X " ekorlnha; som Vär först i västerlan-] . dömde, de ". Pio'dei Coltelli var banbrytaren för : . atlelsman, 'som av. politiska : skäl i öppnade det historiska” "Café Piro- ” id . [Påskberget och klämtning i stadens " Jeldhärden" med Vatten, men branh= om å (Förste 'k ' JosBardalsområdet "ett ' slag" ansågs - |corpsens "första : ; uppbåd (d: undét” öra årtionden” Frånkrikes mäktlystna” och” samvetslösa' här. det ätt äta Ka :Under 1500-tälets] - ta ist receptet," kanske från Indien elfer 'Kinay" där härskarna brukade avnjuta isereme och glåss. Katarina; - di” Medié& hotade sina "kockar medi et bli levände” kokta i olja. om de de Het kungliga "hovets glass- hemlighe f Omkring'!80' år senare undey eugelska 'revolu- ittade , kungen, Karl, 1, i kock till döden då den- , Glassen slev! först. -tillgänglig. för. då förnäma" Kretsärna” utanför: :de kåda kungahuben i Paris och Lon- don” då: ryktet! om giasstillverknin- gens ” hemiligheter nådde Italien un- Ger;1660-talet. I Italien tillverkades då glass” hos flera' furstar och rika " handelsmän; men i ingen" vanlig med- borgare-ficksdå smaka på glass, Den store ritalieharen” Frantéseo' Proco- glasstny "haft i var. én” florentinsk måste fly till! Paris: och som. där Protopio, som i Paris kal- mås eur ”Procope, har i k lades. för kaffe, började ori- kring år 1680 med att servera glass, Gaféet, var, under ett par århundra- 'åRn mötesplatsen för Frankrikes re” ”volutionära s skalder, . författare: och | sa vslö a frusna osten såldes i i form- av [| ägg.” och” serverades i äggkoppar. Omkring 10-år senåre” "uppfann mon- sieur Procope den iskylda vispgräd- ad: glasshemlighet likation, Seden har medfört otaliga människors död, Glass. är synner- ligen skadlig för "kvinnor som får lunginfl 1 och 1 den, som han kallade; ” gla- sens -historia noterades efter ytterz li ett århundrade år 1774,” då vi ildshistotiens:' första > glasstårta gjorts efter! gjutforrm av metall. Den historiska” ”glasstårtan -tillverkad :Den: nästa stora hä delsén i gas-| dödlig? utgång.” 2» ' Glassen kom till USA | genom För- enta Staternas förste president, fyi- ington. Han var ägare. till den ame- ikanska kontinenteris. första glass- till ära av. å rtigen av Chartres, den senare ”P lippe Égalité, grundlägs garen av: kungahuset .-:Orleans. Glasstårtan! bar familjens våpen och var ; ointalad i :hela :världen,: sam= talsämne vid kungliga hov och taff- I Genöm att kunna Pgjuta” glass. i vilken form som helst har dén nå rättens , triumftåg "börjat på allvar. Under” "franska. revolutionen. åt ; till och med de :”byxlösa”. sina ”grani- test som inté var annat än. glassbi- tar," ungefär som "de; nuvarande na, Under Napoleon : II, under "det. andra kejsårriket,' upp- fanns finare glassorter som fick för=- näma. namn;; t. ex.. ”omelette "sut= priset, eller :”coupe glacée”.:: Då uppfanns de otaliga sorterna. ”par- faits”, d. v. s. "de perfekta”, Glass- tillverkningen - blev "till sen konst, |: maskin, Washington. älskade glass så mycket. att han utgav: för glass mera pengar än våd familjens” hela behov > av ' kött öch bröd kostade, est med | hetens grundläggare, "Georges Wash- - IDYLL Fö - Genbve, kallad ganin bo' under BULGANIN. I den hä; a Pastorale”, ska den ryske po peringschefen. Bul+ ylliska villan strax utanfö konferensen; Ur Planera: redga nu” = för höstens sådd]. Fiden för höstsådd är snart inne, x framför allt av oljeväxter men ock- så av