veretvevrvetvrrvvrevYyvefOvtYFYTYYY TYP rv vrevveretT ev vv vrvvrerveverveeereFvyrv 4 . Markaryds Kreditförening wp.a. ,. su v vrevvrr vrettreefreeverrevtrYyrPP vert TYeYV us kens - LAHOLMS TIDNING vyvtrvv 1 --Onsdagen den '18 januari 1956 Vv Tvrereertyv DELÄGARNA 2 , kallas härmed till årsstämma å kassans lokaler lördagen den 4 febr. 1956 kl. 16.00. Stadgeenliga ärenden. Liftande sjöman stal : en : cykel i MARKARYD En liftande sjöman; som av" vikit från sin 'båt i Göteborg, togs på måndagen omhand av polisen i, Markaryd sedan en person misstänkt att den cy- kel på vilken sjömannen fär- dades "inte var: hans egen. In- för polisen erkände ynglingen, som var 17 år gammal och hemmahörande 1 Osby, att han Halmstad och var på väg till Em- maboda, hade släp och var bog- gletyp. Den var Jastad med .15 ton armeringsjärn på så sätt att Jasten, sträckte sig från lastbi- Jen över släpvagnen. I de skarpa kurvorna mellan hallandsgränsen och Tormansbygd bromsade föra- ren på släpet med påföljd att bi-- len .tvärade och släpvagnen gled ner i ett dike, där den sjönk ned Långtradare. dikeskörde - en . > Blockerade vägen mellan vid T gå i Marka- bv En långtradares ryd förorsakade 2? a t blockerad hela t att vägen mellan Markaryd och Hishult var d: . Mindre per- "' sonbilar kunde köra förbi långtradaren genom att företa en - sväng Inåt skogen. Bussen på de inte pässera platsen utan p: personbilar. Läångtradaren, som kom från linjen Markaryd--Laholm kua- assagerarna fick utväxlas :med ända till flaket. Bärgningsbil till- kallades men det gick inte att få upp släpvagnen förrän ytterliga- re en bärgningsbil, som tillkalla- des från Docks bilverkstad i La- holm, kom till platsen. | -. Dikeskörningen inträffade vid 6-tiden på morgonen och först vid halv 12-tiden fick man upp släp- vagnen. Färden kunde fortsätta direkt: med det oskadade långtra- darekipaget. oe be liftat till Markaryd och där tillägnat sig cykeln. Det fram- köm vid förhöret 'att han inte ätit på länge varför'"han' fick sig ett riktigt mål mat genom polisens försorg, innan han för- sattes på fri fot, ooo ooo. BÄTTRE BILLÖS QEfutTeRATUR ALBERT SCHWEITZERS "VÄRLD. I foto av Erica An- « dersson. Text av Eugene Ex- man. Lindblads. Häft. 18:50, ÄN RÅDLÖS". ; . Md 4 . " Det hala väglaget var orsaken til att en -lastbil, hemmahörande I Vinslöv på väg norr ut, körde på en av betongpelarna till via- dukten ti Timsfors på tisdags- morgonen, Lastbilén var lastad med en traktör och då föraren närmade sig vladukten 'miss- Inb. 24,50. . ' Människovännen, läkaren och musikern Albert Schweitzer mö- ter oss ansikte mot ansikte 1 den- na bok. Först ges & fem dubbel- spaltiga sidor text en skildring av doktorn, I närmare etthundra- femtiotalet bilder ges en intim in- syn I den världsberömde doktorns lv och arbete, De utomordentligt fina bilderna ger inblickar dels från Afrika och sjukhuset I ur- skogen och dels från Europa och hembygden Elsss — Schwelzers ten. PÅ BIO: "> Hishults blograf ger torsdag” kl. 8 Edvard Pers- sons 'bästa' film genom tiderna, nämligen "”Söder om landsvägen” Övriga ,medverkande ' är Benkt Ake Benktsson, Nils Wahlbom, Miri Eklund-Persson. Barntillå- : Växtorps biograf ger torsdag kl 8 färgfilmen "Ali Baba och "de 40 rövarna” med Ferdandel/ = cos -Skummeslöv Skottorps SLU-avd, |” har årsmöte på torsdag i Byg- tänkte han att lasten var för hög varför . han” bromsade in bilen helt, lätt. ' Detta var emellertid liv kretsar ju kring tvenne floder: fullt tillräckligt I det hala väg- Ånget för att lastbilen skulle glida mot vladuktens vänstra betong- pelare, 'som den stötte till kraf- tigt, Bilen fick stora skador och småslo bogseras från platsen me- dan föraren fick fortsitta den nvbrutna färden på traktorn, som han hade med på flaket. tä 2) ren och Tlinsfors Aoo.