YYYPPETtIYYYYTYEPAT par YETEUSTYTTE FFV TY Tv Ä v Yvrer Y Y TrövrvYTTFETY YTrreeryv ve " A Y v TYyTterv Y Xr YrTTYvFTT TY Y > YevevrYYYFTYTYTEYTT TRES YT — a YYTYYTYTTYRFPT + a ör bh Är det enbart nyttigt: Att:v :vara annorlunda . yttigt Av Märta Leijon a : : "rensa ut allt. ogräset? Insändare ”må nedskäras,' men ej förvanskas En av mina vänner sa: nyligen turén och teatern” har STOCKHOLM (Press). [nering tillgripas, Det är fullkomligt också hjälpt I . I dagens läge rubbar då sk jlis sman ns fill mig: ”Kan du finna någon för-| dem; Ibland har det rent av 2 svenska] omöjligt för en affär i dagen STOCKHOLM (TT . I varit brukarna na ns jäm mm: (TT) iklaring "till ' att människor aldrig|riktigt fint med rött hår, ifall nå- rr Om vilket vin Ft Vä på Iige att rekommendera ett visst || I anledning av en anmälan av slags medel, då marknaden, över- R sållas av preparat- med i. Vanlig j& fall . samma substans, men olika namn beroende på vem som säljer | dem. Våra bekämpningsmedel och ogräspreparat under auktoriserad försäljning måste troligtvis tillgri- pas, hävdar hr Poppius, Viktigt och åter viktigt är emel- lertid vad som på skilda håll fram- kommit, nämligen att jordbrukarna, | ” trädgårdsodlarna m., fl. själva från grunden lär 'sig växtskydd, ty då kan "låta" sin" nästa vara i fred? M - Min'man och jag har varit gifta +. od tio: år nu och har inte hågra oc barn. Vi både ville: och kunde ha "barn, vi har utrymme och vi har ekonomi men vi får inte några. oe Det är den största sorg vi har. vi . "har försökt göra Något för andras barn genom att vi är ungdoms- söco0 fedare både min man och jag, Och : det får vi -själva ut mycket äv och - dag. tror också att vi, fyller en A + Uppgift för ensam . ungdom ' med : vad vi gör. Men nog är det svårt . , att absolut veta att vi inte kan få : egna barn, Och ändå frågar folk . frågar och ger oss pikar, och insinueraar om. hur vi bär. oss åt! " för att få vara:;”barnfria”,. Varför kan vi inte få vara i fred med |gon-stor stjärna inom teater eller | film varit rödhårig, Pippi Lång- strump har med sina många frälk.- nar kommit de fräkniga till hjälp. Det anees inte heller. som höran> de till '£-d ton att smäda den halte eller + . Medicin och kirurgi gör inycktt' för att göra bördan av ett lyte lig I åsllara för 'de" plågade.' Det: är inte så längesedan ,tanten ' eller farbrorn med -hörluren var, driftkuky i' "far miljer och mindre samhällen, Och [3 när det började komma goda hör- apparater' i marknaden ' var det rätt många med dålig hörsel: go; inte vågade ha dem för att inte bli utsatta: för gyckel, Den som gjorde: mest av alla för att göra hörapparaten till ållmän egendom. bland ; de : hörselskadade - "var ' väl prins Carl,-som själv använde "en sådan. Nu kan' alla som behöver det ha en hörapparat utan att. det väcker uppseende.” Det är mycket överste Willy Kleen mot Expressen har Pressens opinionsnämnd gjort . ett uttalande. Översten klagade över att tidningen alltför mycket kortat en insändare, som han skrivit i ari- Ndniog av en sedare 1 tidningen ' om "Olympiskt djurplågeri”, i Nämnden fastslår att en person inte äger kräva att få en insändare införd i en tidning, såvida inte in= sändaren föranledes av något utta= ” lande i tidningen, vilket rör honom. Om emellertid tidningen finter in= sändaren