u om aldrig förr är det dags att säga stopp! Över- ' rumplingsförsök i likhet med det 1955 års taxeringssakkun- niga presterar i dessa "dagar kan icke tolereras. Ett digert aktstycke' — betänkandet om- . fajtar inte mindre än 323 sidor | "—, skall, snabbehandlas. i re- missinstanserna som har att se- mm — > Dags.att säga stopp! till hands. betydande fördelar härigenom . VOre att vinna och att den Wigertska "lösningen låg nära Efter detta tycker man att 1955 års taxeringssakkunni- ga skulle beaktat de framför- da : synpunkterna,-. Men så blev ej fallet. I stort sett föl- "jer den 1950 års utredning, > årets första laholmsting > ” "Arets första ting i Laholm upptog mest trafikmål. Sam- manlagt var det tio åklagaremål, varav åtta på stora och två på lilla listan. Rättens ordf. - och tingsnotarie Göran Hillg; ” Ivan Ljungholm. . . Far lät ung son köra bil. En person och dennes son voro nast den 10 februari avge sina . svar. Avsikterna med försöket är lätt genomskådade — en ny byråkrati med 'en omfattande ” tjänstestab är målet." '' Detta förslag, framlagt i de- : cember månad, ' om ' ändrad taxeringsorganisation är myc- ket skickligt skrivet, så tillvida - att i väl inlindade ord bäddar -man för en organisation, som i överträffas. ringsintendentens ringskonsulenter och i som i vissa avseenden t. o. m. De. sakkunniga har visat ett utomordentligt stort intresse för en byråkra- ti i'tazeringsväsendet, Taxe- länet maktställning föreslås stärkt och utökad. Till sitt förfo- gande får han'en stab taxe- taxe- åtalade för att'den senare fått köra lastbil utan att inneha kör- kort. "Bägge erkände men ansåg att strafföreläggandet, 30 dags- böter för sonen o. 25 för fadern, båda å 4 kr, var allt för högt för .sonens räkning. Denne tjäna- de nämligen endast 35 kr i vec- kan -ech" det skulle betyda att han fick böta fyra' veckoför- tjänster för att ha kört lastbilen . omfattning och kostnader kom- ' mer att kosta staten mer än | den tjänar på ett effektivare taxeringsarbete, os . ” Det är i första hand de nu- "varande formerna för taxe- ringsarbetets utförande i första . instans som ; kritiserats och föreslagits - ändrade. I mera officiellt sammanhang . kom denna kritik till synes i sam- band: med en av landskamre- "rare A. Wigert den 17 decem- "ber 1952 avlämnad promemoria :' "angående = fögderiindelningen och . häradsskrivarekontorens 'organisation, -.I" denna - PM - +, framhålles att'taxerings-' och uppbördsväsende äger ett nära samband, inte minst rent orga- nisatoriskt.' Wigert rekommen- ,» derar att häradskrivarnas kom- , > petens o. erfarenhet från taxe-, "ringsarbetet ! torde utnyttjas. "Under = taxeringsintendentens ' ledning och efter hans anvis-, ningar, kunde. häradskrivarna" handha ledningen av taxerings= : nämndernas arbete inom fögde- riet och ' själva - utföra: mera”: » "kvalificerade taxeringsgöromål, Personalen på häradskrivare- kontoren kunde sköta de mera : tekniska göromålen såsom sor='' "tering, summering och ;längd- . föring. Om en sådan ganska : - enkel reform komme till stånd, skulle ' taxringsorganisationen -: : « Väsentligen förstärkas, «- enär : ke ordförande avochse-kronooitibud "7 blev Befriåde från rutinarbetet' ” och fick ägna sin tid helt åt'den ' "" betydelsefulla' granskningen av +. eringsarbetet på orten tar sig ringsintendenter, - de ' senare placerade på häradsskrivare- kontoren, Mr De senare skall placeras