-AÅ Eee vT — a frmman He, ur längtar” inte all världens förallt Ungerns "folk, folk . efter. "att få 'uppleva leva.én fridens jul 1956? Är det -inte.- märkligt att vi alla: har ' krigshotets tunga olycksbådan- - NR se hängande över oss?" är den absolut största delen - » världsfreden, och k av mänskligheten vill fred, . vill : dag får uppleva att esim ” leva på förtrolig | fot med andra. mot mänskligheten som: begås länders" folk, är detibesynner- 'i Ungern inte kan komma". till ligt? att världen ändå skall ho- utförande genom. att. en enad : "tas av en. förödande brand, att "värld" med avsky vänder sig . det finns länders som i dag-lever mot. våld 'och förtryck. Vi är ser". vi ändå en liten strimma av ljus. dess generalsekreterare'' Dag Hammarsköld - har -- visa ig Förenta Nationerna och främst | -F » kunna göra något för att rädda |: under främmande makters bru- stalle örtryck. ; ;Bibelns ord.sä- Ber: "Det: folk, som 'vandrar, i La mörkret, skall” se, ett stort, ljus; "ja, över dem som i döds- + skuggans.: land , skall. ett, jus skina klart”, .:>. n För « "tusen? ökekter? "tusen Människor ”verkår dessa ord i -. dag cyniska! Jagade, från 'sitt land” och sörjande kära, anhö- : : riga som: brätalt ryckts »bort i' denna ondskans tid ser de inget” : ”NVljus.: Framtiden . mörk" och dyster, många gånger helt utan ” . hopp: Tron vacklar, de vill eller kanske rättare sagt kan inte: tro ' "På det godas seger. När män- niskan kommer så långt ner i kelse litet,. Men får. vi ge upp hoppet: om en bättre värld, en värld fri från de fasor vår ge "fara? Nej, hoppet måste vara ; det sista människan förlorar. Vi vet att många goda krafter 'ar-': H e& betar: förr en "lyckligare värld LE . under december: 193 = tiden. En tragisk. bistoria, hade ” lerna och .dödsskotten i-Adalen - rätten, : ordföranden;. .rigt kan nämnas, att ingenjör " stadsfullmäktige, : terhetskommitté, i Oskarshamn, och klövsjuka grasserade i "Skå: " manträde med frivilliga I brand- och '€n ljusare framtid. Ond-:: "skans makt måste vara tillfällig. . ...Den kan inte till slut stå 'emot ide: godå krafternas gemensam- d ma ansträngningar, ', <”: I allt: det elände som id om hennes' själsliga vederkvic-' , neration i-så rikt mått fått 'er- . åros fullt medvetna om att: -gengra- tion efter generation burit: på samma > förhoppningar, villa emellertid gång efter gång sla- | gits i spillror, men Aron på det godas seger niåste' besjäla . oss. "Ber tid då spritfloden 'väller "över vårt. land” och” de. ytliga | - nöjena får”en allt: mer fram- | trädande plats . i det. svenska folkets dfevnadsvanor kan det > Vara på sin plats. att. begrunda vad julen är. En glädjens och . fridens högtid - kan alla i vårt "land få uppleva, Vi har lyckligt förskonats ' från krig och för- . tryck, men” ändå - :finns” det "många som sett fram mot 'den- na jul med ängslan. + +, ; > För somliga ärjulen denstora suphögtiden. Redlöst berusade -fäder har förstört månget hems : julglädje. Julen är framförallt --barnens stora" högtid. I .måna- der har de förberett julfirandet, och vad är då grymmare än att göra den dagen till”er en heinsk ” upplevelse: av-en” 'rusig' fader?: Låt flaskan vara i jul! Låt julen]: "bli vad: den 'skall vara — en glädjens ' och ' fridens! "högtid. - Må vi alla a få uppleva en rik- tigt. s vel att köldknäpper, och "ett an- tal snöflingor gett en vison av vit jul, Inte mycket men dock så pass att man får en "föreställning | ? om hur det egentligen bort sett ut i'naturen. .: sr Mark rydsdam till. Stockholm 7 från: Sibirien ” Btockholm ” söndag” TT. ri En 56-årig svenskfödd kvinna fru "Hilda Tautvaisjene, född 'Ah.