vara av den art, att tid-" ningen vill upplåta sina spalter för den, 'är tidningen inte pliktig att återge insändaren in extenso;, det ' måste stå tidningen fritt att refe- rera den i de delar tidningen anser kalk, | lämpligt. Härvid måste då först uppa oo ställas det villkoret, att' tidningen = ec klart anger att fråga är om ett re= > > ferat blott i valda delar, Men därs "vo. oo" vid' kan en iWlinings: förpliktelser CC. > inte stanna. Tidningen måste ock- det innebär för framtiden; "Vem har sagt att ogräsen hundraprocentigt skall — utrotas? frågar lantmästare Erik Poppius i en artikel i ”Lant- mannen”, "uv Det gångna året har iydligt visat att tripsangreppen varit mycket svå- ra” på ogräsfria jordar — tistlar, "ersenap, mollor m, fl. är tripsens m 32 ”matställen” och då dessa inte finns, måste" de kasta sig över kulturväxterna, Ett annat exempel är: tusenfotingarnas : svåra” härjnin-| kan stora summor räddas åt såväl gar, Dessa ' djur befinner sig så landet s som 1 den enskilde > djupt nere i jordlagren, att vi intel « Mikommer åt dem med kemiska, pre- |" tillförsel av handelsgödsel och kalk Mänsklig föktor samt "väl planlagd växtodling, Det. parat och just med dessa kemiska : a ta yttrade 'agr. lie, L. Fredriksson : kr n u ite n ri I I: d e. i ett; föredrag = häronidagen. och preparat har vi slagit ihjäl deras fiender, Följaktligen " får! vi svåra angrepp på kulturväxterna genom stödde sig ” därvid” på resultaten "flesta" 'eldsvådor från ca 200 | fältförsök i hela lan- | STOCKHOLM (Press).> 3. : > |Seb > Det utlystes en gång i England en S i H Fa i fd Man "kon bibehålla eller rent] av förbättra "markens humushalt "och bördighet genom 'en rationell I gödsling och. kalkning kan. ga på jord med mycket -otillfredsställan- de fosfat> .och kalktilstånd, Bilder- na är tagna I år från första års vall och - » visar "fjärde, årets efter- verkan av” fosfatgöd: och som "tillfördes :1952. "T. v, ingen fös- fat eller. kalk, -tillförd, - i” mitten: 4.000: kg kalkstensmjöl och. th. go ed kg fosfat plus 4 000 Kalkstens- pel i ”mångfald skulle bevisa, säger or hr Poppius, att vi med all sannolik- het rubbar naturens jämvikt -—'nå- de förstnämnda Parasiterna. Exem- Bilderna ovan understryker hans änte får vara i fred. Där är exem- pelvis flickan : som är så lång att vär att. det är svårt att få. lämlig. kavaljer . åt henne, I, skoaflären måste. hon söka efter ovanliga och långa num-] -! mer,” Folk tittar lite skämtsamt på hennes :spår i, snön. och säger stt de genast räknat ut.-vem hön.vat; när de sett hur långa: fötter :som "varit -ute. och. gått.- Ska" vt: :kanske också! tala med henne' som "är för att .anse en 'spastiker som" människa, mén det kominér vä så ' smått. "De" blinda ', har ' Fått | sitt. människovärde ” erkänt av alla ” tänkande : människor” " Men” det " finns ' fortf inte ha den när den or got av, det farligaste v vi kan företa ock." a >»Och a oså ställa en; ifråga” till Gå hrr jordbrukare m. fl., en" fråga, som ag själv 1 år många gånger ställt: älv ”Har vi fått .en ökad merskörd 'un- der de senaste.20 åren som till fulla betalar 'de enorma summor vi läg- tjock, som = bantat” och 'bantat ; och gått. till. "läkare och. legat på sjuk hus i”månadtal men; allt fort är ” för tjock; Nog 'borde.det räcka för "henne, med att