: "över, år "vär én" 'gång ut'i markerna och | lh gick, 2. och bar inte bättre till än han blev - tagen av trollen, "Och de tog'ho- . han» set! detta” fruntimmert där i berget; [ som. fruntimmert .lärt ' honom,, Då "heäne. — nödvändigasté .. gudstjänstliga för< Vid. Böstehult nr 4 (Bästhult), ock- "då sack" hör i-berget. 5å kullen" fic Hamnet Ingrids kulle, (Morup). > " - « Görans äng; et var ett frun- timmer” från 'Lingesby; som: skulle ergen "och "mjölka —' och män kan veta, hori var inte kyrkta- "gen, och sådana: har: trollen makt Detta" fruntimret' hon' blev borta och kom aldrig igen, och de kunde: inte: beg ipa, var; hon var bliven: ” - Men så: var torp, arj frän Suj- som i hette, Göran Och han nom med ' sig in i ”Jöflug”. Då fick Når är ”bäjr FA dockas ska te svara: a drack når Ja.åd”; Når | di-då:bäjr”de äda ska K åd; når ja "drack" a fose i Detta 'gjördé” blev trollen ”arga-och kasta. ut ho- , Så Han: bröt av Jåret och "blev, liggaride. én lång stund, en så tog Han, likaväl till älta asa de: blivit” "borta, att - hah. Hades sett edan den "dage: fann honor: vid- sjön, har: demplat- |? sen» fått: . heta "Görans ', är; 'h kallas så äl ”Baggers"h skall ha hetat Bagger, säges ha om- kommit då hän på väg från Husalt till” Bästhult, ' skulle . passera” ett gungfly;” vår en' bäck också flöt fram: Det sägs, att han! bland an- nat skölle Ka haft ån ridpiska med förgäves letat än da in på 1900-ta- let.” Riksdagsman " Nils Brånalt, på vars hemman den omtalade platsen |: på "sägnen och gjorde, även ei undersökning en gång isin ungdom; då han häde gott om tid. Stället : "kallas för - "Baggers. hål. ligger ; en mycket stor. och 'kom- E gravhög: Stabbeshög. Stabbe var en beryktad viking som for om- kring på haven, En gång insjukna- de "han; "och "man". måste. landsätta Honom ' på kusten. Detta råkade. till att vara här i Haverdal. Det blev så illa med hönom, att han snart: av- led. Han, "bley' då gravsatt i 'denna hög i sitt, skepp, iklädd full rist- ning och med sin stridshäst. (Harp- linge) ;= + "På "Röggelid. finns två platser som fått namn efter knektar, som bott + där; nämligen Kroken efter Krök, och: den andre knekten; som. hette Bryngel, .har fått sitt namn bevarat. genom”, att ”"ömrådet där stugan skall ha stått kallas ”Brya” gels löcka”, (Lindome) : "Petters Kyrka. På den-tiden, då det ofantliga: avståndet till Kattun- gä: säkerligen gjorde, att kyrkbe- £söken inte kom så värst ofta på, bräkade ', de andliga fäderna un- derstundom ' sända ' någon. tiggar- murk hit till dessa avlägsna obyg- der, för att. i någon. mån vårda sig om "folkets älar och. fullgöra de rättningårnä. Dessa kringvandrande munkar fick. då predika och döpa ach' viga under - bar himmél, var st passade sig. -. fra H hage på . gården Nackarp & ännu«:en sten, som, skall ha rat i munkarna. till predikstol. så i Fagered, finné en vacker bråd- tt. bergvägg "med | frodväxande å den smala land- bergväggen och den Berget heter Korp- t ställe i bergstupet urholkad av- bran gkog nedanför P remsan mejlan lilla Gällsjön.' hergen. Få et Uibollingen- kallas a”, och stenen får naturligtvis he- ta Predikstolen: Där skall en munk | med namnet Petter ha uppträtt som : I kull. (det. lyste. ofta över. sådana i platser)... Den: skulle. ' härleda. sig |. åv danskarna; 7 E i i | danskar konimit till-Okome' präst- Hill! Sintorp |! detta frun- |: ” tjädrarnas. skull. Men "även strut- predikant. (Fagered) : «: Lusakull: Det har talats oj en skatt skulle vara gömd i Lusa- från. danska kriget och. vara | 'En'. berättelse förtäljer, att två gård ' under' prosten Carlssons” tid och "frågat :efter: vägen | till. Lusa kull En man från trakten. hade därefter sett ett spår av skottkärra leda från Lusakull. Denne. män var tagas med reservation. . (Okome) 'Snusareledet. I "Haverdal finns ett ställe som många äldre källar Snu- saledet' (Snäusarelet). Man har ve-. "| benämning 'av' en tvägrind- där, som förr - var -anbringad tvärs vägen. Där brukade nämligen stenhuggar=- nå stanna ett slag och bjuda va andra på en pris snus, då :de flo vis kom gående från Harplinge" el- ler & annan by, där de varit på dans, Fredrik Dahl ga mycket är mycket rädda för. De men, detta lär vara: fel. Den gamle sjukan -: oftast" har: psykisk grufd”vcl alldeles rén inombords. Han berät- tar':att” sjösjuka il flottan förr, pål. segelfartygens tid, botades på:så sätt att de som första gången var om- bord” i. sett: större fartyg. proppades och sedan Däruppe "hade: man m. ”-uppföder strutsar.. | säns I ägg är värdefulla, De väger i” omkring två 'kilo styck och inne- håller : lika :mycket gula och vita strutsägg kan göras en omelett, som är. ungefär. en halv meter. i diame- ter. Men "äggen används sällan till omelett, "ty, smaken är inte. sådan att den tilltalar. Däremot säljer far- dock ..begåvad med en vidlyftig |- fantasi, och hans" berättelser fick |" tat. att berätta, att platsen fått sin+- sjukan är ett spöka som mån- |: flesta tror”att man bättre undgår|" sjösjukans kval 'om man inte äter|: | någonting den första tiden på: sjön, |. sjöbussen, amiral. Lindström, änser |. H att det är 'mycket: bättre | 7 att vara fullproppad med mat än |: sori' två tjog "hönsägg. Av. ett enda 5 långt teniDen :där. friden" och: hemtrev- naden, har man sällan. fått .: känna och bekanta har "man ”] knappast vågat bjuda, hem, för man vet aldrig hur det 'skalt: sluta. Fa : Hon". plockar. litet; förlåget 'med händerna,'- där. hon. sitter..i. soffan medan, de. allvarsamt: kloka ögonen ser "oavbrutet på blommorna i i.vasen "bordet. "Hon: vill, liksom inte eget! Det går så mycket lättare att prata: litet allmänt och .om andra, Och hon , berättar 'hur det är om morgnarna, "då hon. går. till arbetet, innan . det är, just. Nästan jämt. k ner det några h pa , till. av. det. som: rör, hennes te” marna sina ägg till mak: ifak kerna 'i Kapstaden, ty till makaro- ner och vermiceller är de utmärkta, 6 vita huset, USA:s presidents bo- stad ' och regeringsbyggnad,. är- det Fofta stora banketter. Måltiderna be- står i allmänhet av 'många rätter, "| men det 'är en oskriven lag att in- | och den första fracken kom till, Bå- gen officiell måltid får. vara lika- dant komponerad: som någon tidi- : Därför: - finns i köksarkivet natsédlar från varenda bankett se- dan årtinonden tillbaka,' som hål- lits i Vita huset, och varje gång en ny bankett ska” hållas måste de gå ige-]lå dé; som inte kan låta bli att slänga fula 'ord efter henne. Nog- hände det : | förr "också, men sedan spriten blev fri, är det långt värre." —- Det blir nog | bättre sedan; säger folk, men vad hjälper det mig och alla, som har. eländet inpå sig, undrar hon. Och nu till jul, säger hon; och hän- derna plockar fortfarande litet oro- ningom att även den där avrund>- ningen hindrade benrörelserna och den riktiga sitsen på hästen, var- för .man helt enkelt gjorde ett snitt rätt fram, man skar alltså bort av öcken ett fyrkantigt stycke:av som I del: nom. arkivet för att intet misstag ska göras. Varför denna kutym rå- der är' det ingen som vet. Vilken nytta den för 'med sig är det heller ingen som vet, Och alla i Vita hu- set, anser att det säkerligen inte en matsedel i år liknar en som an- vändes för några