« Också på: väg att: utbildas i - 4 N » går i äld s landsdelar å Vd ”< - LAHOLMS TIDNING. — [FSE Sverige står inf f) hötande” :virkesbrist 'Merau un gskog g krävs vår skogliga "expertis har; "efter den. 'senaste::- "riksskogstaxeringen ansett sig böra :slå larm: ' vi; står. snart inför .en. hotande virkesbrist' i hela landet, om det änte blir mera ungskog; . det "föreligger "nämligen allvarlig brist på'skog I de-yngsta åldersklasserna, . en +. brist: som ; är mest. markant i Norrland. men .nu och mellersta Sverige. : 4 Läget belyses: närmare ir Sveriges skogsvårdsförenings' "organ; Vid an- dra skogsta en betydande nedgång i virkesför- rådet. i Norrland och omfattande inskränkni 1 cavverkninga rekommenderades för att man åter skulle kunna”uppnå ett mera;nor- 24 si; . malt: virkesförråd, Vid 'den' tredje riksskogstaxéringen : visade: det sig, att förrådet. åter börjat, öka." .Våg= dalen var paserad "och" farhågorna för -att' industriens : råvaruförsörj=. ning inte skulle: kunna hållas 't uppe. " lugnades. Situationen är do så ti lfre ed: kunna tr: « eiffrorna. lisen” för , hotande . virkesbrist, Ett "stört virkesförråd. är: inte i och för sig ”tillfredsställande : om : det inte « också : samtidigt är normalt: fördes - lat på. åldersklasser, En "påtaglig . ojämnhet i åldersklassfördelningen "hämnar sig alltid förr eller senare, Det var ju en sådan ojämnhet som ledde till sågverksdöden i "Norrland, - Ett' onormalt stort förråd av gam-= mal "skog '.exploaterades hastigt; följden blév' en mycket: "kännbar . brist på grövre" skog, : Sr + Mest "markant är 'såsom nämnts "> bristen på yngre skog i Norrland — aréalen för äldre” skog är däremot här onormalt 'stor. I södra och mel- lersta' Sverige" föreligger "att döma” " av senaste” "taxeringen intet över- skott på äldre skog, men på grund | av att den' medelålders skogen in=' om mindre än två decennier övers; ;kog kommer här frå= gor om ”elt nytt nörrlandsproblem”. snart : sinpå” ”oss:' Den nu svaga re- presentationen, av skog : under. 20 år kommör att bi värre, :om vi ej .rédan nu till att vi'även i dessa” år en inmutning av ungskog,. som" "åtminstone > svarar; mot det hormala, CNS "” Det är ett. tungt ansvar som vi. lar på den nu 'verksamma genera- - "tionens skogsmän, ” detta; att . inte ålderskläåsfördelningen är jämnare. Vad som är gjort kan ej ändras och det är föga lönt ”att 'sörja över vad -som”- lämnats "ogjort; Vad som kan. göras måste emellertid göras. Gi-' . vetvis kommer en betydande ut- ökning : av " föryngringsarealen "att: stora påfrestningar av 5 och plantor” måste” ch ifråga om frötill- gången är "det "ju inte "människan ensam son). råder: Goda fröår mås- oe tillvaratås och så mycket skogs: : frö insamlas” "att det! räcker, även för dåliga” år." Genom att i möjli- gate mån övergå till plantering kan: frö sparåä, men. å andra "sidan tyder det krav. på avsevärt utökad! Plantskoleareal.. Sådant kan "inte skapas omedelbart, det tar tid. Allt + som rör skogsbruk bör ses på lång. » sikt; påpekas -det till sist. I långa . loppet lönar det sig att ha balans i skogsbruket i form av normal ål- dersklassfördelning : på ett -normält virkesförråd, : . Grundregel-- ' Man ' anade "nästan att tränaren "inte -var "riktigt- nöjd ned lagets Prestationer när man hörde honom instruera efter matchen: ; — Ni förstår, grabbar.. fotboll » består i att man tar en kula -som' är ungefär sjutti: centimeter i om- krets, Den lägger man på en an nan kula'som är ungefär förtitusen . kilometer i omkrets. Och sen göl- ler det att sparka till den minsta, av dom! TA Vv klågar. på