| —TN > Onsdagen. de 5 nov ovembe 2058 + ooo OF YTYTTTE "TETYTYTYYtFTtYYTVYY YYvYr Trrrr YYYTYTETTTTSSTTTETYTTV Mässanas CO UPYYTTYYT TTT YT FY FY VETT NIT TT + skyldig att bära + glasögon : har. aktualiserats av. en år; då: en. A6-årig ata av.en motorcyklist-och:skada- ” «des till döds, Det är kriminalpoli- sen ”i'Stockholm som önskat be-T. > sked på. denna punkt för. bedöman- a 1 deiav: åtalstrågan, > vs sa ret Rv NR "liga! > | olycksh delsens: inträffande: :Möj- . månad; eller när ansvarig dd nytta? H ganiserat. för mins! ” både bland polise - Medicinalstyrelsen ' bar nu läm> nåt det önskade beskedet, därvid ” åperopas "ett infordrat yttrande från "> doc. ör Granström, som : fär 31. rådets Denne håller: det: för sannolikt, ;att flertalet flickor i den : förolyckades ålder och ”med' hennes glasögon gdicinska indikationer för att tillråda glas-] ögon för ständigt bruk "finns inte | töreykel. så har ',centrala. 'seendet föga betydelse, eftersom .ett Sie föremål" först” uppfattas : perifert. : > synfältet. , gu rvidlag ä det: relativt las ligeri kan "det ansés'ha"' utgjort en i någon mån förmildrande, ömstän- : här: synthet, : särskilt'. höggradig så- dan, kän 'mörkerseendet. mn isynt ficka blev .påkörd :på en). den; sköna sommaren. är ”ett-minne: blott och naturen svepts i "grå förvinterskrud vaknar det politiska - livet upp. Förstakam2 marvelen i' de kretsar där :sådana' var aktuella i år är redan överstö- kade." För Blekinge läns vidkom= mande ' resulterade: valet. som 'be-. font I "att. bondeförbundet där. fick d; : Folkhö ren" 'Tor . Wolgast, Bräkne. Hoby, ommer, därmed från och med 1256 års'. . riksdag att representera siit län i, riksdagens första . kammare, Och med Konom får . bondeförbun- det i Blekinge sin första förstakam- sedan 1923. : kän! vara farlig för eget och andras liv, få. beskedet att 'han 'inte 'kan äs. emot förrän: om en eller annan "läkaren på: "ett sinnessjukhus hödgas” reso- . xerd smed .inremitterande.. läkaren ;vå eler hört. Därmed: lägecs .otillbör- ligt stora krav på i öppen "vård ar- betande Järare och på de dimuni> tt med. energi och. god vilja, böj kun; marrep: Det är en kylig men väcker "och färggrann höstdag vi besöker den] Inye riksdagsmannen i hans hem i Bräkne Hoby. Stora blomsterfång ur den egna trädgårdens skörd pry- I det det trivsamma hemmet. Vi har angenämt, "Det är roligt att disku- tera med 'en "politiker, . som också visar sig vara — förlåt — män ni- ska. Med--Tor ”Wolgast sitter: man och: småpratar : som med en vän, .|som:vill berätta om sig själv, sina intressen '.för allt mänskligt och framförallt. för . sitt” läns”. befolk- nings problem. De är minsann inte små, : men , skall ' enligt hr ”Wolgast inte heller vara större än att man na bemästra. dem. =: = Avfölkningen av våra skögs- tänder sin ' cigarr.. Blekinge är ett typiskt: "jordbrukarlän och; visst är det: önskvärt" att -kunna -komplet- tera de mindre jordbruken' med skog." Här'i länet finns emellertid mest enskilda: . skogar, varför man på denna väg endast delvis kan Jr sa problemet. '. Större frikostighet hjälp till bättre bostäder, vägar m.m, är. ett viktigt och naturligt "> fönskemål, Jag hälsar med glädje lya, £ Tiderna skiftar och vi med "och hur fort skiftar de Tra året. kom - Vänliga eckan: -efter.den dystraste och "regnigaste sommar, vt haft . 