bära: på: de: över- " flödskilo hon inte kan bli av:med, Men : ideligen : får .hon veta hur mycket hennes kilon är.i- vägen "för andra människor, Hon är -ett stående” ämne”, till skämt--i .säll- skapsk Visst ” försöker "hon bära allt; med så gott: humör hon kan, "Men - gång på gång: undrar. hon ändå" varför" hon inte får vara Å fred. av Tas; familjeförhållanden, abdlags som. är 'annerlunda" det han ' eller hon själv "bä sitt ”ödé så väckert som "möjligt; Dot' finns dra och vägrar att gå'med på takt och , hänsyn. Det bästa 'ä dem förbi, att inte"ta åt larv, :att växa” inombords til "den Personliga värdighet som "i "läng: fden är: det Enda, som” inger : re- spekt.- Alla: träd i skogen ' är” inte lika," Alla människor" är" inte lika lt Man kan inte ändra' dem, men man , kan övervinna sig' själv till tolerans och vidsynthet, Det ' bes tyder: egentligen inte så smycket va till förargdise om en i flicka var ridhårig. Men numera när folk reser lite mer och ser lite mer människor är de. rödhåriga inte så "ovanliga längre. Både littera som. inte är som 'andra på grund olikheter” av' många slag, Det är svårt, Men jag kan bara ge den sb alltid knölar”. här i världen som på sitt sätt är annorlunda än and; ger ned” på bekämpningsmeclel och Es Givetvis: "besvaras bland om utsago, De visar; den effekt fosfat- vem som kunde ange och motivera | ;-". de" tre" viktigaste ' brandorsakerna. Bland "mångfalden svar: fann ' man ett som -avvek Yrån de övriga, Det lydde kort och gott: ”Men, "women and ”children.” ". net NN N » Denna lilla historia berättår? che fen för Svenska brandskyddsföre- ningen, civilingenjör Christer Möl- Jer, . som ' också bjuder. på några kommentarer; & I våra dagar, då vi diskuterar. den |snabba tekniska utvecklingens öka- liga : Brandorsaken. ; Det. "glömda stryk. järnet,. som nu' senast i Lycksele förorsakade en så traägisk”eldsolyci ka, framstår kanske som det mest påtagliga ” exemplet”": på :- denna mänskliga faktors ödesdigra infly- tande, En av de största och mest ho- tande eldsvådor vi haft i Sverige; den som inträffade” inom 'ett ännu a Men" någonstans i Isöboks "står. det! sagt något OM vad Som ska hända "den öv ' Det kanske. kan vara” en lien tröst för de i I annorlunda” att läsa” det, ":Idenna- de brandrisker och försöker . finna ;I lika” tekniska "hjälpmedel . häremot | får vi inte glömma bort att just kol- lektivet ”män,' kvinnor och barn” trots. allt den största ' brandstif- 1 åde i, Göteborg i år, berodde på att ” ”cigarrettaska tömts i. en papperskorg”. Där! är det inte som i -föregående fall fråga om glömska utan om en ännu svå- rare mänsklig brist, : 7 Brantorsaksstatistiken « berättar |för;oss hur i många fall orsaken till brand varit ett elektriskt fenomen, självantändning, : ing, brist- fällig skorstén o.'s, v. Denna :stati- Den stora branden vid Nynäs olje- raffinaderi i början av"”året var re- 1 set, En ä d sig dock nästen alltid den mänsk- : faktorn som den" svåraste ; "Dessa: fall är påtagligt flagranta. F av en. impuls, där den) mänskliga faktorn "låg mera åvläg- | i sträva, att insändarens anda och tendens framkommer; ej minst vik. sig mot något tidningens eget utta= lande, Det'skall visserligen inte för- nekas, anför nämnden, att. det ofta är förenat med svårigheter att. för- verkliga denna