'MARKARYDS-BYGDEN is ' Markaryds Bio Annandag jul kl. 6 och 8 ETT DOCKHEM ed Mai Zetterling, Gunnel "Broström: och Georg Fanth. "GOD JUL. tillönskas alla ärade läsare ” och vänner. Carin ö. Sven B. Jönsson, Signal i stället för bommar. , : Exhults vägsamfällighet nh har - hållit: årsstämma under ordförandeskap - av. lantbrukare Karl Salomonsson, Gustaysborg. I samfällighetens verksamhets- berättelse . meddelades att en hel del stora arbeten.utförts under året. Bl. a; har: bron vid Axhult färdigbyggts för en kostnad av av kurvor och schaktningar för anordnandet av mötesplatser ut- förts. Dessa har kostat 3,480 kr. Då samfälligheten ännu inte er: hållit utlovade statliga och kom- munala bidrag har ett lån på kr. 10,000 .". upptagits. Markaryds | : "ö älvilligt lova rägsstyrelsen överväger| landskommun har välvill 6 - att ur Eätiona i punkt | att Jämna It bidrag me- låta "byta ut fällbommarna vid Råstorp på . linjen Veinge—Ma- jenfors— Markaryd —Hässleholm mot automatiska ljus- och ljud- signaler. Väg och vattenbyggnads - styrelsen har nu beretts tillfälle . att yttra sig 1 ärendet. Markaryds blo +> . > os " ger annandåg jul kl.'6 och 8 ”Ett dockhem” med "Mal Zetter- ling, Gunnel Broström och Georg Fanth I huvudrollerna. ” "TAryld Svensson för åren 1957— dam Traryds köping avslog sam": fällighetens begäran ' om" anslag. Vägen berör Traryds södra del: .. En utdebitering på 2,000 kr kommer - ' att : verkställas "under 1957. I styrelsen omvaldes lant- brukarna Rudin Johansson och 58, Till revisorer omvaldes lant- brukare ; Karl Salomonssoå och redaktör Carl Graneskog, Mar- karyd. ' Lantbrukare Sven-Åke Svensson, Axhult, utsågs till sty- relsesuppleant. ' ee 5,128 kr. Dessutom har rätningar|' BTK. Serve firade -- Ja. Med utklassningssiffrorna verkligt. förtroendeingivande: "Öm" A-lagsmatchen är. faktiskt inte mer att orda, Översatt till fotbollsspråket var: det ; faktiskt bara "ett lag på plan”: 3 FE . -Däremot var det betydligt hår- däre tag i reservlagsuppgörelsen, som, hemfördes av jerve först i tionde "och avgörande -: matchen, där : lille Bert Gustafsson:i en hård tresetuppgörelse såg till att -holm; Det .var £. ö, den 'enda' av de tre matcherna som Bert lyc- kades vinna, Jan-Erik Persson rar som följd. För de båda. övri. ga ”servesegrarna ' svarade Jan- Ake Söderström. +. > en Reserverna var i elden tidigare "| under dagen och mötte då Halm. "stad SK, som fick finna sig att återvända hem med ett nederlag. Med '6—2 vann laholmarna, vars vinstmatcher, . klarades . hem " av Jan-Erik Persson 3, J.-A;: Söder. éksärde båda. juniorlagen. Förstalaget :- slog : Halmstad". SK med, Hela 6-0. och här tog Ulf Mauritz = Bertil - Persson: :ocK on IT vardera '2 'seg- ralaget besegrade. Kö- pinge .. med. 6—2,. Serves segrar togs av' Ulf Mauritzon 3, Hasse irade julafton. i går. . Fem Segrar på lika många matcher -.' A-laget utklassade 'Morup, 6-0 ot "gom väntat hade serieledande BTK 'Serve inga större be. : i.svär med Morups BTK i gårdagens match i Laholms folksko. - mot en" serieseger är självklart. segern med 6—4 stannade "1 "Lai l var säkerheten själv med tre seg" |" :I'Friberg "2 och Leif: 'Johnsson.t "| medan Göte "Karlsson ” vann en | sigel; samt :dubbelmatchen till: +; sammäns med Sven A. Larsson. ' < + 1 orpserienx e 'korpserien i; bordtennis hår vå: matcher: spelats. ' I den första |. vann i Statens järnvägar :I övbr -Handels ; med + 4—1: varvid SJ:s 28 Na NL Ki I bordtenni na .segrarshemfördes ;av-'Tyko Nils- I: 6—0 ' vann nämligen hemmala-:- get, som inte heller släppte ifrån sig ett enda set, Servetrion . . > Jan Jönsson, Karl-Erik Persson 'och ' Kliset Nilsson, spelar Det här var deras nionde raka: seger i Hallandsserlen, div. IV, södra, Att de går raka spåret : andra matchen vann 'domarna ö- ver SJ. II med 3—2. Claes Fran- sén och Arné: Lindberg" tog. var- dera en singel samt; dubbelmat- chen medan: ,SJ:s "båda vinster hemfördes av Ebbe Nilsson. ' Oo - SA Två från Serve 1 Landskronas: = > jultävlingar £.. Annandag. ”fuk Vv Landskrona 'BTK "stora" täv- . lingar i bordtennis; BTK Serve, "Laholm, representeras av. två : man nämligen Jan Jönson och - Karl-Erik'. Persson, De ställer . upp i kl. 3 där inte mindre än 118 man startar. Konkurrensen "blir som synes. hård,” Mer sport, Lantbruk Smågrisnoteringen, : oc - Sveriges slakteriförbunds .no- tering för Skåne och Blekinge den 24/12 och t, v. för smågrisar klass 'f 'med 20 'kg:s”kullmedel- vikt och därunder kr. 5:25 pr kg. För övervikt: mellan 20' och 30 kg kr. 2:50 pr kg. För ytterligare övervikt kr. 2:50 pr kg. För små- 1:50 pr st. För smågrisar klass II avdrag med 15: kr.-pr st. För premiegrisar tillägg med 3 kr. pr st.: Marknadsläget har inte 'un- dergått nämnvärda förändringar, "Joch. priset: håller sig. stabilt "vid kr. 25 pr kg. Givetvis får man nan räkna med en. minskad: om- sättning :under' helgveckorna,, '- Son, Fvå och vén vähh dubbeln.” Handel Kö enda Börje Larsson, vilka |. ; .Gvnna [T:s annonsörer grisar. klass II avdrag med kr. och :: se » det, som 'där har skett, och som Herren har kun- gjort för oss, Så sade herdarna till varandra, när de hade' hört ängelens ord om "vår. Frälsare: födelse, Luk, 21.155, v. "a "Hur skola vi fira julens hög- tid," som: nu stundar? Skola. vi fira den utan Jesus, såsom: ty- värr de flesta" göra? Ack;,-då få vi ingen 'verkligYjul, ingen var- aktig - behållning "av vårt -julfi- rande, ” Öm" denna: högtid skall kunna bliva för:oss-den' nådens välsignade högtid, som Gud 'vil- le att den skulle. vard, måste vi fira : den med ' Jesus.” Barnet i betlehemskrubban "måste '> då ra den medelpurikt, kring vilken allt” vid - vårt. julfirande kretsar. LÅT OSS GA TILL BETLE- HEM! Må det vara även' vår fö- | resats "nu "inför juleri: Var är månne ' det ” Betlehem” beläget, dit. du: och jag' kunna och: böra begiva-. oss,” för att få se,,våd Gud .har; oss" beskärt ' och "med sin "ende ' Son" förärt? ' Det kan ju inte vara fråga om det jor- diska" Betlehem, ” Även. om det vore möjligt för oss att få fira jul i den gamla, ärevördiga fö- delsekyrkan "där, vore därmed icke mycket. vunnet. Den :'käre Frälsaren ' vilar Ju' inte" längre såsom ett barn i krubban. Fan sitter nu 'på den högra gudoms- tronen «: vid ' sin.; Faders. sida i härligheten. —' Det gives emel- lertid ett- Betlehem, dit. vi' nu både kunnå och böra begiva oss. "Dåt "är." GUDS; HELIGA 'ORD: Guds ord -är. den" andliga -betle- hemskrubba, "där barnet. Jesus ligger liksom: insvept i Guds löf- tens -lindakläder. Låt. oss då gå till ORDETS. Betlehem; Låt oss gå dit, så: attivi flitigt och upp- märksamt.” akta” på, , vad vi få höra och läsa om ' vår Frälsares födelse: i: världen.