- landsberg,'. kom på. lördagen. till Bromma «direkt från staden Jar kutsk i östra Sibirien. Fru Taut- vaisjenes far, som vär hemmarns- ägare" i Markaryd, - gjorde vid 1890-talets slut en del affärsre- sor till dåvarande tsar-Ryssland och bosatte: sig så småningom i Kurland. Efter första ' världskri. get flyttade alla .medlemmar. av familjen Ahlandsberg till Sverige utom Hilda som stannade kvar i Litauen : där . hon. då bodde och gifte sig med en, sekreterare iden nybildade" republikens tjänst! När andra världskriget svepte in över Balticum fördes, hom. och”, hennes "man till Sibirien" där maken, nom kort avled.” : : i även ett starkt vårprogram > ”Godtemplarår 4 1937”; en "ärekt.. fortsättning, på, höstens. IOGT.succé ”God öst 19356”, som inom en snar framtid distribueras till. hushållen i La-, -holms stad och "landskommun; Den föredömligt” energiskt ar. - betande Logen Hoppets Bild med IOGT:s studieavdelning” kom. - mer således att även i vår presentera ett starkt Program, det 2. framgår med all önskvärd tydlighet av den trevligt kompone. rade. broschyren. Höstens program samlade inte mindre än ' "1500 personer, och på goda grunder kan antas att vårsäsongen MN inte blir sämre, ' re sök fe S asi en broschyr, > För sin allt' mer svällande inbjudes nämli, en" al di verksamhet" har IOGT i Laholm ee ung om lyckats få. större: lokaler — de som tidigare disponerades av ar- betarekommunen = vid Öster- tullsgatan. Detta avspeglar sig bl. ai studiea Inii vårpra. Det blir & en dansafton per månad från januari - räknat, blir det i februari. ox 'För medlemmarna”. Logén Hoppets Bild är vårprogrammet gram, som omfattar en lång rad cirklar, Ungdomen har. här alla möjligheter att få utlopp för sin verksamhetslust - i olika ? hobby- cirklar, : Do« i Och så. tin” vårens underhåll. ning för. allmänheten! Fyra triv- selkvällar står på programmet. Den: 10 januari inleder de Ppopu- lära "Texäspojkarna med" julfest medan Melbournefararen och ma- ratönlöparen, "Thomas > Nilsson från Halmstad den 14 febr. be. rättar. minnen "från olympiaderi i Austrälien.” Iädröttsfilm står ock- så på Programmet "den kvällen. -En'månad .senare är det artister underhållningen tillsammans” med sångarna Edvin och Ovo, Vårsä. IAVRÄDDNINGENS A OCH 0: 'Tag med ett föremål, som ökar : understödsytan, en planka 'el- ler. en greni.. Kryp! eller åla |. " fram i närheten åv vaken: För- läng din arm med något före- .» mål, vars ena ände kan .räckas | eller kastas till den nödställde, c lich apet. 'Livrä Eg den "17 april: med en: ; utställning äv" de arbeten som utförts. av IOGT: 8 studiegrupper, under vin- tern. Texaspojkarna ; R "medverkar även "denna kväll. är den nya given för "ungdom. om dessa fyran dansaftnar på, Stadt ur Laholmsrevyn som svarar. för ' trivselkvällar : avslutas | : Veinge SLU-avd. : ;har:sin sedvanliga julfest an- trevliga sammankomster; och för tt Odens blir det tio.” Dessutom står en mängd studie. och hobbycirklar öppna” för medlemmarna.” SANeås IOGT i i Edenbergå +; KEANE har julfest i Tä käset tredje dag, jul. Texaspojkarna . medverkar i; programmet. Allmänheten, hälsas välkommen. Se annons! : orkester &varar för musiken. ” i annons! : nandag jul i Vingslätt,. Veinge. |. Russi Åströms / orkester, svarar för dansmisiken.; ;Se” jannöns! Maskerad . med inte mindre än nio]: - En stöldhistoria av : polisen” på att utreda” i "en husrannsakan komn all beskrivning, Ölme Ett lager tih H Jn stölderna; Hon "för! 