-ilom, kvinnoliubbe + hör hållit agmmanträdo och till kandldat till" förbundskongressen I. Btockholm föresloga fru Annio Johansson, Vid mölot rapporto- 3) Ogowe 1 Afrika, som fraktar pa- rades dels från konstfrämjandets konferens och från instruktions- kursen 1 Ingelstad. blir årsmöte, Nästa möte Markaryds Bridgelklubb VN spelade I måndags en tränings- vilng. varvid resultaten blevo: Josefssons Johansson 102 poling, 2) Jönsson—Malmberg 96 « Lundqvist—Lundqvist. 94” 4) Rönnberg—Ohlsson . 91, :5) ' Borg -—-Jullusson : 82, -.6) Wingren— Ohlason 77. 7) Karlsson—Kar's- fon .69.: Svantesson—Jalmgård degården, för dansmustken sva- rar "The Boys” " Vidare blir det kaffeservering och. prisutdelning. vo : SAGT ch han, Josafat, sade, sade till dessa domare: ”Sen till, vad I gören, ty I dömen icke människo- dom, utan Herrens dom, så ofta I dömen. Och så ofta någon rättssak ' som bo i sina städer, det må gälla en dom i en blodsak eller eljest tillämpning av lag och bud, stadgar och rätter, då skolen I varna dem, så att de icke ådraga sig skuld in- för. Herren, varigenom förtörnelse kommer över eder och edra brö- der." Så skolen I göra, för att i. icke mån ådraga eder skuld” "Konung Josafat i Juda rike visa- de stor omsorg om rättsskipningen under sin regeringstid. Han organi- serade, rättsväsendet i sitt rike. Domare anställdes i alla Juda stä- der, särskilda för var stad. Rikt- linjerna för den rättsordning, som konung Josafat reformerade, dras detta kap. är också de anförda or- den hämtade) ” Anmärkningsvärt är, till att börja med, att hela rättsordningen sättes i relation till Gud. Rä övni framställes här klart såsom ett Guds ar3varsfyllda uppdrag. Om detta" mvcket viktiga samband rellan talade vilja, vittnar alltfort tre på- tagliga företeelser i -vårt svenska samhälle... : mö . På varje domarebord ligger inte hara ett exemplar av Sveriges rikes lag utan även en Bibel, Såsom en garant för att sanningen skall kom- ma i dagen i de mål, som behand- las, anlitas Bibeln. Att vittneseden inför Gud den allsmäktige och vid hans heliga ord ersättes . med en sanningsförsäkran betraktas som en utväg i andra hand. Bibeln tiller- tcännes således förstahandsvärde äl - SN vi rättsor repr deras ämbetsutövning. Vare års arbete vid våra dom- stolar inledes med en gudstjänst. Denna ordning kan visserligen be- traktas blott som en sedvänja. Reell innebörd : har den emellertid för Kristi Kyrka, som till sitt uppdrag räknar inte bara förkunnelsen av evangelium - utan även. av Guds ag. : : . IT Kyrkans heliga år finns slut- ligen en söndag, som tydligt visar sambandet mellan den sida av sam- ällsordnis som ' representeras Se annons, l tienter' och 'nödvändighetsvaror till sjukhuset -i. urskogen — och Rhen, i vars övre dalgång hans barndom och ungdom förflöt och där hans nuvarande hem i' Guns- bach ligger. Texten till bilderna lämnar faktiskt uppgifter om verksamheten ' varigenom man får en levande inblick i densamma, "Med, 'gripenhet och beundran studerar” mån". denna vackra bok om fen av vär tids största'personligheter. — En ide- alisk och förnämlig presentbok. . —LP a sällsynt av -rättsväsendet, och -samhällslivet överhuvud, och Guds i Ordet ut- talade vilja. 