vv ver? trevvyFreveryrtt vryrrreevorroprey t rien 0 Ng gr os” ” 4 a Ad Enn |MARKARYDS- BYGDEN | Taböloca" Tiänings Ickalredakticns Markaryd, Villagalan . : !5: Redaktör Sven B. Jönssen. Tel. 10159: bs IE " Bodsäsongen , éet; tll tr , öch: redan har omkring 100 per-, Boner. begagnat sig av;den stora förmånen” att under kontroll få ' simma, '200 :meter; .Bträckan" är åntå i ivskräckande ' för någon ER m "nått aln kulmen och Kipfkala badplats råder, det ett: rikligt folkliv. -Redan tidigt på I morgonen kommer de. första badgästörhä” 'och. sedan : dröjer | torp. fram "på de första” nattim marna innan” de sista lämnar det | Svalkande, vattnet, Anläggningen, Bort bekostas av skolrådet är en Verklig .mönstéranläggning, och , ällhänheten : har! på olika . sätt Vaat” sitt intresse för densam- nal I. sambård med simskolan, h $om äger Pim vid badanlägg- tingen, - pågår även provtagning för, de många olika utmärkelser ” fom .elmsporten” har på sitt pro- "gram: De unga provtagarna går ” meå My: och. lust in för att er- Byrå : dessa märken : och när' de "nedan -står Inför fullbordat: värv ig; är det” med glädje som de går äpp till simlärarinnornas kontor och får Bina utmärkelser. ' gnnran; ; provtagning , som just hu Älmhult, Alvesta--Unnaryd, Mo- och | heda—Strömsnäsbruk, Hillerstorp Ryssby. Timsfors,” a Ötrörmanäsbrulk hult—Gransholm, Alvesta--Hillers- | H Moheda, | Ryssby Alvesta, Timé- £ Diö. | . "Bau Strömsnäsbruk— nvaryd. 14 aug. Diö—Ryssby, : Alvesta ; Gratisholm; Mokeda—Älmhulf," Hil-j- lerstorp—Timsfors. '” 2 "aug. Strömsnäsbruk--Hilles- Få . Ul sd Moheda, ”Älm ek tsar Irans 2 " Diö, Ryssby—Timsfors, : 28 nug. mimeforsGransholm, Diö "A sept. "Unnaryd Diö, Älmhult — : 18:sept. Unnaryd Ryssby, äÄlm- | Gransholm--Unharyd, En rket Moheda, Diö Alvesta, ii Tullerstorp-- Älmhult. FREE Hillerstorp, ”Alvesta—Timsfors, Mo- heda--Ryssby, a "2 okt. "Unnary Strömsnäsbruk -— aktuell är ot Aör: dera. provtagning öpa, det; Hlla vackra: men billiga; ; märket: ;'Den' nettobehåll- : ning" Bom”! rmärkesförsäljningen färanar' går! kolt still: att':sprida Unnaryd Hillestorp, Älm« 'ömsnäsbrulk, : Gränsholm— torp—Diö Timsfors—Alvesta; ; Ryss- by--Moheda, " G näsbruk, / "9 okt; Almhult-Unnaryd, fillerst ;16. okt; ”Unnäryd. - -— Gränsholni; Timsfors,- Alvesta rstol ” : allmänheten till att” trä | 225 22 Jängdalm. "Kan man simma 200] meter, så kan. man : simma 2 betydligt, längre sträckor om så kullar behövas.- Om” nu ' alla 'ha- de' varit simkunniga så hade sä. - Korligen ' en" hel "del människoliv klinnat' sparas varje är och där- » för har Je stmborgarmärket en holm uk—Rys: ”Mohed. "23 okt. Ryssby Unnaryd, Grané- Timsfors+-, Älmhult, Hillerstorp-—Al- | vari vesta,' ;: Diö—Moheda, il rén; ioch,. Erik? :Olsoni; ON prövning. 