på häradsskrivarekontoren, men inte” vara underställda hä- "radsskrivaren '. utan i stället taxeringsinspektörer vilka — i sin : tur har taxeringsinten- denten som -arbetgchef, Rädslan för inblandning av lokal skattemyndighet 'i det ledande och övervakande tax- te -understundom .;- löjeväckande uttryck. Att återge: utred- ningsbtänkandet låter sig gi- vetvis inte görag här, men ett litet smakprov. kan vi inte underlåta ' att 'servera' läsaren. På sid.: 74 och 75 i betänkan- det nödgas de sakkunniga re- dovisa : de irritationsmoment som: kan ' uppstå på häradss- krivarekontoret, där " taxe- ringskonsulenten har rätt att begära . handräckning' av. hä- radsskrivarenh underställd” bi- trädespersonal. ' Om : denne därvid -- vägrar på. grund av egna' .arbetsuppgifter:. skall tvisten ' "underställas : högre. tjänsteman på länsstyrelsen. En vägran från , häradsskri- varens ' sida 'att exempelvis för ett par timmar utlåna ett biträde till taxeringsassisten- ten kan mycket väl leda :till — om” utredningssakkunniga får som 'de "vill -=—"att:taxe- ringskonsulenten rapporterar saken till en taxeringsinspek- tör.' Denne har tydligen :inte 300 meter till en granne. Åklaga- ren framhöll dock, att dagsbö- rna varit väl. avvägda. Emel- lertid fick fadern sina dagsböter fastställda medan sonens minska- des till 3. kr, antalet blev dock oförändrat resp. 25 och 30.7 Körde på eyklist. En ung verkstadsarbetare hade i oktober i fjol kommit körande i nordlig riktning i L:a Tjärby med en skåpbil. Det rådde mör- ker; regn och dimma och väg- banan var mycket hal Han mötte två bilar och såg därvid inte en Halmstadsbo, som cykla- de på vägen framför honom utan körde rakt på denne. Han var nu instämd för att dels ha hållit för hög fart i det rådande. väglaget, dels visat bristande uppmärk- samhet - med - tanke på bländ- ningsrisken och på trafiken fram- för sig. Åklagaren ansåg att svar. bort ta mera hänsyn till väglaget och dimman men denne förneka- de att han kört särskilt fort eller inte visat sig uppmärksam, Han ansåg det bero- på ren olycks- händelse. tern var tingsdomare Per Ryding ård och åklagare landsfiskal samt allmänfarlig vårdslöshet. Svaranden, som biträddes av ad- vokat Stig Persson, Halmstad, bestred detta och det utspann sig en mycket lång teknisk diskus- sion särskilt med ett av. de tre vittnena, samtliga SJ-män, hu- ruvida signalerna fungerade el- ler ej. on er ee Svar. kom" på eftermiddagen körande "från Knäredshållet och skulle till Mellbystrand. KL var 16.10 och solen stod i väster och lyste den dagen synnerligen skarpt. Hur det, var såg han inte tåget förrän han var ett tiotal meter från spåret varvid han bromsade skarpt. Detta hjälpte till en del men han körde dock emot lokets främre vänstra hörn varvid bilen kastades nedför en slänt och blev fullständigt de- molerad." Som genom ett under slapp vederbörande dock undan utan en skråma. Han var ensam i. bilen. Vid den vådliga farten blev ett signalskåp förstört var- för det länge blev rött ljus vid övergången. Däremot fungerade inte ljudsignalerna.: i Svaranden : hävdade, . att han hade haft dålig sikt norrut och att han absolut inte sett 'eller hört : några signaler vid över- gången. Han visste att han hade Forts, på nästa sida, fast i Ö. Karup Det blir allt vanligare med yng- lingar, som ”lånar” bilar men ett Par sådana fick en liten förkän- ning av sitt kommande straft i går natt. Denna