23 sönd. efter Tref. ställer in det jordiska medborgar- skapet "i' gudsgemenskapens . och dslydnad. h Om skattebetalning ' och . omsorgen om rättsväsendet och plikterna mot överheten handlar denna sö drages inför eder av edra bröder ' upp i hans ord ur 2 Krön. 19. ur , den av statsmakten inrättade rätts- - ordningen och Guds i Ordet ut-, ', RÄTTSVÄSENDET ÄR ANSVARSMEDVETET ' VID TINGSPREDIKAN I LAH OLM a ">" "Kyrkoadjunkt cc " "GUNNAR SEMBORN - > höll i går predikan i Laholms kyrka i samband med att årets tingsförhandlingar påbörjades, La: holms Tidning återger här i nå- "rika "predikan, , .. hän tagit gestalt i denna samfunds- ordning. Att vara medborgare i en stat betyder att i 'bestämd form möta -den "gudomliga lagens krav och vara ställd under -denna lags At upprätthålla . en rättsordning är statens viktigaste uppgift. Övri- ga "uppgifter, som kan tillkomma staten, vilar på denna såsom den grundläggande. Just såsom bärare och upprätthållare av rättens ord- ning är staten ett uttryck för Guds vilja, för den Skaparens vilja, som vill ordning i motsats till oordning, rättslöshet. Rättsordningen utgör den grundval, på vilken all tryggad mänsklig samlevnad på jorden måste bygga. Bakom, statens rätts- ordning. står, och. måste statens maktmedel stå. Rättsordningen upp- rätthålles genom den organiserade makt, som konkret tar sig uttryck i de straff som-ådömas de 'med- borgare, : vilka', genom sitt. hand- lingssätt. rubbar . rättsordningen. Utan dessa maktmedel skulle. det inte bara bli svårt 'utan omöjligt att' på- ett. tillfredsställande sätt hävda rättsordningen, =. ..t" Uppgiften blir nu-att söka visa, hur , den" rättsordning, som” har sin grund i Guds lag, fungérar, när den 'i den! mån: den' får. träda . i verksamhet -'..i ”överensstämmel med sitt ursprung.- Knung - Josafat d ök för de domare; som han texter, ">. a ere "Dessa tre företeelser aktualiserar det spörsmål, som skall tas upp till behandling - vid -denna gudstjänst, anordnad för er; som är knutna till "Hallands "södra domsagas -hä- radsrätt. Konung Josafats riktlinjer för rättsordningen äger fortfarande Sud ie K 21 "DAM va bets NN Va KUR Nting har varit dyrt — in- te minst 'julen,, För nog blev det julklappar, fast vi så ” att vi Inga akulle ha ellor ge; och vlast föll vi för frestelsen att köpa MUtet mer godsaker till julbordet än vi hade före- satt om" —: vilkot nogsamt syna i portmonnän, =: Någon har sagt att ens eko- nomlaka atadard inte beror på hur mycket man förtjänar — utan på hur mycket man Fer ut, Ellor rättare sagt hur man disponerar utgiftorna, Och se- dan urminnes tider är det hus- modern som får hitta på de a Mmå sparknepen — som till' alut I alla fall blir en hot A av' glittrande ailverkronor, Varså- god — här är en liten nyårs- buket av idel spartips 1, För kassabok! Och för den noggrant, Den, som är be- nägen för slöserl aka kunna 30 hur amåposterna växer och hur många kronor man lägger ut alldeles I onödan, ' 2 Spara på gottköp! ären: om barn har ett naturligt gott. behov, så tillfredsställ det hells Te med frukt eller med hem- kokt goda, Det blir betydligt billigare, ” 3 Krappa in på dyrbart på. ' lägg! Är nt amörgåsätande fa-: milj. så försök göra meste: , - Dagena goda råd: Blank och fin blir speg- ela om man stryker Ute stearin på den och polera] efterkt med on mjuk tra- 34, Samryja ”putamedel” ä; vuckaå utmärkt till bitfäns- ter, eftersom det Kör att prat inte aå lätt blir Im ås möjliga pålägg hemma, Lever- biffar, skinkpudding, kälpud- ding för att inte tala om sön- dagens köttfärs är härtigt på- lägg dagen därpå. Odla vat- tenkrasse hemma — det är vitaminer till billigt pris! 4. Lägg adrig upp mer mat- bröd eller kaffebröd än som beräknas ska gå åt. Det finns ingenting som är så lätt som att okynnesäta, när det ligger hela högar av läckerheter på kakfaten. 