? Påxfolknåringens- område intager svinet sedän "gammalt en :synnerli. gen; viktig plats, och. det framstår id såsom , den" store .fläskleve. åtminstone ett par tu- . 2.1 Svearnas rike, då de sö derut; rukliga 'sederna överfördes till våra breddgrader, men då hade man” änge : hos oss an- vänt: skinkan -såsom ett viktigt fö- - doätäne” vid fester och detta både under vikingatiden ”öch längre fram vid kristendomens segertåg, ' Svinet hade: sin givna plats både i den gamla nordiska gudasagan .o.- i hjältediktningen,' där Ragnar Lod- droks. k "budskap gått till ef- ärlden. mitten "> av, det tverine: betydelsefulla inslag. Dels började -man' genom: den. uppblom- ed Indien, främ- jad genom Ostindiska kompaniet i Göteborg, att: importera kinesiska svin, "och dels avskäffades helt och hållet :vildsvi jakten, - soin- länge » bedrivits i: södra, Sverige "och se- näst på Öland.” ängre” fram, inför- de kända 'avelssvinen samt an- husdjur; gäller väven idkormmande,'. att .korsn dan: Grymta månde grisar- la, isste "vad. den, -garnle f - | ka sorters föda står till buds; . |svinskölsel måste man tillse; att det finns tillräckligt svängruni; och"att ärta den omständigheten,- att de:har ren gör då klokast i att utnyttja hugger "endast . uppåt, varför en t | mänsklig varelse, som raskt. hop- Par åt sidan och kastar sig på mar- ken, har bättre utsikter ätt undgå sitt öde än den som söker värja 'sig . | möt "den raäsandes anfall, men svi-| 123 nens "släkte" tillgriper metoden att : genom ; trampning stuka sitt offer. Även om det är riktigt, ätt suggan sina ungar, så är det lika sänt, att modern senare, då de blivit större, ivrigt beskyddar dem o. länge kan förfölja der som dristat sig att, röva bort hennes: gtisar. Galten tillkän- någer i många fall såsom en veri- bel härskare. vägen. och målet. för en betan Fre ka förekommer det,:att hel tåg ger sig i väg utan. att vi 5: några hinder; och. medån lämlari. under ; sina'« vandringar , vanligen drunknar, då de uppnått ett bredåz re vattendrag; tar sig: svinen: här med lätthet simmande över: Svinet gäller som allätare, och just därför. är. det lätt att. föda, men ;ändock väljer och vrakar det gärna, då oli- te Vid stiorna skyddas för. drag, varjäm- te födan "måste vara :' väl" balanse- s råd; även om mejeriavfall ' jämte de |: Iskal, potatis och ärtskidor med f den as: på Så gland och ute" på den ontinenten,. är., pensel: ttbusksvinet, Hemmahi 5 « av glänsande. hår trisk- kroppsbyggnad. De klig tillg på "vatten." De ligger "flerstädes. Halva. dagen" i. det våta tlementet "borta: i Afrikaj'.där - de Iiksom"' i-Asien - förekommer i alla klimatiska” förhållanden: och ” på- träft . ända upp'till en höjd .av tretusen, meter, "Bland kända" svin? typ ärkes förutom 'dé nämnda det: sydasiatiska ”bindsvinet, : som fått sitt namn av den vita ”bindan” iellan nos och kind, samt ”Poland- Chinasvinet”, som , vuhnit stark utbredning i Nya: världen.” ""Svinet gäller i sitt tama tillstånd ett. sällskapligt djur, vilket det ägget genom ett frynt- gällde ”dét för j z . skild heder. och' locka. 1e bragd att ”hä:'nedgjort en 'sådan. .Den styrka galten äger 'i sina-hugslän der be- - visar: den, :'om' den: råkar” komma i'delo med en hund eller häst, "vars buk" den ; med lätthet: genombarrar: Retade'galtar kan galoppera ”gan- ska snabbt åtminstone i vilt till 1 vstånd "och :den ”vavenlöse vandra. LÄKARKONGRESS. En :z FINSK |Zorkshire,. . eg skinkor, huvud; fötter, tarmar, blod bilda huvud- :;:De engelska; rassvinen, av. vilka och ; Toris- 'och, baktill röd. I- svinras, . som" liksom "I den"polska': är " mera ' lämpad , för vistelse, utomhus "även -under.'séna höstdagar, vara att'föredraga fråm- för ' de 'mindre” härdade” typerna, men ibland kan läget vara det mot- sätta, 121 ns vv märker: man” till värt med dess fullo, vad svin och syltor.. Bland, värdefulla 'ful- gåvor påträffar.vi ofta handskar och kappsäckar av .svinläder, och även inom; möbelind k