'åv en, annan: betydelse- b. full" fråga,.den :om kyrkogårdens. nbsjälva"” "Begraviingsakteri försigga ER krematoriet — då” sådant finns Häftet ..har' tryckts. lings /eftr,' i:Laholm) "som. skiljt sig från sin uppgift på eft i allo' id Rv: eldbegädgelsetanken,-: 'som'' ju "| iso! h äölstallek ären: ifealitet att rälk- na med torde.stå utom allt. tvivel, säger kyrkoherde Kärl Ev Rohdin i:Suhdbyberg."Han har där kom- ') mit "att 'spela-rollen av reforma- tör, "vars infentioner. och syn- punkter synes:ha ala förutsätt- ningar. att vinna" efterföljd 1 en tid, präglad-'av hänsynstagande till > bl,; a; ”marksväårigheter för kyrkogårdarna,: ”ganitära' förhäl- landen" och" annät.: =| Rohdin > är: övertygad :-anhängare också-år från år vinner ökat: stöd "Jav. en: utbredd folkopinion. Det växande »i beståndet av kremato rier talar, här sitt tydliga 'språk. Men "alldeles bortsett från' hans anslutnirig till nämnda” :begrav- ningsskick; ch. de väsentliga för- | delar” "detta".för . med "sg menar han "att tiden är inne'för:en om- - dessa sammanhang; : På "många orter: störs kist- ”intilllggande.; bebyggelse «Or fortsätter kyrkoherde Roh- Detta förhållande liksom en | fält," din: börja fundera värmare; "över dessa kunde inte gärna” bli mer än ett: vi bör bestämma” oss för att låta = eller; i kyrkan, vi. bör, för att | side: "samband -'moöa: -begravnin- gar. Ett' av, skälen härför har jag redan erinrät. om, "nämligen risk- en” för "sjukdömsspridning , under : menighetens, vistelse på en kyr- kogård vintertid, :vilken: för mån- ga blir; en, svår. äfrest ing i värt bistra klimat. Ögh: hur vi nu tack vare förstå och :bistånd från bäde stads- fullmäktige och kyrkofullmäktige ordnat det 1' Sundbyberg kän ber rättas T få ord. et var in å byggt på det var för några år Xx de'denna; omvälvning hela, det tur- kiska sättet, att tänka och uttrycka sig. nn se 4 ? + se Yr ar 3 ken Len. ,; v tärkö: avs undér det senaste” ”seklér "get ' . nomförts I Asien: var Kemal"Ata”j I den ara Ver tikommenderade kinesiska”, pressen av den: skriften — värs använd; UNS; disk as snart sagt dagli; gh Kelt Ejordés straffbar i, Turk ach införandet 'av "det latinska ål- ”fubetet, Trots att'den' arabiska skrif2 n' var en rent fonetisk skrift lik. som det latinska alfabetet, förändra-. ; Jalfabetet, Men har iman: bara :be- I: satt, helt avskaffa ' del, : Aled "åkrifttécknen och "ersätta dem med ett modernt alfabet = mén kärr: dock "Inte, bhdsDbm "man: "skar ta det latins] ch därmed slå i. iys- sarna" med”ef tästlängd "ifråga .om modernitet), eller om”man skall Jägs ga sig till med det cyrillska' (ryska) de". slutat sig i ena eller: andra” vikt: ningen, så I al; o de: reform, är under Uppsegling i ” Mao se tungs röda Kina. Där pågår + $n, nämligen: våldsamma strävan- CÅ syfte: att. ersätta: den gamla Itionella skriften med . ett mo- de it fönetiskt alfabet, De kinesiska ide gamla skrifttecknen att sättas på in] - ex på samma: sätt som man redan gjort. med Konfutses läror, vid Vars nédtecknande de en "gång använts. Man kan - ertellertid tycka; vad man” vill: om” "brytningen" med” en akriftteck hår.i Bemen- i. Så som för- > samt med fonetisk skrift, De är en hållandena. ligga Hill ä är möjligheten hu d att i Kna ond + Yildskrift. som > under . årt ; gång ur'ett relativt litet antal pri- hr 3. Mår bildtecken:' och symboler ut- «till äcke mindre. än' 40.000 Till att börja med. vill den gula kommunismens filologer och peda-|Y Toger "dock . bara nedskära skriv= tecknens antal och förenkla dem i mära anslutning till .den 5, k, 1000- L lert: AT oupplösligt förenad med: införandet av ett modernt alfabet, Ty de frar ditionella » skrifttecknens ;: väldiga massa! kan ; jingen'-lära. sig. Det är visserligen sant att denna skrift. i det åtta varandra mycket olika hu- 3 dialekter (mellan” vissa av dessa killnäden lika stor som mellan t.ex, svenska och. Ilska) och: ett på: bokstavsalfab med all kraftta nesiska: : kulturtradition 00. -bokstavsrörelse en betyd; Spridning hefr t ll s: kunna iskäraj av: otal mindre markerade dialekter lande land redah något tusental år kh I våras "de en, av Mao Tse: tung-regimen ” Hllsatt” kommitté av.kinesiska ve krifttec före vår tideräknings början skapat något sådant . som ett överstatligt to'och ett enhetligt kinesiskt fram till under sin . ST nya - löch i "dagarna har ytterligare 741 Ni publicerats, Denna "och ett par hundra, som skall publice- ras inom en snar framtid, utgör re- kultatet av det arbete som. en stab : experter under ledning av Mao Tse tynga Ppartifilolog Wei-Chuh nått ytterligare kulturmedvetande, Men dels' är. det omöjligt att uttrycka det. moderna ivets olika behov = framför allt i tekniskt och kemiskt hänseende" => På detta sätt, dels finns det — en- ligt Lin Yutang — på sin höjd fem människor som I verkligen behärskar alla 40.000 skri "Redan den är, itidn bland de 40,000 skrifttecknen =" jSOIM utgör resultatet av en minst : [000-årig, utveckling, . : På många håll bland de nya l :Ezzard Charles +. "vann på poäng + CHICAGO (TP — — Reuter). > Förre världsmästaren I tungvikt arles vann på poäng över drews, Buffalo, I en tioron- I Chicago På onsdagen. Paul An . dersmatch I "pas till slut ti ; fjärde segev på fem matcher 1 det |” fome-backspregram, som han hop- skall föra honom till en som kan tyda omkring 10.000 av dem måste betraktas som högt bil- dad och för att läsa en tidning ober hindrat behöver man ”bara” behär- ska omkring 4.000 tecken, Den över- vägande storparten av kineserna be- härskar emellertid med - nöd och näppe några dussin och den bildade genomsnittskinesen något 1000-tal. Redan under det första världskri- :| get startades en aktion för att göra läs- och skrivkonsten tillgänglig för en större allmänhet. Det var en viss dr James Yen som kom På idén med 1000-bokstavsrörelsen. Det skedde f ö. på slagfälten utanför Verdun. Kina hade skickat några tusentals kulis som arbetsbataljoner till väst- fronten o. då det visade sig att ingen av dem kunde skriva hem till Kinaln . titelmatch mot nuvarande världs- började James Yen stana ett för- ennlet skrivsystgra På 10 tecken: . ser"och kan ut skrifttecken;, svvgsna hes donna i 'de'skolor” som :ö ändan, för. undan i de av. Mao : ;Tse tungs: ".revolutionsarmee områden har, man. också unde; med hjälp-av detta” alfabet; Att det hel; 4 nån I frott'ståf dock utoni tvivel Det sserliger/ sant att vinder 3ekompagns me tiden. för. Tjiang / K ykt har, tusentals: studenter gått: ut som. vandrings] rare hela, det" väldiga: landet brihga massorna läsa" och ' sk ionella krifttecknen hop= 4, en; av: den, ki- hämndeakt. oarde. åtta t styrkörna.r Under: sen? åtrid HH Hotet 5 ägsmorgon elt som under, Tjiang Ka sheks” era" hela; skriftreformen höll? på att rinna ut i filologiska:dis- kussioner, men ett oomkullrunkeligt faktum ä att'det latinska alfabetet på intet kätt kan räcka till för det ordfattiga