t ververerYyyYyYYFYTY trererY TYvrYYr YYYT Yererytr?tv är sedan många. år. LAHOLMS.TIDNING. |... Ho I | ee | Lokaltidningen studeras alltid noggrant, och en en | annons i denna blir alltid observerad: Tänk på... ue os = "detta när Ni gör upp Edra annonsplaner! . Vy) 4 ONSDAGEN DEN 13 JANUARI 1956 sele Ar TONING LAHOLMS:T '— SÖDRA - HALLANDS' '. deklareri ar med TS-kontrollerade si ständigt stigande. upplaga. a IDNING-: : NING — "7 ORTSTID or en : . "allmod. = trolldom). Hon ville in- Tron > 8 OLM (Press). - ' . trots, 23 enn "Huv erna är tre, en 40- årig ogift kvinna av finnsläkt och mor till sju barn, en 50-årig skogs- arbetare och en mer än 70 år gam- mal fröken. Om den förstnämnda är ” alt anteckna att hon inte gått i sko- ':1a eller-är konfirmerad och att hon » endast dåligt kan läsa och skriva. Skogsarbetaren, även han ogift, har gått $ skola endast ett par år och kän läsa och skriva något litet. Den gamla frökens roll har varit filan- tropens: — Jite hjärtnupenhet inför "den yngre kvitinan, na :Finn-Fia botar skogs- , "ös: oo arbetaren +» - . En höstdag 1953 kom Finn-fia — under. detta .namn är den 40-åriza kvinnan, känd över stora delar av "Lappland —-hem till skogsarbeta- ren, som med kännedom om hen- "nes kunnighet frågade .om hon ville spå honom i kaffesump. Men det ville hon inte, I stället ville hon spå "4 kort, och det gjorde hon; '. , Mannen talade om att han hade ont men Inte var, Han ville se om "Finn-Fla förstod sig på var det on- da. sett, Och det' gjorde hon också. ”Hori'-sade till honom.att han inte var frisk och att, hon: ville bota ho- ”nöm, Mannen hade ont I sitt ena krjä;'som Finn-Fla behandlade ge- ingm att föra bänderna t:cirkel runt »det 'onda/ Samtidigt: sade. hon "nå- Kdnting för mannen obegripligt, tro? ”ligaVin, på finska. 'Värken försvann "med detsamma, Den hade farit ”ner- över, ytterst I tårna, och sedan for. "den bort, berättade, mannen, efter- :åt? Även svullnaden lide si . Man- "pan trodde på trolldöm och förstod be Finn<Fla trollat bort hans' värk. | sf of NVÖREEt :i Betalningen skulle”1 ” + Hon -hadé lagt en ;"armoga” (av! genting' ha av mannen, men denne måste "ligga" tre hundra, Pengar- na cfår du tillbaka sédan,' men jeg v unniga är ännu inte nja härbedan kunde vara hämtad ur en kulturskildring från. et . tidigt 1800-tal och givetvis ännu tidigare, med andra ord en tid, . då tron på lappars och särskilt då finnars förmåga i dessa ting - "var starkt utbredd bland allmogen, Den handlar emellertid som = "trolldom och spådomskonster i modern tid, all upplysning till > fått 50 kr, som hon sagt sig komma att gräva ned för att den : gamla skulle få det bra och bli frisk. På detta. sätt. hade Finn-Fia: plockat den gamla fröken. på minst. 2,000 kronor, Lvov vd på trolldom Jever - kan konsten”! utdöd. Den berättelse, som ”Men blod kan jag into "stanna. - ' Som nämnts ' kan Finn-Fia' lasa och skriva 'dåligt. Hon kan därför inte bota all slags värk utan: en- dast sådan som kommer från ”ma' :Id. v.'s. jorden eller har samband med jorden. Botandet sker på så sätt att Finn-Fia läser för värken och läser på olika sätt alltefter hur värken uppkommit. Men, som Finn- Fia sade vid den följände rättegån- gen mot henne, ”det är ju flera som tar bort, både att dom 'stannar blod och lite: av varje. Men blod kan inte jag stanna, för jag kan inte lä- $a och för 'det måste man läsa.” - : - Finn-Fia har. nu slitligt dömts till straffarbete i tre månader för ocker : mot skogsarbetaren.