50 år — "och vi hade all möda i ropaganidan "Vänliga, veckan” firar 10 "jubileum. å. år! — gjort - Det var faktiskt i somras det hän- : de, att en mörkhyad dam Än per .epubliken .. "Liberia : — lande försvarsminister, miss Etta: Wright -— kom”? hit: och" kaltade Sveriges (hör och häpna). Pået. vänligaste et 'på Jorder”. Å - Be förstå gången omFas prö vade ” också, sfockholmslänets tra” fikpoliser, ”Operation vänlighet = ; ”Allt gick kriktionsfritt och var ta möjliga inviter 2. och tidningarna” .dagen el vbade app idel "leenden" ansikten r' och förare. Det -för att vara sant. att vi! örjat var nästan för bru: Faktum tycks vara ” komma underfun”. me LAHÖLMST | hela sydöstra' Sverige bör .d aft lantbruksnämriden i länet 'fått upp ögonen för nödvändigheten av att rusta upp bostäderna för de mindre. jordbrukarna : i skogsbyg- den, fortsätter hr Wolgast. Jag tror inte 'det är. lyckligt att skogsarbe- tare ska vara tvungna att bosätta sig i tätorter. Detta anser jag vara en' säker metod -att effektivt minska antales Frogsarbetare., " varje riksdagsledamat angelägen .. uppgift ” att oe åstadkomma moderna järnvägar till vs |att ersätta" våra företrädesvis en- er skilda järnvägar, som av. kostnads-" het'.kan bli en. vana en mycket , :god ' sådan. ' Att :det "lönar. sig -”att ta det lätt”; — Låt oss nu le litet of= tare den här veckan — bara på för- "sök till en början! Försök att om-; ”vandla: . rynkorna "till "ett ”smil” (gärna :efter danskt recept)... Kom ihåg att folk som ler får sällan mag- sår, känner sig aldrig ensanima — och sover gott om: nätterna. Det finns.ett gammalt ordstäv, som he- ter ;”Le, och världen ler med dig. Gråt; och du gråter allen;” Vill du ha vänner, så le! Önskar du ”sol i sinrié”, Je! Till och, med ett ”tek- .|på bygder är ett av de" svåra proble- i! men, säger hr: Wolgast medan han |' "ifråga" | om - skäl byggts. omalöpåriga, säger 'Wolgast vidare, »En röstra stamb. skulle. för bygden? vara: av: allra största "betydelse, Inte" minst för lä- nets” jordbrukare; Som "det nu är kan man praktiskt" taget. inte skic- ka ok Lex, : potatis : från” Blekinge kinge har till. en: icke. oansenlig” del. sin. inkormst. baserad på potatisodling." Vad förbättrade kommunikationer skulle” betyda härvidlag” självt: : På min förfrågan om det. är den- na. fråga som först kommer: att stå. ikesd. blir "han fundersam: "Schemat tydligen inte ännu klart; men my ket finns att. både önska och det: förstår man; Sö". ” Kommunala problemen är Tögio och svålösta.. Större frihet för en kommun -.att " handla / självständigt utan centraldirigering: är ett. gam- malt; önskemål, säger hr Wolgast vidare, Ett. svårt. munerna vär: kreditrés vilka" i många fall:o ö lycklig kommunalpolitik. Har kom- munen t. ex. lyckats bedriva en po- litik, som gett.- «den tillräckligt av fönderade "medel, så" : kan" den:ock- så fortsätta att bygga ut vatten, av= 1 igt 'på grund av kreditrestrik- tioneina. Komniunerna är. dessutom da”: leder till att såväl jordbrukare som""andra. näringsidkare inte” kan hämmar givetvis en "lycklig" utveck- ling av näringslivet och skapar ritation. Problemet Jand—stad Så är det den” stora. frågan lan stad, — Jag är övertygad om, ke larerar riksdagsmannen, att? tätor- likvärdighet -' med ”' städerna 7? kan uppstå. Det är helt enkelt nödvän= "etc Om” "inte, så "är detta -o- sd terna behöver upprusta3 så. att en |: ”undervi kesskoleund ervisningen” inte kan distrikts! ram om den: skall omfatta Jett, flertal socknar: och :därigencm sortera under... många" skoldistrikt. Hr Wolgast' undrar stillsamt, om inte vissa skäl talar för alt lands- tingen vere lämpliga som huvud- män: "ifråga om denna del av un- gott. Vi enskilda. "I strävar. till salt högre standard |: ?.