höstsäd. Beträffande gö en till dessa grödi råd anfö grödor, kan följande - Stallgödsel till böstsådda ger som tegel sämre resultet Br stallgödsel". till vårsådda växter, framförallt beroende på ett utnyttjande av stallgödsel jäm då denna gödsel tillföres under'som- rharen, Råden i det följande avser därför närmast jordar, som icke er- hållit stallgödsel, > '" Behovet av fosfora och ksliuin- 3 "gödsling 'ä är i första hand beroende av jordslaget och jordarnas tillstånd : 'båträffande nämnda näringsämnen, Om markkartan visar god tillgång föga troligt. att extra tillskott av Washingtons exempel, öljs” nu; av]... hela folket i USA, Där k -Vvarje-; år: :3—4 miljarder: kilogram |: glass, / vilket pr. huvud: av; befolk- ningen utgör omkring 20-25 kilo- gram; Detta är mer än vad européer skulle "kunna konsuméra,” Glasstill- verkningen' "har blivit” stofindustri både i USA och Europ . Den ä är in- te. längre" någon | "konst. , 'Glassens för 200 år sedan, främsta artister satte sin ära i pant för att få uppfinna nya varianter av den. omtyckta kalla” äckerheten, | r | vandlat landskapet? 4 ” kostat” sin ägare, då skulle det intel. När n man reser, genom I våra fagra landskap i de vackraste av årstider och ser>böljande fält och ä gar sve, pa förbi som dungar "där varje träd vore värt "enl tavla och" 'blommandé trädgårdar, | $ hur; många tänker då. på ivad' allt détta kostat. människorna som: före ; Om fegarna kunde. "tala om den)! svett ' och möda, hunger och miss- räkningar: som .dessa tegars odlare | Den i matla och ' det tillagades alla de 'slag ge-]. likatesser. av is och iskylt- som' se- dan dess är: hela :världen | . Under sin historias' två hundraden har glassen bara avätits eller serverats under sommarhettan. Under mitten av 1800-talet började roende av årstiden, året. runt. Till- |” täget ' framkallade :vittra debatter bland hälsans yrkesapostlar;" läkar- 1 jon." Där sact de svurna” söm? stöj a na: Par promoverade flera : doktorer "som -skrev'veten- 1 li avhandlingar om' glassens | servéra gl: n | skadeverkningar för” hälsan; I'det franska konversationslexikonet ”La- "| rousse” från år: 1872 meddelas t.ex. att glassen är skadlig för hälsan för främsta genier, Glass stektes i ugn N kända och omtyckta il rsta år- |: Café Procope att servera glass obe-|- :. STOCKHOLM " : ”Solkurvan”,. dv. nägenhet till : utbuktn g under mycket stark ; värme; utgör ”teore- vägarna, Företeelsen är. högaktuell just nu pär vi lever i en:tempera- tur, I som ;, för" varje dag slår” nya 5 | trötta, blodfattiga . och 1y fatisk ”| personer. 'Där heler det också att t| glass kan döda barn, äldre män och - | kvinnor och att glass helst. Borde "| ätas av kbelt friska och muskeélstar- ka personer av mogen ålder! ””Att "vid vinterns sällskap- liga tillställningar” här blivit av 'stor nella”: värmeperioder i. får + skärpa sten, R. Jerneryd. Vad som orsakar uppkomsten->av en! sår kallad:sol: som" följd av dennas, utvidgning; i dagen en eldsvåda inom stads- - | dölen Oskarsdal i Varberg, vi Å sitt Käftigaste "skede Kon att: ödelägga större "delen detta stadsområde, men” "som". ock 'räddades, likväl efter. det z alt stadens hela - -släckningsstyr ka” plus " volontärskolornas på :: > fästningen folk jämte åtskilliga + andra: frivilliga krafter verks. samt .bidragit. till att bemästra i ”bev Undecku | skädeverkan, heter a i denna pub "Att rädda: den "a av ; elden angripna fabriksbyggnaden visade 