år sedan. Men än- Jå följer I man den oskrivna lagen, —0— Det är säkert många som grubb- Jat över hur. den första "jacketten da plaggen är ju så säregna och fak- tiskt mycket ' opraktiska. - Varför skulle betyda det allra ringaste om |" framsidan: Och därmed var fracken komponerad. Båda plaggen har så- lunda kommit till av en slump och det är därför som de: också —-åt- minstone numera — te sig så ända- målslösa. > . os ar i pen höga fattens historia ä är myc- ket intressant. Den' tillkom liksom jaketten och fracken i England och är liksom "dessa båda plagg ett re- sultat av ridningen eller rättare den engelskä” "jakten: Den höga hatten är sålunda från början ett tillbehör till - riddräkten.; Den uppstod 'fak- tiskt. som en sorts störthjälm för de ! Den trekantiga finns och, vilket ändamål tjänar skörten! på de. båda" kostymerna? Det är ganska lätt förklarat, ty skörten tjänar inte något som helst ändamål och har faktiskt'tillkom- mit på en slump. Det var så att långrocken länge var den korrekta herrklädsein både sommar och vin- ter... På. vintrarna skyddade Jång-]- rocken mot kylan, men under som- maren. var den besvärlig att rida i för de engelska gentlemän, som, till- bringade en stor del av sitt liv på hästryggen. Särskilt var långrocken besvärlig vid jakterna, För att -un- derlätta' ridningen skar man helt enkelt bort framstycket, Först gjor- de man framkanten avrundad, var- vid den första jacketten uppstod. Det är många som tror att jacketten utsprungligen kom från Frankrike, men detta är fel. Både jackett och frack är typiskt engelska, plagg. . frng en exendomlig, Emellertid tyckte man ' så små- hatten ' "var 'olämplig i ritt, Man klippte-'då av brättena, som ' gjorde att hatten bara flög av huvudet vid hastigare ritt, och satte dit en hög kulle på resten för att denna skul- 1e -mildra stöten mot marken om man föll av hästen! Ur den höga hatten uppstod där- efter: det s. k. plommonstopet, som numera är ryttarens huvudbonad: Man kom nämligen underfund med att den höga hattens raka kulle inte var så lämplig vid störtandet med hästen föll man så att marken träffade en av hattens kanter,” tril- lade hatten av huvudet och utgjorde sålunda inte längre något skydd. Då avrundade man störmens raka kanter och fick fram den ändåmåls- enligare. rundkulliga hatten, som vi populärt. brukar kalla plommonstop — helt enkelt på grund av dess lik- het med ett plommon. kunde . vara så trångt: som vi,' Ett: rum "och kök, och här alla fyra, sängarna är bö dade;ser' det vu som ett ;/Zigenarlä- ger här Det! är”inte .så' undé min ' samt' att: även -kommunérs var, delägare, Detta har. också kafs i'stor utsträckning.” "Det; pt en enskild om han! inte vill komma! hem” hit, där . det” inte É kter, Jag | trör, att funnes det bara mö oe så gott om råd, nat, men bostäder kan de inte skaf- fa, !Vi har inte rum att ha nån 'or- = I dentlig gran; fast vi så gärna skulle vilja. När det är som värst hopplöst in brukar jag bé till Gud, och det hjäl- per,;:och det är.som det lättade ef- teråt. -— Men nog blir 'alltid någon av helgerna förstörd för oss för sp: tens skull. Dom kan ju köpa så län- ge det finns nåt i portmonnän. Förr vär det i alla fall nån hej 'Men hon tycker inte värst synd om sig "själv. Det är barnen hon än- ker 'på, och hur de reagerar inför det de får växa upp i, och om de också” skall bli likadana en gång. Och hon dömer inte mannen utan vill försöka förstå, så långt det går, hon som så många andra i samma situation, och man kan inte låta bii att förundra sig över denna eviga förståelse och man kan inte heller låta bli att undra om det