- Denne har inte. gjort. gällande några an- gpråk på henne då han ansett sig ha blivit: botad.. Deh gamla fröken har inte ansett sig botad mer än vid ett tillfälle, I hennes fall anses emel- lertid pengarna inte lämnade under Ceylons bostadsbrist Cellon' behöver 276,000 nya bostäder plus ytterligare 40000 om året åt sin värande befolkni "för att kunna skaffa tak över h Med hjälp från en FN-expert i billigt bostadsbyggande, G. F: Midd-: s åt sin ium nått till lä leton (t. h.) har Ceylons b itoder med murar av stampad lera. Här ses en arbetare "vid ett b denrojolt 3 3 nade hetfollai er. me= . j) 9 för Vid 'sidon i lågt 4 Midleton står repreesntanter för. FN:s Upper. ” Pi ' för I söndags behandlades en känd text i vära kyrkor, den om Jesus vid tolv års ålder i templet. De fles- ta som hör den texten tänker kan- ske bara på vilken lydig och snäll gosse det var som följde med sina föräldrar hem trots att han önskat att få stanna kvar och ösa ur de vis- domskällor som de skriftlärde i: Je- rusalem: delade med sig av åt det unga' släktet... 00 I I allmänhet, när man talar "om Jesus och hans liv, tänker man sig lidandet på korset som det enda. I verkligheten började lidandet innan han blev född som son av okänd fa- der och ogift mor. Visserligen hade Josef och Maria fått sina löften och försäkringar. men fnan känner väl sig att folk. satte tro till sådant. heter och problem "måste han börja som flyktingbarn i främmande land. Hur många är:det som tänkér på att Frälsaren också var ett flykting- barn, oskyldigt fördriven från hem och land? Men så var det i alla fall, Hur' det sen blev" när fö kom hem och vågade stå sig ner. i Nasaret vet vi inte mycket om, ba- ra att' Josef. blev timmerman ' och att det var i timmermannens enkla hus och under en fattig arbetarpoj- kes stränga ' villkor som / han - fick växa upp. ”Längtan heter min arve- del”. är. det. väl. många : ungdomar än i dag som kunde vitina om, trots de sociala bekvämiigheter:' viyhar och de möjligheter som står till buds ngd Hur stor läng- för nutid: Fia. Åtalet 1 den jllats.'. ” måste ”lägga" dom, sade' Finn-Fia, Ilon .menode, därmed att pengarna skulle, grävas ner på en kyrko- : Den gamla fröken hade Finn-Fia vårlt bekant med ett par år och fått pengar av. Då den gamla var ovil- Jig alt lämna mera. hade Finn-Fia hötat ; med” sjukdomar och andra onda ting, Första gången hade hon skulle linda in gården,' fv. hot med, olika, slags sjukdo snarare. av medömkan med Finn-| « nå del har "dätf : Finn-Fia lurade även att ge henne 550 kr under påståen- de att denna var omgiven av onda andar. Det onda skulle gå över om personen offrade pengar, som skul- le grävas : ned. Finn-Fia låtsades gräva men behöll pengarna, den. Oturen kunde. förbytas i tur!) om en summa pengar grävdes ner i ladugården och om'jord från lådu- . utan |, Gulsoten'rikta jälp i Ceylon, J R. Symonds. . : [9 r blicke n'på :-Jring ifråga om den pérsonliga ihy- gienen, då det. gäller alla -dem som handhar bl. a. li del: "Det: är tan var hos den fattige arbetarpoj- ken från Nasaret inä ä- gärna? : vär: åt han, var bodde han? bara att de bekymrade. föräldrarna | de risker, som vi Iöper, i rt moderna ' samhälle; framhåller ”Svenska' Röda korsels "läkare; "doktor "Per Strömbäck. Denna ' idemi, som" lär härledas från - detta vi genom. vår ”hälsokämpanj velat komma fram: till; Våra” bro- schyrer; affischer och folders ' har tagit upp de olika ”delproblemen i ab gården brändes :upp:. Gårdsä ' lämnade också 200 kr och smyåken för.75' kr för att 'gräves ned:och dessutom .ett par:lakan; i; vilka hon |. jorden från ladu- bana en person ett. visst parti Ostron, är därtill en utmärkt. negativ illustration av. angelägenheten i”den bhälso--: propaganda, som Svenska Röda korset under: de 'senaste' åren bedrivit, främst i..syfte att få ökad uppmärksamhet. riktad på de grundläggande ting, som sammanhänger med