. gatiden' ha lämna Doktor Albert Sandklef i Var- > berg "har nyligen avslutat en' studieresa : på : Irland, Under . denna har han inte blott köm- : mit . i kontakt med 'en massa : mä : utan har : - även passat på att bekanta sig . med livet i helg och söcken, I ' en artikel i Hallands-Jul berät- : far; han om landet i allmänhet, :om. , jorden, klimatet. m. .m.. och 'danstående: art. gör han en " halländska bönder. Det finns. inte många beri land oc delserna - :under vikin-, ag i detta avseen te, tagit. efter wi ch "dessa, Senare ha inte förelse mellan irländska och 7 gs- . " Punkter mellan bebyggelsen på Ir- - "vårt land, Inte' ens de ärnas bygg- a förvara Ingen anledning Mamma blev alldeles förs skräckt, när hon på kvällen sig sin pojkes knä. — Det här ser illa ut. Då har väl mammas pojke gråtit riktigt ordentligt när han slog sig? ” — Nej, svarade den lille rare Ossen, jag trodde inte att di var henmd, : " I förtroliga stunder Svar "till ”Julen 1955”, Kära vän, ni äl ir er dotter eller hur? Då måste ni förstå att det innerst inne har sårat henne att ni lämnade bort henne som liten, Ungdom har nu NN gång svårare än äldre att fatta gin 7 i Ålverna den Psykolugiska bakgrunden. Där- för tror jag ni bevisar er dotter den största kärleken genom att inte fordra av henne att hon berättar . jsina barn sanningen, I alla fall inte Öien nens mm i l TOTT nere rn An Momma v ST | a EXKOLES TONING >< Sr . - Te I Alperna har man organiserat speciella patruller « med hundar, . denna tid tränar räddarna och deras hundar; Hitigt för. ett vera överfföd äv; användbar natursten; väl ägnad: att Mura: med,” har det varit alldeles" som rycker ut när en olycka hänt, I beredda, när vinterns laviner börjar in= nu — med tiden kanske det blir ett Visser hos henne själv att göra det, i i r i 'också släppas” 'ut på bete även vin-, vatt "irländarna" bjånt stenhus med - - :Härutöver- har .man vänligen ett tvärtom "i: vikingarnas hemländer, , "Här. byggde + man”enbart'i trä under förhistorisk tid, s och våra 'äldsta” tempel "voro" som" bekant stavkyr- kor:av mäktiga timmerträd; På:Ir- ” land” ha'vi' än i" dag" "ståtliga. hus- Tester från förhistorisk tid; och ö= verallt är det rester av: stenhus, 7 N +. 'Fåren kunna utan ölägenhet gå te.hela' året, : Andra djär "kunna tertid.' -Détta': gör att behovet av vinterfoder är. vica" mindre på Ir: . land" än hos 'öss. 'Naturligvvis" förstå moderna irländska? bönder "att: kor- na mjölka' bättre: om de stallfodras -vintertid' ån. om'.de släppas. ut på bete” 'i" vin terkylan; : visserligen" en ur våra "synpunkter blid' vinterkyla, ; utan; frost, om med råkalla, fuk- halmtak för kor, 'svin,. pch ett. för tötkreaturén.- "Men alla ': "dessa hus bruka våra rätt låga, och”; / ianhuset.. reser ' sig ; vanligen' högt " över. den” Jilla ”klungan av ' ;äjurs "stallar. "Särskilda: uthus matvaror | "samband. med nybygge: Bostadshuset blir dyräst, Det byg- ges emellertid av sten och lera med = kalkrappning, eller, enbart. kommit, att man "byggt hus ay: gel'eller.:av'. betong. Det. sistnämn- da blir billigare tegel,.i .synners het om man bor: nära någon av.de stora: cementfabrikerna på ön. Jag | har emellertid sett stora 'och täm- ligen ' nya-” : bostadshus "byggda av by sten och lera, förträffliga hus, söm anses helt: -tillfredsställande. "Ingenz ting hindrar'jatt man: leder in. :vat-. ten och avlo p, att m ;håller sig L Det dyraste ' bjälklag, takstolar "och trossbottnar. he sig topp, så man tror, ingst till hi ger och fyra sädesstacka