'sig snart vara . förspilld möda, Därför fick | man i stället. desto mera: isk ']er låt oss säga värmestyrkan. terna: har -en - tendens: flux just 'den utbuktni & 7 | solkurvorna som något svårt tiskt sett ett. hot mot: driften: vid. k uppmärksamheten ' ytterligare, sä- 1] ger : överinspektören för bantjän-|]. [kurva är spänningarna i frälen: så-I värme; De därvid verksamma, kraf- om a däremot de längesedan q göda'od- larha” visste hur rika. skörda 3 människoliv, ar några stycken". som; täm- ligen :ointresserat travade omkring i min'barndoms marker häromdan då slog det mig. här iitef de: gär 'kunde intressera je andra oci hur djupt I d rät: problem eller något problem |; las solkurva: Denna ttb vissa fall uppgår den. till flera.de- cimeter, Det beror helt på sol-"el. Det är alltså: naturligt att SJ un= der perioder av stark värme då risk föreligger för uppkomst av solkur- vor, kraftigt skärper bevakning inrikta sig på att söka förhindra, att. de närmast 1 k; av: skarvarna blir: då. föremål för oavlåtlig upp: na blevd antända av elden, Där ha- de "män alltså : närmast en. större brygghusbyggnad, till hälften ägd av fabr. Eklund och till hälften' av fru Mimmi Jonsson på Brunnsberg. Och så fanns där fyra bostadsfastigheter. Ägare till'.dem. var. järnsvarvaren C. E, Persson, dödgrävare Lars Nils- son, vagnmakare' A; Hammarquist och nyssnämnda fru J Samt- 'om branden genom kanonskott från kyrkklockor; Bolmande rök och eld kungjorde i samma veva, att det var på Oskarsdal som den röde hanen föras kommit loss, och väl, anländ t upptäckte man, att. det, var i ust: Ekhinds tunnbinderifabrik, "elden" brutit ut. : Arbetsperso- | "nal vid' fabriken och tillskyndande] grannar tävlade med med att från brunnen på fabrikstomten överösa dens häftighet' och snabba tillväxt i det torra och' mycket brännbara H fabrikens väggar och innandömen gjorde, att'n man med di fann, liga dessa byggnader utrymdes med största skyndsamhet, och möbler och husgeråd förflyttades ut i det fria | samt lades på ängarna i grannska- pet," dock på betryggande avstånd från eldhärden,, . : i "Trots alla ansträ antän- "och: deras läge .obser- |; veras kontinuerligt. Det har blivit der dylika perioder inte: onödigtvis ”rör” spåret, dvs. sätter igång ar- beten ' därmed eller på' annat sätt minskar, friktionskrafterna - mellan underbyggnad och sliprar, Helt kan ju ' inte : pågående banharbeten skilda åtgärder. vidtas, och, obser-]. vationen är minutiös, Bildas på. så- dana bansträckor en solkurva — det "fär vad man ibland faktiskt går och ordentligt för att snabbast möjligt få spåret trafikabelt igen, Nedsatt des emellertid den "nämnda brygg-' huslängan och den nedbrann helt till grunden, Vid 2-tiden på efter- middagen var elden slutligen släckt. | Då låg också "fabriksbyggnaden helt ' i ruiner, men de hotade bostadshu- sen hade: lyckligtvis ; undgått. för- störelsen,. . [Delvis till belysning av dåvaran-' latt här "gällde" det, att sätta” alla krafter till; «Den fasta rivilliga ”bråndcorpsen, under chefskap av barikkassör Äke je kan' att föbriksbyggnaden var jämte utrust- ning av maskiner och verktyg för- säkrad : för - éndast. 