Måndagen den 24 "december 1956 : dig, :upptaga dessa pengar i min eller, förstörd skog oller dyli . syster skall: erhålla: andel” i- Edra Venmenen oa. J utidiska | spörsmål Under denna rubrik besvaras ju- ridiska' frågor av allmänt intresse mot en ersättning av 2 kr'i frimär- |” ken, Frågor som'kräva ett mera in- oa gående. eller. enskilt Svar, betihgår . ett något högre a arvode.” ' nr a Fr FRÅGA: Vår son har varit gift i "nio år har ett barn. När de gifte sig fick de låna pengar av oss'till.bosätt- ningen "och senare; låna pengar: till en bil; När vår son kom från arbe- tet en dåg, hade hon åkt från hem- met och tagit med sig en hel del lösöre samt - : hushållskassanzy Vår sonhustru har. nu eget. arbete och är ej omgift, 1) Är vår sons fru skyldig ge oss tillbaka sin del av lånet? 2) Har vår 'sons. fru rätt till halva hemmet samt halva värdet av bilen och ta med sig av hemmet före delningen? 3) Vår sons inkomst är c:a 1,000 kronor i månaden, skatt ej frånräknad, hur mycket skall han betala, för barnet? s . ågusti” 1956. NN SVAR: Kan ej avgöras. utari. när- mare. k m fö Underhållsbidraget & är beroende av |: mannens förmåga ett utgiva. under- håll, av barnets behov: dä av m, m. FRÅGA: Genom - -sjöreglering här jag av vattenfallsstyrelsen,. fått. en liten summa pengar för de skador, som uppstått på min gård (gäller ). Denna betal gäller: för. all framtid, Är, jag skyl-. deklaration, när en "värdeför- sämring uppstått på min fastighet? J.E. At 2 SVAR: i Vi - anse sått ersättning skall. upptagas såsom skattepliktig inkomst endast i den mån den: hän- för sig till ersättning för Fille ar l FRÅGA: Jag ”har en syster. ihem- mét, som mina föräldrar upptog som fosterbarn: i hennes första levnads- år, men hon är ej--adopterad. Äger hon rätt att dela arvet med mig ef- Äldste Brodern - ]- För att Eder fostet- men-är skild sedan 1.år. Del '. T Och det torde väl våra vårt grann- skap till nordpolen, som.kommit att sätta inte endast julgrisen utan svi! net i allmänhet på den framskjutna plats i 'samhället, som det: otvivel- aktigt intager så fratat det kan ätas upp. Svinet' är i "varje fall än- nu':;det djur, som intager' heders- platsen :- bland '. de slaktoffer, som fyller människans buk: .under jul- frossandet. Griljerat eller rökt gris- huvud :. och / den traditionella jul- skinkan är .. inte endast ;vävande, da.t , de är 4 juletid föräldrars kv 1 "erfordras FRÅGA: Är ett testamente ziltiet, om det är bevittnat av två personer samt: dessa + vid testämentets” öpp- nande är- i livet och ä > S-SVAR: "Ja I daga form uppsätt |! testamente är gällande även om för- hör. inför domstol icke anställts med testarmentsvi När. vi delade upp våra tillgångat,' fick min hustru: på sig fört en -fas- tighet. Hon har den lagfaren i sitt namn. Om. hon nu skulle sälja fas- tigheten," vems blir köpesumman, hennes ensam: eler. får jag, del :i den? per 2 Köpman:":. SVAR: Då fastigheten: synes vara Eder hustrus enskilda egendom, blir jämväl köpesumman, : därest hon imlade /Kenhet av värmealstraride föda, I) eller realiteter i de. flesta: sveriska. hem, "Den i sin smutsiga stia gemytligt grymitande:nassen, som i lycklig o- kunnighet om sin' snart stundande död sväljer allt, som ”faller från den rike mannens bord”, och sedan" so- ver den rättfärdiga grisens oskulds- fulla sömn på några lindrigt rena halmstrån, har dock ej .alliid varit den 'beskedlige drönare;' han nu är. Även han-har haft starka och vil- da: förfäder;: lika farliga som gång- na tiders vikingar, fastän han nu i bekvämlighet och lättja dåsar bort sin dag. Han har ju endast-en funk- tion att fylla i det nuvarande sam- hället, att alstra fett eller ”randigt” fläsk... och den saken-sköter' för övrigt utfodraren om, hån '& Si v be- höver bara. äta och sova. Husdjur redan på vildagatiden skulle försälja fastigheten," hehnes enskilda egendom. on >Huruvida de gamla” gudarnas 0- ” "Sängen om den - eldröda blom- man” Svensk Filmindustris 'stora filk