade uppställda och löjtnanten fråga sin pluton om det "var någon som hade mer än ' vanlig - folkskolebildning. En man steg fram och sade sig ha: genomgått: folkhögskola; han blev antecknad härför. Så kom frågan om det var någon mer som: hade sådan :'skolbild- ning? , Då kom ett: svar Från andra flygeln! ..ti i nos -—"'Ja, ”söster” min också! ' En. beväring hade” fått. upp: draget .- sörja . för truppens tvätt "men anförtrodde ”Mast- huggskålle” 'sitt bekymmer var han skulle få klädstreck- ifrån. Denne svarade: ooo — De ä la små bekymmer. lelle pajk. när det finnes vär derstreck i alla riktningar. : . En nyinryckt beväring blev vid. framkomsten till skjutöv- ningen av:en korpral tillfrågad om han hade patronerna. med Big? ARN RE a prrro tra maunar pek AR rar pie ns En. bonde” frågar musikfan- junkaren om inte hans son kän" — Varför! inte? Det kan väl bära upp röken i hin-, : o HL [YGL ee - från militärlivet, et: av förra seklet i— Nej; blev svaret, det fin- nes . bara tre i sockna och. de är så långt jag vet, hemma sina gårdar. ' vol :En- beväring : beklagar sig för fanjunkaren över att 'klä- derna : han . fått är för stora. Svaret ' blir att med foster- landskärlek och mod i barmen kan ' vapenrocken uppfyllas, — Ja, men" varmed skall jag då uppfylla byxorna?.3 cr: - En gammal stamsoldat som avancerat. . till" korpral förkla- rar” kommandoordens betydel- se i följtnde ordalag: När jag så kommenderar. halt så ”sa” i sätta den foten ni har på jor- den. bredvid den som. ni har: i Löjtnanten "till 58 Karlson: su DuUu är väl familjens svar- ta får: ., sand j '— Nej det brukar mor säga att min bror är. "6 ol o0.o.. > — Och vad har han valt för levnadsbana? " : at ” 15 Han är löjtnant, 7.750 . En beväring kommer in på kompaniexpeditionen , -för : att begära "> permission : hälsande ”gomörn”. och nickar. 'Kapte- nen blev arg och ryter: ut i- gen och kom in och hälsa så- som : det anstår en krigsman, il Beväringen' gjorde så kom in för "andra ” gången : och '"sa: ”tack för i jåns”, :: E :t:En'; beväring anmälde. : en -] morgon... att : han "inte kväde följa. ”med- på” den ansträngan- de. fältmarsch 'som. skulle” hål- las samma: dag ty han trodde sig:ha' fått bråck. sea = När skulle ni ha fått det? — Troligtvis i går när jag lyftå aåvlöningen för 14 dar, 17 öre om dagen. vv oc os .”Beväringen hade fått en uni- formsrock . med ' för långa är- mar. .ävenså". för långa byxor. Så en dag säger löjtnanten: "Var : har. ni händerna :— Löjtnant; ” mina händer har jag | inte ' sett sedan jag kom hit, io0' 0 .+— Stå i giv akt när jag ta lar till ert... - "— Jag står i g nant, det är bara byxorna som står lediga, ' . vv | På utryckningsdagen säger sergeanten = till: sin avdelning att om någon har. förlorat nå-' got undér.' sin ezercistid så skall det anmälas nu. Då upp- låter en beväring sin mun och säger sig ha förlorat förstån- det. '-. Sergeanten svarar, att det - gäller - bara sådana ting som : man : hade med sig när man. kom hit, Kaptenen ger sitt-- kompani några goda all- männa. råd bland annat det att efter . en ansträngande marsch eller övning då man blivit varm och svettig får man inte omedelbart därefter hoppa i sjön och taga sig ett. bad, utan vänta tills hjärtverksamheten blir normal. Dagen därpå till- frågar 'han en av beväringar- na -om han hade i minne vad kaptenen hade sagt i går? :' ".— Jo, efter en ansträngan- de marsch skall man inte ge- nast hoppa i sjön, utan vänta tills hjärtat har stannat. : Korpralen . pluggar. med sin ; vo even a orsak sr tr RK | hela' försommaren och på mid-' "| massorna. 