s Yvrryv vvefrfeyreryvyvevyerpe TTT? veryyvyvyv rTyvvv Y vrevereeryvreYtyyTYSYVYFTTTT TtyvYYFYTT vervvv ”Orsdågen den 9 november 4085 "Pyjamas ? "Mjuk, skön ER Elegant ' 'randi Monitor +. Skjörta i, allra föl och utförande. Om inte kragen hål- ler. "skjortan; ut, : får Ni gratis | ny krage. påsatt. Bästa äns ve Nn Knälång smidig sköstrumpa” i ny, | : lonblandat garn 2 75. ee Elefanteråépe-: -strumpor, Så gott som outskitliga een . 1:35 Finns i vitt” g | 36 till 45. | är vårt reklampris på denna elegan. "ta herrskjorta i STJÄRNPOPLIN. ; Finns i alla'storl, fr. 36. till 45 samt «- i förgerna V VITT, GRÅTT c 0; BEIGE. a Stor. sortering ; Bra kvalitéer i trevliga möns- ol: 0, kvalitéer." Se t.ex; nappa ter från" Överlägsna :' i Dalahemslöjd. handske med ckat” foder. ”. "kvalitet: ö. passform, Fr. immull 11 1 7 LIVREMMÄR i äkta läder, olika färger, från, 3:76 Täv ingsfordon 'körde' av vägen | "In på golfbanan :--". 1: Uuer. eri "tillförlitlighet s & för bilar och motorcyklar i! Bå- stad i söndägs: råkade åtta” mo- en! skarp” kurva och i det hala väglaget. köm 'de: av den mycket smala vägen och in: på. den intill liggande golfbanan! ågon nämn: värd: skada” skedde ' inte; :-imen "en del sten kastades: in på gräsba- nätt ”öck . golfklubben: . nödgades kosta på. ett: pår timmars "arbete | föratt. få rent igen. "Dessutom argelge I hos de” 'gölfspelare” som | såg händelsen att de gjorde por lisanmälan om saken. Syn på prästgården i Bästad "Ekonomisk besiktning har häl- litsp&” Prästgården i Båstads kö- ping.” "Kyrkoherden hade , begärt vissa” . ändringar. i. prästgårdens bottenvåning; men” boställsnämn- den” &Nnsåg sig fin, inte böra fer ga: pastoratet : förändring prästgården.” Emellertid , » beslöts ålägga pastoratet "att. Äätföra vissa reparationer. ifråga om målnin; och "omläggning .. av. barkettgolv samt; att, "modernisera köket. Ar. hetena:- skall vara utförda före den. 1. sept; + 1956, "Alla r unga flickor & som är r bosatta i Markaryd och. den.ö ö riga gränsbygden samt de som är elever vid' Markaryds ung". domösskolor inbjudas deltaga i Lucia-tävlingen! se "Insänd fotografi (ej amätörfota, men" s.k Polyfoto” du : ger) senast 13 nov. i förseglat kuvert märkt ' ”Gränsbygdens Lucia 1955” under adress: Laholms "Tidning, Box: 91, Markaryd, På Åotografiets baksida anges den' tävlandes rial in,. längd, . ålder, adress samt event. tel. : "I samband med korandet av Lu sia "Snordnas: vars behållning tillfaller Sunnerbo Sommarkoloni. | tnkmaler anordnar HÖSTFEST i Folkets park, Markaryd, söndag kl. 19; Se annons fredagen den 4/11. . festligheter” EEE ade: Båstad besegrade Tahölm i bridge. Båstad .. vann . bridgematchen mot Laholm i måndags på Hotell Båstad med 2 Segrar, 1 oavgjord Och 1 förlust, Båstads båda. vin- hande -lag vann med, 5—3 och &—2, förlusten blev stor, 7—L1 till Laholm medan den. oävgjorda matchen räknades 4—4: "Poängen blev alltså lika, 16—16.men Bä- stad ; Vann, .med sina flera "seg |, - I Marköryds Bridgeklubb 3 avverkade. i. måndags .sjunde omgången i höstbarometern: och bjöd' denna nngång På en hel + Idel "omkastninga; Karlsson— > | Karlsson. som” legat I den absolu- ta toppen under. alla omgångar: "]na hade en m ckad. dag och SN a NA föll - kraftigt tillbaka och Fehut CARDIGANS dh "Resultat". LT. Jönsson Malm- "som låter Ditt barn' springa . | berg'- 104" poäng, 2. Josefsson |- utan tillsyn UNDERKLÄDER Johansson 83, 3, Toller—Toller Sn i trafiken. - STRUMPOR 18: 3 Wingren—Ländqvist” 40,5. | grér "82,10 HALSDUKAR Petter sSon--Gustafsson 68, 6.111 Pettersson, ten, Ionangson - HANDSK so Nilsson 67, 7. Karls-| Göta strömpe Äng. L i] son-—Karlsson 62, 8 "Palm—Jo- Ner 22 1 22 poäng, KAR Nea Mansson 60 och g,. Håkansson Paulsson 58 Poäng... Sammanlagt - efter 7 omgån- £ar: 1. Sven B. Jönsson 62 poäng 2. Knut Malmberg 55, 3. Ruby To"er 54, 4 Gunnar Karlsson 0. Heltriq Karlsson 52, 6, John To.