är rätta sättet att nå fram till lösningen på "I detta svårbemästrade problem. Kan- ske i en del fall — kanske inte i andra; ty det finns säkert inte två alkoholsjuka som reagerar på sam- ma: sätt och därför finns det lika många ' vägar + till hjälp, som det finns : inte tid för personliga pros blem. Där finns oftast bara tid för blanketter . och formulär, tabletter och sprutor, som vid en sjukdom av detta slag har så underordnad betydelse i jämförelse med person- lig kontakt och vilja att hjälpa. Hustrun till en högre tjänsteman tror inte heller på anstalterna som allena saliggörande. Hon har sett sin man åka till och från dem - alltför många gånger utan resultat. 7.” "— I jul, säger hon, och rösten blir lugn och glad, ja, då är det enda gången vi kan vara riktigt säkra att slippa sprit i huset. Min man är så fästad vid barnen, och. hur.s' det än. måste vara för honom, så lå- ter han alltid bli då. Det vet vi alli- hop, så efter varje jul, längtar vi bara till nästa. sö vt Och ' hon klagade” te över "sitt öde, hon är van nu, och det måste ju gå. . Det är så de resonerar: det måste gå. Och hustrurnas hårda, fräna kri- tik «vänds inte” rrot männen, som förstör så mycket i hem, där allt så annorlunda. Den > samlingslokal, Nu har det också in« och att nåmnet borgar för en viss kultur över de till: som anordnas där. +. — Vad som är särskilt gla jande är. alt' kommunerna numera : visar ett stort intresse för. att medverka till, 'att..bygdegårdar med. verklig standard kommer till stånd i kom: munerna, säger hr Jansson. En' Bye”, degård ; kan ju användas för 'så många olika ändamål, Förutom teslokal ' för olika föreningar” och sammanslutningar kan den ju" ändas —' och : användes också för rent kommunala ändamål, såsom gymnastik, barnbespisning och reliz giösa. sammankomster : samt för" miljehögtider av olika släg. Det är tt deta är fyller, sin uppgift. : Fördelarna -med denra" allmänna typ av bygdegårdar är många. De går lättare att. finansiera, standar- den kan förbättras och därigenom en lämpligare miljö skapas för”kul: turella evenemang av olika slag. Som exempel nämner . hr Jansson I + landstjyg- teaterv den. Numera utrustas Fe flesta byg- degårdar. med en ordentlig scen. Genom anslag från lotterimedels- fonden kan bygdegårdsföreningarna få bidrag till scenutrustningar och till annan utrustning av bygdegår- darna. > Under : fjolåret erhöll: 120 tygdesård. a kommer numera. ganska . sällan att f bygger egen | > Mu gått i i det allmänna medvetandet att en "bygdegård är en neutral 'lokal |) rande vérksamhet, vilket också har 'satt spår i form av, goda" esöltat vi önskar” honom, Åycka fortsatta arbetet före bygden så betydelsefull sak som att skapa i goda, och ; damålsenliga |t samlingslokaler, När ec Det firades Lucia i ien a svensk fa milj. "Husets dotter bar krönan med: levande ljus på sitt stora” blonda hår. De yngre syskonen var stjärn- gossar och tomtar. En av stjärngos- sarna' kom för nära stora systers utslagna hår med ljuset, som han bar i handen. 'Håret fattade eld. - "Den Lucia-morgonen : blev "ett fruktansvärt minne för. familjen. — Tyvärr är. dylika , händelser inte ovanliga, svarar man på Sven- ska brandskyddsföreningen, ”Ska- dade eller i värsta fall dödade män- niskor och ödelagda hem följer ofta i Lucia-firandets spår.” 2 göras för att sådana händelser skall kunna hindras. Man bör undvika att Åa levande ljus i håret, Skydda håret med asbest- eller fuktig lin- neduk. Håll en filt och" vatter 'i beredsk Låt barnen vara Lucia dar utr En annan fördel med gemensam- l, ma bygdegårdar är att man genom Riksorganisationens försorg alltid ser till att. bygdegårdens | storlek efter befoli t inom Loch ..stjärngossar men bara under en, vuxen persons ledning och än- svar. fo oc "Skulle det inte vara. välbetänkt, t |hetsskoldistrikten "förlängda skol> -" " Det är ändå så litet som behöver k 1 år.3. Emellertid känner man' sig nu mera säker när man slutar sko= lan, än om man bara skulle gått I a vaning. 