5, Utgå inte alltid från kött "ned grönsaker. Varför inte li- Na gärna tvärtom, som måla- ren Dardel så? Grönsaker med kött blir inte alls lika dyrt, os men är väl så mättande och betydligt vitaminrikare, Ett stort fat lökstekt Potatis stu- vade morötter eller skärbönor behöver inte mycket ”köttill- tugg” för att vara mättande. 6. Utnyttja da billiga fisk- . och köttsorterna. Oxsvans LO . €X, är relativt billigt, och kan bli båda soppa och stuvning. i Varierna sills och strömming- rätterna och glöm inte de lika : billiga som goda sopporna på Iök, kal eltor Potatis som hu- vudingrediens, OT T. Akta er för realisatlons- Peykos — ha klart för er vad Dl verkligen behöver och rusa Inte iväg på mara:” 8 Spara tvätt genom att I vardags äta på plastduk — så- dana finna I ett otal tjusiga mönster? ” 9. Laga de små bdålen — vaYrsett om de sitter På strum- porna etler I tänderna — det blir dubbelt så dyrt om nj lå- ter dem bli stärre, ORNA " "moroten lägga I och när köttet MIDDAG: -Oxsvanssoppa a " Risgrynskaka med sylt. : '. 10. Gör, så mycket ni kan själv! Men överskatta inte ” ert kunnande. Att: anlita en hantverkare kan vara betyd- ligt billigare än att få en illa uppsatt hylla i huvudet! 11, Planera alla större upp- gifter i. samråd med maken . och varför inte också de äld- ; fe barnen? Ungdom tycker om fatt känna medansvar — det "stärker familjegemenskapen! ; I BRÅDSKAN . —- Häromdagen hade jag så mycket att göra att jag önska- "de att jag varit tvilling. 4 Oxsvanssoppa = 7 (Till vardags) 1 oxsvans 1 msk smör H ” 1 stor gul lök 1 morot ' ' Persilja — - ; Salt, peppar 2 msk vetemjöl 21 buljong (tärning går bra) 2 msk sherry (ej nödvändig) Beredning: Be slaktaren hug- ga oxsvansen i stycken efter lederna. Tvätta den väll torka den på hushållspapper och bryn den sedan I Bmöret, Lö ; ken och den 1 skivor skurna » har bra färg tillsätter Ni mjö- kt och Persiljekvistarna, späd sedan med buljongen, krydda och låt småkoka till köttet är mört — beräkna ungefär 11; tim. Skumma väl. Sila upp soppan och smaka av vinet. SOPPAN O amaka av med vinet. servera det i soppaa. sin. giltigt därför att det Guds Ord, som. där möter, fortfarande gäller. Innehållet i denna predikan kan samlas upp i följande ämne: Frågan . om '-rättsordningens wur- sprung har ingalunda besvarats entydligt i historien. . Man skulle måhända summariskt kunna samla upp de olika ' uppfattningarna om rättsordningens ursprung i dessa två: den naturrättsliga uppfatt- ningen och den på Bibeln grundade skapelsetron. . Historien uppvisar, hur dessa tvenne uppfattningar an- tingen stått i harnesk mot varandra eller också sammanblandats. I se- nare fallet har såväl rättsväsendet som Kyrkan lidit skada. et Den naturrättsliga åskådningen utgår ifrån, att det på rent för- nuftsmässig väg är möjligt, att deducera fram en förnuftig och allmängiltig, till 'sitt innehåll be- stämd rättsåskådning.. Denna" upp- fattning är inte bara tvivelaktig: den är omöjlig att tillämpa såsom grundval för en rättsordning. De ges ingen till sitt innehåll bestämd insatte' i de särskilda städerna, att de inte dömde. människornas dom, utan Herrens dom. «soc . "Varje uppgift i livet är ställd un- der Guds överhögh. Vad som gäller om alla andra uppgifter gäller följ- aktligen även om uppgiften att vara rättsordningens tjänare, "Av -utom- ordentlig vikt. för. fullgörandet av Jenna uppgift är då, att ha rätts ardningens -ursprung klart i. sikte vid rättens tillämpning i de enskil- da fallen. 