sitsar 'och .annat, som tillverkats” av svinets hud, .medan borstar och! penslar samt många garveriproduk- ien för Svårt att snabbt vända samt att de |. under vissa omständigheter förtär |' F laktens och de; olika julförbe= pF, tredelsernas .. + SOLDATJUL I ÖSTERRIKE. För . terrika åter en egen försvarsmalk ER första gången sedan kriget har Ös-.. t ; t, vars mannar bereder sig jul under så hemtrevliga förhållanden: som möjligt i kaserner och : logement; Här håller ett par soldater. ur Österrikes egen .”Bunde- sheer” på att klä julgranen, vt : att fira N sta sovjetsatellit? — : gått ' nästan oavbrutet sedan brit- tarne år 1878 under sin hejdlöst list I Kampen om Afganistan har "på- ; sar i Kabul, som ligger-i hordöstra delen av landet närmare den ryska gränsen, "Mead: typisk. amérikansk imperiali: E i: Pr Disraelis. ledning annekterade - At- ganistan; ::England ' var. rädd för ryskt inflytande. i ett,land med di- rekt. gräns mot, Indien: och? känn dom; ssarna” ”intrigerade”.'vid :ho- Å Käbull ”Annexlonen: gick” så till, att" britterna sände sion” till Kabul: och "denn följdes äv en. brittisk; armi genten "i Kabul' tvingades ingå” fördrag, sem "gjorde "Afgåanistan: till ett brittiskt : protektorat: ' Om ;.den. första : underkastelsen pnåddes lätt, så blev :det desto svårare, få engelsmännen '1 fortsättninge: ligen" gjorde" de frihetsälskan tappra bergsfolken' uppror elska'', straffexpeditioner' anlände " g j-och .kväste revolterria. år. 1879. .nedslaktades, den. brittiska "ambassadens, medlemmar, i-Kabul-till" sista man, Ända in-på | 1920-talet". fortsatte "dessa: blodiga mellans] till" dess: ;Afganistan lämnades i relativ. ro kring:1930, Det fe ktiga med den, Pri iska regime I Afganistan var itt den höll landet ekonomiskt. nere; Flera afganska regenter ville höja folkets dard s bygga : fat eo ter även 'räknar sin. från vårt” präktiga: husdjur, . vars namn med "orätt: begagnas såsom. skälls- ord.. Det: hände «en gång, att svin- karidlarna i-ett land vände sig. till myndigheterna" för att. anhålla om åtgärder i akt och mening att ska- pa' ett arinat namn för deras Han- delsvara, men mot denna åskådning, att" det skulle ligga" något nedsät- tandé i att handskas med och tala om svin, står det faktum, att det i Eddan. talas om en mäktig svina- Hövding, att.smången adlig slält för bilden .av- ett. svin i-sin vapensköld, och'att även flera namnkunniga ät-- ter upptagit ordet svin: sårom be- tåndsdel> vi "Det är. ju allom bekant, att namnet Svinhufvud burits av ett statsöver- huvud, ' nämligen en av 'presiden- ter da I "republiken Finland, ' : > Eric von Born.” " finsk läkarkongress har öppnats i lism anslögs också 2 milj. pund st; även "det i ett land bebctt 'äv analfa- vävd dag: runt anistan! varit? ryssärna anlade sitt. solvargssmll. is- Ganéve såriaste” sönimar, började” de på" allvar infiltrera "Afganistari. Af IDEN stån erbjöds. och; acdepterade vad Som kallad2$ rysk ekonomisk och ; teknisk, hjälp”.,'D« ställs: främst gen m'a göra just. det 'vad "ej by Ryssarna" hälla "bl? just nu asfaltera 'gafornå något, sc. väcker, eft enormt: uppseende M mest efterblivna 'av Asi städer. Men -'inte nog re e Ryssarna” ha infört 1 st. täxibflar till Kabul. Chaufförerna är råtär ligtvis. ryssar, 'men”cfganistaherna "] tro. sig på tröskeln till:enh. ny: hitn? mélsk, teknisk tidsålder! "Ryssärna hjälper där det hjälper' dem själva, där de är billigt och” propagan- distiskt. mest effektivt. SS «Ryssarna, ha' nyligen avsluti sett handelsävtal med Afgani järnvägar och utnyttja' landets! rå- sade konsekvent nej. Det var t.o.m. uttryckligt engelskt förbud" på att bygga "järnvägar för-att' ryssarna inte i händelse äv krig'skullekun- mot "Indien. Till" yttermera visso var det. under långa perioder -av det. engelska. väldet” förbjudet ' för andra utlänningar, att vistas:i Af- ganistan. De, första primitiva lands- vägarna, byggdes -.i'-Afganistan först efter +1920. Om: ett land någonsin