vyrrrYYvYvYVFOS eryftYvfrYyrTt” fö gor FYTtt In tb VA TTT Tyvfreeryfvtrfyvvv YrytytfetT yettYreeteeeveYeYYffFYYT EE YYYVYYY FST EE YTEPEPETYTYTT TT «; Sabbatstankar . Joh. 15:26—16:4.. PINGSTENS ADVENT” då Pingstens vårliga advent ju- : ; Se; din Hugsvalare | kommert Bereden väg för An- s "den! : : "Mästaren talar kärva och all- . varstyngda ord om världens hat I — ”man. skall utstöta eder ur 7 Md synagogorna; ja, den tid kom-|- mer, då vemhelst som dräper eder skall mena sig därmed för- rätta offertjänst åt Gud” Pakom dessa Jesu avskedsord, uttalade i en martyrtid, låg ma- ningen: Bereden väg för Anden! | 2. Låt inte nedslå er av det Andens kinder som heter den hedniska världens och den officfella kyr- kans förföljelse och hat! ' Världens hat, ska inte den svenska kristenheten orda så mycket om för sin egen del Det känner inte vi i vår bortskämd- het till — även om man kan ha på känn att en martyrtid kanske 8 inte ligger så långt avlägsen också för vår räkning. Därför får också adventsropet . inför pingsten: Bereden väg för Anden! en annan betydelse för oss. Det pekar på Andens hinder I vårt eget hjärta, på det stycke hednisk värld som vi bär inom os, . Bereden ' väg för Anden! — genom full och hel avgörelse. ' Den som inte är med Kristus är emot honom. Vi:avfordras en tydlig ton £ trumpeten, Hur frestande är det inte att ”le och . buga för en slant” och att ”halta på båda sidor”, ” Haltandet på båda stdor är väl den vanligaste lytessjukdomen bland 095, två- vånings-lvet. Men varhelst en orädd, av- gJord kristen går fram, beredes vig för sonningens, kärlekens och kraftens helige Ande. Vid ett stort studentmöte de- battorades kristendomens värde. Några förklarade, att kristen- domen var en enda stor vill- farelse, DÅ bogirde en ung man ordet och yttrade kort och gott: "Låt vara att allt är en vill- farelse. Något störro och skönare kn Jesus Kristus har jag aldrig mött, Därför vill Jag stå och folla med honom”, Efter det inlägget hade Ingen lust att yttra sig mer. Anden hade, brutit fram, över- väldigande, genom en ung, av- gjord Kristusbekännare, " Boroden väg för Anden! = genom ödmjukhet, Mästaren säger att hans. jun ljungar inte ska komma på, Sal trota de allra största förödmju-, kelser: Tjänaren lir icke förmer än aln Herre, LÅt oss minnas Bernhard av Clairvaux" bekännelse: ”Den trogne soldaten känner inte sina eKna sår, när han med kärlek ser på sin konungs.” Om du och jag ödmjuka oss I kärlekens offertjänst I vår enkla vardag, bereder vi väg: för pingstens livgivande' Ande, Beroden väg för Andent — genom frlmodigt vittnesbörd, - "Också I kunnen vittna", sä- gor Jesus, » Munnens bekännelse till Jesus Kristus och honom såsom kors- fäst. ”Räda 6) bekånna Krist! namn, om världen än det skyr, det är ett fäste och en hamn, . när allting annat flyr.” Men först och sist ett vittnes- börd I liv och handling. Världen skall se ett kristet fromhetsliv som är ett med handlingslivet. Förverkligar du och jag dessa tre parolter, ska också världens hat få till anfall mot oss I blint >de yngre ungdomarna in i studie- » Långås, 1. ett hälsningsanförande, , Om man ser till statistiken, finner Laholms - Tidnings Tördagsföljetong: " i | (Forts. y En dag. kömmer den jocke Inampen Sven Olhä- ger, bilande upp till Backåsa. Bilen - kränger och: hoppar på den dåliga vägen och Olhäger gör fula grimaser över stötar- « Det är inte-tu tal om an- nät än att