7” TNE När spörsmålet om den skapelse- givna "rättsordningen i funktion tas pp till' behandling, kan inte frå- gan ; om realitionen mellan rätts- idéerna och de enskilda rättssatser- na förbigås. Sveriges rikes lag här ju inte samma avfattning eller om- fång som 'den lag "konung Josafat gav sitt rike Det kristna rättsper- spektivet är emellertid inte statiskt, d.v.s. det kräver inte en för alla tider fixerad lagstiftning. Utifrån kristen ' utgångspunkt är endast rättsidan given en gång för alla, Det finns en åtskillnad mellan rätt och rätt. Hur denna åtskillnad sedan skall fixeras i detalj och ta sig ut- tryck i särskilda rättssatser i lag- stiftningen ' är' inte och kan inte vara en gång för alla fastlåst D et är emellertid av utomordent- lig vikt, att förhållandet mellan lämnliet naturrätt" — det ges blott olika rättsideal, som bryter sig mot var- andra. Den principiella rättsfrågan är inte en fråga om något slags medfött naturanlag, utan i stället en fråga om rättsperspektivets gil- tighet. Det avgörande är att rätts- perspektivet ' är ett allmängiltigt perspektiv i det mänskliga ande- Kvet någonting som vi ovillkorligen måste röra oss med. Den natur- rättsliga åskådni bl. kter och rättfär- - mar - känner got förkortat skick den innehålls- i i visan, vägledd rättfärdighets- vet, på sin plats. son "Naturligtvis kan tveksamhet råda, " när domsslutet skall avfattas och rättvisan ta konkret gestalt i det enskilda fallet. Men detta är en fö- reteelse, som hör med till all.” . mänsklig gärning. Den ansvarskän- nade . fattar därför beslutet efter moget övervägande och efter bästa förstånd och N prövning utmärker också arbetet hos våra domstolar. Dess medlem- spänningen mellan makten, som rätten ger dem, och den det obetingade gudomliga kra- : vet att handla i överensstämmelse med Guds lag. As Står uppgiften att vara rättsord- "ningens representant å Guds vägnar klar, blir det naturligt, att se varje brott eller förseelse inte " bara som ett överträdande av sam- - , hällets lagar utan även såsom synd mot Gud. Jag kan inte se något hinder för att en domare klargör ; detta för den anklagade. Han synes mig ..därmed inte överskrida sin . uppgift. ” Genom -att understryka "detta och samtidigt hänvisa en an- klagad till Kyrkans tjänare, visar an i handling, att han är medve- : för Gud. nas, ' som om ' relationen mellan Kyrkan . och « rättsordningen vore tvivelaktig. Kyrkans "uppgift är ju själva verket är Kyrkan knuten li- ka mycket till lagen. Det tillkom- ner Kyrkan att vaka över Guds s helgd.' Denna vaksamhet har universell adress, Ingen är undan- tagen från de krav Guds lag ställer täller nu — såsom dag hävdats -— Guds lag sitt krav på staten och dess rättsordning, så följer därav att. denna rättsordning inte kan vara någonting likgiltigt för Kristi Kyrka. . ” Du måste för Kyrkan vara ett intresse av första ordningen att lagen, sådan den sammanfattas 'i kärleksbudet med dess krav på saklig omsorg om nästan; får göra sig: gällande ' i rättsordningen. Ge- nom sitt vittnesbörd i-offentlig för- ;unnelse, .i. undervisning och. en- skild själavård, också inom våra fångvårdsanstalter, 'söker Kyrkan hävda ':Guds' lag så, att rättsord- ningen kan. fungera utan alltför många 'domsmål inför våra domsto- lar. Den är emellertid nog realis- tisk'att betrakta rättsordningen så- Som en nödvändig företeelse i sam- hället. På grund av synden. och dess makt att snedvrida den mänsk- liga sammanlevnaden-: ser Kyrkan i vårt lands rättsväsende en bunds- förvant i: kampen: mot. de diabo- liska makterna... , oe. sr. Den hyser emellertid-en innerligz önskan att kunna