fick de näml- gen tillbringa i en stulen bil på Hallandsås i Östra Karup och ef- tersom det var ganska kyligt på natten, var de så pass frusna, att de uppsökte en lantbrukare för att tigga kaffe. Men denne kal- lade:j stället på polisen. De tre ynglingarna voro endast 16 och 17 år gamla, den ene hem- mahörande i Nässjö och de två i Göteborg. Ynglingarna hade stulit en bil i Göteborg där de träffade två - Halmstadsflickor. Där försökte de skaffa mera ben- sin till bilen men lyckades inte varför man körde söderut, I öst- ra Karup blev det Slut på bensi- nen varför de fem ungdomarna tillbringade natten i bilen, «Det blev emellertid ganska kallt och fram på morgonkvisten fann man för gott att vända sig till en lantbrukare, för att om möjligt få värma upp sig en stund. Då detta inte "lät sig gö- ras, ställdes färden i stället mot ett café, där ynglingarna efter en stund avhämtades , av. Hökspoli- sen, Då hade emellertid de både flickorna begivit sig norrut med en långtradare, : H ' Till en början nekade ungdom- arna energiskt till att. de skulle ha stulit bilen, men efter en stund föll de dock till föga -och erkände brottet. Pojkarna transporterades under tisdagen tillbaka: till Göte- borg, där de i. sinom tid får sva- ra för ”billånet”, "ev i: se 500 Skrämmande litet Intresse 0 för. föreläsningar. | Pasdager ten" 18 januari "1956 , oa "> LAHOLMS TIDNING — — ;. DEN 18 JANUARI 1956 =L ote ov : : oc LT om 3 sanvani 20 DT = Frusna biltjuvar " [SENASTE NYTT: KEKKONEN LEDER SMÅFOGDEVÄLDE PRESIDENTVALET UTAN LIKE: När 1,8 miljoner röster Täknats i det finska presidentvalet motsvarade detta 68,5 procent av de röstberättigade. Valet avbröts då för att fortsätta I dag med en del mycket avlägsna valdistrikt vartill senare även poströsterna kommer att räknas, Man beräknar att ungefär 70 procent av de röstberättigade har röstat och ställ- ningen blir troligen följande: Kekh Ny, 59 elck ' Fi h Im, ialdemok na 71, Tuomoja, finska samlingspartiet 52, Kilpi, folkdemok na 57, Ti 4 svenska folkpartiet 20 och Rydman, finska folkpartiet 7. (Helsingfors I dag TT), Jämför man röstsiffrorna med det scnaste riksdagsman. navalet framstår statsminister Kekkonen som valets seger- herre med mycket kraftigt ökade Töstsiffror, främst på folk- demokraternas bekostnad. Det är dock iugalunda slikert att han blir president den 13 februari, Soclaldemokraten Fager- holm är ingalunda ur Icken. Finska samlingspartiets kandi- dat, ambassadör Tuomioja, blev valets stora överraskning och fick röster långt utanför partiet, Han anses som en myc ket stark kompromisskandidat medan svenska "folkparttets Törngren fick mindre röster än väntat och anses ur leken, Den ' påkörde.' mannen hade hamnat mot vindrutan, som kros- | sats och sedan jämte cykeln fallit |- ner : framför bilen. " När . svar. stannat 'hade bilens ena fram- hjul stått på den påkördes arm. Han fördes till. Halmstads Jasa- rett där han vårdades.en vecka. Han skulle pu kallats som måls- ägare men inte anträffats varför han ej var tillstädes, Ett vittne hördes som: berättade att han ' Föreläsningsföreningens 'före- ståndare folkskollärare Sven A. Liljestrand ser med ' bekymmer på utvecklingen...” a Sn "> Det är tråkigt att vi inte skall få fler att upptäcka vär- Är kulturen på glid kar "många anledning fråga sig; och . bland de främsta i den frågande skaran är de som håller ” liv i våra föreläsningsför : serades