ny väg behövs, Men A+ vem ska betala allt vad det kostar? Det beror på vad sta- ten träder emellan med. » Det får bönderna här uppe låta sig nöjag med. : Sven Olhäger - har ”sjä att hitta avtagsvägen till Larsro. Till sist håller han på den tilla med häst går fram, Bilen kan Iöte forcera denna" vägen. Sto- rå stenar' hotar slå genom bi- leng underrede, Det blir att gå vidare i höstskogen, iSven Olhäger känner dofter- nå, höstens dofter, Trädens löv är gula och ett och annåt sing- lår mot jorden, . Snart skall träden vara bara och kala. :-. ; Hur kan tröskan ta sig fråm Där sko ligen " där "knappast en vagn|': bit? Fast Läarsrö har visst e- get ..tröskvérk: Dom kör det med hästar son) förr. Olhäger tycker sig minnas det, Bönder- na häruppe får sannerligen in- te vara rädda om sina händer. Här betyder händernas arbe- te mer än något annat. ger. börta på Larsro.. "Han går ir i stallet och ser på djuren. Ingen människa syns. Gården ligger: vackert och fint i ord- ning har Lars. Svenson, . — Duktig karl, säjer "Olhä- ger för sig själv. Då han ser upp” "står Inga i dörren... Hon, ler. . - ; Goddag t farbror, hälsar Kon. Sven Olhäger har mycket hållit. till hos Erik Eriksson. Han hälsar, frågar hur hon trivs häruppe, Nu har hon? bott här i ett halvår, ” O 1— Ni har det grant här, tyc- ker han väckert. "Men det är ' så en- samt; Hon försöker komma i- ” i - > Den stora il I - när d och d var. stus Katrinch folkhögskola var d väl r . nära nog fullsatt, då Landsbyg För k sberättel har dens "Samverkande Studieför- » bund $ Halland i går hade sin "distriktsstämma där, Folke Joz hansson, Tvååker, valdes till ! ny ordförande i förbundet efter Arne Andersson, Ljungby, och även inom distriktsstudienämn= , den i övrigt kom det en del nya . namn, I övrigt gick stämman 1 vi tidigare redogjort, och den. blev ' heller inte orsak till några längre överläggningar. : år tillbaka, lantbr. Arne :Anders- son, Ljungby, hade bestämt undan- . . | bett. sig 'återval på ordförandepos- - fridens och enighetens tecken, ten, och i hans ställe nyvaldes "och några större diskussioner lantbrukaren Folke - Johansson, blov där inte. Efter förhandlin= Mossagård, Tvååker, Till vice ordf. garna höll läroverksadjunkt |yutsågs , Lerberg, Ny ordförande i i LSS” Studieförbundets ordf. sedan tre; Henry Asketun, Laholm, ett in- ; tressant litteroturföredrag, och , + LSS-modlemmar från, Sibbarp underhöll med en teaterpjäs. I Ungdomscirklar och fritids- Väla per, är eh ny giv inom det fri- ulliga 'studlearbetet, som bör kun- db verksomt bidraga till att leda elrkelarbetet, » framhöll ' distrikts- ordf.'., Arne ;'. Andersson, Kärret, man annars ' att de något äldre shedlemmarna I RLF och SLKF ut« dör en allt större procent äv Stu- dicförbundets medlemmar, Studie- arbetet omfattas numera av olika folkgrupper, och i cirkeln kan bå- de gammal och ung mötas för stu= dier och tankeutbyte, > Till presidium för stämman val- des Tnge Jönsson, Ränneslöv, ordf,, Karl Arvid Andersson, Vallda, vice ördf., och Margit And Abild, .] son, » Grönabäck, Fagered, Thore och Edith Bengtsson, Linghult, His- hult, Senare. kommer JUF-distrik- tet "att utse. tre ledamöter i nämn- ' den, "Revisorerna, Bua, kontorist ; Sven ”Berthag, "Slöinge, : omvaldes. > i Anneberg; och. övriga ledamöter Å Studienämnden blev Inga Anders- - Persson, Ahs, Vessigebro, Kerstin” Andersson, Skogagård, Harplinge, ' Ulrik” Axelsson, Husalt, Knäred, kamrer