våren i år, som gt ifrån -gör skäl för sin be- + ömning, Trots att solen häruppe | - Norden snart' gör sin längsta bana på: "himlävalvet förmår den ej Värma upp den kalla luft, som med stormens styrka - strömmar : | Ner”över-oss, Allt har blivit så nerkylt,' att det'inte synes spela någon: roll om' vinden" kommer från 'nord eller syd, väst 'eller öst. Termometerns ' ?kvicksilver- här > på västkusten kunnat notera även under” "blidvädersperioder vintertid. : EN Nå 'skyller en del mänhiskor "på atombomber och annat otyg som sena tiders människor upp- | h funnit. Men det fanns kalla vå- 1 rar även förr, långt innän den I | mänskliga tekniken. hunnit så -l långt, att: man kunde beskylla den för rubbningar i vän Idsörd- ningen, : I en tidning Jäsa” vi "sålunda, att " 'våren "1855, alltså” för jämt hundra år. sedan var, ovanligt kall och sen, Man längtade efter sol och värme som aldrig ville från nämnda år hade en person gjort. följande: anteckning: ', Å x”Wåren detta år har i "sanning | försowit' sig och tycktes ej wilja klingar” i hans öron, Inget grönt]: strå på .marken,' icke: ett: endå löv på träden” » Uppe på ostkusten hade man ännu, den 9 maj is kvar på ”fjär- dar: och insjöar. Den ' ihållande kylan skadade allvarligt, höstsä- den; en Pingsthelgen, som inföll -sam- mar datum - som detta år, : kom i Skåne: "Under "ett par dagar var, Hallandsås täckt av fotsdjup' snö. Först i mitten” av juni kom sommarvärmen, som 'sedan ' höll i sig till augusti månad, varför man ” hade idealiskt badväder. Det ' var : däremot" sämre ställt .] med nederbörden. I östra delen '.| av: landet. torkade brunnar och mindre” "vattendrag. .ut-och : det rådde brist-på" dricksvatten för iskor 'och djur; 2 Att: ugglan är en "nyttig fågel, som bör, fredas är bekant. En yngling i-en socken i skogsbyg- den har i ett flertal år studerat ett kattugglepar som :har: sitt bo i ett ihåligt träd på gårdens ä ägor. Då . han: häromdagen, "tittade in till sina fågelvänner; som 'knap>- past. äro "rädda? längre,” hittade han hya lämningar av en ovan: ligt stor 'husråtta,', två: vatten= råttor, tre: sorkår och två 'möss. Det är alltså” djur som ; et" dylik” ugglefarnilj hinner göra av med under årens lopp, och" har: Ni: på era ägor om « Sysden ”och > »Sverige”-' den stora; amerikanska tidningen ”Time. ”Magaine” : har inte: gett insändareskribenterna ;någon ro och bland de, som tagit till orda finns bl, a. en Skottorpsbo.' så här låter det i tidningen där re- portern: David Brown får åt- skilligt Påskrivet. Den" svenske] insändaren Gregory” Påls-, sön är från Skottorp i Halland och skriver bla ven scför att, nu. svara. på er körndppför Al barnsliga . fråga ' ”vart allt detta kornrher att leda”, kåk kan jag tala' att det redan "lett till lycka för” folket här; där - man i stället för att skjuta hjäl : varandra sover: 'ti ans . Kanske ' ert land kommer- att uppnå detta mogna stadium då det är lika gammalt; och klokt som Sverige, "> Frederick Ronvyle från Water- town, Massachussetts, skriver: — Times chockerade mr Brown ' kanske observerat den ringa före- : komsten : i Sverige av typiskt ” amerikanska företeelser som call girls, barnbrudar, . äldre snusk- > humrar, narkotikaslavar i- läro- . verk, bystkult, pornografi i alla möjliga - och omöjliga samman- ” hang; sadistiska serier samt köns- "begreppet som ett aggressivt Va- Pi an Öslo skriver en herre vid namn Erik Pierstroff: a Amerikanerna får själva be- ” stämma "om de önskar. angripa +: sexualproblemen - hos . sin egen ' ungdom genom att stämpla dem som ”synd”, men de bör inte an- i gripa ett land