MG SÅMANAA 2 Tetvtr " LAHOLMS TIDNING -.-" YFITEYEVTEVYT Ft TTFYRY Di finns” många saker, som vi efter- att: ha prövat, anser skulle ; vara "självklara för. alla. Vi kanske" inte ' gör: det innan vi prövat den. eller den nyheten — i och för. sig en riktig inställ- ning "då man inte bör falla: för en, oprövad sak — men när vi fått se. resultat. och "verkningar Vi :forskningens och: teknikens moderna t rslag till kostall, där man brutit mot den traditionella "planeringen och i rön och ” om kort kan således väntas rikt. linjer och anordningar ”för--en helt ny djurstäålt lanering, vilken! kommer att möjliggöra; helauto- matisering av djurskötseln för såväl mjölkproducerande djur som skinkor, ungdjur och” göd- djur. ' vit s «En typ av sådan plånering vi- sades ' vid: den' internationella . byggnadsforskningskongressen vid Statens Forskningsanstalt Tantmannabyggnadé i : oktober 1956 och. rönte” » såväl uppbundna djur. som för lösdrift, - har man brutit mot den traditio- MllR ol ST Låle db Ls 4 I Frankrike odlas 055 saker "på en yta av. 700.000 ha, varav 550.000 ha kommer på .handels-' - trädgårdar ;;och - 150.000 ha” på | åkrar. Produktionen uppgick 1953. till 8.900.000 ton, dessutom till-' kom 140.000 ton från Nordafrika. År 1953 importerades 60.000” ton grönsaker. -Per-capita- kon- sumtionen -utgör 160 kg per år, . Utveckl gén går snabbt, In: och i tälldé nella Utformäinge tagit moderna tekniska rön och erfarenheter till. hjälp vid ut- formningen;'; ; Därmed - har : man vunnit en: mängd fördelar'för. lö- sandet ' av . mekaniseringen och automatiseringen; som: väsentli gen: förbilligar :driftskostnaderna om att mekaniseringen ned- bringar: det dagligen ' återkom-' rande arbetet och löser bunden- heten vid den obek äma, arbets. tiden med djurskötseln. se > Att bygga, efter; denna idé blir billigåre än den traditionella och + IPassar? för” såväl. mindre, som större” djurstallar.” : 7 Flygkontroll > cv skogsbrand -' Stockhölm- (Skog-Press) > bt : — Flygplan och helikopters ut- nyttjas i allt större utsträckning J inom" svenskt . skogsbruk, bl. a för" kartläggning" och” inspekti- onsuppgifter av olika slag. För: söken med flygpatrullering mot skögsbrand har" utvidgats i som- mar.-Förutom en del av Gävle- borgs län har nu också Koppar- bergs . och; Jämtlands län inlem-. mats; :i försöksverksamheten. ' I samtliga tre län ombesör- jes till hjälp vid utf nuil. tre län | lokala i stället tagit Hygklupbar anslutnå til Kungl. ”Aeroklubben, berättar förste” ;by- .råsekreterare Stig Holmberg il: -['Statens: brandinspektion::; "Ännu | har; vi inté fått in några” rappor- ter. från” sommarens” "flygningar, men: så mycket" kan” "dock sägas att. den” rikliga nederbörden .un- der" länga perioder inte givit fly- get tilfäne 7 att isa” vå verkligen . duger. ' till; Sedan brandinspektionen fått in dessa rapporter från fältverksamheten kommer. materialet att bearbetas i och för planläggning av nästa' års verksamhet, , Brandinspektio- > nen vill gärna. medverka till" att flygbevakningen bygges- ut.i den mån "det finns ekonomiska '-och | rkkartoringen | betydelsen.” Borde: vara: 1-självklar. för a teckniska -möjligheter härtill. landvinningar på co olika områden bör vi inte tveka längre, +, Till ' de "saker som jag anser vara självklara för- alla lantbru- kare. hör markkarteringen;,. som” inärkligt i nhog- ännu icke "slagit i - genom helt. Mina egna" erfaren- heter av. markkar tering är än så länge” inle så .uttömmand "men. så mycket har jag sett själv och. erfarit av yrkesbröder att jag u-: tån förbehåll 'vill rekommendera” "| den! Kostnaderna för att få. en. "| markkartering utförd är obetyd- liga i- jämförelse med de:bespar- ingar som kan göras på gödsling. en och" den merskörd som -kan utvinnäs tack. vare fätt gödsling. : Som medlem i hushållningssäll- skapet får -:man anslag till mark- kartering, .För min del betalade jag 275 kr för 'markkartering av MM ett .40-tal tunnland,' Karteringen utfördes på hösten av jordbruks- instruktör Bror Håkansson och 'i början av. nästföljande år fick jag svaret. När resultatet kommit får” man tillsammans .med jords bruksinstruktören gå igenom det hela "och upprätta en gödslings- plan för de olika