0.” (Karlstad i. dag). , mit på en ”tjuvgod. -här anträffats På en'loge i Ölme, En Ung kvinna stal hel "lanthandel" jätte omfattning håller orts- och stats. utanför Karl stad, sedan man vid sönuna som trotsar räckligt för en stör lanthandel Rädrig kvinna har eri klarar att hon stulit för att ”sätta eget Ne SISTA. CHANSEN. — terevmen sin Den här synen har varit rätt. t Vanlig i Laholm den senaste tiden Man har haft. tid på sig att välja och vraka i granbeståndet,' men i dag är»detzsämre beställt med den. saken. Sista” chansen... « de. lägg och ser. efter vad som -, hänt. och "skett i såväl bygden ' som riket: "och kanske 'öckså én liten :smula i stora” världen just för jämt 25 år sedan; I första numret: får man läsa en lång och vacker skildring av begravningeri av en av Laholms mest kända män, handlanden E. N. Wigandt! Man får 'också”läsa; en av halmstadstraktens största "gårdar, Blomstervången |, under Vapnö fi deikommiss, eld- .:-härjats' under : tröskningsarbete, . Skadorna uppgick ”till hela: kr |. 200, 000 — mycket pengar på den en tid innan inträffat — kraval- och en rubrik minner om det- tå: "Adalsmålet åter inför krigs- ” Hantverksföreningen 4 i Laholm . hade ett stort. sammanträde där handelsträdgårds- mästare Karl” Andersson, ville avgå. Men det gick inte alls u- . tan han återvaldes med' 12. rös- ter medan två andra fick varde- ra två röster. Styrelsevalet var tydligen en svår sak, ty det må- "ste ske med slutna sedlar. I.öv- Ragnar: Jönson höll ett föredrag om ' moderna elektriska maski- ners "användning i arbetet. En stor ' rubrik - säger rätt mycket om tidsläget:. En miljon kr . till: arbetslöshetens bekäm- pande "beslöts av Stockholms . Ett - allmänt spritförbud krävdes av en nyk- som hänvisade till en paragraf 'i rusdrycksförordningen' att rege- "ringen kunde utfärda sådant ”då arbetslöshet . eller. nöd i större omfattning vore "rådande.” Mul- ne — dock inte äv: någon, större omfattning. "VMC diskuterades Jivligt och en ' kommitté från mejerierna i ++ södra Halland.tillsattes för att söka jämkningar i förslaget... I denna invaldes ' "Einar Pålsson - för Köpinge, Axel Jönsson för | Fimplodade u i tränsport av. spruta och" redskapi " Kanadas överproduktion Orsa=l ken till krisen på spannmå marknaden,” — "så berättar: en: jätterubrik” och över en halv si da ägnas sedan åt ett intressant föredrag som hölls inför, Södra Hallands lantbruksklubb av rek= tor E. Pettersson vid Önnestads Jantmannaskola, I samband med | detta hade även Höks häradsgil- le av - hushållningssällskapet sammanträde och därvid fram" förde, direktör Wingren i. Skot-' torp kritik mot trädskötarna för att. de inte sprutade ordentligt.> a Men B'rger Persson i Amot, stog dem i i fö D en verkligt "stora sensatio-” : nen just då inträffade den 13.december då en halv thiljon stals ur; uppbördskontorét Ny" brogatan 31; i Stockholm. :Av dessa "pengar var 400,000 kr kontanta sedlar av lägre valö- rer. En cv 5 Malmström anhölls men frigavs" senare ; och så småningom kom : polisen en man vid namn John-. ny Sjögren på spåren. Det visa-; de sig att denne gått vt och in” hur som helst i uppbördsassi- stentens. hem där han helt en- kelt lånat nycklarna till: Jassa- skånet. Kuppen var ytterst väl förberedd, men tjuven röjde sig själv efter en tid. ' s ” . Det var en stor komrmunaldag i Laholms. landskommun den 16 dec. då det hölls både kommu- nalstämma ' och fullmäktigesam- manträde, ' På stämman valdes Alfred .. Jönsson ' i Skogaby. till ombud : vid vägstämman med 9 röster mot 8. ,Hittillsvarande