Däf bakom her : ger. byggnaderna.” hm ke är[.. samling. afrikanska kraals. > Torv änslet ligger. också kar, skyddat under ett. liknan- de ha tak, som hålles: fast av tun- na rep. : : Den irländske Jondens k der äro följ myc- ket låga. Envar vet att det är tvärt- om hos oss. Här ha byggkostnader- na'gått i höjden. så att på små går- dar bli byggnaderna dyrare. än jor- den'— man får nog f. öl genom att inte fordra, Utan genom ”Iblir lyckligast om ni följer det, Med ed sorts "statistik på hur många män- "niskor som ken röra öronen i Sve- "rige finns naturligtvis inte. Statis- , ön Fn annonser om 'stenografikur- d : dig kan ha säd: och : hö i stackar - "på. isserligen är ni hennes biologiska mor, men uppfostran och kärlek rapporteras, Här Ses en sådan patrull ute i terrängen: [4 Schweiz, under barnaåren har hon dock fått av 'sina ad ar. Därför är HUR VÄRLDEN FIRAR 'JUL: as det inte annat än naturligt att hon älskar dem, Försök att se På pro- blemet lugnt och. förstående och försöka att. vinna er. dotters kärlek att ge, genom att visa att ni förstår även,: hennes ”. inställning, - Det är faktiskt det: enda råd jag kan ge er '— och jag tror att ni i längden hjärtlig hälsning och önskan om en god jul för er allas. Gal 1 er Svar till Pinackorderad”. Jag är - faktiskt inte 'säker på om 'ert brev är skämt eller inte; Men” eftersom möjligheten finns att ni faktiskt är en .rar och okunnig ficka, ska jag svara, 1, Att vifta på öronen är en|' konst som beror på ovanligt starka käk- och öronmuskler, men någon tiska ; centralbyrån - har viktigare | - problem att syssla med. 2. Steno- grafi kan man: föra sig på handels- skolor: "och "händelskurser, Titta: ef- ter i tidningarna så finner ni säkert . Jultomten är på väg till snäl-' . Ja bart över hela" världen - även i länder där julstjärnan” > lyser klarröd och Jultomten: och ' "Farbror Frost" på väg. till alla. snälla barn: julen” "emellertid en kyrkans och hemmets. högtid. Julklappar delas ut till: barnen som ställer sina skor intill eldstaden och” vittjar dem på get mellan Kristi födelse och ” vinterns stora högtid är. gan- "ska oklart, I Östeuropa Bar jut=” granen döpts om och kallas för vinterträdet' men” "ljusen. ”glima mar lika klart 1 den 'och” . barnen spelar det kanske” så stor roll om. mannen" med det vita skägget kallas jultom- : ten eller ”farbror Frost”, I Förenta staterna blir” tomtens säck tyngre än vanligt i år, ame- rikanarna firar sin. hittills -bekym- merslösaste. jul efter kriget. ”Lev- 1 "De vuxna ger varandra' presenter på nyårsdagen. Festmåltiden- — "réveillon — för. läggs ofta till” en 3 Festaurang.: stlin Traditionellt: i Englind' I "Storbritannien har: barnen re- den « + börjat > gå - från dörr ' till + dörr + och sjunga" : de gamla" jul< sångerna i hopp om att bli belö- nade 'med några pennies och ama- törskådespelåre uppför sina julspel i samlingslokaler Jandet runt. Juls klappsutdelningen "äger ” "rum; på juldagen , och då samlas också.fa- miljen kring, julbordet" med. den stekta" kalk öch ser. Fråga annars Ui Jäkare, :, 4, Nej, självfall på håret som försvunnit, brukar inte" utan "vidare. komma igen. Möjligen kan en skicklig hårfrisör ”klippa”. fram (det. 5-1-ungdomen är man ofta väl< |; digt osäker och hävdar sig ofta ge- nom att olika skolors elever ”smä- dar” varandra. Det ska man ta lugnt och" med humor. Ju mindre man i fäster sig vid det ju mihdre roligt ani] blir det för ”smädarna”, 6. ”Fläs- | kigt”/ - mellangärde ' får man bäst er, "dels ' på” sjukliga förändringar njurarna. I.det senare fallet är det naturligtvis ' säkrast att tala med, stiga i i lika mån. Koreakriget .