| det skall" så vara, Men följden av det goda har" i många fall blivit ett' "krasst "materialistiskt tänkt dagsman :" Wolgast, som vår höga levfiadsstandard leder till en: över- värdering av de materiella. tingen. Här har folkbildningsarbetet en ut- omördentligt viktig uppgift” att. fyl- många elever "som söker "dit. Sam” : kommer iksd. allvarligaste ungdomen från” landst , säger: rån” man. Wolgast till sis med viss bitterhet man k Nya skolans: högstadiom: i företagna” utredningar visar att yrsi:: Det” är : inte" lyckligt, menar riks- ; folk] gskolan : inte 'kan ta emot så" + Därför. är det [> -.som samlar 'hattar. 'Samlandet är inte -betingat av åntresse” för «olika ”moderiktningar utan hän: ger helt och hållet samman med med: fördel lösas inom "resp. skol- I ” gammal 'uch har burit hatt: i "> trettiofem är sänt : ö > hattar om äret, "kan man genom ed 'eäker' "matematisk: operation fanda: att Jag har: :omkring sjut- nö hattar uggande, på: vinden, 2 mom” parentes. kan? Jag Kane art jag: sällan "köper "Hattar. för :en > 40: kr.-klassen. "| Jag hör till den kategori män]. n nållet "hängér såm. | 2 mera gärde man för dog, vilket möj: . ligen förklaras av att den var från 20-talet, . "or Den där hatten kostade inte mer än 15 kr. på sin tid, 53 jag, Och förresten ak är ” det min. Hit med dent . +. Expediten gav mig en dick, . som VUle han kalla På polisen, varefter han kommenterade; = 15 kr. på tjugotalet är minst 60 kr. nu, om man tar i betraktande tänta på ränta 'och Penningvärdets fall: Om Inte min herre lämnar affären såren Jag förstod att jag Inte kuns de föra diskussionen vidare, utan" bad att nn träffa UVireke "tören, Det var en gentil herre som tog emot mig. En välrakad' fjorton Yagar sedan, oär gg från mitt] arbete, råkade. min hatt blåsa av Kungsgatan, Det var den första : vårstormen söm särev gäck med mig. :x Spelar Ingen coll ådnkto Ér för dei kostade du. inte mer än 15 /'kr. på, sin Has och jag a ska snart köpa 0 ny, > Då upptäckte jag att vinden |' var: synnerligen lekfull denna .dag. ' Hatten gjorde en flygtära .som slutade: med, en looping, |: varefter den: sögs ån "genom den" "öppna dörren til en aatt . » affär tvärs över gatan” något . längre fram, Jag fick bråttom ”att återfå min förlorade egen-- dom och : kom. just lagom ' till ; affären för att se hur en ex- pedit vär 1 färd med att sälja i i min egen huvudbonad - till en |. Tannad människa; , 60 kr. .be- ' mig ' när jag; befann .mig pål. . : värt betydligt mera, : t prydde hans övers: länp och monokeln i högra beat att portot. LUGT . - Bon Jourl så jag på fran. .ska och övergick sedan till sven. ska fast med fransk accent År - Bon jourt - 1 se Mitt Damn är mönstour Emile Durant, sa Jag. Jag kom= mer. just med Parlsplanet och har fätt omkring sjuttio modell. hattar över, Jag kan sälja par. tiet för 4.200 kr, fast det är Bpeclalt . 