'Bra gröda ' dé året, :I skall man göra halt och front, ' En rapsodi om väder och årsväxt i södra Halland| hård att kämpa emot och aka- Vad . hjälpte, som t, ex. i fjol, att jorden fick sin ans och gödsling i god tid, att utsädet kom i jorden när så skulle ske, att alla rensnings- och andra arbeten verkställdes när de skulle och att allt artade sig väl, när regnet efter midsom- mar praktiskt taget öste ner dag efter dag i bortåt tre må- nader, Under såd. - > ” MM dorna kunna bli svåra nog.lår mn öCf doo 4 sina bästa 1918 och året därpå 1919 blev det god fröda, och brödkort och allt tvång försvann. (Var för ha ofta krigsår och år med dålig gröda sällskap?) de tidigaste vårarna und. detta seklet, Redan i slutet av ma? förhål-| bl d Kriget slutade som bekant "År 1920 hade vi relativt. god skörd och 1921 hade vi en av landen står människan makt- lös, då kan hon intet göra trots all maskinell utrustning, Men sedan urminnes tider finns det rotat hos varje bonde et: bättre lycka nästa år. I år är det ”nästa år”. Nu är det vå- rens väderlek som är ogynn- sam, Och - hela landets jord- brukarbefolkning går i dessa dagar och väntar på en vår, som ser ut att bli så sen, att flera odlingar .ej kunna full- följas. Men vem vet, det kan kanske arta sig bättre än man tror. -— En person i orten. har gjort diverse anteckningar om väderlek och skörd under de senaste fyrtio åren och bland dessa . ha vi roat oss med att göra följande stickplock:' Vi. börjar . med 1914, som alltid får vara ett basår, . Det var en tidig vår det året och en varm och härlig sommar med flödande solsken från morgon. till kväll. ”Torkan var emellertid besvärande och vår- säden blev så kort att den ej gick -" att kärva utan skörden fick ske med slåtter. Många av de, som nu passerat de femtio åren' minns säkerligen de re- kordheta ' juli” och" augustida- garna, då överhettade hjärnor ordnade till" ett världskrig .ne- re i Europa, «eye et Året 1915 var ej bra ur bon- desynpunkt, .: Fröstigt ; på vå- ren och en. het och torr som- mar.”Året därpå, 1916, var ett. regnår. "Det regnade Väldigt sommardagen var det . verkligt hög flod i Lagan.' Vid. g mla vackra Kärsefors' gick vattnet helt över den högsta delen av stenbarriären och Philip Holm- ströms :laxbrygga åkte i'väg med .de skummande vatten- men något svår att få mogen. :Vårarna 1917 och 1918 voro torra och frostiga, Båda som- rrärna blevo heta och jorden ropade efter regn. Och regnet kom på sensommaren och hös- ten o. förstörde en stör del av den : lilla "grödan gsomsfanns. Ransonerna'. på våra brödkört blevo mindre och mindre! Dyf- tid rådde' och "både mänriskör och djur -svalt;, Till julen 1917 delade ..; folkhushållningskom- missionen = ut”ett- hekto kaffe pr person. Grosshandlare. K.; J. Svensson i . Veinge 'skickade-i väg. en massa" järnvägsvagnar med ljung, som. han köpte upp. Det skulle bli föda åt 'svältan- de regementshästar, "påstods det.” . Folket ; i”, städerna" fick mest ". äta kålrötter,, potatisen räckte '- aldrig till. . Knappast något elektriskt ljus, ingen fo- togen, inga stearinljus, ont om karbid "och lampor. : Spanska sjukan härjade svårt. ' Måriga göra om man ensam på ka- serngården möter översten, så - och så säga Gud bevare över- sten ifall denne är så vänlig att ' han "säger, -god dag min gosse. Dagen därpå . mötte verkligen en av mannarna ö- versten men minnet svek. ho- nom vad han skulle göra utan tog till det han trodde vara mest rätt och sa: God dag min gosse! te da En ' fransk general hade i första världskriget blivit så' il- la tilltygad av tyskarna att han förlorat en arm, ett ben och -. ett öga, men det gick ju att ersätta med träarm, trä- ben och emaljöga. Generalen gjorde några år efteråt en re- sa till USA och tog in på ett botell där vaktmästaren var neger. "När generalen skulle lägga sig på kvällen I han negern att hjälpa sig, först fog de så av armen, benet och sist ut ögat; däref- ter. sa generalen, nu' skall vi bara ta av huvud också, Detta blev för ' mycket för vår skräckslagne neger, han rusar tilla.