1-årig folkskola.” TAtskilliga elever framhåller” störkt I . att. onhetsskolan: gjort det möjligt fir dem "att skaffa sigven”utbild-a tr ning, som -de: eljest -inte skulle ha fått, "Tack vara dor får mener" yrkesutbildning som man kanske ' inte fått annars", säger sålunda en inDets är paturligt' att den Y er plikten' & av många. starkt uppfattas såsom det tvång, som' den är. Do som möjligt komma ut i'arbetslivet ; - ” kritiserar naturligt nog den :nio+'.:" ”låriga: vissa ungdomliga . kretsar, att en«;..4 > .n "| Ketsskolan” bort få vara frivillig, — skölplikten, Man menar I Om högstadlets större trivsel och trevnad” tycks man, vara tämligen överens, - Ämnena "är intressanta, systemet .med 'ämneslärare - popu= lärt och så observeras det goda kamratskapet,' Att särskilt pojkar- na I klass" 97 1 de flesta fall fun- nit både yrkespraktiken i närlngs- livet och den praktiska utbildnin- gen i skolverkstaden omväxlande och lärorik framgår tydligt av de= " ras uppsatser. Många av dessa slutar ungefär med de här orden: ”Det har varlt bra det här sista året för man har fått praktisera.” Med tanke på > yrkespraktiken konstaterar en poj« > e att ”det är det bästa skolan - kunde 'erdna med.” Men - självfallet har inte alla praktikanter lika goda erfarenheter, . En pojke i klass 9y skriver: ”Praktiken t skolan är bra. Ute på arbetsplatsen har dom inte tid med en så man lär sig ingenting.” Att eleverna särskilt under det sista skolåret verkligen tycks mog- na till en viss självkännedom och » itik framgår av sådana ut- 21. om alla” på ark i skolor, på klub- publikområdet.' / Däri undvi- kes att man bygger större lokaler än som behövs.” = - — Byggandet av -pygdegårdar I har naturligtvis delvis : hämmats på bar och på restauranger och i alla hem ordnade dessa enkla säkerhets- detaljer, innan ljusen tänds, säger man på ” brandskyddsföreningen. | — "Även dkå "bör kunna fira grund. av fortsätter hr Jansson, men det har dock genom Riksförbundets meds verkan hittills uppförts ett hundra+? tal nya bygdegårdar. Men behovet är naturligtvis alltjämt stort, F.n: har vi. ett 50-tal låneansökningar inne och förberedelser till. uppför rande av bygdegårdar är i gång på ytterligare ett par hundra platser. Intresset för ändamålsenliga sam=+ lingslokaler på landsbygden är allt- sä mycket stort; vilket är glädjande. Lucia” i Jugn och ro.” "Kvinnliga "förare -Överva ges nu: av "Stockholms-Taxi” STOCKHOLM (TT). + -' "Taxi i Stockholm överväger all- chauf: talanden som följande: ”Nu när man blivit äldre förstår man att man måste arbeta för: att ' komma någon vart” (pojke, 958). ' — ”När man går i klass 7 har man inte förstånd om att ta vara på den lärdom man kan få Jag öns- kar jag vore några år yngre så ” djag finge börja om 1 klass 7; Då skulle jag verkligen ta i med stora tag "och inte” slösa, bort tiden” (flicka, 9 2): En pojke (9 2 framhåller att det r det goda kamratskapet som ä gjort att han ”aldrig under detta -|lärår tagit det som ett straff att gå till skolan utan, tvärtom gjort det med glädje.” . varligt att anställa kvinrnii; vänds i stället mot samhället," som har så liten tid för den enskilda människan, .då det verkligen gäl- förer. Anledni: är bristen på manliga