kinesiska språket. Kines- iskan ”ömfåttar bara” omkring 400 enstäviga” ord, och dess olika bety- delse” utttyckes ' genom olika 'tonlä- gen. eller med de 40.000 skriftteck- nen. Det mest extrema' exemplet är ordet "li:som har 113 olika betydel- tryckas ned u3 lika -.Men inte. heller. alfabetreformens dén enklaste "a angelägenheter. eta kon bord er anhängare saknar goda argument, Då behöver. bara framhålla ofören- | ligheteri mellan: de gamla bildsym- bolernas” uttrycksförmåga "och det méderna ljvets krav; Man kan'inte uttryi kemiska for. skrivande niel ined alla, de 40.000 skriftteckrien oci äv dessutom gäller de flesta meka- Det närmaste « erövrade | ni Kin: öreihir dar någon möjlighet ratt bekämp; svåraste inre fiende = analfa men och" om det. vill. bli På samma sätt som fallet v; Pan, där'de gamla skrifttesknen det moderna latinska” älfäbetet före kommer ' Merci: vilket fall som helst kommer en skriftteckenreform att 'betydå-en överväldigande". kulturell Haven ning som med Togisk” növ vänd: mycket. ätt göra "tabula rasa bland mycket? av landets” mån, usenåri, kulturvä den och dcssutan kommet förändra 'det: kinésiska" 'sät-" ”och uttrycka si sh att helt” eller :det' öyrillska kommer att t förmedla. "> om brer, | också för de efterlevande av vikt - "| att:slippa ide "störte' och : :onödiga |; i "| ler. mindre' snabbt. kan .få efter: Parallellt -med! -Vårandra,. ka > "Sundbybergs kyrka försedd ull bisäftningsavdelning "och ; kisthiss,> som ; förde 'kistorna i kyrkgolvets nivå... Jag mina , funderingar" för | ovittögåräsnämnden:: som: genast anläggningen i det närmaste fär- ningens "funkttöns ätt kan” Igar 'nedsättning ;i: den två km." från kyrkan .belägna'" kyrkogården. el- ler: kremering. -Meningen: är under genom en 'syrn- nader" sökt: körma ifrån. Det är utgifterna... som - uppstå Tanken. «är emellertid,' det är. fråga om -Jordbegravning, att en. prästman. skall vara, tillstädes och följa kistan från kyrkan .till graven samt där förrätta en kört | andakt.För: dem; som 'så önskar, står. naturligtvis kapellet på kyr- kogår fortfarande till; förfo- | 3 Huvuvida vårt 'öxem I mer är följd på andra platser vet jag för ga om; men nog skulle” det,. slutar kyrkoherde. Rohdin, betyda. myc: ket "för "eldb + Det-bör: påpekas att "kyrkoherde | sänkningen: eller' urhang nedsätt- |- | ning” ofta åv t;'ex; närbelägenhe- "j ten: av en idrottsplats,-ett nöjes: ;| rad andre” faktorer, kom mig ätt | saker.' Resultatet av tankemödan |: då jag började" förestärta |” blev" intresserad.: Kyrkorådet: lik- |- sonr :tandra instanser ; anslöt :sig )' "| till: dessa tankegångar,” "och "nu är I dig; Tekniska: data "och janlägg- : att. hela” akten |. rikaspel blev i stort av väl så , > god klass som onsdagens täv- Sign Xvå årsbästa-noteringar : ; var Eriksson på '3,46,4' och 'dels' Av ”Curre" Söderberg ' i' hinder :- med, 9,94/2.: Ur: halländsk: syn--.- a? punkt gladde man. sig speciellt Erik. Ji åt Fall 7 som gjorde ett, alldeles. utom-. . = ordentligt: lopp. på 200 m. dä I han hotade svenske rekor : aren Jan Karlsson. Mot am rikanen. Culbreath var det: in- FA genting att gö "den lille he- o gern klockades. far: 21,8 en tid + 1 söm, dock”borde" varit 3'.