avlasta så myc- ket arbete som rmöjligt från edra skuldror. Det ligger utanför ramen för denna predikan att visa, hur sin tacksamhet för att Ni, som finns grundad anledning att hoppas, vill tjäna samme. Herre i hans omsorg om människors, bästa, även om det måste ske med riset. Ett arbetsår med rättfärdigheten såsom sänklod och ' rätten såsom " mätsnöre till- önskas er. Må Ni alla fullgöra ert ansvarsfulla och krävande . arbete i Herrens fruktan; redligt och med hängivet hjärta, +: so ooo. oo . Trafikmålen > . i "Forts. fr. föreg. sida. Co ca en övergång där och var miss- tänksam då han inte heller såg något vitt ljus varför han ned- bringat farten till c:a. 30 km i timman, Han kände” sig inte bländad. = = . : Tre vittnen hördes, huvudsak- lighetskravet fattas. klart i sikte. Lämplighetssynpunkterna kan ald- rig ur Bibelns synpunkt motivera att ligen om tekniska detaljer. Ett banbiträde intygade, att' både ljud-" och ljussignalerna hade rättfärdighetskravet, = uttryckt i. . uppdraget att visa saklig omsorg om fungerat på morgonen samma nästan, åsidosättes eller luckras. , dag. En signal t från Ängel- a Lämplighetssynpunkterna, som an- läggas på utformningen av nya rättssatser, måste underordnas rätt- :t 'dighetskravet. Det måste vara! igt för var och en som anlitar i dar oklart dessa två ting och råkar tärmed in i ett ohållbart läge. Förutsättningen för att rätten skall kunna bestå är, att det finne någonting, som man håller i helgd. någonting som man inte får hand- skas med bara efter godtycke. Bakom alla förordningar, som : bär rättens stämpel, måste finnas ett rättsmedvetande, som gör en be- stämd skillnad mellan rätt o. orätt En inskription på det gamla råd- huset i Kalmar framhäver detta; Den ö för var och en' som har rättsutövningen till sin! livsuppgift att kunna lita på, att | rättfärdighetskravet bestä rättsutövningen. Rubbas förtroendet så denna livsviktiga punkt inträder det ur rättssynpunkt olidliga för-' hållande, att godtycket antas diri- 3era rättsväsendet, - H Detta förhållande torde vi emel- lertid inte behöva befara i vårt land, så länge rättsväsendets repre- sentanter besjälas av det starka an- lydde: Pietate sublata iustitia tolli- tur. Den korrekta översättningen skulle väl lyda: Om vördnaden upplöses och utplånas, kommer ärmed rätten att unergrävas och upplösas. Fen blir nu, var vi har att söka let Ursprung, som garanterar ett allmängiltigt, oberoende av män- niskors känslor och ö; i i det, som utmärker ' dem i stort. Det är en tillgång, för . vilken medborgarna bör vara tack- samma för och som Kristi Kyrka i ' Sveriges land också bör veta att uppskatta. f Den rättfärdighet som hävdas ge- nom domstolens verksamhet, har stadk det a ättvisa ti v mål Det kan synas, som om den rättvisa, som skipas genom dom- gil- ligt, rättsperspektiv. Vilken är den bärande grunden för rättsord- ningen, utan vilken rätten inte kan anlitas såsom absolut tillförlitlig instans? Svaret är att söka i den riktning, som ning. Staten har en av Gud given u gift, Den är till för att vara en Guds tjänare. Oberoende av om staten konkret framträder såsom monarki, republik eller diktatur, är dess uppgift, att hålla Guds ska- , vore fjärran det innehåll, som begreppet rättfärdig- : het har på det kristna området. Det ligger således inte utanför utan helt i linje med Guds vilja, ' att falskdeklaranten bestraffas, att: bråkstaken bringas till laga näpst, | att tvistigheter i äktenskapet, vilka : leder till äktenskapets upplösning, ' lösas igt rättvisans principer. I varje mål är det nödvändigt att av- väga och fördela