Arthur ; Väröbacka, och > « Folke: Johansson, Tvååker," val- des 'att' representera i SLU:s di- striktsstyrelse, och Bertil Johans- son, "Nygård, Långås, blev repre- sentant i hallandsdistriktet av Byg- degårdarnas Riksförbund, Som om- bud i länskommittén "för Bygdetea-- tern utsågs Margit Andersson, Abild, 'och Bror Ginsthammar, Ljungby, :'medan Berthel Lindgren, . Norrbyvallda, blev representant i: Fö llandskrets: som sckr, N " Vid uppropet befanns 265 ombud för cirklar och avdelningar vara Beredskapen mot mulsjukan STOCKHOLM | " Under "de senaste åren har ju mycket - betydelsefulla framsteg gjorts på virusodlingens område, framsteg, som då det gällt vaccin- raseri, "När kristend san= na art uppenharas, kommer ock- 2å världens hat fram” Men då ska vi även påminna oss det or- det från Jesu mun: "Om värl- den hatar eder, så betänken att hon har hatat mig färr än eder.” SLU Ysdy var + hållit möte I Ysby bygdegird Under balning av ordf, Savard Jansson, Ysdy, TI försäljare av Mon hyllning valdes klubbodlarna klubbledarna sont kotsre, TUl Procramkornmitts för tre möten taltes Bodil Gottfrkbson, Mona Non, Gunborg — Kristiansson, hamlungarna följde ett SA Frevltgt sams till Ag varit Särskilt pålalland Som: ledar. st i Hallands Folkbild- ;ningsförbunds styrelse valdes Nils Nilsson, Tångagård, Vinberg, :och: till ombud "vid dess stämma utsåg? Arne « Andersson, Ljungby, Folke Johansson, Tvååker, Inga Johans- son, Ljungby, Sven Andreasson, Ätran; och Karl-Arvid Andersson, Vallda. Som ombud till SLS förbunds- stämma i Fristad valdes ordf. Foi« ke Johansson, Tvååker, och stu- dieledaren Margit Andersson, Abild, samt Ivar Antonsson, Frillesås Jenny Lindahl, Idala, Maj-Britt Jo- hansson, Nösslinge, Alf Arvidsson, Himle, Ingvar Karlsson, Ätrafors, Sigrid Jonsson, Källsjö, Hanna La- gerblad, Askome, Erling Johansson, Drängsered, Ann-Marie Andersson, I fråga om paliovaccin men också I fråga om smittkoppsvaccin. : a > Arbetet med smittkoppsvaccin har btförts av docent Tore Wesslén vid Karolinska institutef, som därmed kom in på odlingsförsök med mul- och klövsjukevirus. De resultat han därvid uppnått är endast prelimi- hära men han önskar fortsätta derå och bar därför begärt forskningsi Skedalahed, Erik And Holm, Maria Karlsson, Laholm, Stig Ols- son, Ö. Karup, ech Einar Larsson, Hishult. Efter förhandlingarna fråmförde Arne Andersson ett tack till de av- gående ledamöterna i Studienämn-= den och harangerade var'öch en för deras insatser. Folke Johansson framförde därpå förbundets tack vb Ame Andersson för dennes in- Bnislag med S1.006 kr. Avsik är hitt utreda om det är möjligt att vic' fravaställning av MK-vaccin an- vändé” 4 princip samma tillväga- FÄnKSä som vid framställning av poliovaccin, Veterinärstyrelsen och Yelerinärhögskolan = understryker båda angeligenheten av att man här I bandet får I gång tlverkning av eylkt vaccin och att duc. Wesstrg uUndersskniagar är arv stor vikt och betydelse. : Särskilt betydelsefullt Anses vara avdelning, empel på ät de valt rått, att de lyckats: Custaf Frätnge tan Er. sa och Per Persa får tjäna som om Ana kan ge sluts £IUR besked om möjlgheten at Inte blott framstilla utan ärea prö- va vervin Rel hjälp av värvats kultur. Därigenom skulle då det dyrt ara hållasndet av BA ävsevärt belysning till budea Du akan icke hava beglrese och plikttrogna arbete samt överlämnade ett ex. av