3.000 kr, vilket ansåga inte ens täcka en tredjedel Lundgren, : jamt 1 Hedenbladhs' och ”Adelskisläs kom- jmåndon, ryckte även snabbt uf till Achef, It "Varberg; ing, Hago' Gerlach,' var för : tillfället" bortrest), Enär hela allvarligt hotat; fann man det nödigt ett även alarmera allmänna -brand- ångéprutan) samt vakt-: och ningscorpsens -manskap. Också: ett ej ringa 'anital” vattenkörare'skyn= dade med sina hästar, vagnar och äv” det förintade värdet, Fabrikör” i | Eklund gjorde alltså på det timade | en' betydande förlust, detta” "helst | som han två dar före branden i fa- brikslokalerna lagt in ett till 2.000 kr värderat yirkeslager, som 'han icke ' hunnit” med " att . försäkra. Brygghuset var försäkrat för 850 kr. Även. ett par duvor befann sig bland det innebrända, men en flock höns » | som under. branden" kacklande sprang omkring och sökte nå sina tåghastighet blir det som'regel till dess alla erforderli; stökas undan, » Pnära ögats... Hittills har i Sverige ingen kata Fstrof inträffat på grund av vara mer eller mindre' markant, i i latt sörja för barnen, av: vilka” [2 till nära nog ett axiom'att. man .un=: ställas, där de måste fortgå får sär- | väntar på —— gäller « "det att raska på |- "| frågesvar i andra k : | maj förklarade stämma fäderna. och kräva Upptos! tringsbidrag. Denna åtgärd har: möj- 1 da: trätt i kraft och de allierade" terna ställts: under tysk lag. 7 "Hittills har — ”på mycket. få un- dantag när — vare sig ockupations- -| makterna eller fäderna brytt sig om, kring 3.000 är av bland tysk lag. måste fadern; till mc och härav följer, att mödrarria tillsammåns Har att fordra” ett "be? n "sovjetiska sjöräddningsdele- gation, som i Stockholm skall. träf- iggjorts. genom - att 'parisfördragen | sl barn! Varsin' säng och en, or och fötter i stället för att-leka” ker man" över den" hårda tide tjugo. och trettiotalet: För 7 ärigre behöver man inte. gå tillbaka. i det bara” växte. i Gungflyna; där man fick gå barbent gohk sjunka her i mossan bland" alla] rödmyrorna och dem halva a vinterdagårna. ) de. om 'värsin egen byrå I e nens eget rum, Ett eget rum, fö också. ; ii : Gräva, dikena, slapp vi, "deel | far, men det skulle lastas sten-som, och sedan skulle man lägga. enbös- kar: ovanpå... Att fylla igen dikena med jorden var barnarbete: ochzatt hacka . sönder : grästorvornå:” över far för tementet och Sjöräddningssällskapet komrpå onsdagen ” till Bromma. Ett dessa" Is meter; diken; 2 som grävdes i mossarna, nä jorden skul-| le harvas, ; H fick man, trärör: till den 26 ster Un- 20 dén, att uppbringandet av. de' sven-' ska fiskebåtarna i Östersjön öch be- sättningarnas kvarhållande i Pio- nersk 'skuile leda till konversatio- men solkurva, Man har alltid bunnit ingripa i tid. Men för elva år sedan var 'det nära ögat för eit ontåg ner mellan ka och" sovjetrys- ka myndigheter om möjligheten att utöver” den tidigare träffåde över- Isen om vid på linjen Ulriceh stort sett-gick:det emellertid a den 'gången också: ' Det var alltså i augusti 'nämnda år .som en'urspåring inträffade på nämnda linje just tack vare en sol- kurva, Urspåringen, som. fick inga omfattning och varvid ingen, niska kom till skada, var en fö d inte bara av solkurvani; flera sami-] tidiga. och. olyckliga” omständighe- ter bidrog. Enligt vad lokföraren berättat ”slog solkurvan ut” alldeles framför loket. Tiden medgav -ingen inbromsning utan loket spårade ur d . i tilliggande vanliga tillhåll inne i bryggt räddades däremot av' tjänstvilliga människor ,.. för att omsider gå en” "tunnot till hjälp, vilkét befanns vara död av annat lagt till mötes, ' sjö: örädd i > träffa något : arränge- mang, vilket täcker fall som de då nyligen: inträffade, 7 ' Åtstad Skrea SLU-avd.