nämndemannen «Ci. Wilhelm Jönsson hade . innehaft denna post i 12 år och avsade sig och fick till efterträdare Aug. An- dreasson på Kungsgården, . Vid fullmäkt'ge ' förelåg ett förslag om: att inrätta en badinrättning i.Ahla skola för 6,225 kr varav pensionsstyrelsen bidrog, med 2,000 kr. På grund av det tryck- ta läget. ansåg man sig inte ha råd -med detta utan förslåget avslogs. Så ville man köpa jord, av vattenfallsstyrelsen för. att, skapa :ett villasamhälle ' . runt? kraftstationen och det bifölls iå om de' arbetslösa. .skulle ;: hå! 40, 50 eller 60 öre i timmen, : i|des vägen i Mellbystrand från uppbördsassistent - alt med Einar Pålsson i Restad ” Tjärby, N. V.: Ohlsson för Ve- ar i Laholms Tidnings "I kåren att fiköpa: en lastbil för Betslösheten. Striden. stod hård Som lämpligt nödhjälpsarbete" nämn" Grönåtorg". och ut till korset. ästsvenska ”' mejeriförbundet spökade i hög: grad i "spalterna och på ett stort möte i Laholm skiftades det skarpa hugg. För- handlingarna": : leddes ' äv riks- dagsman Nils Johansson i Brån- "söm sekr, Det framhölls därvid att ' priset . på mjölken I ”Göte- börg är mycket "högre än i ex- empelvis Höks' "härad och att hälften .av merpriset i Göteborg sKulle ' tillföras Höks mejerier. Edw, Ericsson i Lilla Tjärby var på krigsstigen' och hävdade, att det hela var ett renodlat. göte- borgsintresse. En. notis några dagar, senare "meddelade emeller- tid, , att . de. synpunkter, . som framförts av Höks mejerier vid stämman 'i Göteborg ej vunnit beaktande varför. N..V. Olsson i., Ahlslöv .å dessas vägnar för- klarat, att de ej skulle. inträda i förbundet. . sv till "med' så mycket ståhej i "staden, som den: gör. nu. och" ej heller satte den sådana spår. i tidningens an- nonsspalter. En: artikel berättar om » julgransförsädjningen på torget och ur; arkivet har. vi plockat fram ovanstående - trev- liga bild, som visar Gustav Berk- man; t., v, och Lars Christensson > Kassabygget,' som : visar upp | portionellt.' val. i Då upplyste ås rskilt ”Jugnt Zck det :e- mellertid ' inte till på stadsfull- mäktiges sista sammanträde för året där det då fanns så strid- bara herrar 'som Per Lundblad, Karl : Roy -Olsson, : Otto Bjarne och G..V.: Göransson för att nu nämna några... När man skulle välja drätselkammare och taxe- ringsnämnd förklarade" hr Bjar- ne, att han skämdes å valbered- ningens vägnar och yrkade pro? borgmästare Malmquist, att man inte kunde rösta proportionelt i fråga om taxeringsnämnd men mot: detta" opponerade -.sig hr Bjarne. Nu blev det proportio- nellt till DK men valberedning- ens förslag 'segrade likväl. Även i fråga om ' hälsovårdsnämnden begärdes proportionellt ' val men det avslogs. I drätselkammaren satt för övrigt för 25 år sedan följande ' herrar:" John : Behgts- son; Per 'G.' Johansson, Carl Henriksson, G,..W. Göranbson, Einar Lindgren, Per Lundblad och Egron' Hanson, ; När det så gällde att" välja ” presidium ; i stadsfullmäktige 'var man dock fullkomligt "eniga om att åter- välja Carl Henriksson till. ordf. och Einar' Lindgren till v. ordf. +» Så till sist lite folkmängdssta- tistik' från "årsskiftet 1931—32. Staden hade ökat med 7 perso? ner ' och hade 2,693 invånare, ländsförsamlingen . hade ” ökat med nio' till 2,110, Hishult hade ökat med 23 "till 2,048, Hasslöv ökning 10 till 760, Våxtorp: ök- 2 Minga'a av de julsåder + son nu är "mycket: allmänna' och mån trott haj; tillhört" 'ett' riktigt julfirande år: hurgrade ;' efter århundrade, ; dessa dessa seder visar sig. vid" närmare "efterforskning Detta, gäller. t. ex, "den, ljusbärande -lucian, julgrånen, julngkeiy judklap-. parna och i samband därmed jul- tomten; i FAS YT åt . Dessa bruk hör böra under 1700- talet eller början av..1800-talet.:och varit vanliga först i städer. och på herrgårdar, först undér sehare hälf- ten av 1800-talet har de'blivit' all mänt, spridda på landsbygden. För att visa julgranens förekomst i vå- ra: bygder skall jag :å del uppteckningar” och ..bö nära som är” tidsbestämda Min farmor Nilla Nilsdotter föd- des "it I Högalts - by-i Omi "julen. år 1840, år, har hon berättat, enar prydde ingången till hbostads- huset, och inne i den S. ck salen |. Detta juleträ var en föregångdre till :vår" julgran. Det var gjort! av. träribbor och sammansatt så, att formen liknade en gran. Ytterst på ribbornas spetsar var små hål inbor-]7 rade för ljus, De horisontala armar- na hade olika längd. Nederst längst för att stegvis förkortas uppåt. Jul- träet kläddes värje år med nytt jul- papper i olika färger. Netta. papper klipptes "med. små taggar, "och det hela var i färdigt. tillstånd en bar. nafröjd. -Gishult)y 7 I ulgranen kom i I bruk här i trak- ten: på 1860-talet men synes. inte ha blivit allmän förrän på 80-talet, då - man .'samtidigt upphörde med bruket av julhalm, (Harplinge), s Julgran hade man i varje stuga, och även utanför dörrarna uppsat- tes granar eller enar, (Enslöv). Julgran fanns på 1860-talet; (il "Jesås). få | ena « Herman var gt | Kongsbacka å skulle köpa julegran.' (Tölö 1862). ' Den första granen såg mor vid ungefär tio års älder. (omkr. 1864). Det var en liten gran, .som stod på bordet.. Den pryddes med peppar- kakor, hemstöpta ljus. (talgpråsar), äpplen och stjärnor” av. .mångfärgat papper. Sedan kom stora granar 'i uk med, glitter och de gängse suleransprydnaderna, . (Alfshögd. -.. varan ganska unga. 1870- 80-taletr SS RT när halmen I skymningen på jul- afton -breddes ut på golvet. Därgf. ter skulle julgranen göras i ordning. Jilöran "har nog förekommit något så när allmänt under de senaste:80 åren;' Tidigare förekom bruket :åv julträd, som var förfärdigat av trä :Leller klenfsjärt méöd?:grénar som kläddes med papper o ljus: Jul- trädet-'var «inte större: än. att tet kunde stå på ett bord. Denna sed var allmän p "1840-talet. och E talet. (Lindome): Julgrar. brukades även på ån tiden, men: den vari. inte så littran- de och fö nå Där hängdes nian" klippté. 'ut' någrä 'stjärnor äv] ET vad slags ljust eHer brokigt papper vax, . som belide' fastri granen, råed linnetråd. -(Grimeton), : - "Någon. julgran hade vi inte och julklapp vi te vi inte om. (His: hult). J vlgran rekom då inte i allmi het bland bönderna. (Ränneslöv e 7. 1890- talet : ”Juigranen' hade ' kommit 1 bruk på 90-talet, men den ansågs fort- farande" som: något fint. ' I . Vallda fanns på den tiden inga granar, och därför fick mari köpa dem i Kungs- backa :för 25 öre stycket. Första Ider min "barndom, (be - 1875), I (Köinge). . Somliga satte ett. bar" 'enbuskia . vid ingången till Förstugan, Däremot förekom sällan julgran på bondstäl-' lena 'och ännu mindre hos torpare och backstugesittare,, (Höks. hd), "Ljusen bands fäst Den äldsta julgranen var liten och: »ställdes på .ett bord. Ljusen nader hade de äpplen "och”kKulö, papper. Det brukades :ä 1907-tälet.