Hal- Böckernas värld och . verkligheten var ämnet för ett föredrag, som ok efter förbandlingarnas stut av äroverksadjunkt Henry Esketun, Laholm. Talaren belyste diktens och den övriga litteraturenf store bety- delse, och visade hur den kan bli os UN glädje och tröst under både Yusa och märka dagar. > Efter serveringspaus följde så en leaterpjäs av LSS-amatörer frin. Shbarp, och de tolkade på ett ut- märkt sätt sina roller. Den allt ige. gärna: susar i Och? till sist är Sven Olhä- 1. Ita, Lars Svensson är minsann :| noga med sina åkrar. från sin längtan. efter bygden; det är svårt, " z — Lars hålls neré vid mos sen. Han dikar där. ; "Sven Olhäger ler mot henne. å — Han vill ha mer jorda? Hon nickar: N Vv — Ja.” Det är god jordmån därnere, men” lite vått än -för- SS TSvén "Olhäger står här och ser sig-omkring. Det är roligt komma” ut litet. Larsro är alls iågen Fattig gård. Fast: det såg att Lars inte hade mycket att starta med. -: 0 i Jåg har "kommit om 'vä- gen. .Vi i sockna vet inte rik- tigt vad vi: vill. " I— 0; vi måste få 4 väg.: Jag skall hå höns men vär skall vi göra av äggen. Lars hinner in- té köra ner med 'dem, Vi kan tå dem. med mjölken ' förstås om vi ' kan få mjölkskjutsen att ta dom. Mer tänk bara att nörna ;och i alla fall är dom beétänkta att lägga ner skjut- sén för vi har för lite mjölk och för dålig väg. Hur skall vi klara oss sen? iNej, "hur: skall de. klara - sig sén. Sven -Olhäger står här och ka,” Hon är redan som infödd uppesi ödemarken, Nu > Vad skulle hon här" ätt gö- rå? Dom sa ju att gamle Sil- fander friade till henne, ' Han skulle ha varit efterhängsen så det förslog. Dum måste hon ha "varit som bytt ut Stora Holmsund mot, det, här skogs- ställe. . Fast — Sven Olhäger erkänner det. motvilligt -— en higgare'' till. Karl måste dét våra, Lars Svensson, nog kun- dé; ;Larsro bli, en fin gård. Om vi skulle gå ner till mossen ett slåg, säjer han och så: går de sida. vid. sida. nerför stigen ut över åkrarna, + Sven - Olhäger ser att' alla åkrar: . är omsorgsfullt skum- plöjda.: Gärdena ligger välsköt- inte :en:. bonde som låter: all-. titg. förfalla; . Han tycks vara Inte! bör. vi vara motsträvi- gå, tänker Sven 'Olhäger. co Vi här. ansvar mot skogsbönder- na. Det är inte litet en sådan som Lars Svensson. kan få ur jorden här. . ..Larg står nere i sitt dike och gräver, Stora tunga torvor far "uppåt kanterna. , Han är alldeles ” genomsvett och har lagt. skjortan, på kanten. Han torkar: ' sig i annan, och häl- sär. så so Ne Du står i i i på allvar, säjer Sven . och- skrattar. Du har visst tänkt bli storbonde; du. Jojo, vänta bara, skrat- tar Lars igen, Han går med hemåt. Tar skjortan på armen, Sven . Olhäger ser beundrande på den” litet satta kroppens muskelspel,' Det 'är en" kraftig pojke, Lars Svensson, > De . börjar tala om vägen. Väl hemkomna ' sätter Inga på kaffekannan, De lägger fram sina synpunkter och Larg för- står att han har en bundsför- vant i Sven Olhäger, Denne talar inte om för Lars ått hän inte beslutat sig för. att arbe- ta för att en vig koråmer till stånd förrän . i. dag, då han kom hit och såg hur bra ord- nat det var på Laårsro. vt De stakår ut vägen. Den skall gå in en bit över Axel Lundahls ägo så den åriver rakt förbi gården. — Så får de ut mjölken lätt. Pet blir lättare för Simon, ork- - Lars lägger fram sina syn- punkter. . — Sen skulle jag vilja åra den hitåt så att vi får den all- deles förbj Larsro, Sture Hell vill visst inte hjälpa till gratis och han. har nästan aldrig ijölk- att lämna.” Jag tycker Inte att vi behöver me gå in till — Men det kanske kommer någon annan dit, säjer Sven. Lara ser upp. | — Ja, säjer han. Ja, det har kt rätt I Kan vi inte dela vå com betade digen avtiutstes med aätul kor för Vvacemnorövnin gen kara Vädvikag ” . 