- ler 45, Lennart Håkansson, "I Göte Lundqvist 35, 9, Arne Win- Populära och nyttiga presenter, bart Larssons Hit. MARKARYD Tel, 10026. i I "Schweiz hände det för. löne sedan, att vattenståndet i ien alp: bäck under en sommar, sjönk 'så | "lågt ait en sten blev synlig, om ke vetat. "något. På stenen kunde man läsa orden: ”Då I återsen mig, skolen I gråta!” Samma mo- tiv har Selma Lagerlöf begagnat vid en framställning. av en hän- delse vid sjön Rottnen i hennes landsända." Tilldragelser av. det- ta slag har, även på. andra fån: i dikt och prosa gått till eftervärl-. den och belyser tydligt. tyngden av de lidanden, som genom läng- varig torka drabbat vårt: släkte. Äv alla : .motigheter, . -som : den nyckfulla ? naturen 'stundom bär göt annat, och verkningarna: blir ofta ganska: kännbara . genom den missväxt, j dess spår; "Man har, kunnat ; fastslå, ätt missväxtå ren varit ganska: jämt fördelade. på ”de' olika tidsperio- derna i historien;. men .därmedle kan dock icke något direkt” 'sam- av goda. brunnar såsom en oskait bar . tillgång ', : "vid. annalkande folken, och ofta” orsakade. tvis- ter om äganderätten till rika käl- lor, en : blodig - "vapengång: i fester, och? ;där, spred. varjämte det förekom, att. man just. där" fattde . viktiga: best t. Sådana brunnar, där. vattnet nade” under ' perioder "av": tor! våra + dagar : Shungerb inhar”. Den » omständigheten; ; vat ; varma beröring. med: "Bergväggar. » es- | sas uppåt och 'sedan” ofta : fram-]; att: ”regnguden”: bodde inne ;i | väckte: händelsen | så mycken; för- 17 det efterlängtade" regnet Det var från " en bergstopp, skilde ; jen (oofmdlig molntapp vid” Kori ter med växlande framgång att upp: träda. som ”regnmakare”;' och: den som: här: lyckades.” med sitt förehavande,- » kunde ; vara säker | om n att vinna a hövdin ars Ö första” ordningen; , och” där” man motarbeta tillbud till äns -| gersnöd genom "att" anbringadet av” rikliga” 'spannmålslager. På så vis kunde man under. sju fe- ta år träffa "förberedelser att ö vervinna sju magra. Stränga Ia: gar för spannmålshandeln inför- des på ett tidigt stadium inom de grekiska stadssamhällena och 'ä- ven på andra håll; Inom Romar: riket var -man mycket beroende av spannmålsskeppen från Egypi ten och Sicilien, och om de ute: blev; hotade"ofta rentav hänger: nöd. Det tidvis 'starkt utbredda, : spannmålssockrandet som" bygg: de på ett slugt- utnyttjande. av missväxtåren, föranledde på sin tid bröderna Gracchus -att söka genomdriva -vittgående:; agrarre: former, men de fick :som känt med sina. liv sona-sina' föresat- ser. Under! medeltiden” tillväxte befolkningeri . på; sina håll + : så snabbt, att det primitivt bedriv- na "jordbruket icke: kunde +till- fredsställa' det ökade" livsmedels: behovet:: Här ' om: "någonsin ' för: verkligades det gamla ordstävet "Bondens nöd är. folkets” död”. Betraktar man de kurvor, som missväxtåren bildar. i historien, finner. man att de löper utan något synligt sammanhang ' med historiska företeelser. De var. t. ex.