20-talshattarna ” är n moderna ' Dulee ; Dagen efter överlämnade Jag .. mina. sjuttio hattar av skife' ' tande modeller til direktören; Hans förvåning går Inte att bö. . skriva och: som bevia på sin uppskattolng av mitt erbjudans«; de bjöd han ut mig" på middag "samma kvälh Nu kan man köpa mina gam» "ta hattar för 100 krv stycket: eller mera, ” Det är dor" värda." Det är ju modellhattar! : i + Konsten . att nå "Hramgång består ofta i att'man får andra att arbeta. tack för ert vänliga och att just jordbrukarna och. framfö: allt "de: mindre , jordbruken grupp som man villis Riksdagsman Tor Wolgast j ill Holgoandshol . - brev. Visst har ni rätt i "tatt ideal-och en tro är något som ger stöd åt. ungdomen" och, att inre samling är "något man önskar både "Med hjärtlig "så. öyvald riksdagsman :han än är: — kommer att röra sig gata, digt för den k intresserar jag mig "givetvis I för hit- hörande frågor, Jag :anser det: vara principiellt oriktigt att i icke-indu”? stribetonade orter på landet bygga flerfamiljshus." vi bör i dessa "orter rikta .oss till -människor. med. vad jag vill kalla -landsbygdsmentalitet, d.. v..s. till. dem som föredrar att trädgårdstäppa etc. -. Riksdagsmån . Wolgast är sodan 1942 ledamot 'i landstingets: valt- ningsutskott, »;' Utvecklingen |siukvårdsområdet har berett honom 4 stora” glädjeämnen,;' "och inte "minst de .reformer' som "han , själv: varit | med: om att "genomföra. i sitt :hem- län, De-är:: billigare >resor för. de sjuka — 8. kronor. för--utryckning till - landsbygden, ' fria ', resor ; för sjuksköterskor vid. besök: i hemmen och till sist men ingalunda minst: alla dess speciaslävdelningar, >; ns I demokratiens namn har man Atv att: kräva act alla medborgare, I oberoende av var de bor och byg- ger och oberoende: av "de ekono- miska resurserna, har. lika möjlig heter' att: återvinna sin "hälsa, när sjukdomen drabbar. dem," säger hr Wolgast, Står sjukvården lågt drab- niskt leende” är bättre än inget alls; "mån kan faktiskt lära sig le — och . det riktig "ort = om man bara vill. = + - Men oftast är det väl så att” vår d att vänlig- humör växlar med a vädret. SS ba bar "detta i första hånd landsbyg- dens folk; I städerna kan männi: skorna lättare hålla sig framme, :. För skolfrågorna ömmar helt na- turligt folkhögskoleläraren, + pet, Såsom" ledamot av bostadsnämnden . bo i ett eget hus :med dithörande : inom. av ambulans — tandpoliklinik även |; tillkomsten av centrallasaretlet med |. föll-vinsterna på följande obligatio- (reservation fö ör ev. fe 100,000 ke r sö : Serie. 6 Nr 620 ' | mA esT vg 1294 1827 7916: 2 1108 "2559 "101 I 1,519 + 2216; "93 > 1201 2 1596 1472 1375 1221". s t nog. snarare, så, att det är .den flickå :som håller på pojke mi Precis 'som'.i ert "fall. 4 Visst tror. jag att -flickan. nummer ett .både'kan vara :en bra flicka och : dessutom "kanske ;är :kär 1..er: -men |! är sä- hon är! ganska” omogen, - kert .Inycket ensam ;och' osäker och os har” ett: starkt mtaktbekov. Men inför Notariu; Publicus Steuch” uta. 403 1008 mielån : var "ouftagen ännu” den 27. "607 1925 oktober. Då'' : 40 vinster outtagna. Bland: dem var sjuk 303: på 10009 1 och I7 på 5,000 är jägare... det.-gamla' rdupråket I Tänder ner. alltid den :som -flyr”s Slutli-, n: inte ;”bestämma” er för = itpmunirå någon 8 täler a nivå A rarihålla de det in! ss i ladeh; 'som 7 " aztekerna före: den] i längden :intresserar en |. ten om dén svarta drycken; chok- spänska i invasionen till dessa” trak- : "en i spansk präst som 15 år' tidigas)- re än de spanska trupperna viider, + ledning av Hernan: Cortez. eröv- 3 e0,. : Guatemala ' h Yukatan hade ; upptäckt att infödingarna plocka- «de frukterna från ett träd och ko- + : kade på fruktkärnorna en ”hälso- ingande. dryck”, som de "kallade ”cacauat!”. Frukterna var sto- ra "och liknade gurkor, skrev präs- ' ten, och de var helt okände 1 de civiliserade ' länderna. 