där frågan behand- las ärligt och uppriktigt. Sv Och: . därmed tackar vi för i dag och hoppas på bättre pingst- väder" Belare' visar" mitt på dagen" -en| temperatur, som vi många gånger infinna sig. I en gammal dagbok i wakna' oaktat 'fogelsången, söm |:?: "åtskilliga skade- |. = sådana" fåglar g Barbro griper in: "Barbro var bekymrad. Hen- nes livsuppfattning var skakad i sina grundvalar, och det var in- te lätt att veta, vad man skall göra”P ett sådant fall, pär man inte är mer än nio år gammal Det var inte vad pappa” och mamma hade sagt till varandra. De voro alltid mycket hövliga mot varandra. Nej, det var' nå- got som hängde i luften, något farligt som försiggick omkring henne. Kanske hennes pappa el- ler: mamma tänkte lämna henne kanske skaffa sig en sådan" där "skilsmässa", ” våga säga något om det där. — Har det varit mycket ar- betsamt i dag? frågade hon när hénnes far kom hem.” Nu. när mamma var” bortrest ville- hon göra sitt bästa för att ersätta enne. .. o« : - Sverker Ahlskog smålog me- lankoliskt. Han kände igen både frågan och tonfallet. — Ju svå- rare; desto” intréssantare,' svara- | de han. Man 'får vara glad åt, att man har mycket att göra; . - — Stannar du hemma till mid dag i dag, frågade honite vs — . Nej, jag går nog ut Hoch ä ter. . : — Tänker du gå un E t Elsa Mile Kariske det. Barbro drog ett up länge dag; ty nu visste hon att'; sam" talet rörde sig på farlig mark. 7 = Varför går du dit jämt, pap pä?” Jag tycker inte hon är häl ten så söt som mamma. > Pappa - -rynkade : ögonbryn n litet; Teste sig och gick bort. ef- ter” en: cigarett, Barbro, kände sig” "sårad. Varför Kunde hon, ald- rig få tala med? pappa och mam- ma:som man talar med. vuxna människor? När. hon ' hade' så många goda råd 'att ge. dem, och de så innerligt väl behövde dem! = Det är verkligen. tråkigt" för mig att äta middag ensam :varen då. dag. Jag: 'hoppas. verkligen | att-mamma: kommer- hem snart igen. Pappa, varför följde du in te med mamma till fjällen; > Han” rynkade inte. längre -ö- gonbrynen,'.och'.:det "var: hon glad. för.” Men” han; Jat” allvarlig | när han svarade Ra Jag: kunde nte resa från affärerna, förstår du. "Och för- resten blev jag inte metlbjuden.;/ Mamma” fick följa” med Holni stens; NA : — Tycker inte” do; m dig då? . Och: när han" inte "svarade: Jag tycker det hade. varit bätt- re om du och mamma gjort säll: skap, i stället för att hon 'skulle' | "resa med de andra. Och" då kun” de . "| Och" så "var middagen förstörd > Fröken Greta; husan, kom in just" då öch talade” om att B ros kvällsmat väntade: . . - Mamma : kom. tillbaka, sol- bränd och. vackrare ä än någonsin, Barbro' var 'i skolan när tåget köm;”1 en pappa mötte” hennö,] -| om att hon kysste mig. .. | nötstårta. i ro. och när Barbro "kom hem från! skolan mötte hon dem bägge, " Hon sprang rakt fram till mamma, som tog henne i famn. — Lilla 'barn vad jag har läng- tat efter dig, sade mamma skrat- tande. Hur har du haft det? Har pappa sett efter dig ordent- ligt? a . Hon fick presenter av mam- ma, små minnessaker gjorda av renhorn, och var i sjunde him- len. Pappa och mamma sågo ut att vara goda vänner. .—- Och : pappa har varit rik- tigt snäll mot dig?: frågade mamma igen.. Jag hade nästan samvetskval för att jag reste i- från dig, men: jag måste komma bort ett slag. .- .