strävan — särskilt om insändaren är utförlig och tid- -r Mellan dessa - ytterligheter finner man många olika gräder av männi- skahs skuld till eldsvådorna. Den skulden är oftast beroende på okun= nighet och .tanklöshet. Pr y upplysning och ' "utbildriing har allt- tid ansetts som de viktigaste med- len när det” gäller att få till stånd en bättre : » brandhygien. Om 'den verksamheten. var viktig också förr i tiden måste" dess betydelse: i' dag med tanke på den snabba tekniska utvebklingen" inom " alla områden ; anses 'vara mångfaldigt större, :. |: 1...” utrymme böra tas Å anspråk, Istik, är ytterst "värdefull enär den ger den grund söm den förebyggan- de brandskyddsverksamheten verk- ligen: kan bygga på Men bakom ecificerade statistik döljer tog eld, och sedan sprec sig bran- den genöm” den” utstörtande. brin” nande oljan. En felaktig svetsfog, div. 8. eft slarv, var; sannolikt den , oljan]; zu Krokodiljakt har länge varit en I ömhuldad form” av fri. Juttsliv. 1 Australien, .Jägarna. är dels professionella, dels"; 2 amatörer, de flesta : medlemmar i ”Australiens Krokodil- « skytteklubb”, med huvudkvarter i Melbourne, .«-s. = Så snart regnperioden är över beger sig jägarna, mesta- 'dels'per flyg, den 300 mil långa vägen norrut till de tro- piska" urskogarna i nordöstra Queensland. , +: De professionella jägarna 'gör dessa föga idylliska frak: : tet till sin hemvist för omkring ett halvår. Det är ett hårt" H och ofta farligt arbete, men inte alldeles olönsamt; en kro=" I. kodiljägare' tjänar på detta halvår i genomsnitt 45.000 137 svenska kronor. Dh VE Töre CROCUDILUS POROSUS > harpunerarén att' slunga sin! heter- bytet; : det. är -saltvat-.- tenalligatorn, en' respektinja- gande krabat 'som blir: upp till 6 meter lång. Jakten be-'! > ./ drivs — av amatörer såväl. söm 'av' de professionella -— . -med kanot och om lyckan är gynnsam kan man räkna ett . byte om femton reptiler per” - dag ungefär, : Ett 'jaktsällskap "består i allmänhet. av: en skytt, en harpunerare: och två paddla= : re, de tre sista infödda. Ljud- löst glider. den smäckra far- kosten 'genom det oljigt stilla: " vattnet; Alla” sitter på hel--: spänn med blickarna riktade ” mot, strändernas vassruggar' och; lerbankar där -bestarna + brukar sova i solgasset. de mor | larnas försiktighet s. mot -djurens vaksamhet, -. . [ . Ofta upptäcks krokodilerna : 4 vattnet, flytande med -:en- bart "de: små 'beniga. näsbor--' rarna och ögonens. stela lin-: "ser. över ytan; det ' vill: till, skarpa ögon för: att urskilja: den: Det gäller, att få kroko- "dem. bland allt skräp sqm". dilen.:» :oskadliggjord -innan < flyter, Skytten lyfter sakta” den:-hunnit - hämta sig från eväret medan harpuneraren' chocken efter kulan: Så snart Blom honom: gör sig redo. 7" det ”klarnat' i "huvudet" "på . - Och kanoten glider närmare.” besten handlar" den med me-=. Ju ; kortare håll,. ju. större” todiskt -dödsförakt och utgör- "chans att kulan hamnar :mtitt en "fruktansvärd fiende: med harpun i samma ögonblick skottet går. setet « GÅR . KULAN. DÄREMOT ' vältrar sig i vattnet och slår En av världens exklusis vaste klubbar är onekligen .' :Krokodilskytte-;'' klubben. i Australien; vars medlemmar har sin av- . koppling i att jaga jättekro- '. 