'Vildarna, ” som han kallade aztekerna, tog ur : kärnorna och malde dem till mjöl : med” hjälp - «av grova stenar och kokade av pulvret : en het, dryck ' som” smakade ;" utsökt " och hade : ; "uppfriskande : och tankerenande verkningar”. . Detta "brev av den okände - spanske. prästen avgick från Mexico den 3 november 1505 " och ankom till:spanske kungens hov, "där det framkallade stor för- våning. ; . Kungen befallde senare sina trupper som .avreste till den nya 'världen' och till Hernan .Cortez att: till. Spanien medföra »” avatlokä dröjde det till 1520- talets slut .in- nan . spanske 4 kungen ; för en fick dricka' 'kakao; mer Dog di Zn rätta så småningt I Skriv gärn igen och hjärtlig - ualitet söm; ei Folke söker "Se tiden ån, så kom- 1 ne åjv ekt al 2 Och ' faktum är att. jag "aldrig rt mig en "bättre affär, det var mitt livs succé.” + rade aztekernas rike i östra Mexi- I ' Hans livs affär Ua 4 : Den' franske modediktatorn Chris« : tian Dior kom till Newyork för att | sin : höstkollektion. och sade . visa” till den församlade pressen att hans : look”. var Hans livg, största rstår, sade" han, "det var" egentligen" inte bära '”platt look”, Jag satte bara bysten på” det ställe - där, den ' skall "sitta. Då ögonen väl Det. va då det" 1936 kan :mari börja hitta recen- : sioner om' Laxness I Sverige. Då med. den: nya ; linjen så ' ha hittills, tillade kom Knut Stubbendorffs översätt= | - ning av ”Salka Valka”. Någon stör- re succé. var. det inte fråga om vid det laget. Margit Abenius skrev i 5 BLM att boken hade "tydliga bris-" ter. Det blir ofta'råstoff mer än ge=. nomarbetad konst”. — ”Författaren hopar. en” ansenlig mängd ”ruskig> heter”, - konstaterade recensenten, ”men förmår inte med någon verk- lig kraft skildra / händelsernas åter- verkan på - människornas sinnen”. Detta är ungefär den direkta mot- satsen till vad. kritiken numera är ense om. " Först fram på å0-talet ökade före . tåelsen för Laxness och hans verk hos oss, Som ofta var Artur Lund= kvist tidigast ute: -1942 gjorde han - en. sförre -artikelintroduktion av den isländske författaren i GHT. a RE "pe var en man : som salt och funderade på ett önskejobb: .en',be= baglig: och jämn sysselsättning, -en verkligt solid ställning." fors 2 Jag har det! Jag sk kulle vilja bli Rita Hayworths. b öllopsörga- nistl rö vt er 1218 "137 « 931. 869 2. [049 011 ”d40. 1281, 124-; 1247, - 1403 "En 200.000 kr vinat il 42 r 'sammänlagt. 25,796 503 år firas medi 2]3tor. högtidlighet st « stads. Sporthall söndagen den 'holmsspelens .. skapare, 're Axel Malmquist, Laholm, och kommer att föredras av författaren. "medverkan av. 'ouKa spörtgre bär författats av Laga- Prologen Borgmästa- den ren idrottsliga - delen Programmet — för - Hallands Betr, iga AAeR | Proranien 50-; års ubiieum |ikan redan A8 nämnas, a gm E är nu Ås det närmaste färdigt. joch 0 ympi Mö ll Lan Ena, "Själva jubileumshögtid :gheten | nastik, Hjörats | rt nn Sälr ott tt förläggas till Halm- kommer a ed AN ett . kommer,aj gt program. oc kl. 15.30 och- omfatta - is täels en högtidligare avdelning | Efter! Kögtäligneten 4 Sportal a d.. musik, farborg, .pralog, .. [len blir det ju! DAD 5. Den- hälsningsånförande, kort histo- a föreg ra opekningar ja de av répr, för [na förega p ur 200 Svåriges Anm ärottstörbund | utdelning av utmä xelzer ” och | dels en sportkavalkad med Ji i Folkets Hus festsät. N c in SKIDNING ENDA riDNjnd söm UrGIVES I LANDEN DA :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.