-särskilt utpräglade under det nionde seklet, då man flerstädes i Europa stod ansikte mot ansik- te med hungersspököt samtidigt som man uppstämde böner, att man måtte förskonas från nord- männens ”Påhälsningar. Det stör- sta hungersåret sedan: de. stora folkvandringarnas tid, då bristen på lämpliga "åkerfält. och betes- marker sätte talrika störa folk- stammar i | rörelse, var :1125, då fär hälften av" sin folkmängd vars förekomst. man tidigare ic- | i sitt sköte är en långvarig het: ta mera nervpåfrestande än når, ; sekters' 'och ”gnagares.' frarafart. band mellan regntiden” och sol-] 35 Vid i benämnes på flera språk ännu I il: kallar :nederbörd, ”gav.rtidigt'de] primitiva" folken; föreställningen, |: 3 den öch förmå honom att skänka] ökad popularitet, Schamaner och i medicinmän; tvingades: sav. om: Mellaneuropa förlorade unge- samtidigt. med att det frankiska kejsarhuset "utslocknade på det rysk-romerska ; 'rikets "tron. -Vad denna' siffra betydde inses bäst vid en! jämförelse. med sandra 'å- derlåtningar "av folkkroppen. Under peståren, 1348—1350 anses sålunda hela Europa ha förlorat tredjedelen "av sin . : befolkning, krig, medan TAle RR tidigare, ryckts .. bort .under : ett enda hungerår. : - Det: vär: 'råest orka! och h tta, som ledde, till missväxt, men är ven . oupphörligt. regn "förhindra- ge goda. skördar och ökade in- Plantsjukdomarnas ödeläggande verkningar” visade" sig. t;' ex. år 1846,' dåt de: fördärvade' potatis- plantorna” i Irland :och "medförde : fruktansvärd ” hungersnöd. Ons: befolkning” inskades med miljon, : varav. dock” eh Sedan 'det-åfet har” Trlands be- folkning" "icke: velat : växa, 'och motsättningarna” mellan irlända- re och: arrendatorer, "har, icke upphört utan :har/ bestått fråm tl Under sénare . hälften: av det I förflutna seklet var missväxt rå- dånde på många hålli världen, 'och flerstädes förlorade staternå då" en: större bråkdel-av sin. ;be- sien; som under: 1870- talet + miste fjärdedelen;' v sin”. befolkning, århundrändet, värvid fy nn DEMONSTRATION: ” Universaltraktorn MOTO-STANDARD med. joräfräs: 11 nov 'Fred den Sandbergs" Handelsträdgård, Mekend.; kl.10.00 och 14.30 hös' Ronhalå. fall, . som , gällde, bekämpandet av hungersnöden i i Bengalen, syr nes ha yckåts "bemästra" situa- tionen. - Vad den: brittiska: för- valtningen här gjort under nöd- tider har kanske ”icke'l "likd hög grad gått till. eftervärlden som en" rad militära bedrifter, men det är icke omöjligt, att minnet ]t härav inverkat: på. det: indiska folkets: ibeslut: att ”låta,sitt områ- de förbliva löst knutet vid Brit- tiska "samväldet 'i motsats till förhållandet" mellan ; Eire - och | England, -där "alla" trossar brus- tit." Vad missväxtåren i siffror betytt - för Asiens folk framgår | : därav, att Indien under en' enda missväxtperio förlorade -över sju miljoner invånare och nörra I "bortåt. sex miljoner.” st Inf de "hemska följderna. av. en långvarig hetta med förbrän- ning av den annars druktbäran- de "moder jord föreföll åskväder och skyfall som 'formliga väl- signelser, och 'man hade "därvid gärna "överseende . med blixtens härjningar." Regndropparna är i vissa delar av den tropiska värl- i. den, då de en gång faller, så sto- ra och kraftiga, att de framkallar. en liknande smärta, om de träf-1- far den nåknä huden, sorå hagel- skurar skulle göra . vid våra breddgrader." - Man ". trodde ' en gång att mar genom att:skjuta mot Ynolnen 'kunde' få” dem "att; tömma sitt innehåll över jorden, men "detta visade sig vara 'ogör=' ligt, ; Den '. skotske" ingenjören Alexander "Mackay, ' om' vid un- ga år utvandrade som rnissionär till Zansibar; Kom'på der myc ket riktiga idén att fråmtvinga' luftströmmar uppåt, som sedan] skulle” sjunka ner och åstadkom-] mä regn. Genoi ga stora; eldar I gen och betraktades -av: infödin-. garna som: den” verklige - ”hem- i; åtminstorie: ett ladoktorn”. "”Ahnars brukar: det Ii des. en "redogörelse. för lant- bruksmötet .och -framladeg - ett : prelimin,. räkenskapssammandr Såväl”intäkter;: som; kostnader uppgingo till”e:a 194.000 kr. :, Antalet besökare uppgick till 207 34 "betalande personer, var- äv över, 12.000 besökte lant- bruksmötet :. under '; söndagen, medan antalet besökande under fredagen: och lördagen endast uppgick till 3.500 å: 4.000. varje dågr Anledningen tin det dåliga" besökarantalet: de ' två första ' dagarna torde'i skrivas” ogynnsam "väderlek? A= ' något: högre :besökarantal: des-: ga: dagar. måste, dock resultatet få "anses: fillfredsställande, då kostnaderna -'kunna. täckas" av de inflytande inkomsterna." Dot ju vara latt 3 att vilseleda. in! dingarna, genom: deras fullstän-. - diga okufighet i fråga om nar. turlagarna, 'Cohumbus. kunde ju" Tädda skinnet genom "att. förut? de" primitiva sfolken T alldeles- främmande: :galvaniseringsprob- un från ett" guld- mor "som. inte” använder i cellstoff vid: ,babyskötseln: ";'var 'så hygieniskt och arbets . besparande.: Det tillverkas a 'samma råvara som t, ex. hus förädlingsmoment 7 "ned: blekta varan;-som bör använ-" "das" vid”s dbarnsvård; Den! -. Cellstoff, som "nu -våriti bruk ” "svensk spädbarnsvård intio svår; betydde. på sin "tid. något : | av <ebv, revolution ; och "blev... "snabbt populär därför att det; :' hållsrullen," förstklassig" papi a ""Persmassä, vilkén efter en se- ärs till Jnpligt format, , van; , liströms;" Bruk; Des. oblekta ” "brukas. för sjukvårdsändamäl + senterar Linköpings 107 spe- . gerihandläre "från: och "med > måndagen. För : att: minska hushållens ;veckoinköp” på fre: sättning > att häsrmödrarnä handlar ; måndäg torsdag: Fredag, och" lördag «tillämpas ”2-pröcentrabatten, : som också "utgår vid ;våruinköp under; För oss i radio: H / -- Koppla” av, " Gymnastik ' fö » husmödrar torsdag kl. 14. 40 ” = 15.00.-' å oblekta lämpar sig endast : barn över 1 å års: 3 Kravet på "cellstoff' av: g ” kvalitet är: att det skall. vara. mjukt. och : dammfritt. Dessa". i två ;egenskäper / är : mycket. 5 svåra fatt” kombinera, "efter "söm "eri hård. vara regelmö mjuk; Viktigast : är: : naturligt- ' vis att cellstoffet 3 är mjukt -— behagligt : fr "Cellstoff i vid användning viks '3 dubb-' : ket "Täcker till 75-—100' byten, ' LL vilket betyder att det går åt .«- innan barnet är "torrt. > Har man barn med m "Fa ut kärnhus: ur äpplen går utmärkt med” hjälp av en tratt. ', Ungefär 60—100 kg .cellstoff sigt: dammar: mindre än” en . la Man beräknar att ett” på - byxorna är” mycket : Mar som skyddar resåren och, med" fryckknappar. i..stället . knytband, som "Ju torkar: r långsamt. Bra' blöj byxor / : kan t-o, m.. kokas, - Ovänpå ' blöjbyxorna ; Plast! sätter man. enbart en formar sig efter den 'cellstoff- uppstoppade” blöjbyxan. Cell- stoffet. är varmt i sig självt o : man behöver därför inte ha ' ' de. varma, "svårtorkade; hem- I 100 kr. Under förut?” 7 sråidiga "med svetsade söm- " "tunn .köpbyxa: av bomullstri- : kå, så ;stickad att den smidigt : el vatten, salt; 200 g. leverpastej, :2 dl. grädde." :. "våg msk mjöl, satt med; altvarefer. de får ; rinna .av. De läggs i botten på jölet' och - ä obs sätt-till iden-=-: na litet i; sänder; ty. i anitat: fall blir massan klimpig. Slå: den över purjolöken. ofh strö ” | på korpbröd, Flocka till sist i Beredning: Drag sk korven pe ö rsta hand till= > ven om 'bestyrelsen räknat ined ;. säga; ex "månförmörkelse, i somm en "Häckvis för- - YYPrYTTYYFYPIYY FFV, . ev sx län
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.