- Han är Guds I största gåva till 'ossalla.. Det är ett "fast ord; och i-allo vär mottagas, att Kristus” Jesus”har kommit i. världen, för att frälsa av komminister Sven G. Aronius, Örgrytes Göteborg. Le oss. nu gå till Betlehem med andra ord "få bliva och va” syndare. - Må vi inte låta detta stora: och nådefulla skymmas bort för oss av det myckna an” dra som i juletid vill lägga ber slag. på” vår "uppmärksamhet. från > att riktigt stilla och upp: märksamt . akta. på ordet om Guds stora kärlek i Kristus Je- gus, :Må vi med detta göra vad Maria, 'Jesu moder, gjorde med det, som herdarna berättade för henne: ' Gömma : det i vårt hjärta, . kt LÅT OSS GÅ TILL ORDETS, BETLEHEM med bön, med bön upplåta; hjärta 'öch hem för ju- lens: höge. gäst... Nu klappar ra hjärtan och våra hem. Han vill reda .sig en boning i våra "draga: in där med si in glädje. Och han vill mma: till våra hem och genom sin närvaro i'nåd och makt rik: ligen välsigna dem, Måtte det då inte behöva sägas om våra hjär- tan och hem, var som säges om härbärget i Betleheri: Att där icke är rum för Jesus. Ty, om vi icke "hava rum för vår Fräl- sare i våra hjärtan och hem; hur kunna vi'då vänta och hoppas, att han skall hava rum för oss i sin: himmel en gång? Det”står fen äv:adventets psalmer: Ditt hjärta . öppne sig, bjud Kristus hem till dig. Och, att vi måtte få nåd att göra detta, därom bö- ra';vi nu; när vi skola fira Jul, träget bedja. Först skola vi med bön ”upplåta' våra hjärtans här- bärge för Jesus. Ty, sker blott detta, 'så vill han komma även "till våra hem och göra vårt hem på jorden så ljust, gott och lyck- ligt,” som endast han kan göra det. Det bör därför vara din och min bön i juletid:' Ack, Herre Jesu, hör min röst: Gör dig ett tempel i: mitt bröst, uti mitt hjärta . bliv och .bo, så har jag tröst och evig” ro. Mt Låt Oss gå till Ördets Betle- hem! med ?”tacksägelse; Vi hava ; ..| Hellesta” . Må vi inte låta något hindra oss] och begrunda Vv Frälsaren åter på dörren. till vås|' ok > oPåcbio: -4-"CENTRUM: Laholm: - från dag jul ger från och med annanda; 4ill 'och' med lördag ”Moln över efter. Margit Böder- holms :roman, I filmens" ledande roller' ser man bl,'a, Anita Björk, Birger: Malmsten; Isa Quensel, Doris Svedlund etc; ”En- bra "svensk. thriller, - spännande ”och. ; - lad”, säger, DN, 4 Knäreds blograf och familjeföreställning med den goliga och glada Sickan Carlssons filmen '”Fliekorna i Småland”. Förutom Sickan ser vi Ake Grön= berg, Sigge Furst, "Rut 'Hölm Mm. 2— En rolig film som kommer att gå som smör, heter. det 1 pres. sen, Loe ta " : På sönd -en fransk -storfilm-”Möte vid ha- . vet” med Francolse, Arnoul 1 hu-, vudrollen. 7 Fagerhults biograf sta men - ”Bara en mor” med Eva Dahlbäck, och.Ulf Palme 1 hu- vudrollerna:. Ivar Lo-Johanssons berättelse om, den varmblodiga och” okivliga statarkvinnan Rya- Rya har blivit en utomordentligt bra. film. Se annons! . PA i : 1, > ;kamliga goda, som vi'inte minst i: julens tid få njuta, skola" vi tacka. honom; som är alla goda gåvors - givare.. "Men, ' framför allt skoa vi facka honom för det sjunga i”julpsalmen: Och" vore ej det barnet fött, förtappat ble- ve - då-' allt ' kött; nu' frälsning bjuds åt alla. När herdarna nu vände tillbaka från Betlehems krubba, prisade -och: lovade de Gud. för - allt vad 'de hade fått höra och se. Så böra ock vi fira vår Frälsaregs, födelses högtid så- som -en .tacksägelsens och lIcovets fest: Och blir än den täcksägel- sen. och .lovsången skröplig och .ofullkomlig här nere, så utgör den likväl en'viktig övning och förberedelse "för det. fulltoniga lov, som. vi skola få vara med om att 'sjunga, sedan vi av nåd "| hava ' blivit": förflyttade från trons plats vid Jesu krubba den tll' åskådandets 'plåts mycket. att tacka vår Gud. för. när'vi fira jul. Även för! det le- « första kristna :inte-all lighållit "minnet av" Fräå "födelse: ' Martyre Polykarpus, söm 'dog år 155, nämner inger; +. ting omen sådan .minnesda "och ' inte: heller ” k Tertullianus, 'Klement ay . Alexandria, samtida; och Origines;- fördömer i stränga" slags :födelsefirande , '- gen var den dag, då den iro de gick in i det verkliga Tvet; » livet -hos Gud, 'Att fira hans fö- . delsedeg3' betraktades däremot ” nära nog som en synd. Det är så - gott som säkert, att ännu i slutet av, andra århundradet. var, jul- . firandet till minne 'av' Jesu fö." . delse något okänt. + 5. cv DEN RENT HEDNISKA epis faniafesten, som var en fest +:]l solgudens ära långt innan Kriss tus kommit till jorden, 'skall ha N tagits i bruk av en gnostisk sekt såsom Jesu födelse 'åminnelse. dåg 'och på"så"sätt hå förvand- . Hats till en kristen högtid. Ej tna' länder" på ett par undantag när fir n, tjugofemte december som Jesu födelsedag. Men så,har.det inte alltid varit. i kristenheten. Den sjätté januari;.'epifaniadagen .eller trettondagen, har äldre” tradition:-som minnesdagen'för Jesu födelse. Arme- voter och ryssar firar alltjämt denna dag såsom ji : dag eller Jesu' födelsedag... i: ; ja? gt = v ar SYV Å Helétia; : Konstantins moder; it. bygga över den grotta” d I afesten har 'sitt ursprung Egypten, varifrån den spred sig . österut 'till Palestina; Från. om-: det” nyfödda barnet,' enligt tra- - kring första hälften äv ' fjärd. itionen,; föddes och lades i en århundradet till omkring år, 640 ”. krubba. | nd :eller tidén. för arabernas” besitt- R ”ningstagande av det heliga lans: det, blev. sålunda den. sjätte ja- nuari firad såsom. Frälsarens delsedag,. Den, kristna försam. lingen drog 'med biskopen. spetsen. fä gkvällen"; den femte” Januari till Betlehem för att hål.” : vellina som kristen jungfru och en py divlig midnattsmässa I invigde benne imed orden: »På a SIR OM . selsarinnan , denna din' brudgums. födelse- . fö daga gen TG "I: EN'ROMERSK KALEN. dag. Biskop Liberius, som in- . vigdes till sitt ämbete i Rom år 3852, upptog påföljande. år. den 2 Sjätte januari romarinnan Ma; : > december" blev Kristus född : Betlehem.”. Några 'år 'senare tog också Roms kristna upp det- 7 ta datura som dagen för firan- "nare skrev en syrisk författart 8 P'Orsaken till att våra fäder gick från sjätte januari till tjugofe; te december som minnesdag för ZMristi. uppenbarelse i köttslig . gestält Var att-hedningarna bru. : N kade fira 'denna dag som 'solens"” - dag; Denna dag tände de eldar '' för att därmed hälsa solen, och | od denna fest tog också de kris 2: nå ofta del. Då en kyrkans lä rare märkte," att den hedniska -" festen drog de kristna till sig i : "= "des julen för första gången 38 1 . Iå: 3; kejsar « Konstantin i I Rom blev först så sent som f; år 353:epifaniadagen den sjätte £. senare, det'vill säga den tjugo- januari firad som Jesu födelse- £ femte december. + Done & födelsedag "står: på vacklande ; dast detta förklarar, att herdar« "DER från 354 heter det: ”Den z forte december" har i mer. än: det av "Jesu födelse, Något se- å Ihar. menat :att julen även :var en fruktbarhetens fest, Det > HN Ove . är också tänkbart att julen 'var mjölk." De pratade” länge” om /. Knubben och åter” fick förgälna innebörd. USERS? - : AF örtjusande och innerlig är den kär framställnin " delse 'som också är julens upprinnelse och Hieronymus Bosch, l gen av Jesu jön i våra dagar halvt en holländare, imåluge åuvlan omkring år. 1500 . dess, förlustelser;" ordnade han: "det så,: att dagen ' förvandlades födelse, Den sjätte januari bar” i o barelsens fest, Bruket att tän- + då ljus vid Jesu födelses åmin.