den, pers sonliga' hygienen; Den är" både.” A och O i de profylaktiska å ” gärder, som är, nödvändiga för att förhind idemier ,av . PN Pad "Svensk pressfrihet ären god förebild + > Dit är bara omkring 10 pro- "cent av de icke-diktaturstyrda Tänderna , som "inte på ett eller sOnuq8 sätt begränsar pressens "frihdt, Detta framgår av en un-. « dersbkning som. har. gjorts av A ” j Ey uppge k :s SO tjänst. ia anses som e! 4 nan! , Undersökningen uppehåller . sig vid ett 50-tal länder och redogör för nan nämnt. slag. 3 a - Det kan vara anledning erinra om den vikt, som man t, ex, i USA med dess höga levnadsstandard läg- ger vid hygienen och då främst den rsonli, åpekar dr Strömbäci 1 ich pressin "och som nu har utgivits under. titeln "Government Presstres on the Press” — ”statliga på, " tryckningar på pressen”, Press- : förhållandena i diktaturstaterna , + har Inte tagits med i undersök ningen, eftersom pressfriheten där är en förlorad sak, Undersökningen visar vilka me- foder regeringarna och andra myn- digheter tillgriper för att begränsa pressfrihoeten, vars försvar är Inter- nationella pressinsetitutets huvud. Uppgift, Institutet är en världsom- ativa, av stat och papperet 4 Paragrafer och andra förordningar som begränsar pressfriheten. Men den inskränker sig inte till i lag stadgade begränsningar av tryckfri- heten utan behandlar också sådana dmi i och ekono- miska påtryckningar som myndig- heterna kan utöva mot tidningarna. I en del stater undanhåller myn- digheterna avsiktligt oppositions- tidningarna officiella nyheter och i andra låter de oppositionspressen bara få en liten tilldelning av tid- ningspapper om tillgången på så- dant är begränsad Det är sålunda känt att denna nha- tions. försvarsmakt vidtagit mycket drastiska åtgärder vid kontrollen av livsmedel, som levereras till USA:s styrkor ; i vår världsdel: Sålunda kontrollerar man inte båra den le- vererade varan, utan man går där- till baklänges hela vägen till till. verkare och underleverantörer och undersöker de hygieniska förhål- landen, under vilka dessa livsmedel framställs. Det lär även ha inträf. fat att trots att den levererade va- ran inte kunnat påvisas vara en härd för bakterier eller virus har indirekt genom anno Ds utom händer det att regeringen di- rekt stöder den press som förhål- ler sig "väl" eller också hjälper den jer, som där- Dess- 11 5 dock underkänts enär toalett- och tvättanordningarna vid någon av de fabriker, som fram- ställt" varan, ' enligt köparens me- ning inte varit tillfredsställande. - av p In del av de stater som har ta- gits' med I studien är traditionellt demokratiska medan andra just har blivit fria och åter andra befinner vig på gränsen till diktatur. Det ge- mensamma för de berörda länder- na är emellertid att de har opposi- tionstidningar, låt vara att dessa på sina hlll är utsatta för mer eller mindre hårda påtryckningar från Den svenska tryckfrfhetsförord. ningen av år 1949 betecknas som ett emot inte publi tidningarna. tyckligt i I några stater som är mera demo- kratiska till namnet än till gagnet händer . det att pressmännen god- Det krävs en helt ny syn . På hygieniska frågor > Vad som krävs, säger dr Ström- tack, arresteras och att pöbel- på äviga . tidni bäck, är en fullständig sinnesänd- med som da minne, I andra länder med en traditionellt fri press kan press- männen bli skrämda av åtgärder riktar sig mot kommunistisk £0-Istitutet vara att nya former av stat- liga påtryckningar har dykt upp i länder som är traditionellt demo- kratiska och som kan se tillbaka på en lång historia med fri och parla- omstör h Ny pel. Det är klart att den svenska riksdagen he= la tiden mera tänkte på att skydda