Hidit av” europeisk: imperialism. och det Afganistar, Detta kan få svåra efterverkningar just i våra" dagar då. Mellersta Orienten är på väg . Inte ;långt ;efter det. Afganistan blev fullt fritt blev dess granne i söder, Pakistan, det 'också. Omedel- bart” uppstod. . svåra - gränstvister mellan ” de : bägge " länderna, ” son snart 'blevo så förbittrade, att för- bröts, Afganistans enda ” direkta förbindelse med den västliga värl- den uppehålls nu via Iran, där det är 500. km från nämaste järnvägs- ca 1.880 .km mellan "Teheran och Kabul NV Min USA insåg. på ett tidigt stadium, att Afganistan” måste ha hjälp till ekonomiskt, framåtskridande . om det inte skulle falla offer för Sov- jet, "med vilket land det har över a skänkte" Washington 40 milj. dollar [til Afganistan för utbyggande av "Jett bevattningsprojekt för att göra de sydvästliga delarna av Afganis- tan odlingsbara. Detta är nu i stort sett ' genomfört, men det har skett utan: reklam och propaganda, Och ” | vägsna bönder ftersom det främst kommit av-= c till godo, är det få den skansk na erövra landet och föra trupper] fått se endast dess avigsidor, så är | »dar i som ”Afganistan : kan leverera int att bygga mera vägar och mot att sända. afganerna mera bilar. och Jordbruksmaskiner, Det” är bara det, att" med varje" bil och traktor följer 'också en Tyss,- då afganerna inte, ha ett hum om hur, maskiner Itikall skötas och ryssarna tydligen inte”ha en tanke -på att lära dem. Det uppges att olja bör förekomma i: Afganistan och svenska ingenjö- rer söka som bäst efter denna: Rys- sarna "ha omedelbart varit framme till skolor och bibliotek: Antagligen > | r 1 ig | var först dén här gången. kt. Och ungsfär. samtidigt. 'som |. -' I eniha "verk. : yryssarna |. elsmännen: på |. tovat tagå all bomull och alla hu” Sopnedkastet >: « var standard i fornindisk stad "STOCKHOLM (Press). - Sopnedåastet, husmödrarnas ; dö Ta tillgång men bekymret för de svenska städer, som ännu iegenire, gi driver svingårdar (det blir näm- ligen inte längre någon ”uppspalt- > 1 matnyttigt och inte. mat. nyttigt), är ingalunda en sentida uppfinning. Så här berättar bergs- ingenjör Sven Strom; tock- holm, i Teknisk Tidskrift; "I september 2931 besökte jag Mo- henjo-Daro, en ruinstad i Indusda- | len från tredje årtusendet f. Kristus. I denna välplanerade stad med -ra- ka gator i räta vinklar hade existe- rat ett "renhållningssystem, som "| knappåst överträffats på annat håll. Husen, som var byggda av sten upp till en. höjd av 4—5 meter, hade i murverket vertikala sopnedkast, vil- ka utmynnade i tunnlar under ga- tan. Dessa tunnlar var tillräckligt. stora för att tillåta' den alltjämt i 'l Indien vanliga oxvagnen att: passe- ra, och stadens avfall transynttera. des genom dessa tunnlar till råden utanför stadsmuren där! det brändes. Sopor och avfall behövde alltså inte, transporteras på gätornå såsom vi' gör i Stockholm. '- ”s . Den kultur, vars bärare byggde Inga flygtillägg för. ”skentur- med. föråldrade plan Skärpta bestämmelser för flyg- tillägg bör uten dröjsmål införas, hävdar statsrevisorerna, som fun- nit att dessa tillägg, utgående med belopp av 180-480 kr Pr månad — i mycket stor omfattning fått en mycket olämplig funktion vid flyg. Den "billiga” > : norska mjölken är en fiktion Hur förhåller det sig med den pås stått billiga mjölken i Norge? Det är känt att många hotell och pen= sionat i Härjedalen köper sin mjölk På norska sidan på grund av före NSen os, prisskillnader, NN . illiga mjölken” I N som bekant en sak som flera gån bv ” under senare år varit synlig I dis« tspnet, I stället för att k om li d 1 som kompensation för den flygan- skriver RLF "tidningen, som forte att premiera några få ti Å speciella tjänstgö- ring och att stimulera denna 'perso- nal att än mer utveckla sin yrkes- skicklighet, användes den ofta till sätter: Det kan kanske vara skäl att era inra om att orsaken till prisskillna= den är att söka i det