-Jo:då, pappa var så 5; snäll. I början gick han förstås ut och åt middag, men jag talade med honom, och sedan var han hem- ma för det mesta. Och i lördags gick" vi på: bio. Och' på vägen hem -var vi. uppe och hälsade på fru . Berglund. Pappa och tant Elsa drack cocktail och jag fick saft. och -kakor. ' ” — Så trevligt då, sade mam- ma, men Barbro tyckte inte om tonfallet. > -— Jag tycker” inte” att tant El- sa är något vidare, sade Barbro inställsamt;, -och jag tyckte: inte = Ja, det är ju en smaksak, mumlade' mamma "litet - hårt. nen Sverker, sade mamma se- Tdan, jag ska på middag till Holm stens i morgon, Nå träffade en förfärligt trevlig ung man på resan, och han koimmer dit. De|' bjöd mig "och jag lovade komma i hastigheten.” oo -— Man behöver väl inte hålla allt vad” man lovar så där i has- tigheten, "anmärkte ' pappa som såg bister. ut. 2 Nej kanske änte. . Men jag sju. En 'kvari ö över sju u hade ag inte kommit ännu, och mamma” som satt och låtsades läsa tid>+ ningen, var röd i”ansiktet och hennes , guldklackar ' trummade nervöst mot parkettgolvet, = =>: — Det är visst bäst du går och äter nu, Barbro, fortsatte - hon.: Pappa bryr sig visst inte om vad vi kom överens om —. - att låta allting vara glömt . "— Nej, snälla mamma, slip- per jag äta ensam? bad Barbro. Hon klämde sig så långt in i soffhörnet som möjligt. Om hon satt riktigt tyst kanske mamma skulle glömma bort att hon var där, mamma såg ut som om hon: < tänkte på annat, En hel halvtimme gick utan att mamma kom ihåg henne, En kvart. över åtta påminde fröken Greta om att maten kallnade, Mamma reste sig och fick syn” på Barbro, i Sitter 'du där ännu; ja” fan äter vi väl då Mamma rörde "knappast vid, $ maten. Barbro var djupt olyck- lig. Hon kom' att tänka på något" — XKanske inte pappa vet att du ringde återbud ill Holmstens; — Då kunde han ha. ringt i alla fall, "svarade marima från, varande, : od . = > Han ä är kanske. hos tant H sa. fortsatte Barbro troskyldigt. Kan du inte ringa dit? : 'Men mamma svarade inte och så snart de ätit sade:hon att Barbro skulle gå 'och lägga sig. När hon hade legat en stund utan satt somna, hörde' hon ' ett underligt ljud genom tystnaden, | Någon snyftade. Var det mam- | ma? Hon gled sakta ned ur sän- gen ut ur sitt rum 'och bort. till mammas dörr. Jo, mamma grät. Vågade hon gå in och trösta » SL Nå; men "var: 'en visit så KM påssahde?: ..” ”— Men:var det nödvändigt att tå: barnet med dig? " : : — Jag skvallrade inte, pappa! fopade: Barbro förfärad. Men, Nej visst, lilla barn, svara: de” bäppa” "vänligt. Jag förstår SA här litet senåre, sade mamma. för Barbro. Hon kunde knappast äta. dessertén fast" det: 'var val- Men mamma" "gick inte på nå: fån middag dagen ' därpå. Hon ringde återbud till -Holmstens. "Barbro blev 'stormförtjust när hon kom >hem från 'skolan och" fick” höra. det. Manima "gjorde sig 'så fin. och: hon såg ut som en riktig prinséssa, tyckte Barb- Hon hade mörkröd sämmets- klänning och guldskor, och tant Elsa. kunde? inte alls jämföras med henne.” ” = Pappa. dröjer : visst, sade mamma när, klockan. slog .halv, " BIBLISKA MOTIV. "ögon upp i höjden, IG ME od TILLKOMMER EDER VETA” H H ' TID OCH STUND DEM FADERN I MAKT = FASTSTÄLLT. MEN ETT MAN ' I VETA: L ca . NÄR. HELIG - AND' I ER BLIR LAGT SKOLEN I UNDFAÄ KRAFT ATT BLIVA > MINA VITTNEN. OCH ORDET GIVAL on '- : När han hade "sagt detta; lyftes han Änför deras ot och en -ur deras åsyn, Och medan de skådade mot him” +. .melen under det han for upp, se, då stodo - dem R två män iviar kläder. Och ALILEISKE MÄN, VARFÖR: . OCH SKADEN UPP MOT HIMMELEN? ' DENNE JESUS SOM UPPTAGEN FRÅN ER AR : SKALL ÅTERVÄNDA HIT : . PA SAMMA SÄTT SOM HÄR NI SKÅDAT OCH SOM: HAN SAGT och FÖREBÅDAT! Hilding Strandh.” sky tog honom: bort" dessa sade: ” ae henne? Nej, hon vågade: Inte. I FA er smög. tillbaka Ii sitt rum; satte-sig på