förare. För närvarande sak- nas ett 30-tal ordirarie förare och ett 100-tal avbytare. Villkoren för de kvinnliga' taxichaufförerna blir ski ternas om planerna som dryftas in- om trafikföreningens styrelse, ' sätts i verkställighet. Frågan har nu hän- jatits till fullmäktige för avgör ler. ör ör > Marianne Nordström. identiska med de manliga kamra- rande. slags stenstol. sata och : på. den ett £ i > ANNONSERA I TE: YCETTNTT, LD soöni är inställda på att så snabbt'. ” ' i i a VOVVEN Yrerrr v (Rn earn - NAVARA — UR - a . - . få 7 s ;- | t | att den kan: tjäna en hel bycal till" enhetsskolan ; ”Petters kyr- - ” : Frågen om: att förse landsbygden .t N bland ungdomen : med goda samlingslokaler har länge STOCKHO rev varit aktuell. Den har funnits i bon- I Vad tyck (OLM (Press) deförbundets program praktiskt ta- frekventarar de, ungdomar, som att get" ända" sedan "partiets bildande, denna skolform? vi har om och i riksdagen har från bondeför- på vitt på d Need nu svart bundshåll gjorts upprepade :fram- sedan 54 flicka ter härvidlag ställningar om statligt stöd till sam- fått deklalera or och 553 pojkar å lingslokaler. Det dröjde emellelrtid Elever, som uppfattning. = + - till 1942 , avgick läsåret 195t— | innan "riksdagen beslöt Fatti SS, har i flera vt statsmedel skall utgå till detta fin! beta ämnet: A Uppsatser fått bear. A damål. En föl; et: "Hur jag haft det i A följd av detta riksdags klass 9," Resultatet redovisa å bestut blev att en rådgivande orga. föreliggande av skolö ÖN sinu nisation för landsbygdens samlings avgiven redogörelse göverstyrelsen - lokaler kom + stånd. Det var: ende försöksverksamheten med « går NN Bygdegårdarnas ' riksförbund, BON. hetsskola, en« . bildades 1944,. .. 4 Låt oss först konstatera att m ot Sedan dess har det skett en gla ningarna bryter sig rät er jande utvecklinj rätt påfallande, + + vr ee 8 ' på bygdegård? Flertalet omdömen emanerar från 'w kr Antalet bygdegård har elever på de teoretiska linjerna aftigt ökats, deras slandard vi! Ha 1 s (98 och 9a). Ehuru dessa elever sentligt "förbättrats och deras a Try Jansson, merendels förefaller vara posiuvt . a foende höjts. Alla inser numera vil- ag an . tällda — till själva enhetsskole- ie skat värdefullt inslag i en bygds I anser ämligen, sägér Ar Jans- idén är en del av dem högeligen te > bygdegård är. Den utg". 4 Sygmlingilskaler, möjligheten att kritiska mot den nioåriga skolan för en stor del av. Her sin rg som verkligen an den nu är utformad eller mot . Professor : Vincent .d. ST strävanden, som k” uppgift, är att de olika | vissa sidor av den, lände som d. noe te Vigneaud, årets nobelpristagare i kemi, an—" netecknar vår tid. oe ca 3 sfanisatisnerna och kommunernal: Från en pojke't klass 9g kom- : . fotograj on fångat den uu dets pristagare till. Stockholm. Här har. |, En som vet mer än någon "annan samarbetar och att Jokalor:a görs mer den kanske allra fränaste kris ' : ' a menad å det professorn fc hans maka Zella på pro- - [om bygdegårdar och den utveckling sådana, att de ken' användas för|tiken, avslutad med orden; "Ner olmska vinterdiset. - + (som skett på detta område på se- olika ändamål, betjäna hela bygden, med enhetsskolan!”, Men, tillägger IE - TS - naste tiden är ombudsmannen , i i föreningsliv, dess kulturella | Vederbörande ” försonligare, ens or a file tree 00 2 cs |Bygdegårdarnas' riksförbund Harry a Ne mån även religiösa liv |hetsskolan är ju bara barnet ännu É an ad nätter " und At. Jansson i Danderyd, som den 11 enskilda människors behov av |så man får väl inte vara för elak.” Melins . 14 | er . grat- december fyller . 