norska pris= ning utan direkt samband: yg- med Av den likvid den norske bonden erhåller betalar Aygvapnets aktuella fö pp- | staten en Alig del. Man har med gifter, - andra ord en betydande subventio= "En - Undersökning har sålynda visat, att inte mindre än 24 av per- sonalen -om 40 år och däröver nering. Som jämförelse kan anföras; Vid slutet av året räknades med att vi i Sverige hade 5 öre per liter bventi, k med . flygtillägg under 1954—1955 | A på gjort högst 6 uppstigningar pr må- nad. Och i mycket stor ut; ken'— d. v, s. priset till konsumen« ning har dessa uppstigningar före- tagits: med ålderdomliga skol och transportflygplan av olika slag, Detta får anses innebära en mindre lämplig” använd ten skulle sub ner förutan ha varit 5 öre högre, I Norge var sam= tidigt stalssubventionen omkring 20 svenska öre per liter! .., , Den norska subventioneringen till 8 lav punkt är: läget ägnat att inge be- tänkligheter, Det kan sålunda inte + | Vara: ändamålsenli, städerna . Harappa och . Moh Daro och ett flertal mindre. städer och. samhällen "inom Indusomi rådet, .existerade under cirka 1,000 år från cirka 2,500 Hl cirka 1,500 f, Kristus. a + T lig högkultur, vars, ursprung; Nu inte'med. säkerhet känner. Sop- dkastét "tycks "ha. som standard redan från början.” Sic John Marshalls har i sitt stor& verk ”Mohenjo-Daro' and the Indus 'ci- ion” lämnat 'en detaljerad be- skrivning av, byggnaderna oc! å ras kohstruktioni 4 > - . ir Det, var, alltså, varken Vetlånda ellet-HSB och inte ens ryssarn; som flora hä NR ERRIN och lovat att ”fritt” bygga en olje- ning till Ryssland alk'den: olja som ev; upptäckst « 2 Inte minst oroar. det Washin&tön all ryssarna. öppnat en ambassäd 4 XKabäl där de anställda nu är över 309. : Det meddelas :också, alt Iysy sarna till Kabul sänt flera. ay 'sina ryska ambassaden syns ha folk som behärskar "alla afganska dialekter och som väl känner till landet, dess "och seder och egenheter. På der, me ; fikanska Kabul-ambassaden upp” går personalen samtidigt endast till 8-personer. 'Det är inte fråga” öm annat än att ryssarna i stor stil går in för att via infiltration -erövra Alganistan, =. 1002 -< Även -om de afganska:ledande kretsarna. hoppas kunna skickligt dra nytta av Sovjet och ändå beva- ra sin frihet, är det fara. värt att de en vacker morgon finna sig ra Sovjets nyaste satellit. För vi terlandet är emellertid utvecklin; en i Afganistan enbart olustig. "= bästa förmågor och att' man gå deå | |riafallen, , världens, 'näst N'agara, and, : pet "ka rsonal, ; och sade:, ss ! si .— Jag söker det där springpojks- jobbet ni annoserar om, <>, = Jaså, "sade ägaren, då, ' min, lille vän? on Jag heter August Strindberg — Jaha, sade ägaren, det är jt ettv,.namn,, som talas om, SS en : Grabben "sträckte på sig,, brös- täde sig” och ; sade blygsamt: 4 > Ja,,;en annan kär ju"jobbat i , vad heter t här kvarteret snart fyra år! vara. ä gt att. en. bety- dande: del "av. personalen utnyttjar propellerdrivna skolflygplan för att fullgöra: sin: flygtjänstgöring, alt under det att flygvapnets krigsor- I ganisation baseras på i tekniskt av. | Seénde alltmer komplicerade rea- plan; Revisorerna hävdar, att flyg- större antal dygn pr fnånad änf. n. och att uppstigning därvid som re= gel bör ske med Plan; "ingående i tyevar ets för strid avsedda. för- |! .-. . 8gas, att kostnader- na för flygtilläggen senaste budget- året. uppgått, till 6,210.000 'kr, varav 4.228,000 kr. utgått: till flygvapnets a pe; FR | 'm in I en speceriaffär - hv «man hört mycket ; njölken är alltså flera gånger" så" stor som den svenska, Det är uppenbart att man under så- dana förhållanden inte:kan ta kon= na som å h då" man . bedömer Jordbrukarnas villkor —-i:detta lil:a Utet som i da flesta andra fall, - s : Hur som helst så är det dock klart att. den stora mjöliwubventlonerin- gen på den norska sidan för med sig en del olägenheter I gränstrak« terna, Det är naturligtvis också fullt förståeligt