skulden, utmäta ett mot art svarande straff, såsom bevis på, att rättsordningen inte cstraffat kan kränkas. Varesiq pelseordning vid makt. Guds lag utslaget faller såsom dagsböter el- ler i form av , är rätt. holm medgav att det naturligtvis fanns en chans att både ljud- och ljussignalerna — vilka träda i funktion var för sig — skulle kunna strejka men ansåg denna chans utomordentligt minimal. I sin slutplädering ansåg åkla. Baren, att det var ytterst Osan- Gå i : M >» FE Pojkarna "La På isen förrän den ten om och erkänner sitt ansvar in- |: Det kunde av det i dag sagda sy- Il knuten till evangelium, till bud-|- -”apet om Guds nåd i Kristus. I sz det sker. I dag betygar Kyrkan er - Jänrvägstrafiken » Forts. fr. föreg, sida. ue terna i Veinge och Knäred med åföljd att järnvägstrafiken är. stoppad på ' denna sträcka så länge . som felet. "hjtlpt: 1 ånglok ' att 'sättas in. nte' är av” - kommer Eventuellt ' Avbrottet : förorsakade : ven på linjerna norT- och sö”. derut förseningar "men genen att provisoriskt, laga dem lyC kades SJ få fram tåget till LA” holm med c:a en och en halv.” timmas försening. .', å sa Fyrtio. år har vc Forts. fr. föreg. sida. RE rit. roliga. och 'givande år och amarbetet: alltid det bästa. : |; Tärmed -var 'den >trevliga. | och: tingsför- vwvaron slut” > ererasr å dlingarna, "söm ref tälle, vidtog. Fa a anngt's Träog igustsson. Fredag Tråsget hos Augustsson. kt 15,'Ho'mberg och. Wallin. KI : FN , nolikt' att bägge systemen voro ur funktion utan det säkerligen var troligt att svar. blivit blän- dad av solen. Genom: att han själv erkänt att han var ”miss- tänksam” före det han passerade övergången, 'ansåg åkl. att han haft . för. hög hastighet. Denna var säkerligen 40, km. Advokat Persson ansåg dock, att fel inte kunde uteslutas och. att; svar. varken: såg - eller hörde några signaler. Det blir utslag. den 31 jan se fn - . En :smålänning hade en gång i somras parkerat -sin.'personbil på .Ryssgatan.: När han skulle stiga ur. densamma bar det sig inte .bättre-än att han välte en plocka. upp "dem, sparkade: han skärvorna "spreds. än mer. Detta ansåg åld. vara synnerligen non- chalanit öchansvarslöst-och det blev sockså: en -dyr historia 'ty svar. fick sju, dagsböter -å 10 kr. ,” NN Md DS iir Vårdstö ”. hade "en ' yng] gjort" sig: skyldig. till. Han' hade en... middag :: komrnit cyklande snett över Stortorget i samma ögonblick" "som ” en ' buss . satte" igång." Ynglingen Körde .” runt bakorh” bussen .i 'en? sådan fart att han körde rakt på en nioårig vs cykling san ynglingen" 'och pojken föll" om- kull och. den senare fick en del skador; Ynglingen ' erkände att han färdats vårdslöst och fick '25 dagsböter å2kr. ' ad "+ "Vårdslös deklaration 7 hade två lantbrukare i i . . re gjort si skyldiga till. Den. ene' hade inte tagit Jupp. 1.054 kr. i Fen. andre 1.502 kr. I förra fallet gällde det” försålda djur : och mjölk, i det: Senare mest skog. Båda hade skriftligen erkänt vetet Dockat att det skett med- etet. Det blev 25 "kr i böter, Ne ? TOP: 00 kr + Utan körkort >: : hade en yngre man vid åtskilliga FIRE häruppe åker På rejäl kärnig inst 810 ce tillfällen kört lastbil; 30 dagsböter 3 4 kr. Det blev CM nära: land, Gösta Nordin foto, mjölkflaska på gatan. Denna gick .. i tusen bitar. och i stället för att - bara. till. dem in, under: bilen. Så körde . han :sin, väg, varvid. ling från staden - pojke,: som 'med. sin..pappa stod ' vid andra sidan om bussen och ; väntade .' på "att ' denna skulle. passera." - Både '. den cyklande : inkomst och i i i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.