den frå ”. Samrealskolan som trots att den var av allra kinal För Lahol I vid "månd del föreläsning i yppersta märke" samlade blott ett 10-tal personer, frivilliga ”studiearbetet." Vilken oerhörd nytta har inte de fri- | huset och tidsstuderande. av dessa, föreläs- ningar, som 'i populärt framfö- rande har oändligt mycket att lära: Jag hoppas verkligen att deklarationer och blivit vårdslöst omkörd av skåp- andra upp= gifter. NR EAA RT Ds « — Rekommendationen var tyd-' "ligen för sund och praktisk för ' att. 1950 års, skattelagssakkun- » niga skulle fästa något avseen=” . :de vid den i sitt utredningsar= bete, Betänkandet som avläm= . » nades "i september 1954 föll ,. med dunder och brak,' till stor ; ; genheter : utan '. skall. under- " ”domstols”. beslut får sedan "tillräckligt stora maktbefo- ställa. taxeringsintendenten ärendet." ' Även uppbördsas- |» ”sorn' 'förutses" kunna bli in-|' dragen.» i konflikten.::. Denna |;.: anses tillfyllest; . > I Detta . är höjden av. byrå” krati, . För : ett. par timmars bilen ' strax: 'inrian; "Föraren fick 40 dagsböter å 5 kr. cc ” Lastbil backade på Personbil, '', -- g En” lastbilsförare' vid vägför- : a valtningen var åtalad för att ha backat på en bakomvarande. per sonbil. Händelsen hade inträffat del beroende på att de: bety- "delsefulla —. remissinstanserna RLF, Lantbruksförbundet och ; :Landskommunernas : - förbund ' icke :kunde godkänna ,utred- ningens förslag om bl a.:cen- >. tralisering av -taxeringskonsu- . lenterna till residensstäderna och: en + taxeringsstyrelse > i Stockholm, som skulle central- "dirigera taxeringsarbetet i hela : landet, De här nämnda remiss- instanserna förordade' 'stället. "en decentralisering "av "taxe- »ringsarbetet och : pekade på fögderikontoren som lämpliga taxeringscentraler. ' Till ytter mera visso uttalades i inrikes. ; " departementet. förvåning över --att förslag inte framkommit "Om att knyta taxeringskonsu= . :lenterna till häradskrivarekon= toren, Departementet ansåg att '.' till Vart « den arbete på ett häradsskrivare- kontor kanske en dag åtgår förlikningsförhandlingar på länsstyrelsen. ' Det är till att vilja spara på arbetskraft och statens. pengar... :.. . + Nej, det är tydligt att man . måste hålla igen och skapa én. förnuftig. taxeringsorgani- ”sation.. Det wigertska försla- get borde tag upp till närmar - re skärskådande.. Då får man en förnuftets väg att vandra. här vägen, som "1955 ' års taxeringssakkunni- ga anvisar, leder hän, vet in” gen med bestämdhet, Så myc- ket torde dock vara klart att inte blir det vare sig en smi- > dig eller billig organisation. S. Hn. - "Borgmästare. Malmquist gick vid Sofiero gård i'slutet av <ok< tober förra året. Där pågick väg- arbete 'och en lastbil. från väg- förvaltningen höll' just.. på med att köra jord. Han hade stannat och skulle till att backa då det kom en personbil; som "stannade 5 meter bakom : honom, för att först : släppa fram: en. mötande personbil. Detta såg inte lastbils- föraren utan törnade emot den stillastående bilen. Skadorna blev obetydliga men 'lastbilsföraren var åtalad för vårdslöshet 'ge- nom att han inte förvissat sig om 'att vägen bakom” var fri, Detta förnekade denne” då han tittat i backspegeln och därvid inte kunnat se den bakomvaran- de bilen. Men det hjälpte inte ty det blev 10 dagsböter, å €kröv : Körde på:tåget, -—:: z En: resande från Malmö, som den: 21: juli "i ' fjol körde på ett. södergående persontåg vid Kungsgården: i. Laholm, var. nu åtalad -för - vårdslöshet i trafik "" Byggnadsnämnden sa manträdde i. går under 'örd- förandeskap -av förre borg- ästare Axel Malmquist" och " beslöt antaga det förslag till stadsplaneändring ' för: be | . byggelsen "; på": Stortorgets östra sida som stadsarkitek- ten utarbetat. Förslaget in” nu med på stadslaneändring det,” nyttan och' nöjet av före- läsningarna,' säger -han vid ett samtal med "Laholms Tidning. Tendensen är för all 'del likartad :|i andra tätorter, men frågan är om . inte. Laholm håller på att komma ' mycket” långt .ner på rangskalan, . Vi har haft förmå- nen att kunna bjuda på kvålita- tivt. : högtstående föreläsningar, men det hjälper tyvärr inte. Det verkar som om” folk hyste en oförklarlig rädsla för, allt som har. med kultur att. göra. Den stämplas som tråkig, men det är att skjuta högt över målet. Som måndagens föreläsning t. ex. vil- ket värde var det inte i den? En ung litteraturdoktor, .som med verklig... inlevelse skildrar . den svenska arbetardiktningens upp- komst och fortplantning, är fak- tiskt värd ett bätre öde än att na flytta från aulan ned till en lektionssal . för att att det fåtal som mött upp inte skall försvin- na alldeles i den stora salen. . - "i När föreläsningsföreningen för en del år sedan' återupptog sin, verksamhet var intresset stort men det har svalnat. öro- | väckande ' mycket. - Lättare. un- derhållningsprogram som ' sång till "luta drar. fortfarande . ett relativt stort antal personer, men de" i, de ftestå” fallen "briljanta föreläsningarna tycks , skrämma. " heternas ' vindsvåningar får|' inredas, Beslutet var enhäl-|' ligt.” '' Ordföranden: upprepa- de inte sin reservation från det sammanträde, då nämn-|' den beslöt att förslag skulle UPPBÖras. sf fees at ': Stadsfullmäktige kommer att" behandla ärendet ' redan "den" 9 februari, et nebär, att de berörda: fastig- Förutom den starka blåsten, .. Som ställt till en hel del besvär 2 för SJ i nått — bl, a. var 'snäll- - tåget från ' Göteborg försenat : ett par timma har det bli- vit en hel del andre besvärlig- heter. ' Sålunda har ett gods- tåg i natt rivit ned de elektri- ska ledningarna under viaduk- «+ Forts, å nästa sida. Una have äs å genom bristande uppmärksamhet FRANSYSK VISIT. Patachou, den franska sångstjärnan, so; Det är skada, inte minst för det m skall nödgas tillsammans med åhörar- |: en omsvängning kommer, Det är faktiskt föreläsningarna värda. » —' Föreläsningsföreningen ' är glad över att kunna bjuda på en så utomordentlig föreläsning som den som gavs i måndags. Den inge litteraturdoktorn, fil, lic. Ingvar Holm, talade . om 'den svenska > proletära ' diktningen med särskild - hänsyn tagen till seklets författare, nämligen Har- Fridegård, Vilhelm Moberg, Ivar Lo-Johansson och Eyvind Jon- son. Mindre glädjande var däre- mot det ringa intresse laholmar- ha' visade föreläsningen. Laholm tenderar nu till att ha sämre be- sökta . föreläsningar --än - någon av de mindre platserna i lands- församlingen, slutar hr Lilje- strand som givetvis hoppas att intresset skall tilltaga., + .