- . nelsefest härleder sig från den- I. na tidso en | "> Från år 354 gicklallså den; .- tjugofemte december: sin seger-| .över den kristna värden! som åminnelsedagen av| Jesu - första ankomst till jordenå Om- kring (300 nämnes julfeste " slags. själafest. En hel del sed. till eri minnesdag för Frälsarens 1 Vår tid har sina' rötter i det”, därefter - firats som en uppen: kvarlever jultomten i vårt med- riens huvudstad 'Antiokia fi I början av. femte århundradet ' : blev':den tjugofemte december : « juldag även. i Egypten,” landet där epifaniafesten" 'örsprungli- gen haft sin upprinnelse." Men först år. 630 'slog' detta”, bruk 4 s Placering av Jesu födelsedag till : den "tjugofemte ; december "an. : förde de.kristna i. Rom under följande Marie bebådelsedag firas av ål-' der på vårjämningsdagen; ligt dåtidens kalender "den tj gofemte mars, Alltså skulle vår Frälsare vara född nio månader '. SN AN i "+ Denna argumentering för den jugofemte december som' Jesu rund, " Framstående bibelfors-” kare har funnit det antagligt att ” Jesus föddes i sommartiden; En-' na” kunde ' hålla till 'ute under bar himmel i natten. Den tjug; alvtannat årtusende firats till : minne av Jesu födelse, och den :i amla traditionen har lagt så: -.: av "upptäckten att .dagen mö Sen är konstruerad, «nos LÄNGT INNAN kristendom- «en kom till norden, firades ju. len: på. våra. breddgrader, Man firades:i glädje över att mar: ; kéns skörd var. bärgad, att: den en fest till de dödas minne, ett '-' i vänjor som hållit sig ända” in | hedniska — julfirandet. ” Ännu ,; vetande, som återstoden av en urgammal övertro... = ov Julgranen däremot är, som vi alla vet, av betydligt yngre dat: '"- um, Först i sjuttonde århund.- adet läser vi om julträdet. Det var i Tyskland som denna vack- a sedvänja uppstod,' och där- ifrån "gick julgranen sin seger- sång. genom den kristna värl: 0. ov Ra + 'en 'brödbit och plockade upp stånd från ovani cy ER <> Fröken, 'sa han, det är så Ve z ". hundvalp. Ni vill inte plocka i. dan glans över denna dag, att honom ett prydligt paket. .— , glahseri inte kan förminskas uns :' Jag är tokig i valpar, log hon. : fade, hem i snögloppet och kas. tade' i.sig det hela. En bit koti: "lett, 'några. korvskivor och kall ' j här . . Mättnad intog honom och han. ursprungligen > var.' en :solfest;.. begynte skalda.' Det blev en li-' . Men -det 'är lika troligt att den» ten vacker dikt som han kalla de Nödvalpen. till Svea och 'drack ett litet glas : med sig hem ett. paket, ..”..> E. Lens Les åa bland manuskrintbösar, « Pp "Poeten slog snön av baskern, fällde. ner” kaväjkrägen. och” slank in på restaurang Sveg: För sina sista slantar beställde ha in ett mål medisterkorv. Han torkade 'upp' såsen "med smulörna "> från ”" bordsskivan. v han intel os om poeten. Hans I . örernas hjärtan och hans fickor är 'så tomma. . Den sista tiden” måste .