å' 4/10 ” med 3/10. En annan rekordno tering "signerades ”av” John” Jo: hansson”i hinder, där han blev ÅA Gunnar” Lindgren den gången .tför[ . samtidigt som distriktets bästa? "I iria” med "ett starkt lag ävel "| varför mån nog får inrikta sig på" "Landström: ; hoppade 445 Eeles. Landström " satte, nytt ” "nordiskt, och finländskt rekord |". 4 stavhopp på "torsdagen genom I; att hoppa 4,45/m. vid friidrotts- | > tävlingar i "Östermyra. send 7. Landströms' resultat är endast 1 em. sämre 'än ryssen Denison” kos + europarekord, - agnar |: Luxidberg, "Sverige, har hittills |, haft. bästa” nordiska; noteringen Ve med AM m. ' men utan essen' På söndag. utkämpas den årligen, på distrik Å kd mellan Västergötland, Bohus-"' län-Dal. och Hallana. I. år.är täv- ER förlagd till Bengtsfors i Dals-, land, där starten sker kl. 11,30. Hal- iland har som «bekant revansch att. ZA' berg förra året. Visserligen svarade: grovarbetet, men vad hjälpte detta,l.. när såväl västgöt.r som bohuslän-!. ningar . och : dalslänningar, trängdel sig före i prislistan. Västergötländ vann såväl. ind,.som i lag; -me-: dan Halland blev trea i lagtävling: 3. J. Ila blev I sj "genom Rune Nilsson, CK Wano.' - Västergötland rapporteras: kom= ett nytt nederlag för Halland; Detta: allden stånd :som' tre av distriktets: bättre cyklister finns 'i Finland;:för? ” att på order: av: Sv. .cykelförbundet” delta i Hangö 2-dagars, -] dagen: stod: höjdh Pp. på PI "Program "hoppa : utan konkurrens med Bngt Nilsson och. höjde. sig med resulta-' 3 3 Lemos, 'Helenehölm, E Johansson, Götene 3 5,02, 3) G. iCulbreath;" USA, 15, 02; |: Brandkåren, Stockholm. 3,46,4, 2).R.. i Lundgren, Ymer, Borås. 3,54,4, 3) u Johansson, "Ymer 3,54, 4, 4) 'väntat Sveri Det blev: imet,. men dennag ång fick: Shelton i - avs ;tyskarna,' Hoel Å Sovjetunionen. hår: Hu > dykt upp. En av de, österrikig; - dr fångar som återkom= uppger ' nämligen att - ett läger träffat en'svensk med” nämniet : Helge ' BergStröni./ Vidare" påstår han sig ha Sa en: dansk Hans' Nielsen, : som >till. "I fångatogs. av. ryssarna: i Berlin 1945, dit mannen förts" till. Wwångsarbetj IRS EE Österrikaren; som inte? vill” hal 'sitt.1 namn: nämnt; uppger. : att en eneral . förklarat attre”vid > innevarande 'år' det "inte att finnas - en ”erida” ländsk fånge kvar i: Sövjel nen”, - vann: 1955 års nordiska juniormäs- terskap i. -tennis.. I: finalen! vann :'Sverige" med 5—0 över Norge; me-. "dan Danmärk slog Finland med 32 tchen: om tredje. pris." spridning; iom våra kyrkor inred- des” på samma 'sätt:, som skett i Sundbyberg; :Ochavi skulle "vinna dj La det vid-ett inspektionsbesi lägret i Irkutsk "Många ' tuse; dock; just nu: i ist avs Svenssons” affär dr -kväll ill kl 18.30: ojilagsspelarna . samlas vid” kl. 18.15” vid”Konsum: för Ni Rännies Hidröttsmänneh” här träninEl son.” =, Som: framgick ' av. gårs dagens "LT . börjar: serierna "rätt" van: s|.des Den "börjar -kl/.19. 15 ch Lföl-1t jande” Ränneslövsspelare samlag klia :18:45:. Olle : Ottosson): "Bengt" Lindkvist, Olle Nilsson, Rolf ,Ols : Sigge Änlderssohyr, illa fsson, Börje | > Häng | Karlsson; - ” Tor rn 4: utkräva för nedsablingen i. Falken-i - ; i i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.