pressens frihet än att bestraffa miss. bruk av denna frihet då den antog Nenna grundlag, framhålles det. För- ordningen är i själva verket så libe- ral alt. den förefaller att direkt Blödja pressen, heter det, Mot äre- Föriga uttalanden i pressen har den enskilde svenske medborgaren inte Rigol större lagligt skydd och sven- ska jurister är ense om att det är He tiden att göra en ändring härvid- " Även Pressens 1 heterna att slut. Institutet kallats av rör föremål för smickrande uttalanden. Den verkar som en bulfert mellan Pressen och allmänheten och Sve- Tige är att gratulera till denna in« stitution, anser Institutet, Rätten för <a tdningunan alt inte behöva som Det finns en ökad t geringarna att dana begrepp Undersökningen visar att det finns d olika sätt för myndig- sätta munkorg på pres- sen. Metoderna varierar i olika länder men ändå är det frapperan- de att se hur ofta man handlar ef. ter likartade riktlinjer. En av de slutsatser som Institu- tet har kommit till och som tecknar som en av de mest ned- slående är att pressfrihetea har be skurits sedan andra världskrigets pekar bl. a. på det försämrade klimat som har fram- det kalla kriget och be- sådana speciella frågor ättni na i Sydafrika. endens hos re- begagna sig av så. som ”nati styrelse. Dessa påtryck- ningar är desto farligare på grund av sin smygande karaktär, heter det. Men konstateras det slutligen, den fria pressen kan också visa på en del stora segrar. Dess vaksamhet och vaksamheten hos den del av 1 med såväl den "personliga Kygienen 'i som ' ” allmänhygienen. Våra "trycksaker," som 'gått "ut: i en upplaga”. på över "2 miljonér, har betonat ; såväl :de' Personliga: före- byggande. åtgärderna som, -allmän- hygienen, Vi -har även, sökt nå ut till alla de grupper, som i första hand är knutna till livsmedelshan- teringen - —; från producenterna över distributö till. heny och de kollektiva matinrättningar- na, såsom restauranger, barnbespis- ningar och militära matinrättningar. Man har stundom kanske velat göra sig en smula löjlig över vårt betonande "av de rent 'elementära grunderna för hygienen och främst handtvä' len, Men - erfari bör ha lärt tvivlarna att där finns ännu mycket övrigt att önska. Här finns utan tvekan betydande 'ut- rymme - för - kanske . ännu. mera handgripliga undervisningsmetoder än den mera teoretiska .upplys=- ningsverksamhet vi hittills bedrivit. I. skolor och "inom försvaret bör de fö a lärda förvånade sig. hans förstånd, och; svar.” platsen di ' . då kände han an ville. Fa . Men: le det inte bli hur begå Nn var: måste snällt : följa; med "mor" och” far -till Nasaret. Jag ' har "ofta i tankarna följt honom på den vandringen; För en.ung människa måste det ha varit en lika svår. korsväg. som "när, han i sin mannaålder bar korset till Gol- gata.” NN : Det såg ut som slutet på.; hans dröm och längtan. Hur många unga i alla tider har inte fått göra den vandringen från Jerusalem till. Na- saret.: Hur "många är det inte.som av, föräldramyndighet eller andra omständigheter tvingats in 'på en annan väg än den de ville gå. Både på landsbygd och i stad. ser vi dessa genier som var skapade för ett: och där kunde blivit något stort:men som nödgats' till 'något annat..ocI där blivit förkrympta. : vn Det är viktigt att vi föräldrar vat vad 'vi gör när vi stakar ut fram- tidsvägar åt våra barn. Den nutida ådgivningen kanske kan leda Fale ata finnas goda för ingar för att lära folk hur man skall umgås med vatten och tvättmedel, Särskilt an- geläget är detta givetvis vid de anstalter, som. förmedlar yrkesun- dervisning för de grupper, ' vilka skall träda in i arbetet inom livs- medelsindustrin och" varuförmed- lingen, : Men