ä är elt |” minne ' blott och inga amerikanska pöjkar kämpar” på utländska 'slag- fält i'år. Traditionen' att de. -ny- inkallade skall få tillbringa sin för- sta jul i familjens sköte upprätthålls i full utsträckning och till dem som får stanna kvar i förläggningarna på olika håll i: världen går jul paketen i en strid ström, ; > Deras hemmavarande småsys! kan' också räkna med många' jul klappar i år eftersom leksaksindu- :' För österrikarna blir julen" 1 år extra festlig — landet är fritt från främmande ockupanter för första gången på sjutton år. Uppsvinget inom. industrin 'och andra .närings- grenar borgar också för att julen i år. blir en glad högtid. | Alfärerrig'” överflödar av varor och alla offent- Nga Pyggnader badar i Tfosadbelys- | "Kristen jul eflerh ngsen” i Östeuropa . Den verkliga kyssen En bil' kom susande runt att hörn, körde över en polis, en cyklist och två fotgängare och brakade därefter rätt in I en husvägg. En. vacker ung "flicka ormade sig ur vraket och ut« brast med en känförd suck: > — AMMbh, det kallar Ju en verklig kysst” Må DROTTNINGEN ' ocH "RICHARD chard HI” har haft galapremiär på Leicester Square Theatre I London, ett evenemang som fick ytterligare glans av drottningens närvaro, I en nog så imponerande rosengirlander på kjolen gjorde Hennes Majestät sin entré : HP, Den'' Nya engelska filmen "Ris " magnifik toalett av vitt siden med . särskilt hus till förvaring av'mat- |Timmer har. man: inte själv, det det regnrika. Irland, borde man väl bort med. mkr dee och vi strin tycks slå alla rekord" ifråga| I ös har: de k i + per 1 Exprenecn var femte : ” varor, "och detta ser ofta ut som måste man inportera. Dörrar, fön-| kunna göra 'på samma vis hos oss? jänin 3 Ae bokhandel. Till |0m ”uppfinningsrikedom och” låga I tiska regimerna på olika sätt sökt Nr an a a om uk u - 'en gammal bikupa. Det bygges av sterkarmar; fönsterbågar måste man |: När” man farit" "runt och; sett ir-|en viss grad kan man också knåda priser: De 'enl hh. D: &v | sekul S ögtid och. flyt-]r [avensk har magi. : om . tunna” stenhällar "med kupolvalv i |jockså :skaffa utifrån; = ländarnas enkla och framförallt bill Ibort fettet. Bålrullningar är en ef- |rymdmansutrustningar '. och . Davy | ta, : et Industre, > bara dörren tät, kunna varken råt- I; I förbigående. kansk: . som tycka', om "svamp. I regel. får " emplar hos'oss. På Irland hade man överkragningsteknik. och har båra 'en: smal dörr "äv trä." Håller 'man tor eller. annat otyg komma in. .-- jag. bör nämna, att det faktiskt finns 'råt- "tor och möss på -den eljest lyckligt lottade ön, 'som är helt fri från or- mar; mullvadar, sorkar och” åtskil- liga andra > otrivsamma djur. BL 2. . vet-ju varje .svampvän att vi i vå "ra Jandamären ha gott om insekter "man 'se upp med varje .Svampex- aldrig. hört tglas om att” det kunde finnas” mask" i ;svampen; så. "att om Men' uthusen bli mycket billiga. Man bygger själv murarna av till- gänglig sten, -man " bygger dem smala så :att man. kan ha klent vir- kei takkonstruktionen, och så läg ger man på ett. tak av den på går- den "odlade 'halmen.: Kostnaden blir en bagatell? Man: behöver inte köpa annat; än” det” klena : virket i tak- stolarna, : ö Inte heller: bränslet, "som "består "av torv. Man bygger. upp höstackar och dén bara" inte'var.för” gåffmal, så kunde” man plocka" deny” skölja den och servera den. . ”jatt inte. ande stor- nr