50 år. Han: Har för familjefester av olika | En annan starkt kritisk ung man -—— : sea el es ÖL nämligen varit med i rörelsen" så Detta ål hå 1 laklas Jac menar att denna gott som från början, När hån till- | ås mål håller ju nu av, allt att | klass inte kan leda fram till sams > trädde denna befattning, vi ilken, hän löma på att förverkligas, och detta|ma kompetens. som realexamen, - alltjärat innehar, var riksorganisa; ära mycket väsentlig sak när det |Men för hans personliga 'del hare > : - Roe . .;? tionen bara tre år gammal och han byaden: ts apa trivsel på lands- ennetaskolan. varit bra, säger hån i : Jul. — det k k SS lie 3 hör 1 Sö var dess förste helanställde' . : sam kade: = det är skinka; hemba : Het-ja, här blir det lugnt. — Han budsman, DoMab ran a KA . Har. jag bhvit lurad? vädrar NY ljus > och julotta, Och pappa. Per ju inter Det är led det hjäl- .— Det fanns ju före Bygdegår- |, Öribademan Harry "Johssok är pojke klass 9 g, som tidigare övers. en : c di ee Det är likadant sedan|darnas riksförbunds tillk ö kulla socken, | vägt ått fortsltta 1 läroverk ment" ", vv. ika ”förväntänsjullt Je ser ligen. Det är till ingen nytta. Och! del samli lokale på FR én hell där. fadern var statare, Senare blev | Stället valt enhetsskolan, En' annan wa julafton och tomten som ba mot " [hon visste" inte riktigt vilket” som Ofta var det så att varje organisa han ' egen jordbrukare i Alåkra,| elev, som övergått från läroverk - of ansa omten sor Deren | gar . värst, att Fansko "kela" helgen | tion hade” sin egen samlingslokal. Harry Janssof kom tidigt ut 1 för- ull enhetsskola, är förvånad över i "med sig. Så ; | förstörd av spriten eller att inte ha fetta system had. IN värvsarbete utanför: h ' Hen | att, undervi I de bådaskol< | 5 öra det vara —'? | mannen” "hemma alls, ' Hennés röst åackdelar, säger a ry ertid, EN arbetade 'som' målare; skogs. och |!YPerba är så olika, I läroverket « Svenska h g oci sad e flesta | var inte bitter, bara så trött och re- var standarden ofta inte ti illfre des sågverksarbetare, trädgårdsarbetarel Var det jäktigt —:I enhetsskolan "i". em, men det finns fa-: | signerad, och allra längst i: inne fatns ställande dels drogs vederkö detnk JAr Han kom tidigt i kontakt med går det” I lugnare takt, Detta tema ”” Im gom ser; fram. emot. julen . | ändå den där lilla" bedrägli ar.med ö kön + ISLU och är en av pionjärerna för I skilda ' variationer: . ” ed oro och undrar; om bränn- "- ” hd h vinsbuteljen skall inta -”heders- - miska svårigheter; vilket gjorde" att denna benomtäti Gumnlab Söner vä en el del både, flickor, MOTA POE , | FP a HL aa å I beckar, går också” hustrun" i "eri tjänsteman- Homin” a nåde hyras oja skola' hiev han 1930 ombudsman för för; sak den : inte; är alleför hårt . ? , det. blir väl som de nafamilj, där: mannens alkokolmiss- | tillställni bondeförbundet och SLU i Norra|Pressandest , ” säger hustrun i en familj, där 'spri- bruk förstör så ställningar, "söm inte" allti > Var Kar 1 2 ' rör ide” inhåni så mycket. Må ät- fimar län. Han, var även en. tid ande ten brukar få sitta i högsätet — sär- | ter har man fått” ligga och räta 0ch förbund Rn äär som Te anställd. på Kalmar Läns. Tilning. ansktapsmått lyser [En ek och sändes snor br mota ör uppdra vå Sargenfigen dä för-me- Uppgift att söka få till stånd. byg- + decs aber 1938 ble = use filanda, a te ak vo ? "med al . äri = H . nen skrapar, På sitt;vis,— till spri< sä att stt gråta: helle, när man inte degårdar på en plats eller i en kom- |: « | lika mycket som de' som tar realen n tf : ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.