därför skall vi inte glömma den yrkesundervisning, som berör vår största yrkesarbetande grupp — husmödrarna, som icke bara hand- har livsmedel utan därtill närmast är de som vägleder det unga släk. tet. - et Folk behöver ”sjukdoms- «oo insikt” Det finns i detta sammanhang, säger dr Strömbäck, ingen anled- ning underlåta att betona vikten och betydelsen av att folk i gemen skaffar sig vad jag vill kalla sjuk- domsinsikt. Därmed avser jag att man skall ha klart för sig att den till en bättre tingens ordning, en riktigare syn på de olika yrkena och > Aff vara Ab Märta: Leijon: Skulle han bära människors svårig- |: från början! Sen fick han fortsätta |- äldrarna' Ni kunan kallas en skogstraktor: Hpl " öch; Det. vet.:vi.'ingenting; om! Vi :vet |-3 den" tredje 'dagen; hittade, Konomi'ci li templet läsande och frågande, så. att. | Svårt att hävda i 9 men, men det gör den, förutsatt at” de unga inte bara omges av bud ociv förbud utan får.träffa den levånde; timmermanspojken när han vand-; rade ungdomens första stora lidan= desväg från det gyllene templet i Jerusalem och till de puttesmå och mor och far i Nasaret, och sen får se vad han ändå kunde göra av allt detta tvång och detta småfuttiga,| hur det hjälpte honöm att bli den han slutligen blev: - VS . ”Han var som vi” står det öågon- stans och'det är inte för mycket sagt.” fiblec tor eat o . Både häst och traktor behövs 4 skogsbruket | "Sedan -krigsslutet har- inom -helat .tiket byggts i runt tal 18,000 km. skogsbilvägar. Inom. stora delar av landet utgör lastbilen i dag det do=; minerande transportmedlet för vir- ke och dess skogliga användnings- område utvecklas ständigt, konstate- rar jägmästare Erland Fredén i tid- skiften Teg och Teknik. Han fråm- håller vidare bli av st SN Ejultraktorn, '1950-talets. ”motor på hjul” är får vi hoppas ett pas- serat' stadium för skogsbrukets 'vid-' kommande. Tack vare gradvis för- bättrade arbetsmetoder, redskäp och utrustning har traktorn "bildligt ta- lat "trängt: allt längre" in i:skogen. got. kom med: litet; god vilja sk julsdriften har iv. rrängs n. men "det, långt kvar till; stul ben. :Under, alla. förhållanden, tord dé ökriing av teträhgfråmkomli ten; på lång "sikt -.måste få mycket b sig.i den hårda" kon- nsportm 1 Lo» kurrönsen tri tesniska: utvecklinge; stort språng framåt dvändist I att- hästen .—, så länge den:trakto: | rig nyhetst då har man i a fattiga förhållandena hemma hos! . Av'den så "kallade :jordbrukstrak=1 . | torn. börjar man” kunna .skyrat Television på.band - tekniska laboratoriet vid iska: > högskolan d. Hantiover rut ett tillfredsställande har utarbetats EP Neere vande en- . se billigt förfat: | och relativt: bi OT möjliet att. igt :vilken., . ja öra bandupptagnin a mma | . sionsprograra. ble ch: srusik,. med . sätt. som, AYÄ tra stälband, Teo hjälp av magnetiska, $5'v te ofta” istonsprogrämmen ; mås ; levåsionspr rn gningstiderna och "inspelas före sändninSt rien. åt så lmänhet använ - ”nspela programmen på m och "sedan" sända MG "television, > Detta ' medför. t ye ostnader och 'utgifterna måste yt- terligare öka då färgtelevistonen blir "verklighet och vär mans nöje, Därför har tekniska experter! un- der flera :år arbetat "och Ren ."menterat med:att kunna ban lin- . "spela bilder enligt saram2. fystem -som man inspelar ljud. De äär "emellertid inte så enkelt; då ” dio- "juden ; har" frekvenser, på högst + 15,000--20,000 .svängningar pr 3e- ” kund, medan Nussignalerna måste ;fästas vid bandet med en hastig. het på flera miljoner isnpulser pr | Tokund. De magnetiska impulserna "som 'skall fästhålla bilder på stål- "banden" måste' signalera tusentals: ” och "tiotusentals "fler olika Tjus- effekter