i färg och” Agastöpe, står” nu . inför sin premiär. Det är Rune Lindström, ' som denna gång om- arbetat Johannes Linnankoskis be- römda roman om kärlek och far- liga forsfärder till. filmmanuskript, Gustaf Molander svarar. för regin, och i rollerna medverkar en lång rad av våra allra populäraste film- skådespelare, + - «4 4 2 ck 'Det är Jarl Kulle, som spelar Ojof Forsfararen, den stilige yng- Bengtson spelat den” vackra Maria Mörköga,. medan Ann-Marie Gyl- lenspetz spelar. Annika, Olofs barn- domsvän, I andra Toller : möter vi Gunnel . Lindblom, Fylgia Zadig, Edvin "Adolph ” Axel. Sl a | Visar i-kranieformen : så -stora ika ; | bredningen är synnerligen stor, med d. v. 8; 'det som man kan äta upp -ånom vår nordiska beb 9 ”Södan”? urminnes "tider har geno och d isk vårt kalla "klimat svinet övrigt” skötte nog hundar och I betjäning om ; grovarbetet”, För — haft -en fr k ' ställning åriga fejden mellan” människa och, vildsvin, ed att den förra av det senare kä är den: en fejd som så 7 julgrisen: de var den dö- Där- dande stöten det enda viktiga: med : hade” han visat mä herravälde över djuren, "Den svartraggige stam; dödlige favoritgalt, ”Särimner, 4 som varje afton åts upp. vid de" höga herrarnas gille, var ett. tamsvin el-. ler ett vildsvin är ej alldeles. klart, Vederbörandes' skrivkuninighet var inte-så. särdeles stor” på den tideh, Det ligger emellertid nära till hands antaga, att tamsvinet; troligen i form Ö garna" De få medlemmar ter, som. ännu är. i. . behåll; kallas också av herrar högviltjägare för Centraleuropas > "sista « . stridbara djur". Ett” "sårat er i övrigt retat gen ofta tll an: en förföljande människan. egentliga hemtrakt före- av det sc ki svenska. sh ligen allmänt inom flera” trakter” av av' sina förfäders fett till vikingar- nas och deras gudars fester, Fyn som: gjorts i:”farfarsfars” -avskri deshögar från den yngre t landet, fått 'släppa till 'en" hel" gel]. kommer ' vild "även -F'till ”Eu- H ngränsande. delar av Asien de nordligare delarna av: Vildsvinen "är. sällskapliga djur, . Uppvisa så många ' lämni går av svinben från. typer, som "ligger som gärna sig i-störa hjördar;. i: all synnerh " suggorna | med: sinä” smågrisar té iga: det huvarande: f t när; man måste tänka: sig möjligh en Ilning som husdjur” redan "då. Att tämja” djur till "sin egen nytta är sannolikt den äldsta färdighet," som :mänriskan , lärt "Kastar vi-en blick”på den” 1 "rara julnassens :"förgångna” finner vi, att. två olika ursprungsraser därvid kan göra anspråk på att vara" herr pappan, Av dessa två ”tordé det'i Centraleuropa ännu för ett '190-fal år ' sedan rätt allmänna” vildsvinet kunna 7 åberopa" . sig på de största rättigheterna, Och en nutida svin- ras, det ”oförädlade . Hannoveran- ska-Braunschweigiska lantsvinet”, heter med sin vilde stamfader, att det ' är 'frapperande. Gubben har blivit litet frodigare ä än stamfar och litet rakare i ryggen, men s”ansikz tet” är detsamma ...' öm man kub" de sätta in ett par stora: betar i stället för. de nu ofarliga hörntän- derna, . ... Konkurrenten, vilken jag som europé kommer att behandla endast I förbigående, är det asiatiska s.k, bindsvinet, Det är en asiatisk svinz ras, vilken anses vara ”huvudman” De .gämla ” galtaj däreriorn ofta ensärima” i'hög äl måjestät = som andra, djurslag; äns da "upptill människan. Under den varma årstiden" föredrar de "sumpi- gå trakter, där de kan få vältra" sig i dyn efter: behag. Men "under. den kalla årstiden, söker de som ”annat folk” göra det varmt och bekvämt för-sig, .Går de-i flock; gräver .de ut en håla, som helst bäddas: med | 2 torrt. gräs, löv och mössa, och i denna ligger de sedan i ring? med huvudena mot mitten: : vetet i ir en: finare. "tröskningsiriaski ef 21 äldsta tider torde” Vår tids beskedliga nässe skaffade sig på”den tid, han var någorlunda | I talrik på denna” jorden; ett så hård- hänt-anseende som ”farlig karl”; att de. gamla "boj jaktböckerna ämnbredd. med nen. Vid