- trupp, : vad man har att! ra rågfälten det året, Råg Maj månads första 'del mycket och varm sommar och en vac- det blev mycket frost i frukt- blomni Deci en em, i början av maj. Boklöv 1 maj. För 1936 har av någon anledning inga anteckningar gjorts men vi få anta att det varit en vår även det året. -— 1937 tidig vår efter en mild vinter. den 1 maj. God gröda under å- ret. 1938 Varm sommar — bra gröda. 1939: I likhet med före sål gående år god grön men be- kymmer för stort spann överskott. (Man anade ej vad som komma skulle)). . ' 1940 . första krigsvintern? Stark köld, dålig övervintring hos böstsäden. och "rök" de vack- höggs i Laholmstrakten redan den 14 juli och inbärgning skedde den 19. Havreskörden var igång den 21 juli, "1922 gick rågen i ax de sista dagarna i maj. Skörden blev sen. Rågskörden fick mång städes groddskador. 1923 hade vi en sen vår, Rågens axgång skedde i början av juni, Råg- skörden började ej förrän den 13 augusti, God skörd, Som- maren 1924 var även sen ef- ter en lång och sträng vinter, Skörden medelmåttig, ' 1925 kunde vi notera en tidig vår med rågax den 15 maj, Senare hälften av juli 28—30 grader i skuggan, Tidig och bra skörd. Även 1926 var det gan- ska tidig vår med boklöv i slu- tet av april. Kastanjerna i Trädgårdsgatan. hade ljus” den' 21 maj. Gott skördeår,. - 1927 hade vi en mycket mild vinter med litet snö. Det oak- tat blev våren mycket kall och sen, Den 8—9 maj, då en del buskar « börjat grönska, -kom det snö som låg ett par dagar. Under nätterna ' stark frost. Den "allmänna lövsprickningen inträffade 15 —20 maj, ”Bet- gallringen kunde ej påbörjas förrän ». omkring den 19 junk, Riklig : höskörd, bra stråsäd, dålig. fruktskörd. — 1928 all- män - potatissättning' omkring den 20 april, Allmän lövsprick- ning” 3—6 'maj. ' Ganska bra skörd, År, 1929 var dot en sträng "vinter; Mycket snö och isblock i Kattegatt ända tiil mitten av mars, Den 1 maj snö och hagel; Allmän lövsprick- ning 15 maj. : Skörden" medel- god. 1930 en ovanligt mild vin- ter, Bok, kastanj:.åch . björk lövades de sista dagarna .j'ap- ril, Solig och "varm 1. maj,: Vär- sådden färdig 4—5 maj, .. Maj varm och vacker, juni likaså och även första delen av Juli. Groddskador ' på rågen, ; 1931 svår - snöstorm ,. i, början av mars. Ypperligt före under fjorton dagar. Vårbruket; ej i- gång den 1 maj. Maj månad vacker med /'ofnväxlande 'regn och "värme." Allmän ' lövsprick- ning '10—15 mäj. Allmär 'bad- dag pingstdagen den 24 maj. Kastanj blommade 23 maj. Vårsäden skadad av lång vär- me och torkperiod på somma- ren, . 1932 var ett normalår. Vintern hade varit mycket mild men vårfrosten var envis. JÄven 1933 var det en blid vinter. Träden ' lövades första dagarna i maj och den mesta sådden blev klar då. Senare delen av maj ovanligt varm och även juni varm och torr. Även 1934 kunde en mild vin- ter noteras, Det året började vårbruket ' redan i slutet av mars och i mitten av april var ”gtora sådden” allmänt igång. Ovanligt -lugrt, varm: och vac-, ker 1 maj. Alla träd och bus-' kar gröna. . Körsbärsträden blommade för fullt 2—3 maj och 'redah den 5 maj var det kastanjeblom i Trädgårdsga- tan. Rågen gick i ax den 8 maj. varm och vacker. Bra gröda under året, Lång ker höst, Våren 1935 började bra efter en mild vinter men djup snö Allmän lövsprickning nnmåls- Sen och torr Brandmateriel +. demonstreras =: . tt I nere vid Lagan I Idag samlas brandmän och brandbefal' från hela Halland "> till Hallands läns brandhårse förbunds årsmöte I Laholm som inte bara upptar mötes förhandlingar utan också en visning och demnnstrattan av brandmateriel dels på brands stationen och dels nere vid La- gan. "Mötesförhandlingarna