än' vid inspelning av ljud, "då varje punkt" av' bilden måste ha"sitt : eget "ljusvärde för att "senare "kunna? återkallas” från bandet. : Magnetbandet' måste 'följ- aktligen röra sig mycket snabbare » både vid upptagningen och åter- ' ingen. :Den : tigheten. vid :återgivandet- av: Ljud är bara 9,5—19 centimeter pr se- kund, medan bildbandet enligt be- räkningar måste löpa, både -vid av, att . erna k gör ett. nö g torskosshrit transportmedel; Detta får « 6 närmaste. framtiden kan" väntas bli arbetslös ' ” "' virkestransportör. É lvis' har 'den, i kombinati tolkas'så att Kjultraktorn inom "den lig fö - delse "med tågen. Experimenten, = går sedan i' somras i Tvetaberg. vid Södertälje," omtalar. byrådirektör .B. Wijkman; Mottagaren på loket skul- le stå i förbiidelse' med två trådar som "löper längs'spåret, Två trådar med hästen, ett, klart användnings- område vid transport till flottled in- om vissa avstånd. Motsvarande "gäl- ler under gynnsamma förhållanden (lätt' terräng, "södra och mellersta Sverige) då hjultraktorn;kombine- ras med lastbil för ''transport fill vä SUND MPR at? : Mari hör ofta sägastatt hjultrak- torn numera utgör. ett" i regel icke ekonomiskt >: berättigat :'mellanled mellan hästen och bilen bl. a. där- föratt lastnings-' och lossningsmo- menten "hör till de dyrbaraste i hela transportkedjan. Från strängt eko- nomisk synvinkel kan detta vara riktigt. Förhållandet "blir dock ofta ett. helt annat när det gälletr en transport bortsatt "på ackord till deras värde och betydelse är själva grundfaktorn för all vägledning. så Men det kan ju hända att vi förs på underliga vägar och ändå nå fram till något som är större och bättre än vi tänkte från början. Fråga är väl om den skriftlärda fa- riseiska kretsen hade varit den rät- ta att fostra en världsmedborgare. Nu fick han gå i det dagliga arbe- pelvis 'en småbrukare :sopi” i annat fall hade måst låta sin trak- tor stå still under vintern. ; > 7 Sist "och slutligen är. det inom jordbruket " och bondeskogsbruket som huvudparten av landets cirka 115,000 — hjultraktorer' hör hemma, Hur denna väldiga ' kraftkälla på 2—3 milj. hästkrafter bör utnyttjas för virkestransport är ett spörsmål Det pågår för närvararide en "| kampanj för att få fram ett vetti- : | gare skrivsätt i kungörelser och äm- betsskriverier.. Det har lästs upp riktiga skräckexempel i radio på hur krumelurerna snor ihop sig. Då är det en välgärning, en verk- lig lisa att lyssna till gossen från Nasaret när han blev man och bör- jade sin förkunnelsegärning: ed ”En såni; gick ut att så... som drabbats av en infekti dom skall vara medveten om att hans eller hennes handlande ytterst är avgörande för om smittan skall föras vidare. I dessa fall krävs en inutiö lig hygien, ' men den all som har tagit del av dess upplysningar har lett till att man i Västtyskland, Ita- lien, Japan, Brasilien och på andra håll har kunnat omintetgöra dikta- toriska tendenser som har sökt göra sig gällande på nytt. Dessa segrar har vunnits tack vare de gemensam- ma ansträngningarna av den lokala pressen, den allmänna opinionen och i, större eller mindre utsträckning den utländska Pressen. Det är där- för av utomordentlig vikt att den det be- U såker- het, "nationens dad Ada prestige” och ”lan- dets intressen" för att tysta pressen. Bland det mest betänkliva enser in. - i de fria länder- na hålls ständigt vaksam och att samtidigt solidariteten inom journa- dessutom skall man också hålla i minnet de isolerings- och smittre- ningsåtgärder, som kan krävas. Som en sammanfattning kan sä- gas att gulsotepidermin om något understryker att Röda korset är ute i ett angeläget ärende när det på- kallar allmän