- "Granen? åt kvällsmat. (Källs, s ;de: hem, där julgran äv: stjärnor, djur och. människor ot utav färgat glanspapper., Den, bes i Ljusen utgjordes av ”prå= sar”, långa ljusvekar, som doppa” des eller, drogs i smält Vax ”v aller k Hukstöpningsmassa till én" blyerts- | pennäs tjocklek och klipptes, till la- gd samt klämdes, fåst eller virades något varv kring” granenå grentoppar. Pråsarna användes ock. så för belysning i köket, men häde då ofta en längd av omkring en meter och lindades upp kring stjäl ken'av-ett stativ; som kallades i .prås= hållare, :« ' Där man inte. hade julgran, an-- vändes en med lingonris' eller 'pap- per klädd ljusbåge eller också be- > Iställdes hos någon snickare ett Häva sens träd”, som bestod aven svar- vad träpelare: fäst på "en rmifidre . träkloss, Träpelaren hade att. fler- tal ståltrådsbågar . med, svarvade ljushållare, Bågarna vår målade. el- ler kläddes med lummer' eller pu: pande. pappersremsor, (Falkenberg). Fe knfng från år 1910 har gångep det förekom "jul Vallda kyrka var år 1892. När kyr- . | kovärden var i Kungsbacka för att köpa ljushållare, tog han tre dussin på disken hos Mimmi Svahn. Men hon blev alldeles ifrån sig, ty det var hela hennes lager — och för- resten allt som fanns i staden — och hon "måste ju också tänka på de andra kunderna. Innän färdiga ljus- hållare fanns att tillgå i marknaden, band ' man . fast Husen med tråd. (Vallda). . Julgran: fanns i varje hem och även seden att sätta upp granar eller enar utanför dörrarna. (Oskar- ström). Julgran brukades inte, men far i huset hade satt upp två "långa ri G AX torp,” AT "berättat, "att jul granar inte förekom i hans barn«- dom. Tyvärr känner jag inte. riks- dagsmannens födelseår, och därför kan jag inte säga vilken tid upp- giften avser. Men någon av. fidnin- gens läsare kanske kan meddela något därom — eller lämna andra uppgifter som kan Pe fal julgra msthistoria i Haillan pe? tilko Fredrik, Dahl. Västtyskland slog "= os Belgien... KÖLN (TT DPA) vo. 60,00) åskådare vann pa Inför skland'. med 4—1 od s enar utanför först samt strött enris i förstugan och i spott- lådorna. (Sällstorp)- ” Julgran förekom blott på ett eller annat . ställe där man hade barn. (2—1) över Belgien i fotboll... Efter de talrika nederlagen un- - der de senaste månaderna hade den tyske tränaren Sepp Herberger ra=" (Våxtorp). Julgran hade vi inte då, och den förekom mera sällan i hemmen un- dikalt föryngrat sitt lag och ingen av, de spelare som blev världsmöes tare i Schweiz 1954 var med, i... Knäred minskning 28 till 2,443, Ränneslöv "minskning .- 32 till : rg. Filadelfia, Halmstad (Ordenshu- Annandag Jul 11.00 och 19.00 sångar- 2,433 och Ysby. minskning 15 till 969, + Vid årsskiftet hade. man myc- ket snö och därmed "slutar vi ning 37 till 2,497, SKkummeslöv | dessa inge, Gottfrid Nilsson för' Vall- berga, Edv. Persson för Våxtorp och Karl Johansson för' Hishult. I Ysby:' beslöts'vid étt sam- fullmäktige — men blev säker-' sina vackra julgranar. för rek- ligen : avslaget senare, Så; var tor Bjarne, Dagen ' efter julhel- det långa debatter om Mellby-.gen” rapporteras kort och gott strands byggnadsplan —; de är. på tre rader att julhelgen i söd- aktuella än | dag — och 4 om ar-!ra Halland förflutit lugnt. Ve Ja äte r Ar KOR, minskning 8: till 919, Östra, Ka- rup minskning 26 - till 1,103, Veinge minskning 19 till-2,761, Tjärby minskning 28' till 1,104, små glimtar 'om vad sig tilldrog / 4 södra Haland fö tj gofera år sedan. Ne "Hishult, Betania, Almbo: Sternheden, solosång, na, Juldagen 15 julgudstjänst, past. Brander o. MORBROR MAKKE DET RÄCKER| s med en. annons å ot Laholms: IT idning] ar” inte alls. utan ägnar sig åt: jul- firandet och. önskar allä sina -Vvän= ner en God Jul, sea bands fast & granarna, och till pryd= ta.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.