--+ Heman, + -x - on ; Föreläsaren, som hade ett myc- ket trevligt och flärdfritt sätt att föra fråm sina synpunkter, gav en översikt över den bakgrund ur vilken arbetardiktningen i sek- lets början trädde fram och uppe- höll sig särskilt vid de två stora portalfigurerna Martin Kock och Gustaf Hedenvind — Ericsson, av vilka den förre visserligen -inte var den störste diktaren men han utövade förvisso det största in- flytandet på ' den ovannämnda ry och Moa Martinsson, Jan|. (Helsingfors i dag TT). . H . att betralk Ett fogdevälde"av hittills oanat slag skulle införas I vårt land om 1953 års taxeringssakkunnigas förslag bleve verklighet, 500 så . gott som enväldiga småfogdar skulle av landets 24 taxeringsln= N > tendenter bussas på samtliga deklaranter för alt åstadkomma taxeringsförslag, som sedan skulle fastställas av inkompetenta L NN d. , taxeringsnämnderna en ling falskdekl. är I av de Är då hela svenska folket att betrakta som i dag). av den fantaskiskt bistra kritik, som kronokamrer Otto Meijer i Göteborg ger det'före- " liggande förslaget till ändring av toxeringsförfarandet, (Göteborg i» I går tog årets tingsförhand- lingar i Laholm sin början och enligt gammal sedvänja före- gicks dessa av tingspredikan i Laholms kyrka, Denna hölls -Jav kyrkoadjunkt Gunnar Sem- born och refereras på annat ställe i dagens tidning. »Efteråt samlades kansliets personal, män, sen-m, fl. till gemensamt kaf- fe på andra våningen i tings- som vanligt blev detta en trevlig och gemytlig sammankomst, Härvid fram- förde : häradshövding Hen ning Nitelius ett tack till kyrkoadjunkt ' " Semborn . och musikdirektör - P. Pålsson för deras ”: medverkan. Han. kon- staterade, att ' den.lugnä och domar” nämnde- de mot de våldsamma stormar, som rasade utanför men.note- rade tacksamt de erkännånde ord om domarpersonalen, som uttalats från predikstolen.'.:;': Så framförde häradshövdin- gen en varm hälsning från: sin företrädare, - häradshövding fram en bild av deras liv, som var synlig för alla. Och man kan in- te säga annat än att de lyckas på ett utomordentligt sätt. Grup- pen står nu i spetsen för den le-, vande svenska romanlitteraturen, och några av namnen har klang som sällan tillförne i svensk lit- teraturhistoria. Tal. undrade var föregångarna till dessa begåvade arbetsdiktare' blivit av, dessa som den minstbjudande och flick kus- ka från de ena "”fosterföräldrar- na” till de andra). De fick tidigt börja försörja sig själva och de- ras barndom var bitter, men de hade drömmen att en gång träda fram för folket och med dikta- rens 'visionära förmåga poesiera aldrig fick tillfälle att fatta pen- nan och skriva ner de syner gom uppfyllde dem. De hade en mot. svarande begåvning till de nu verksamma författarna, Var det kanske dessa som gick främst i diktargruppen. G. Hedi E- ricsson — rallaren i vår 'littera- tur — som på ett så utomordent: ligt sätt har skildrat sin väg i boken ”Med rallarkärra mot dik- ten”, är de stora visornas och sy- nernas tolkare, med ett språk som är lika' uttrycksfullt, stramt och kärvt på samma gång som lyriskt liksom i de isländska sa- gorna, Hans betydelse för - sin tidsälders diktare har heller inte varit ringa. Både Harry Martins- son och Eyvind -Jonson har er- känt sin skolgång hos honom. Därefter kom föreläsaren in på den diktargrupp som skulle be- handlas särskilt, och tecknade en koncentrerad bakgrund till en vars personlighet. Han redogjor- de för deras rent sociala- miljö dch uppfostran, i allmänhet under HH och eländi Öl i 7” medverka å det nya vari resten av januari månad, Vv dan på fredagskvällen: entré på under på Berns i har kommit till Stockholm och gjorde re- Berns, där