- har håft ordinarie möte i Allbergs-] lund, Ordförande för mötet var As- sar Kristensson, Allberg. Till ordf. för nästa möte valdes Ove Bengts- son, Blixtorp,- med Solveig Svens- son, Backagård, som sekr. Till koin= mitté för detsamma: valdes följande: Gerd - Persson, Gunnel : Persson, Kerstin. Persson, Inez : Svensson, Sven Olaf-Berggren, Stig Gustavs- son, Ingemar Gustavsson. med Inez -I skur och utan stövlar. och 3 Ly förvärvåde & ängen efter” dikninigeh som 'det skulle vara, Där fanns hå- lor som varit bottenlösa när mar mätte, dem med ”humlestärig”” när] var "där, en stor. grusås, intil därifrån |) Jastade vi hundratals las på en. liten tralla som gick vägsskenor . ut:i kärret. Ia der jobbade vi, alla” (fråj tolv år: gamla) med att. lasta” på och av trallan, Dåligt var det med 1 ma ten, en räkning på tvåhundra, kr nor hos handlaren var lika .omöjli att betala som om den varit på: tusen nu”: Därför kom också den & ene efter den andre av barnen till sarnatorlet, men det var själva lyckan för dein. Att få god. mat, vila och leka.” När: som EMS Ide kom tillbaka, br una och runda, | mindre kvävegi byggdes i botten av. dem till. rännor]. mor var liten: En håla; som någon in | betesmårker, 5å snart det inte var etta: ifrågavarande växtslag, Samma gäl- Jer även kalium på leriga jordar. |; :Är jorden däremot lerfri eller ler- fättig, bör gärna något kaliwn till- föras, ä även om markkartan icke ut- visar. omedelbart behov, . FJAVv fosforgödsel kan” vid behov till ; såväl ” oljeväxter" som ' höstsäd ” "lämpligen. tillföras en kvantitet av 200—400 kg fosfat pr hektar, Av ka= erna II och I): eller då jorden" är Jerfri : eller lerfattig tillföras” 100— [200 kg 50 Yo-igt kalisalt per hektar, Såväl. fosfor-- som kaliumgödsela bör nedbrukas väl före sådden av grödan. | "Att tillföra deh 2dd. öd På fosfor, (fosfatklass II, är det |. -betalar sig tillli Ing ga barn i; i framsätet på , | STOCKHOLM Ar: .. Bort: med barnen ur. bilarncs är livsfarlig även för vuxna, förså- vitt man inte' anlitar säkerhetsbäl: ste, När det gäller barnen leker folky med . riskerna » På ett otäckt: sätt, erinrar tidskriften Motorz2x=- ramo . Den : farliga platsen har: bivi då mor avlöser far vid rattån' och” han får överta riskerna, '' Men hur . ofta ser man inte att, mor tar' der minste. i' knäet när hon aitter på: "den utsatta platsen? Vi har till och med sett familjebilar med två och > som leksak under körningen; "Läkarna på våra barnsjukhi kan berätta upprörande , historier" om barn som kommit'.in efter trafik. [olyckor med ansiktsskaädor, : kom haft sin orsak just i att barnen var vi rit placerade 1 framsätet, :Det bes höver inte röra .sig om krockar elr ler svåra' trafikolyckor för att ett barn skall slå i vindrutan eller in- struméntbrädan.” Det räcker att man . måste göra en. Ibromsning för att den lille, har möjligheter att ta spjärn med” fötterna ' och inte' varit bersdd pålar MR STIngEn, hårt föremål, äve under hösten torde endast i däntagsfall vara behövligt" eller lämpligt.” Detta " gäller framför allt Ihöstsäden” men också oljeväxterna. |: Om joFden ej är särskilt kvävefattig och om sådden sker i rätt tid i. väl brukad jord, kan höstgödsling med kväve lika snart-vara till skada som nyt 4 Om. däremot jorden är kvär : efattig "(mullfattig)” eller om såd=+ ; den” sker sent eller i övrigt under ogynnsamma förhållanden, kan en g eller ett: träd i 