'elfloder —- eri sport som krä ver 'sunda nerver, mod och : uthållighet. prect ll Pustng liga stjärten; inte desto mind- .re kastar sig de tre infödda huvudstupa överbord, snärjer” det sårade djuret med linor emellan de : stelt stirrarlde , sina rader av sylvassa tän= - ögonen, Enda sättet. att! för- . der och sin "piskande stjärt — ” sätta. detta: ursinniga stygke «muskler och tänder. ur: spel: ka ryggen på en oxe. . ' är. nämligen - att träffa dens: -Väll land flås krokodilen, tt bl; mma ;och väls det är det vackert mönstrade skyddade Yta rnan. Träffas: bukskinnet som är värdefullt. ' ov reptilen : rä$gt dör den, knall : Omkring: 60 svenska kronor , och fall och sjunker omedel= ' . bart;” det gäller ' alltså” för ett ordinärt skinn. , ” ara någon centimeter 'vid . sidan om. hjärnan blir läget kritiskt. Den tunga kroppen-- - det Hill skum med: den fjäl- kodiler i Queenslands djunge- .;. ne ” och: drar 'upp. det på, stran-. . varav, ett enda slag kan. knäce ' É nattetid, med” en id fås > tad" vid. ”pannan;” Ljuset" har ' ofta". en bypnotisk verkan på: De” stora reptilerna utgi Djur” som kommer ner för att drio4 t facts ne ovanligt -välutvuxen ' alligator' | sax "kring huvudet på det "' svinner: på liknande sätt i. NÅGOT AV ET URTIDSMONSTRUM : kan jägaren räkna" med” för s. Den här krokodiljägaren ser ganska belåten ut med sitt byte, en + Striden om fyndet gjorde nar i fällorna förpassas : sån sinåningora ' till” ' trädgårdar världen "över.t sur: ; Den intensiva' jakten ten- i åar "emellertid" att” minskar', > beståndet, och många jägare I får "hålla. tillgodo med. de tar," dödas årligen i mängd." . Krokodilen -smyger,sig;ljud-, . löst fram under. ytan och dess :' käftar slår ihop som en varg- "drickande djuret. Bytet dras ner under. vattnet som' snart 20510giskå fu: :xTidigare betydde krokodil- vecklade flygtrafik kan Kro- » kodilklubbens ; -- medlemmar färdas efter behag mellan sitt: estorstadskontor i: Melbourne s från civilisationen under 'må-'” eller "Sidney "och dé fjärran ' nader, även för dem 'som; bår, .-jaktmarkerna i Queenslands : ra bedriver jakten! för. sport, urskogar. tens. skull. "Med dagens - ute osevig gare ? ”Jobnson-roködilerna”. jakten ;' fullkomlig "isolation ÄR IEA John Sidney. > färgas rött. Även jägare för- ' "dessa: förrädiska: vattendrag; sumpmarker, xa/:. iple MAN HÅR ÄVEN PRÖVAT. att. fånga. krokodilerna med Den. 10 april 1945- var det hajkrok, ; betade. med ruttet” ”flyglarrd', i den tyska staden : "kött, med olika : slag" av. föl« » Bayreuth". Sirenerna ” jagade”! käor och med d gåft.; vä sv människorna. ner i. skydds = Rå rum och - källare... Omkring "klockan 22 signalerades :” - "ran över” och .man begav. si " hemåt.-. Plötsligt dånade ny. bombplan'; fram i ur' mölnen, : bomber detonerade ' och .Jut .' ten var full av skrik från så :: rade och lemlästade.' De fles- "> ta offren vid. det” oväntade N ” anfallet. vår: ungerska" flyk=. 