4 samkväm Elbammans: med akohbns GO | gen. Låta den gå i två därnere vid Lundadls, Jag skule: gär efter det pulserahde I livet. Men köra ända --hit ner: med kan-1.. sér den myndige Eriksong flic- |" Riatorpet - också. Och - kan som ligger alldeles i sam- "ma riktning. Kanske. kunde " det komma nyå familjer dit.” L Gårdarna" är : för små. Skogen står liksom ;inte”så vacker heller, Sven låtre. inte hägad. Det fördyrår mycket.” —'Vi bör göra. det på lång eri ser på Lars. Denne" är jupäd i kartan. och häns pehna detär” sig väg. bort till kan vägen arp till statens skor gå: gar : : Sven Ile å, nog vär Lars Svensson att räkna med. Det gällde, att fjälpa till inöm socknen. ..Lars "var en kraft att: räkna med." | 12 Jajä, kan vi bara få igång det nästa är. Jag ska göra mitt bästa; : i De rack kaffe 'och började tala tet om jordbruket: Lars var. uppsluppen, Inga vär ock- så glad. Det kändes så roligt att. : någon nere från bygden kommit hit.” Hennes föräldrar hade ännu inte” varit här, Hol- ger ; hade; tittat upp ett par gånger. Han var sig lik; sorg- lös ;, och glad.. Inga och han kom ”' särskilt bra överens av syskonen. . Sven Olhäger. bröt upp. Han räckté Lars Handen.:« "3 ix — Ja, jag vill önska dej lyc- ka till, Lars. Ja, du också In- gå! IN Kar ött riktigt Ntet hims melrike häruppe, , - -: Ett .slag var han tyst.” — Jag skall” hem till En son i eftörmiddag, Jag ski hälsa ne — "Javisst; sa Ing: är. farbror snäll” . i Så gick Han och Lar ga. stod vid fönstret, M - Nu reser han tillbaka; : te hon. Kommer ner till. Holm" sund. Havet ”— stort och grönt väldigt, — och alla husen 'med sina människor. Sorlet' nere > i byn på törget, Industriarbetar-' na” och deras"famlijer: " Fabri- kernas” Visselsignaler, I. kväll är det bio, Allt detta 'är så av- lägset. | I. dag "känner Inga på något sätt - längtan tillbaks. Hon skulle vilja" se havet. Hon skulle ' vilja gå därhemma på Eriksdal > och "titta på blom- lag; Anni. blommade. väl, hös astrarna? Och svalornåa for :.i flöck och satt: på takåsen.: Be" redda fatt flytta söderut. till varmare. trakter. . 'Nu sitter hon här i ödemar- ken. Ehsäm mycket. Ibland är hon, rädd, och nere. Men så fort barå Larg kommer och hon får varä, i hans, närhet släpper hennes! rädsla. Hon är en öde- markshustru. gom ' så. många andra. i, Skillnaden är att hon kommer från slättbygden där gårdarna. ligger. tätt. Hon är inte van vid skogen. Suset är inte. . detsamma som” havets sorl. Och skögen vill nästan kväva henne ibland, . .., ; Varför är man så "rädd för nya "platser, tänker hon. :. Var- för kän man inte lära sig fri- vas med en gång? ” EN :. Där går Lars, bred och sä ker, ' och Sven Olhäger , som snart skall våra nere på slät-. ten igen.” Han skall hälsa far och mor, Karl ska väl se lite försmädligt p Å föräldrarna och tala om ödemarkstorpa- ren.” Karl var stor i orden. Bara det ' gick honom väl, han var så glad vid spriten. ' Så mycket som blev annor- lunda än man tänkte sig. "Kan: ske skulle det bli bättre här snart. När de fick väg och e lektriskt lyse. Kanske 