75, km. fart har samma effekt: som lsfinearna I i selar eller barnsitsar- När det i trafiksäkerhetsarbetet . för bilen," Men: det, skadar sd också tänka lite på. de bar | åker med i bilarna,. Och därvidlag ” vara. berä framför allt till oljeväxterna, Kvävet torde" kunnå' tillföras: med ivegödselmedel som helst, 1 ligen det i i vilket kvävet kan köpas id; användning av kalk? ast tillföres den kvävemängd, vila kan påräknas vara behövlig un- . Härför torde i ide flest d, bär det av allt att en gång vägar, länsvägar och ” gar. samt ston 'bri CE nätter un Te rétäde mördaren raren:. Kenneth ' Kuzner. Efteråt "Fstack hän iväg med sin. lastbil men? stoppades inom. kort av : polisen. jen. Cenda förklaring« han: kunde ange till sitt dåd var att han retat sig på de fyras ”irriterand skratt oskiga fnitter”, Oj ag: ;vällen i en bar d Michigan- |? TU staden : Flint . av. 30-årige. lastbils- att ta av; - förhöj jning, Till: detta” för budgetår milj. kr för vägjij och för budgetåret 1955/58,355 milj, kr, varför det' finns gott 'om m fel var: ide hemmavarande ” bittert av: undsjuka och vid nästa kontroll: på dispensären :hostade de allt vad de örkade för att'få komma in de 'ock- så. Men :dét hjälpte inte, + 7" "Det "var | kusligt och' spännande tr: hästen" skulle "ta sig: fram över amaa”,' Med" otympliga" träskor på. fötterna klafsade 'han fråm före plogen; je ; höll i tömmarna och far försökte styra" plogen så goit ' han kunde Ibland bar det igenomgoch måste "skaffa hjälp: Då vågade gå uhgar” "se på. ” : " Alla” de ” små' kullarna ” vräkring madeni skulle också odlas upp till Vd ulle. så, skörda "och bärga" "in, 'så var, män i farter med yxa, spett och spader. Hugga buskar och små träd var reha nöjet men att ”spaavänna” var inte. så roligt. "Även om det fanns många underliga, kryp i mul: Jen alt se på, Även om man hittade en flintspets nån gång och mor ta- Jat om att här stått'ett släg en gång. Men ätt man skulle kunnat leka eller läsa i stället för att arbeta det drömde :man inte om. Detta arbete var det viktigaste i världen just nu ch alt. det fanns barn. gom "aldrig «;" 4 "ann "gjorde något- nyttigt det, hade ingen aning om; Och det var ju in många . procent. av mänskligheten? som hade. det. bättre än. vi varken då eller 1 nu förresten, och plocka undan: rötter när tegar. na harvades och när radsåningsma= 'skinens billar hoppade över fuyor: na; Det var det tråkigaste av. allt, Eller kanske 'var 'det att ta'tipp ge" nomvåt liggsäd, full av mjölktistel' : och hämpdån. sont stacks så infer«' naliskt, Halvrutten " var den och alla var sura då, sen Glädjeämnena på vår sommaräng, " smultronställena; gömslena'där natt« violen blommåde; rönnarna med fås så gelbonå och källan med alla insek« 's terna-i är borta, men. något finns; kvår på andra ställgo i hagmarkel Men det är inte Våra" hemliga gläde. "7 jekällor längre,” . Man -känner ' sig . ändå ' rik > oci tacksam över. att kutrna' kommå hem och trampa -barndomsängarnå när som helst'och anar hur hemskt" "+ man skulle längta hit om man, bod=, de i främmande land; trots alla bi ra minnen som borskvar vid vare t och "backe i barndomsiandet, sten-och' mm + mycket. värdefullt, enår vattenbrist bo" våra bilar i iframsäten! Platsen bredvid föraren. « > ;. jmors plats' i bilen utom de. stunder. : för alla Ir fäst; låt ingå bärn sitta > No a oo ot i i x i "åå av UR år vt Ra i i i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.