4 "tingar som varit inkvarterade, s i- skolan, | De: överlevande” "flydde i i panik ur staden, ec VS Kvar blev bara" en liten! ” ”obetyälig linnepåse. Den ' låg » under en skolbänk i 'en flick-? > klass! Där fann några pojkar: den ett par veckor. senare då Ett pärlmysterium med ur- t : Mord ” hade ' alltså denna olyckskedja” blivit: orsak "till. Kriminalpolisen tog hand om - "fallet. Efter åtta år fann man = nu' gehom att följa billacke> " rarens anvisningar 'skelettet «efter den döde. Det visade sig ; . att den döde egentligen hette . Kretschl.;: Han hade av. någon = orsak uppgivit . falskt namn : för sina:kamrater. Det stod . klart att pärlorna var, upp- sprung ; från : krigets : slut- |- skede har. först i dagarna fått sin oväntade och snöp- liga upplösning. : de var på jakt efter ved. Kri-i- get var då slut. De :-lämnadet' "fyndet åt sin mor och hon förskräcktes'. när. hon "öppnå-! 1 de .påsen.-Ett halsband med 2 95 "glänsande pärlor föll till; golvet.: Vidaré fanns” det en. ” pärlbesatt = brosch, ett : par. briljantörringar och ett: smye” on "is Inom; kort visste hela stad den" om smyckena.. Familjen M. «hade funnit en. dyrbar - skatt. ”Pärlorna - hör till de” ' habsburgska -:- kronjuvelerna; ' . mumlade +skvallertanterna. : Man: var avundsjuk på upp- . hittarna. .Man började förta- la” familjen M, - Olycka varz det som kom 'de' .nya ägarna ...: j av de ungerska pärlorna till « del. - Myndigheterna ingrep: och lade beslag på fynden. 3 Familjen M..lät sig inte nöja” . med detta,. Ifall ingen ägare "anmält sig "efter en viss tid » att smyckena legat, i en of: : fentlig byggnad." . "> H från. Queenslands. Urskogar. sa at "tiska härkomst." Vi Joch. påstod sig veta. mer o . skogsdunge, . "ihjälslagen. Lin? hovet till dénna-lögn. :Han 'pärlorna 4 Bayreuth beröm- hade velat dölja sig. för att da. Historien berättades i tid-." : pärlorna..: nov) . ” Men också något annat av- billackeraren : slöjades ' vid ”efterforskning- - id:- var det ' Franz Zapp uppträdde på sce- nyHan kom.upp på en tid- : ningsredaktion i Hamburg N de inte, som han sade, varit " . varit 'med om att slå ihjäl "kamraten. Efter . ett. långt : "pr d förhör ' bekä . Zapp.-Han dömdes till tio års ungdomsfängelse, » därför att” han 'då brottet begicks var under tjugo år.. - Varför hade han anmält sig vid tidningen? Han ville för= . tjäna ett honorar på sitt vitt-- nesmål... Men efter. åtta år fanns hämnden hos pärlorna. - Till råga på allt visade det sig att pärlorna inte kunde | varade samma som funnits : i lägret. Man visade. halsban- det fören juvelerare och han avfärdade de omstridda Bay- reuthsmyckena med en fnys-"- ning, Pärlorna var inte äkta. : De" var bara värda ett par hundra DM a Si pärlorna. " Han- berättade f ”jande historia: yra : ”Jag hade en Kamrat som '” hette - Schmidt-i .koncentra- tionslägret . vid . Bayreuth, . Det var just vid krigsslutet. ' Den där Schmidt. hade 'en lin- nepåse med en pärlkedja och” några andra smycken.: Lang- «er, Schmittke och jag visste, . om'vad han. förvarade i på-. ser. En dag-gick Schmittke- och Langer bort med Schmidt. Jag” stannäde i fägret., På kvällen kom de tillbaka utan | Schmidt; Jag anade oråd och började ' göra efterforsk kning-" ar. Efter' ett par dagar fann "jag. Schmidt liggande vid eå nepåsen fattades, - « arna. Billackeraren Zapp ha-. NN så låta sig angeläget vara att efter- - tigt .är detta om insändaren riktar ": ningen finner endast ett begränsat s han orättmätigt kommit över of kvar i lägret, utan han hade ' - D mna KT tal Labolms. Tidning är ; odla + 3 asvlaf som: 1 annonsorgan" 1 i södra Halland SANNONSERATLTE OG FEFFE TTETEESTYTTTYVTVYVN FYVYFESYYSETvN NN OM
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.