mitten av 500-talet har tyskan, :som:; då var det ärskande språket inom de områden, där vil svinet. var. talrikast;: ordet. PSua; wild” (svartvilt) för” björn, : : vicent och , vildsvin > de :enda djurslag, im ej åtar vidar sprang för män- niskan. Detta "ord är ju på ”sitt sätt ett' högt: betyg som : den; I ken att ingenstans, inte ens i de i nyckelindustrierna ä är antingen helt : statliga produktionssektorn. « Utan | ministerns framställning uppfattas ROM. (AEP) Under denna underliga titt ut- kom e en Hiten bok av Italiens ar- "Italien är: socialistiskt - - fast: folk i inte 'vet om det bliken som betydligt utvidgade dess verksamhetsomiråden. Genom" TRI äger staten tidningar, "tryckerier, - ld Ezio Vigorelli, Ministern berättar i bo- sedan" "längé" jäv socialdemokrater d ka I och ; än mindre i "Frankrike eller Västtyskland, äger staten en så om- fattande kontroll och så stor del av varuproduktiorien sor 1 Italien, Vis gorelli ä är av den åsikten att socia- liseringen har gått längst i hans eget "hemland utanför. de kommu- nistiska länderna. En stor del av förstatligade” eller är juridiskt sett enskilda bolag med staten som ut- slaågsgivande aktieägare. Atskilligt annat står under statlig kontroll och ledning. Efterkrigstidens s.k. "bor. gerliga”; kristligt-deinokratiskt led-1 dä, regeringar har enligt arbetsmi- nistern långtifrån önskat att kon= servera .”kapitalismen” eller i en- skild ägo överföra näringslivets av 1, Tvärtom; säger "den it ar |; iella företag och t.'o, m, Pralinfabriker, < likaså. produktiva enheter i de flesta industriella Bran- scher, Via TRI kan staten utöva sitt” direkta . inflytande över prisbilda ningen . och Produktionens qnfatt- ning, liksom över kapitalinveslerin- garna, IRI har nyligen” fått en ny. chet, NE Fascetti, som "visserligen står utanför de” "Politiska "partierna och kanske närmast till de kristliga emokraterna, d. s. katolikerna, men” han är medveten ”repre- ' sentant för den ékonomiska plane= ringen som han önskar” utvidga vid bibehållen, ekonomisk frihet; Under ' det kommande året kommer minis< teriet för de statligt ägda industri= erna att reorganiseras enligt en ny lag som” antogs av parlamentet” I april detta år. N Nr ENI, den andra stalliödorginik ” tionen, har icke tagits I arv av fascismen utan är en efterkrigsföre. teelse, Vid grundandet hade ENI till uppgift att utöva statlig kontroll över och delta som Ägare i oljeraf- finaderier, samt" ta hand om; den betsministern, >har koalitionsrege- ringarna under det katolska partiets ledning och under: medverkan av socialdemokraterna utvidgat: , den att ” direkt uttala: det, kan. arbets-| som. en politisk aktion till förtnån för en socialistisk-katolsk samrege- ring. efter, det kommande valet. I denna - regering skulle. då kanske också - vänstersocialisterna " under Pietro Nenni kunna hb ingå; ' såvida de verkligen och för alltid avstår från samverkan och samröre med. kom- socialiseringen” uvudsak genomförts "med hjälp "av. två ståtliga” 'organ,' IRI, Istituto . Per? la- Ricoristruzione' In- dustriale,” ch. ENI; Erite Nazionale r statens " planerings= orgäns Via IRL . utövar: den italien= 'ska” staten livets viktigaste delår: IRI kontrol: Jerar e fin: bankerna, '". snarkande". -ättlingen :. kan: åberopa sig på, när den 7 yttersta. dagen: stun: dar och tvåbenta och fyrbenta gri- vr. skall skiljas 'som" agnarna och vi jakten, som-all annan jakt, ha ,för- siggått med .stönklubban och- flint- kniven som "vapen. Och. man 'kan vara tämligen. förvissad” om; att. hr, Ur-Adam ej föraktade att hå vild svinsstek”. på matsedeln; Har "mari en ismula ' fantasi, kan man: i'ani danomi se honom sitta på huk, gna- gands "de; feta : benen så, att flottet r hans muigipor, . medan han "håller ett vaksamt öga" på ins i gången” till grottan och e ent ella” har temot' männi- skan kommit att inta samma ställ. ning "som: många andra djur '- -— i . Något. senaré, vid de tidp nkt då de: gamla germanernas