börjar kl. 10 då styrelsen sammanträs der och fortsätter 10.30 med det stora förbundsmötet under lands- hövding Reimer Johanssons leds ' ning, KL 11 följer därefter års- mötets offentliga del under vil- ken : riksbrandinspektären 1 Strömdahl, Stockholm, kommer att tala om aktuclla problem fir landsk rnas brandförsvar. KL 12 håller länets brandbeftälx. förening årsmöte och kl. 13 bäör- jar så Svenska Brandredskaps- föreningens gemonsanuna utställe « ning och demonstration nv brands i materiel, Först följer en presen- I tation av utställningen, därpå '” visning och sedan demonstration | av lätt materiel på brandstatio- nen och tung materiel nere vid i Lagan. Dagea avslutas med ges i H iddag på LANT d: hh Brees | BOKNYTT | MED SKILDA . TUNGORS 1 LJUD. Läscbok för kriaton- domsundervisningen ti kyrka. + och skola, Natur och kultur, ] Pria kr, 6:25, LA H Kristendom Ir lira, men den är också lv. Tron utan gärningar är död, Det synes vara ett lyck- ligt val lektor Gustav Carstosacn, i överläkare Gästa Harding, direk. tor Olov Hartman, kontrokta- proat Axel Molin. och "sominarte: > Iitrare- Gudrun Wijkmark — "du . Rietz gjort då do utgivit boken ”Med "skilda tungors. ljud". Ur, ;. Alktena och IUtteraturens rika” skattkammare har de utvalt en samling - dikter, berättelser och uppsatacr och sammanfogat dom till ett helt kom ger en levanda" > Mlustration av vår kristna tros / fem huvudstycken 1 enlighet med Luthers Hila katekes, Darin, ett o- Å + ] skörd, som förstördes till stor de] av hösteng regn, lEn'Ijus- & punkt:. god potatisskörd, sv, ct 1941... andra krigsvintern: " Ännu kallare tin föregåendo, Kall vär med svår torka. Tore"! och varm sommar. Officlellt'! rekord 1 jull 34 grader. Votet',! och delvis rågen frös hort ,på vintern,” en hel del fruktträd ;; likaså... Höskörden .Jmisaväxt,, Mycket regn på sensommaren, försvårade bärgningen &ö' def lilla skörden, En ljuspunkt ä- ven detta' år var den: goda fig-, tatis- och rotfruktsskörden, -] 1942. : andra + krigavintero; Stark köld och snöstormar ho> ., la .senvintern,, Laholmg mars + torgdag ”Inanöad”, .Tåg-'och busstrafiken lamslagen denna och flera dagar. Snöskottaro ' ännu i verksamhet de första dagarna 4 . april, , Klingande släd- och skidföre på hård skar snö över fält och ängar de sis- ta dagarna i mars och, början av april. Våren sen och torr . ren mera nederbörd än 1941. +& Allmän lövsprickning 'inträf. ”" fade ej förrän i slutet av maj. 1 Råg- och vetefälten förstördes + till stor del av den hårda vin- " tern och vårfrosten tog vad övrigt beträffande höstvetet. Fruktträdens antal i våra träd - gårdar decimerades ytterligare : denna hårda vinter. -' Vädret synes denna:"våren ha slagit, om från det typiska inlandskli- matets till en atlantsommars mera omväxlande. ingen varm sommar det året" utan oftast nederbörd och ky- ligt. Vårsäden var'bra men mognade sakta. Höet skadades ;" av regn, Dåat blev; - Ja, detta var en liten resu- mé om årsväxt och väder i La--" holmstrakten under några ak- tuella år. | sig för saken ha väl senare år i gott minne utan att de här behöva relateras, — På kort sikt sett, jorda ätt vi fått ett betydligt hårda- re klimat nu, vilket säkerligen kommer att. ka sina konse- kvenser men vi måste inrätta oss efter förhållandena, Men det är inte utan vemod vi er- inra oss 1920-talets milda vint- . rar och varma somrar, som :: prisades av både bönder och L De, som irtreggera så kan man av de anteckningarna säga, i khotelldirektören den, des | ut och in EE där herrr som |) vår övergick till en rekoräket badgäster. Lo Pp (Forts, å. sid. 7), I”beredskapssommar”, g . J - - : | - i - a | . De : sa 2 a tält FI STETTERTSYICTISSIIIISIIS III SIP ON
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.