- betecknas , som.' rena - misären, Och snart är det julafton .:, "Poeten" suckade och ' såg” sig suget omkring. Servitrisen kret-' sade i närheten och en idé 'kom” plötsligt över honom som ett bi G srt sö garrettstumpar, Hans hjärta bultade av ängslan och. glädje; Han rakade sig för första .gången på länge. Han : sprang ner på' torget och kom över toppen av en kasserad gran. Han hittade glansigt kolapapper glitter. . Åtta slitna band Strind-' .. berg inbringade tre kronor p "ett antikvariat, Han' köpte jul: . korv, två sockerdricka och en > nagelfil till julklapp åt flickan: smutsiga strum- or och tomma konservburkar. : Jag en papperspelle,. och gjorde. ... Allt het. Og. rännfrun lånade. en tvåarmad God Knubben hungrig som 'jag" var. Kan 'du förlåta? +. se D > begrep: Inte genast kanske; mena ” . snart nog. TS vv Poeten. hängde tårar, hat... Allt, men inte det. tå. 'Poeten' skämdes? Hans stolt ” gertopparna vid h'sa: ; made" ljusstäken' och tog fra ett stort matpaket där det stod rena nödlögnen, ät själv upp hundmatch, å log hon så'rart. - ; och Din filur. Tror du inte jag hade han väntat sig, vrede. vart :så tillplattad, att ' de; Men flickan rörde med fin häns röda kind: Yen jul tillönskas "Ktiubben. att jag faktiskt glömt köpa hem .+..; mat åt Knubben —— det är min : hop lite från köket... >< . Flickan fick ' en glimt i sina sorgsna ögon. '. - NN > + O, har ni hundvalp. Tänk, dom är väl för gulliga. Och hon kilade ut i köket och smög 'åt - Men poeten tackade rörd, luf-- . otatis." En” djup” och innerlig”" > Nästa kväll gick .poeten åter poeten En vecka" framåt :hade han rätt goda dagår och, valpens ap tit växte för vär dag. På självaste julafton sade den ömsinta flickan: — Jag måste" få'se honom. Ta med honom hit, ” "Det gick nu' inte alls. -Det |" spröda lilla livet kunde ta skada - : av kylan. Men varför kunde inte: Me hon komma och hälsa på? , : Flickan såg begrundande på honom och sen. sa hon.ja tack. +'« = Med ett nytt. matpaket i ka- vajfickan ilade poeten hem till sin' ocltsJedea och härfade fö. stjärnhimmel Otåligt Svarten stretar med ' Rykande tjärbloss'. slingrande smal mel ” Undan går färden, Svarten ' "Prövar en gnäggnin, : Snart hör" I manande folket till Gnistrande rimfros ; gubbarna värmand, .stampar från foten innan de värdigt mot kyrkd t lyser: i Andäktig stillhet. — sule . smyckad med tind . Orson, brusar. ox yngda grenar hänga från i gnistrar "och längtar till spiltan i-omboriat: stall. .. Väckta av skarsnöns knarr yrvakna 'småfåglar- kvittra ”god jul”, lyser” på. leden; ' lan sföhöljda 'skjul; " 8 med mulen män klockorna "ringa; : otta i byn; e armarna slår, snön invid: vä gen, 'Orren går. T julgranen indrande, -lev an fulpsalmen tonar 7 Åler inan njötts till en jul'i Gåds hus. oe - 5 TS släden, under ”meden: ' > -kan Springa, oe | imot skyn, oa skäggen, tronar,-. de Jjus; visar annandag jul kl,.14 en barn. ' ag blir det premiär: på ' verevtvevvevyvevpevv vrevrY MM vYvser vr v ren VYYEYIFIV FI VFF VIT ITEVYF PETIT RAN ITET ET FILT Y DIVA POET FEPEPEYS ' ver v Add M Man er re Per RR PES EE REAL EAA PALL EDER ARENA NY TTT ; . ae é . anropet ” N N s | ' : "” ta ” | : i no , : sa Mart Rts , . NN Mae oe ch senast seen NT , . Måndagen den 24 december 1956 oa oe - 4 , 2 ” LAHOLMS TIDNING =: o- ät ST Md LM = = - = ns medryckande, överdådigt väl spe- ger, annandag jul den svenska fil-" . Nn väls'gnade ' barn, ' om vilket "vi .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.