lägge' et "halmtak. på och bin- der. ett. iv: klena rep över för tormarna: ska fara åståd med : halmeji: :repändarna längst : [ned hänger man passande : stenar eller andr tyngder. I. de södra och liga uthus, måste man fråga sig om det verkligen "kan "vara, riktigt” att bygga dessa';stora,' höga" och dyra uthus som man så ofta ser hos oss. Man får en:känsla av att det måtte vara vanetänkande "med 1 spelet. Vil: ha vant oss att vi ska ha både hö, gröda och djur under: tak;. och sål” följer man, gamla vanan "och byg- ger för alla dessa ändamål, fastän byggkostnaderna gått i höjden så, » latt detta borde ha riktat uppmärk- " I samheten på möjligheten att spara på detta. konto. > Förntid och nutid: m tas” på Om” någon frågar. hur” det är med jordbrukets” modernisering "och ra- tionalisering på Irland, vill jag sva- ra att'det har nått högt på många håll, men, att det på andra. håll än- fo med tex. Halland; Elektrifieringen . till "hela Trland., - men man arbetar i snabb takt för att' nå: till varenda bonde och fiskaré med elkraft. lektrifie- ringen ännu inte. nått" fram, har man. emellertid skaffat :sig motor- tröskverk, man. har traktorer, man > har lastbilar i lika stor utsträck- - ning. som. i Halland, och om några "> dare, få år har elnätet nått alla irlän- Här och där bor det dock envet- «+ na, : gammaldags.” människor, som ' .vägra att följa med den nya; tidens nya stder. Jag bodde en dag på en modern bondgård, .men -grannen bredvid höll just på att forsla hem sitt bränntorv, på sin lilla åsna. Det ".. gick. till så, att han: hade en slags klövjesadel över åsnans ,rygg, och på. den hängde så två": :korgar, em på var. sida. Ute: på. mossen” ploc- kade: mannen korgarna fulla med "> torv:— det var inte mer än att han gott; orkat bära det själv — och "så ledde han åsnan till gården, nr fektiv gymnastikrörelse. Med hjärt- lig hälsning. : i — Min son är vårdslös med san- ningen och det bekymrar. mej sec Det ska ni inte. vara ledsen olycklig be- Tys é klappaärina i år mer än en dollar. Även”. i julgranens ; hemland — Crockett-munderingar — favorit- Tyskland , — räknar man med att julen i år blir den bästa efter kri- get, både för barnen och affärsmän- dan” den "traditionella" julgratifika- tionen — en månadslön extra — ut« betalats till flertalet arbetare. Lik- | som i de nordiska länderna är jul- den kanske vik at fjälls; De fashionabla" hoc de franska, alperna. är till under hela. "julhelgen — då samlas familjen kring granen och julklap- [i pärna delas ut. Protestanterna del- tar i julbönen klockan sex på kväl- len. medan. katolikerna samlas till Aven julottan är talrikt.. besökt i de protestantiska > dagen till nyår, Försöken "att. ersätta jul- | gudstjänsterna: med : officiella till- | ställningar har de senaste åren inte slagit särskilt väl ut och i Ungern, Rumänien och Bulgarien fylls kyr- Det värsta är "det här med frac= taigan, haft på mig, P. Kusch korna som: vanligt, på | och ' juldagen. Julgranen har inte kunnat utrotas; men den har döpts om till vinterträdet och glimmar allra klaracst på nyårsdagen i de östeuropeiska ' staterna. Jultomten heter farbror Frost ' och kommer ofta till snälla barn med presenter. Han 'passar emellertid ibland på att fråga dem om de har uppfyllt sina beting i skolan och läst in kursen marxistisk-leninistisk teori or- dentligt. Och' visst finns det jul gotter — försörjningsminister Wach i Östtyskland lovade, nyligen att det skall "vankas både nötter, apel- sinet, choklad” och vin till julen. De