hon i kläd!ogen hade pr med förtjus ND sprider fögring åt Berns-progremmet de Geby g, som just av s -Jena gången efter den andra til! den, (Harry Martinsson t. ex. sål- des som litet barn på auktion den emigrationsl till Amerika el- ler var blev de av? Tal. nämnde till sist vilken betydelse den nämnda: diktargruppen haft i svensk, kultur, : inte minst som språkligt omskapande och förny- ande krafter. I sin stil har dessa författare framträtt utan någon som helst: skyldighet eller 'kon- ga prosan och skapat ett helt nytt litteraturspråk som mera anknyter til människors var- dagsspråk än till den gamla wvitt- ra normalprosan.:' Han nämnde att dessa författare har berikat 5300 nya ord, som redovisas i dessa ord har emellertiå Harry mindre än 300. Föreläsaren slu- tade med en harang till Harry med att recitera en av hans skö- Fyrtio år har förflutit | :. sedan tingshuset i Laholm — ov togs i bruk första gången tingshusbyggnadsstyrel-] sakliga predikan kontrastera- |: vention till den gamla borgerli-| . vårt språk. med inte mindre än : Svenska akademiens ordbok. Av|' Martinsson - bidragit med intel: 2 H Martinsson som språkförnyare, o. Rundkvist, som nyligen fyllt. sjuttio år och som därvid sär: skilt .glatt sig över uppvakt- ningen' från sin forna domsa- BR VN '=— Det är I dagarna, närma. re "bestämt den ' 14 februari, a jämt" fyrtio " År .gedan detta tingshus togs i bruk, yttrado häradshövdingen vidare, ..: Det överlämnades då av byggnads- kommitténs' ordförande, . kom- missarie' K, A.'Kollinius,' gom då bl, a. yttrade: Jag har nu att å byggnadskommitténs och de ' tingshusbyggnadsskyldiges vägnar överlämna detta hus till Höks häradsrätt. Måtte till den enskildeg och det :allmän- nas bästa och fromma, under +. fridens hägn, lag och rätt här skipag”, Co atot” te — : Rättens ordförande, 'as- sessor :A. Åkerman, tog så till orda med följande anförande: Då nu Höks häradsrätt motta- ger.-detta : hug ber jag såsom" rättens ' ordförande' .å. egna,” samt rättens vägnar få fram- föra vårt stora tack till hä- radsborna och .. de tingshus; byggnadsskyldige : för den of” fervilja de. visat, gom 'ock det utmärkta sätt, varpå denna ta- ..' git " sig uttryck genom uppfö.: randet . av detta präktiga, sitt ändamål” fyllande' hus. ; Ett tack ' till alla 'och 'envar, som haft med "detta arbete och fö- retag att skaffa, Ett tack ock” så till Laholms stad gamt den » frikostige. person, som. skänkt byggnadstomten,' Vi inviga nu detta hus under den förbopp- ningen att sanningskärlek och rättvisa här måtte mötas. Jag påbjuder här tingsfride.' i. - Så långt assessor Aker- man, - fortsatte häradshövdin- gen. .I vad mån hans förhopp- ningar. infriats må andra dö- ma, inte vi, Men jag vill också passa på tillfället att tacka - landsfiskal : Ivan '. Ljungholm, som nu efter en lång och me- . riterande tjänstgöring” flyttat - . härifrån till eget distrikt. Han tjänstgör nu här för sista gån- gen som allmän åklagare och vi värdesätter mycket hans ar” bete, . NOS so . Till sist tackade landsfiekal - - Ljungholm för de'vänliga .or- den och konstaterade, att han tillbragt 'de sista tio åren inom domsagan; därav de fyra'sista i Höks distrikt. Det hade va- : N Forts. å nästa sida -- feg då dr I oi ”... att man började schakt- ningsarbetet för de tio radhu- naste-sublimaste dikter. uu Jsen mitt för Gullregaet, ' . 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.