'en liten affär, Men — hon ler — hur skulle det kunna gå? Lars ha- de så högtflygande fantasier. | för två år nyvaldes David Gustafs- mörna 'som: snart skulle .sköv- |: Länets biodlare på varopgstr fond jer C Blodlingen” under ost blev ' "en stor besvikelse för dess ut= oi rrersförenlagens restau- : rang si” Varberg. De anslutna . föreningarna har” rapporterat :' 2" medelskördar pr samhälle vä- ; tierande mellan 1 och 6,8' kg,” . "de flesta dock 2—4 kg och me="" "”delskörden för hela känet hår ' " varit 3,8 kg. > rr d "Årsmötet hölls under érdföran- deskop av . förbundsordföranden, byggmäst. K. E. Bartholdsson, Ved= dige, som hälsade de' 23 ombuden från länets biodlareföreningar väl- komna” samt höll parentation öv två --avlidna medlemmar, länsfö bundets -sekreterare och : kassör, förvaltare Sven Segerpalm, O: Oskar= . ström, samt Jantbr. Anders Johans= son, "Vessigebro, . st fÅv ”styrelscberättelsen” fråmigick som nämnts att 1954 var ett dåligt år för ' biodlarna, Antalet ' vinter- förluster har uppgått till 10 proc. åv invintrade samhällén' eller 460 st. Främsta orsaken till förlusterna: har varit viselöshet, Honungsskör- den har uppgått till 18,767 kg.” ' + Till. länsförbundet är :28' lokal- föreningar anslutna med 1,108 med- lemmar mot 1,194 året förut, alltså én minskning med 86. I anslag har förbundet erhållit > från ' Hallands landsting 600 kr,' från länets hus- ingssällskap 300 kr samt från "SBR 704 kr. "Kurser i biskötsel har ”anoxåri daré äff: Fåbrikör "David Gustafsson, Tojta nyvald sekreterare och kassör i Hal: i lands läns biodläreförbund. gel om ett: anslag 'på' 600 kr ' och hos "hushållningssällskapet. om någon: Äinblahdnidg 3 av bin: från fast landet Sej” förekornimer. - Dessutom tilldelades Gustaf Stenström; "Lug= net, Varberg; 50 kr för "hansin. rade och" lyckade arbete med - "Länsfi fört k ”Halansérat | på 7,913 kr med. en kas- » sabehållning : av 5,183 kr. Cs ; Det beslöts att höja sekreterarens och” kassörens årsarvode från 500 "till 600 kr, Till ledamöter i styrelsen| sony Tofta, sekr. och «Kassör; samt omvaldes Rudolf Petersson, Morup. Fill '- revisorer " 7 nyvaldes +. Albert Nilsson,., Grimeton, ;' och "Konrad Brehmer, .Varberg,. och till ombud |” vid Riksförbundets stämmor utsågs |” David Gustafsson, Tofta, E. V. Bör«( jesson, Kungsbacka, och Axel Jö- Hansson, Knäred; CT. Kursverksariheten' har för: 'bundet hos SBR: begärt: anslag för . anordnandet äv: ett.10atal' kurser i biskötsel- och : ombuden :uppmana- des fatt i sina "resp; lokalavdelningar propagera "för att sådana kurser! snordrias. Dessutom beslöts att an- ordha'” instryuktöj örskurser. för F tillsy "tingsmän. "Tr ' Hemmet en tisktylld. ” ” arbetsplats] "Hur mången är dan egentiigen "som " vet, att i hemmets tillsynes lugna hamn lurar åtskilliga faror? I Mors H ylln ing, den. sokpeciella mors- pekas på en hel serie farliga situa- tioner som ;: möter hemkvinnan i arbetet. : "De reumatiska sjukdomarna ä et av vår tids farligaste gissel som sär- skilt drabbar kvinnorna framhåller "Thure - Mattsson så Spenshuit. Bara: mal :ni> mammor heter en kufisx rubrik över e3 artikel av jordenruntfararen Björn Palm, som avslöjar en hel del kurie- siteter : om mödrar Toch bara frår pkilda, håll av vårt klo”. Här. finns 'för få människ Ingen handlare skulle kunna klara sig, Och inte kommer det någon att flytta till de små torpen som låg insprängda här och var. Ägarna