sängkanten, och fun- dérade: Mamma grät för att pap pappa var hos tant "Elsa, Kunde "| hon, : Barbro, karske ringa" "till tant Elsa och säga åt honom” att I kömma hem, när hu mamma in- te ville? Telefonen satt alldeles utanför mammas, dörr, mamma skulle höra henne; Nej; det- veiok]. inte.” ol te " rant' Elsa bodde bära ett par]: Kvarter nedåt - gatan, Barbro kunde smyga sig ut, leta sig dit och hämta honom själv ” Hon trevade"' rätt på 'sina' kläder” i gled ut genom dörren. Lampan |- brann "i . vardagsrummet. och hon tittade på klockan. Den var litet. över tio. Barbro hade ald- naturligtvis hade hon inte hel- ler! varit ute så dags heller. "Det var väldigt "spännande," jet i Hon hörde röster i köket och smög sig förbi ut i hallen, kröp in i ytterkläderna, öppnade tam- burdörren försiktigt och stängde I den ljudlöst efter sig. Skulle hon tå hissen ned? Nej, det var. inte värt. Hon "gick tyst nedför? trap- porna: "Portvakten satt i sitt bås och talade i telefonen... Hon tog sats och sprang förbi; att för- söka komma ut utan att bli 'sedd gick'i alla: fall”inté.” ö horiom ropa: ” — Barbro! . Hon sprang utmed huset, och runt : hörnet. Där:. -gömde : hon sig i bakporten. medan -: han sprang förbi. Äntligen; nu hade |. hon lurat allesamman' och hä- de vägen klar. Hon sprang: till- baka förbi porten; och fortsatte nedåt gatan åt det håll där tant Elsa bodde. :.. ; Den sömniga husan ville inte släppa in henne först.” sf : —- Hon var ute "på -middag med frökens pappa.. De skulle komma hem senare, 'sa så fram. > | . — Då väntar jag. SE — Det är väldigt sent för en så liten flicka att Vara uppe. - — Ja, svarade Barbro. Just därför, måste jag vänta på pap- pa, för att slippa gå hem ensam. — Det är väl bäst bon stiger på då, medgav husan.” orten . Barbro fick'slå sig ned på en divan, fullpackad med långbenta dock r- med starkt målade an: res .emvöstisom kom Barbro att tän- på inte hade kommit, hem, och I > mörkret, klädde ' sig raskt och|- rig förr varit uppe så sent,.och t. RR nen ” Neon Tuskade sikten och massor "äv djupa kud- dar, Hela rummet var så fullt av 'saker alt hon kyappt vågade röra sig, Men” ändock nickade hennes huvud "upp och ned av trötthet. Hon 'stretade' emot, men det hjälpte inte. Hon som- nade, :. osa Hon vaknade av att någon rus kade henne i axeln, och när hon tittade upp såg hon att det var Pappa. ” ; — Barbro, vad i all sin dar r'du här? TN — Mamma grät, mumlade hon yrvaket, hon låg och grät för alt du, inte kom hem: och då' gick jag hit och skulle hämta dig. . ss Vär inte mamma borta på | middag? ct DN Nej hon ringde återbud, för att .du inte ville hon skulle gå. | Och"så kom du i alla fall Inte, ” Barbro hörde ännu en ' röst o, såg sått. tant Elsa 'stod bredvid Pappa: ut Så rörande, säde hon red ka på citronglass, så surt och ky- —— Sn t . henne I axeln..., bro, sade han kor rt Vi måste sky n då oss hem, Klockan lir över tolv. = Över tolv, tänkte Barbro belåtet, Detta var verkliken det lstlgaste hon varit med om. God natt, tant Elsa, sade hon och neg som mamma hade lärt henne, : När de kommo hem rådde en förfärlig uppståndelse. Fröken Greta grät och' portvakten var att du grät, sade Barbro, och nedvänt, Mamma hade tagit på den röda sammetsklänningen I- gen och var mycket blek, — Jag tyckte jag skulle gå och hämta Pappa, när Jag hörde att lu' grät, sade Barbro, och mamma tog henne 1 famn och -| kromade henne så hårt att Bars bro blev generud.ILllla " dumbom sale mamma, Hur bar du dig åt att komma ut? Portvakten såg dig och sprang efter dig, men. du var försvunnen, Varför? :— Jag tror jag