åkrarna: Var å. ker; är nämligen numrerad, och en tabell upprättas över vad var. je åker : och: gröda : behöver: i gödningsväg, Erfarenheten visar att även den första gödslingsplac nen: som göres upp enbart på de "undersökningar: -som- utförts : vid markkarteringen kommer idealet : mycket i grödan: sedan” . markkarteringen er utförts kan man' sedan körrigera | gödningsmängderna 'efter' de re- sultat & som uppnåtts. Ett nytt d sök! sav on nytt ber med. "åtföljande: genomgång av resultaten. gör. att man” kan nå den: helt” "idealiska gödslingspla= därigenom & ger:så värdefulla re- sultat att ingen behöver tveka att låta: utföra: den. Övergödning är ; ju det samma som att kastat p att t märkkarteringen gar. i sjön. Kan>a man undvika-e en sådan förlust gencm 'en: så-billig och effektiv metod .som riårkkär- tering behöver således ingen dit kussion uppstå om man skall 13. ta utföra den eller ej. Liksom på köpet, får man ju också sin areal kartlagd i detalj, vilket ju är. av stort. värde inte minst när.;.man skall räkna ut hur mycket de oli- ka grödorna gett per tunnland: "IT en' tid då: arbetskraften-är |: dyr och det: för övrigt gäller för alla lantbrukare att "effektivise-. ra; jordbruksdriften ” sällar "jag mig till dem som varmt. rekom- menderar .markkarteringeh.? wa "Sigvard "Jönsson 7 ONE DIALOG: fre — Men jag rr ut saftfod rét genorå att ge fodermärgkå bra tid framåt. jul. Som-d Jordbiuksarbetare : Yngve ; Bengtsson, Thorsholm, Vinberg, s som varen av de två svenskar - som hade ' fått förtroendet att ' försvara de. svenska färgerna j « vid plöjnings-VM i Evgland, återkom till hembygden på tis . dagen, Färden har tagit tre vec kor i anspråk, och förutom täv- lingen, där Bengtsson i den hår. . da konkurrensen "belade femz tonde platsen, hade man ordnat ” ” en synnerligen lyckad rundresa ' för ; samtliga tävlingsdeltagare, "' Femtonde plats kanske kan sy= i nas rätt blygsamt, men man får. ' ta med i beräkningen att flera av del särskilt engels- flygbevakningen av laksbsssrens 13 lonimonnaförening. :' männen, har just plöjning som hobby. Hugh Barr från Nord- irland segrade för tredje gången 1 rad. Han var väl förtjänt av denna >, framgång, säger hr . - Bengtsson. Han var inte bara en ' suverän mästare, han var också "en trevlig och sportslig Person, « Vi. reste -med flyg från Bultofta den 2 oktober, berättar hr Bengts- .son." Förutom: jag deltog svenske "mästaren, Stig Svensson, Rävlanda, "På flygplatsen i Köpenhamn stötte "Engelsmännen Vi gjorde få | Här, och det roliga . I Blog och han berättade att han av- är attivi förlorade. så' där 'en 20 poäng. på "den detaljen. ++ fat :Yttrligare en' sak kunde vi kon” statera, som nog har stor betydelse deltagarna,” särskilt då 'engelsmän= nen, har plöjningen' som hobby. En av dem kom med egen traktor och verkar cirka 20 tävlingar. varje sä- song. Detta” ger snaturligtvis rutin och säkerhet när det verkligen gäl- ler. ve Ad Härmed vill jag inté förklara bort våra: kanske: blygsamma" placerin- gar. Segrarén var en verklig prakt- pojke, som kunde sin sak, Han be- höll guldplogen, som är värderad till 10,000 kr, och fick dessutom en mi- niatyrplog i guld, som han får be- hålla: för alltid. . "Drottning Elisabeth väckte :-Uppståndelse > Efter! det att tävlingarna avver- kats var samtliga deltagare bjudna på rundresa i England, Det var det engelska Esso-bolaget som ordnat resan, och den hade de organiserat perfekt; Vi blev överallt väl: mot- - från sitt hem i Tranetorp till 'Bi i sådana här sammanhang. De flesta | : "Iställde resan hem 'igen, Yngve? Algot Jönsson som; vecka "sedan försvann” under Jönköpings län återvände” på" sön dagen «till sin bostad; Poli varit och räkna knappåst- tä farv 'yeta det. "le ha fått träffa drottning Eliså i beth,' men det är inte riktigt.” Däremot 'såg .vi en. skymt :& henne. vid : en järnvägsstation; . . när hon steg på ett tåg. Hennes : .. uppdykande , väckte stor! upp ståndelse, Engelsmännen är som bekant mycket rojalistiska Rundresan var en verklig” Pp valse. Man fick lära känna den 4 en= gelska landsbygden: och ta del av” de problem som yrkesbrödernä där hade, "Vi" besökte även Fordfab; kerna och Fergusonfabrikern så var, vi förstås i