uppmärksamhet för sin halsokampanj, slutar dr Ström- bäck. ” '" Annonsera listyrket stärka, säger institutet, En man reste från Jerusalem till Jerike och råkade ut för rövare... En man ställde till ett gästabud och bjöd många...” Det är inte alls svårt att förstå vad han menar. Han är den store pedagogen som aldrig har överträffats av någon. Men vad det kostade honom vet vi inte nå- got om. Det vet bara den som är ung och tvingas att gå vägar han inte vill. Vi kan föreställa oss att han blev drömmaren som då och då måste försvinna ut i ödemarken för att finna frid i sin själ och orka hålla ut. Naturligtvis kunde han få kunskaper även i Nasaret, det fanns skriftlärda också där, men skillna- den måste ändå ha varit stor för honom som mellan en B-skola Då landet och universitetens . salar, Många anser att religionen inte vi- Jsar tillräcklig förståelse för ungdo tet och lära känna människors pro- lav nat k räckvidd och blem, han lärde sig tänka sunt och | som sådant av största betydelse även tala riktigt. man ne - för storskogsbruket, S el Krupp vill bygga : bro över Öresund ' Ett nytt förslag till bro över Öre sund väntas enligt Berlinske Aften- avis bli framlagt inom en nära fram- tid.: : Bakom ' projektet står d ” industrimagnaten — Alfried Krut En dansk arkitekt har fått i-upp- drag att göra ett Perspektivutkast till bron, Teckningarna skall klara på onsdagen och då öve; nas till en arkitekt i Hälsin; n al igbo som har fått i uppdrag att utarbeta ett förslag av en del Personer so; vill ha bron över den smalaste de vara rläm- en kombi. bilbra' med och cykelbanor "samt nerad järnvägs och dubbla kör- kända. - De danska myndigheterna kän- ner så vitt man vet inte till Projek. tet men när perspektivutkasten skall vara klara på onsdagen kan det inte gångbana: Närmare detaljer är inte a Man Ketta sätt kunna samla är nödvändiga för att hålla störninz gärna inom rimliga gränser, I Tve-" taberg”har man lagt ut en provsträc. ka med, trådar. Man, mäter: stör. ningsfrekevensen : och utrörier hur man - skall motverka. den. Det hela är ett experimerit bland många and- - ra 'som' SJ håller. på medioch det:är inte 'säkert att just detza leder” il resultat,' understryker byrådirektör Wijkman; -- En ? stockholmsingenjär har £. ö. en liknande: idé: som han på tisdagen. skall söka patent på ÄRE Valarnas vandring: skall kartlägga En "vetenskaplig valjakt" ”kom- Mer att företagas de närmaste veg. korna i södra delen av Stilla havet. Jakten kommer att sträcka sig över 5,000-. kilometer;” Meninged är. att' genom att märka valarna och sedan samla rapporter över var” de 'på= träffats utforska : deras ; rörelser, Man vet mycket litet om valarnas rörelser --1' Stilla havet,: och detta vetenskapliga arbete .komimer. att bli. både zoologerna och valfångarna och den industri som bygger på val till stor" nytta, «> > ser j - Arbetet, "utförs med "medel: som givits för ändamålet åt. University of New Zeeland, meddelar UNES- Pp vetenskapsmän korn- mer ombord på snabbgående far- tyg att följa valarnas vägar genoju de antarktiska vattnen från som. marens yYngelområ 3 + 2 åden vid. = öarna, Co, . Samoa köarna; Nya Hebridern 0 k na och: Nya Caledonien. De 'experlier som deltager i expeditionen' är från än sm om Nya Zeeland -samt an det franska oceanografi i stirrat PErafiska in. Sentanter- för regeringen Sarna kommer även att deltaga, . a D fartyg som expeditionen har: utrug.: fat, har ' särskilda ka ma Skjutej en' mångd intressanta upplysni sn nas rörelsap ; av ninga Antarkti. dröja länge innan det hela offentlig. göra, säger tidnipgep, ,' ”- med trådradio, som skulle ge järn= , . 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.