begriper, ava- rade pappa. Barbro ville rädda, . något Och hon gjorde det blittre” ligt lät det, Skicka barnet efter rdigt: Vilken idé! e: Då: . vaknade, E och satte sig tvärt upp. , jue Ar: Mamma har, inte alls ski kat: mig, sade hon... Hon'vet in: te.ett dugg. Tala inte or det för henne;' Pappa, 2 SAN Vi 1 KR FA Tänk "en ”såni”Vänge, Bädd tant Elsa: Hon" kan & sin läxa, ” Nej, sade” "Pappa. | fickan narras? ', :; =, Var inte så förfärligt naiv, Sverker, svarade tant Elsa skrat | tande, Du har visst lätt för: det. Pappa 'rynkade ögönbrynen. Tag på kd kappan, Bar- sov på shäslongen hos Elsa,' när vi kom. VI hade ätit middag och Eon, gick vl på bio. ; | 1 Så, väck pappa hastigt fram o böjde & & hn 0) bro.d stolen. - [nebtJbg har” varit" så dum, Ka: Tin, ””gåde” pappa, och mamma de. 9 | var som' det skulle, Hon oppornid- " rade sig inte' alls, då hon blev "I motad I säng,' «a Copyright N ovart, > Forts, fr, sid. 5 i bö pån rum 58 måste vara hin onde själv ty han plockar sön- + I der: sig bit för bit, nu senast håller han på. att ta av sig hu- vudet. +” Löjtnanten till ” beväringen som ” en dag är kommenderad att”se om löjtnanteng garderob — luftning och borstning. Hör nu, 147:an hitta väl händel Eu: knippe historier. .s också säga ett allvarsord här» .' om som avslutning och påmin- na oss då några yttranden av vår tidg största mest bemärk- te vetenskapsman och. en av . alla tiders 'främste fysiker nämligen den nyligen avlidne. Albert , Einstein som fick No- belpriset i fysik redan 1921; han säger: > Co " " Vad Buropa. lider av är nä ' vis inga växel i fickorna? i— Jo då, två förfallna och en sonm'skulle omsättas, - .- --Det militära var inte vidare populärt" i gamla tider.” Anna "I Stina "och Inger Lena råka på kyrkvägen få sällskap och ta- Jet föll på Jens Olas pojk som var i exercisåren."Ja säger In- ger, Lena, den pojken han har då tur, Första året hän skulle exercerat "så bröt han armen och slapp, andra året bröt han benet och slapp och tredje året | => hade han fått hjärtfel och så slapp" "han : för alltid, så han hade väl tur, — Ja ' säger. ; Anna Stina jag var och hälsa på min pojk som gör första årets exercis 68 da- gar i år, och hade med ' mig li- te av varje i matväg till ho- nom, för kronans mat lär det vara . si: och så med både till kvantitet och kvalitet; så stan- nar jag där en stund för att se när hela kompaniet skulle gå Hog-grann marsch och kan du tänka dig, hela kompaniet gick med fel fot utom våran Per, "Då vi nu uppehållit oss vid humor. i det militära kan det kanske" yara ps sin plate att tionali; Milita- rismen är civilisationens värs ta skamfläck. Det hjältemod som talas om I krig är hjälte- nod på kommando och ingen- ting att skryta över. Det är mänsklig förnedring” att”till- verka vapen varmed männi skor skola dödas. (2,) Och. som alla goda ting är tre vill jag påminna onr ytter- ligare tvenne mäns yttranden I samma -sak, Professor Bg Jespersen säger: :Värnp är ett av artonde århundra- detg mest djävulska uppfin- ningar; och Wiktor Hugo: desg ära. Fjalars "ord däremot borde : vi minnas kite mer än vi gör: Det är r manligt storsint hjältes :- att ottra nöjd sitt ma hnjärte- bi i livets vardagssläp det tysta Tinga, där inga lagrar läte” segrarns och "inget Jubel brusar 1 hans spår, och inga vackra på invid hans men ädla skördar fram ur torvan : Sen 2, . a få sade hon, lika dur som. | — LÅt .osg avkläda kriget än både du-och jag, Hon låg och + + Det 'blev' tyst en lång stund. No över mamma och Bar- 2 Och ä "tyckte Barbro att'aflt ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.