London . Jag är väldigt glad och tfacks Am, över att ha fått göra” denha I Tesa, säger hr Bengtsson. Det var eng stor. upplevelse och jag fick många” vär" defulla" intryck. Det. skadar aldrig ' att komma ut och få se hur andra ' folk: har' det, och jag skulle, bara; önska att många, många andra, fi vidare maskinkonsulent Arvid Jö öns "son; Kristianstad till. : : Vi var 25 tävlande från 2 olika : | nationer, Tävlingen gick i Shilling=" "ford, ett' par: mil utanför Oxford. Det var" en mycket krävande täv= "ling; som pågick i två dagar. Första dagen fick vi plöja på stubb, medan ” andra: tävlingsdagen var anslagen "för plöjning på vall. Under tre tim- ' mar gällde det att plöja. 2,000, kvas. ”dratmetér/ Tävlingen föregicka av Intensiv". "träning på tävlingsplatsen; Vi' höll "på I en' hel vecka före tävlingen. "Min "kamrat köm på åttonde plats, och. det. får man nog säga var hes; ”derssamt, vc ' Man ' måste nämligen” ta: med: i. "beräkningen att vi hade att kämpa ' med en del faktorer, som vi inte: är vana vid, säger hr ' Bengtsson, Jag har aldrig tidigare skådat sådan " jord, som den som fanns' här. Den ' var kalkhaltig och ville inte släppa plogen, ' En annan detalj, som vi i inte kän-' de till var att'man skulle. lägga tagna och de" bästa hotellrummen Yngve Bengtsson från Thorsholm t. et kan ju fodermärjkålen: stå kvar +) procent av. det amerikanska. fol- "lav omkring 22: räiljoner:s männi 4 krigsäreh vär mycket betydand | 'absorbe Ö så I våkängs- 'som bogserade « av Överums: Ne +. Arvikaverkens fobrikat, - "Personer = President. Eisenhöwer framla- de "under januari i år förslag om - skyndsam nedläggning av: jord: brukspri oduktionen på amer ikan. ska åkerarealer, ' som: är flera gånger ; större "än ' "den" totala svenska åkerarealen. Anledning- en härtill är de' alltmer svårbe- mästrade I avsättningsproblem; :1som den” ständigt ökade jord< T bruksproduktionen , i detta -land skapar trots ' samtidigt ; stigande folkmängd och stigande 1 ads : Produktions tegri ingen i US. A, är en följd av i stort sett samma företeelser som stegringen här i n Sverige, 'mekaniserihg, elektrifi- ering, förbättrad ”ävel- och ut- födring, högre. avkastande ” grö- dor, '- intensifierad - och " bättre Sats ingår även” ska ' bilden, Arl két-på farmerna..1.dag . befolkas | .skor utav: en totalbi 165, , miljoner d. Vv. s, . Dett innebär; att: d med cirka 28 procent. Produke:v tionen per arbetstimme har sam-, , tidigt nära nog fördubblats. En: a bart sedan 1947/49 har produk”, så tionen. per. arbetstimm stigit med . omkring 30 pr sent. ' Man.;, kan också uttrycka ndri EN i produktionen på följan En i jordbruket Sysselsatt'] pe son, som ' år.: 1940 « producerade ” nog "med livsmedel, textilråvaror och tobak för sig själv och ytter- ligare 10 -konsumenter, han prås” ducerar ;i dag' nog. med" jord-' bruksprodukter förd sig själv 0, 18 konsumenter, "ste! "Trots avtappningen av 'arbets- s kraft' fråh jordbruket " ock trots de” senaste årens mer eller HN re” frivilliga. ar, r | Plonlagd - gödsling . o.. sv." En' starkt sjunkande ärbetskr aflsin24 e nda; E 13 pr ocent av arbetskraften, 18ys- i. | selsatt i jordbruk: mob 20 pröcent år 19405 för vissa' produkter Abland an; än till; följd av effektivi? nn betydligt ” över, , arknadsbehovet. Expo jJordbrukspr odukter, sol under krigs" och de första efteri.” h. gör'sig klar på VM-banan I. För samtliga" traktormärken finnes en ”Klippan”. - förarehytt, med säkerhetsglas o. gummiväv på kraf- « : tig vinkeljärnsstomme; Utmärkande för ”Klippan”=- : " hytten är framförallt kvalitén plus den fria sikten. . - : ve Innan Ni köper traktorhytt, — 'efterhör, våra priser! or vi sälja dem fritt "monterade... : : a Aalborg FS LAHTHAVNAFÖRERING: a H . goa t a oda rådet Pet 2 I Tel 25. och 425 le la ar ch sluifåran möt den egna tegryggen, - : og England, Maskinkonsulent Arvid Jönsson. ger goda I edan ns | , , M . : : ” 1 | a ) ' pe a N ” | . + . TD . a . . N , . a Aa - - i : . , ; - vo ' . vu - : . | a - ”v ov ' 4 ot PFINSESTISYIENISTTTYTN BAAAMAAD. An An ' . ee : : vo FIT ETTIVVETEEIEEPETTTTVEFTETTTVTTYTVTYVVYTTT TY! rd rO RANA sa - ARA KANSAARDAMAADAN 7X REN NN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.