hävdvunna 'sederna har inte ut- plånats: "och även i år blir det jul- marknad på Marx Tngels-Platz Åd Östberlin. et "Mat "och vodia i i Moskva I Sovjetunionen är den 25 decem-. ber . jämställd med vilken .annam decembe öndag som holst. Ju ulen är en kvarleva från det förgångna och pelse. Vipterns högtid är koncentre- rad till årsskiftet, Då dignar borden under mat och vodka, man ger vur= andra presenter och sjunger 'och dansar 1 gammal uppsluppen rysk stil Och det händer alt det knac- kar på dörren, en vitskäggig man kommer in och barnen ' får pre- ser.er. Men det är inte Jultomten, det är- farbror Frost, Den 7 -de-, cembet " högtidllghålls fulen emel- lertid och då' äv den grekisk-orto- doxa kyrkan som' inte följde ned i galoppen då sovjetkalendern efter revolutionen gjorde ett tretton da- gar långt hopp framåt I tiden. Så- lunda hålls den ålderdomliga mid- pattsmässan 1' bland annat , Jelos chovskijkatedralen't Moskva och då är kyrkan full, främst är det äldre människor som söker sig dit, - KE är tydligen Jean Marais och FILMSTJÄRNOR MED FLYGTYC-| - resvana" iska rör MOSKVA” (AEP) :Moskvatidningen ' Pravda har en välskriven | nyligen Dany Robin, som Ven inom det' franska flygbolaget Air France, utsetts att spela huvudrol- lerna. i den blivande flygfibnen ”Nos pilotes de Ligne”. Filmbolaget hade låtit sätta upp en lista på tänk- bara rtollinnekuvare, som man 3e- dan lät den flygande pers.nalen in- om Jflygbolaget rösta:om. På bilden gratulerar en flygvärdinna sina bli- vande ”kollegor” genom att. kräna dem med var sin besätaingsuBssa. : och rolig, historia om sovjetrysk industriell organisation. "Artikelns : rubrik var ”Underliga resor”, för- ' fattarens nämn 1. Kusnetsov. För- fattaren avlyssnade : sett. samtal mellan två järnvägsvagnar som tog sig 'eh paus vid "bangården i Kasan. Järnvägsvagnarna var las- ta2e med rör. Rören i tåget num- mer 1 började samtalet: "Var häl- älskade ' vänner. Hur var ST TOT RS sade vädret i vår goda stad Pervural-; ki? Nu har en hel månad gått ' "sedan. vi lämpade hemstaden, Vis har "blivit förda ända ned im, Idessa. Där styckades vi i bitar." "Och nu, sedan vi styckats, får vi resa tillbaka via vårt älskade Per- vurals där vi visserligen inte får + stanna Bågon längre tid innan vi nummer 1 och frågade kollegerha a på tåg nr 2. Och hur hade Ni det "under resorna?” ”' -Å ”Precis detsamma med oss, , bör- jade rören på tig nummer Z vi föddes i Nikopol -vid Dnepr. Vi nader, . berättade rören på tår. vi Kurs, där vi styckades, det var bara 1,000 kilometer. Under resan stannade vi tt par tre gånger, fem—tio ibland 14 dagar någon- stans på en avlägsen bangård och hade det trevligt där. Sedan vi styckats"i fabriken i Sj'gry skic- kas vi nu till Karakstan. Denna 3,00 te fortsätta till Sakhalin, Dit gång går resan sara över 9/ Unkokmer vi om ett par—tre mås, kilometer. Ni har det ändå bättre, i reser 18/00 kilometer från för delseorten till klippning och till- baka: till hemorten och därifrån till Stilla havet.” 2 a : : : ken, Någon så?an har jag aldrig ' för den rättrogne partimedlemmen en del av västerns religlösa vidske. hen ARSA FETFEFETEFETTIN FEEFEYTETTYYN re NEFIYTTT! har - lingen. i' närmaste" stad, så får ni stigit "under: året men läget på: ar- | Ben. "Fill traditionen hör: också I : upplysning, 3. Att urinen skiftar 'knaden är, fortf gynn- i jultal på fi | färg. kan dels bero på vad man dric- samt och standarden fortsätter, atti Sen... Ar ra Tv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.