att människor, som inte känner orsaken till prisskillnaders na, ställer sig en smula undrande"; Sö "England slog Spanten med .4—1 4: lotbollslqrdskampen på Wembley :4å onsddgen; Hiärovan spanske mål= ; JOHANNISBURG, (ABB). sa". .. Två kilometer söder om Victo- största vattenfall, i västra. Rho- desia, ligger .Gadra, den gyllene Den gyllene:d +. vakt sad ploner oa n Carmello i aktiom naturens underverk, Dess geolo- giska historia och ursprung är en "gåta för vetenskapen, Myndighe- terna är så säkra på att det £ da" len ochi närheten inte finne gi- vande dplatser, Det till- Af, dalen, Dalen är sju kvadratkil meter. stor och täckt av -yppig djungelvegetation. Den omges av branta klippor. den lägsta 312 öch' den högsta 425 meter höga ver dalen. Klipporna är världens låter vem det vara må att leta efter guld under villkoret att de inte. skadar ' guldklipporna, Den 72-årige brittiske ingenjören Bal- lers tillhör de fanatiker som sedan. ' 40 år tillbaka inte.har uppglvit att bli' ett nytt storpolitiskt . ovä- |]. bindelserna dem emellan totalt av- | station : till Afganska gränsen och | 1.200 km, gemensam gräns. Är 1950 |. | SKYLTSÖNDAGEN och att offär ngl. "för att dra till sig juklappsepekulan — den första 4 raden — hade stor ”vernistace? É" etter under: dem eler ens i när- ä inte sky någr kunde man snevt Fanstat ETTA, nda ”guldklippor”. Visserligen är de' inte av guld men de är tätt 4 genomvävda av guldådror som gör -att klipporna, sedda från 10 me- 2Å ters avstånd, glänser som om de vore av rent guld, av massivt och jämnt fördelat guld. Den gyllene daler är fridlyst och står under , naturskydd. ;Den ' är Sydafrikas "största — turistattraktion. Guldåd- rorna utgör faktiskt det renaste "guldet som i. denna storleksord- »« hoppet att få hitta exploaterbert guld i den gyllene dalen. Han har under årtionden grävt sig ned ända till 50—100 meters djup. Han offrade sin egen och sin familjs förmögenhet . på ' företaget. . Han hittade aldrig guld "Kanske ligger guldet 1,000 meter under jordytan, kanske "än djupare”, brukar in= genjör Ballers berätta för dem som vill lyssna, Han försöker igen och igen att intressera finanskraf-, "tiga och företag att Jeta ing någonsin eller nå har örekommit 'på vår planet, Guldet < är emellertid så tunt att exploa- teringen inte är lönsam. -.I denna dal har under årtionden letats efter huvudådern som an- togs måste ligga någonstans i da Ien eller under klippornas grund. Tidigare trodde man att. de guld- förande klipporna pressades fram "ur jordens innandöme vid någon vulkanisk katastrof och att det ärför måste gå att hitta till guld- ådrorras : sammanpressade kärna Nu vet man emellertid att klip- efter guld i dalen med nya forsk-' ningnetoder. Ingen har nappat under de senaste 26 åren. Den gyllene dalen är bara turistattrak- tion, ons slet Där gäller särskilda föreskrif- ter för besökarna sor närmar sig klipporna. Att hamra så eller skrapa bort det tunna guldet är . strängt förbjudet. På klippsäg- ”garnas södra och norra toppar står vakttorr., varifrån infödda spanare och vita soldater med ki- kare följer turisternas och guld- ävarnas rörelser. iga löre= Prung och. uppstod för omkring 890— ”1,000 år sedan, men man vet också att det varken inom klippoina heten finns någon större guläfyn- mål, knivar och dyk måste ev- Tinnas vid ingången till de vägar sam leder fram til gulik!pperna. Vakterna har rätt att skiuta efter varning på val turist som inte + dighet, Den gyllene dalen är ett åtlyder föreskrifterna. iv hå U. Si-rala -hälsningsanförandet inför de: |som : är en bild från Bibliote':ep:':a8 tömmer ks i a i Abo. Hir kåller Pr ft församlade kollegerna. : ör de hjälpen till fullo'i tongivande kret - Här en bild från Bitliote”e s | | - | | | i a nn. | | | an i CC SANNONSERA I LTS annonsorgan 1 CAN ERA T LENS, | — Laholws Tidning är oersättlig som" AMAMA NEFTFETT TOT FETT TIA MMA,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.