höll till nere i byn. "och arbetade i industrin. Skogen” skövlade de om vint- rarna för att få ved, De tänk- te" inte på att låta sina torp stiga i värde. För dem var de värdelösa — det enda värde som ” fanns vär skogen. Hon hade varit med Lars borta på Riagården ' och då hade :'äga- ren, förman Nicklasson på så- gen nere i Holmsund, rivit ner nästan -hela logen för att ta den. till ved. Lars hade stått med "knutna händer i vrede, Lars ' älskade "skogen, han ville "att Backåsa "skulle bli mindre , beroende av bygden R3-se att det blev bilväg till . därnere. Här fanns skog och . Porta. & sid, 8 har ; änte fore mycket. att Krrper ket och 2 planera en utflykts- 'och studieresa —- ser 23 stads- och; 39 Jandsbygdsdi. ett intressant - Skoll utredas av styrelsen. För att. Eiter en ny v undersökning de" "skolmåltidsverksamhete skölöverstyrelsen funnit, att: Det; än Inte 'så' få skoldistrikt 'som' övat ; denna form :för : skölmålti. derna;-' och 'i 29 stådsdistrikt' samt 5T , landsbygdsdistrikt har man "er- farenhet av såväl servering vid bor- den som från bardisk; Av dessa” an strikt — alltså” de allra flesta di strikten, att det är lä pligast med barservering. ” "Först - och främst finner att barservéringen' är personalbex spårande; den erfarenheten har man gjort i 45 av 'distrikten.: Elevérna : får. själva bestämma portionernas storlek 'och äter därför bättre upp,” vilket: också (är ven” fördel, Vidare hålles maten bättre varm, I ett tio; tal distrikt anser man barserverin gen +; lämpligast .- särskilt för äldre elever, medan man i ett tis tal ands ra” distrikttycker, att de' små" bar. nen har svårt att bära tallrikårna utan att spilla; 1'dessa” sistnämnda : distrikt menar. man också, att) det, blir större trevnad när barnen” "sit ter vid borden och att: det i små skolenheter inte lönar sig med bars" sgrvering. Från barsystemets förex. i språkare hävdas, att denna forin a servering passar' särskilt bra vid 7 större enheter 'och att, om lokalen ' god ördning i lokalen. Aven” tryck ker man på, att det är bygiehiskt | et med sådan & + servering, - ve : ve i isdär en el" lan "ett Bodstig och &5 lastbil-ett bår kilométer' söder om Lågansstas ; tion omkom, bilens förare, "5l-äriga . . Ci. E. Exbérg herrar även där känt sig själva nog I Skyhöga bagateller kåserar Raj Ragnar om den eviza dragkampen inom äktenskapet. -Annv Marvig Rubin tolkar i aveln En RA gäst en jubilerande men börtglömd lärarin bittra besvikelse. En annan lårarin netyp, den hysteriska, 'skildras ms? skakande realism av Axel Sireborn i novellen Kristendoråslektion, Ebba ”Axel Nilsson, I ra a arp. En annan person i bilen skada- des lindrigt. Bilen kilades. fast un= "> > der taket och sälsen, skadades," Se Priserna under apri K medeltida. Finland, « för: läearen till e-r 17: en di modera bil av Bille Foerstor, "diktes, Mors Hyllning, som, pryd : Er Fal omslag, uyRydes By Si gd, Falkenberg," och priset mod ” : sénaste' kollegiets' . partipfisin. dex steg I april för sjunde” måna- den i följd och ' är nu uppe” i 305 mot 295 i i septerfiber förra året. Dén «= månaden inskränkte" "sig - uppgången till en enhet; medat' den -' :' ” |både i mars och februari utgjorde. två enheter, Indexhöjningen:1i- vapri) > 4 förorsakades - främst av, prisst : ringar .på- livsmedels... och . :metallom å är lämplig, det då kan' bli lugnt och ' Fö
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.