jaktht 2 kallade i Europas urskogar, fall- ens ' och Inom de: trakter av jorden;:där' de förekommer i någon större utsträck- ning, är de stora skadegörare å od- liigar i' skog och på fält, de; har sin ”civiliserade” avkommas, .benä- genhet att” böka "i: jorden och att äta rötter av de mest skilda slag, Men för den saftigare och vanligen mera aromatiska rotens skull för- smår de ej den ”överjordiska” de- en$, des mången vildgalt av de stridbara ) männen, vilka ' då hunnit skaffa sig || spjut ; och . svärd.. Vildsvinsspjutet | > torde. väl ha ' varit det vänligaste |D väpnet, men” ännu. in i nyäre "tid fanns det jägare, som föredrog" att | > gå vildgalten. till mötes med blan= ka: vapen och endast i nödfall an- vända sig av "skjutjärnen”.+ Under 1500-talet dyker en kombination, äv dessa båda, ip & upp i form av. Jen av en planta. I detta hä; d är de lika litet 'nosiga” på maten som de hårlösa, bleka släktingar, vi för det ki t. Rasen kor med förnöjelse äter upp förekommer för övrigt i alla grann- länder och : på alla :grannöar. Ut- en massa avarter, vilka har mycket lätt för att ingå s, k. otillåtna för- bindelser. och .”sätta nya ansikten på släkten”, Det sistnämnda är främst - orsaken till. beskyllningen gentemot bindsvinet att vara vår julnasses stamfar, Möjligt är, det ju, att svenska vikingar har seglat än. da till Syd- eller Ostasien och där- ifrån medfört det' kinesiska bind. svinet, men troligare är; att.”kära nasse” k drande med våra och Olof Bergström, it En ibland kärvt storslagen och ibland. vänt .Jeende: svensk hög< sommarnatur. spelar en . mycket stor roll i ”Sången om den eld- röda blomman”, Filmen ' har in- spelats i Ångermanland ” vid Ån- germanälvens och Faxälvens strän- i olika former, I motsatt fall skulle de helt säkert ej ha blivit så hårt efterhållna som gångna tiders skott- listor anger. Så skall exempelvis en vildsvinsjakt) "anordnad år' 1782 av hertig Karl av Wärtemberg, ha lämnat ett resultat av ej miridre än cirka 2.600 djur. Vad. dessa vilda nassar hunnit med innan de avli- vades, kan man lätt räknesticka eller om man känner den tame ätt gens vanor och aptit, Vildsvinsjakten har sedan urmin- nes. tider ansetts vära en mycket idderlig och förnämlig jakt. Dju- stenåldersförfäder från de sentral delarna av Europa, när en varmare sol börjat smälta bort inlandsisens kalla huva från moder Jords',an- sikte. : Sus Serota, som vår” nar Nn kunnige landsman' Carolus Linnéus på latinskt språk "kallat de tama der, och det är i Faxäl ”forgar, som den hi de farliga och and- ling, som > under en bl timmerflottarsommar möter många "vackra flickor. Under sitt sökande efter hållfasta punkter-i livet' går han illa 'åt en del, men när han till sist möter den stord kärleken, får han också styrka att ta "vara på livets värden. Bland flickorna kring den djärve ”Atimmerflottaren Olof Koskela märks främst Anita Björk i Kyllikkis roll, "Ulla Jacobsson spelar Elli, den flic- ka, vars brinnande kärlek leder henne mot Undergången, ”Mariänne | Md ot rt löst spännande forsfärden inspe- latsJarl Kulle fick där sitt verk: liga elddop, och han är den kanske siste svensk, som - upptagit de gamla forsfararnas konst, som nu- mera bara lär utövas i Finland, "Sången om den eldröda blorn- man” har fotograferats > av. Åke Dahlqvist i Eastmancolor och Aga- scope — ett svenskt linssystem, som med utmärkt djupskärpa ger vilde stamfader, är nu i likhet med björnen: en 'sällsynt fö- reteelse i markerna, Han har'aldrig rets kött skattas mycket högt, och tidigare hände väl att det kom en och 'annan - vildsvinsstek även på svenska bord, främst då de större restaurangernas, Det smakar som en vanlig grisstek med.en tillsats av vildmarkens bittrare och skar- pare dofter; Det smakar ”vilt”, men på ett annat sätt än exempelvis älg och skogsfågel. Men det är ej dju- rets köttsmak, som i detta fall här haft någon särdeles' vä de päls, fastän den 'kan se. ganska . ruggig ut, och. därför hållit sig borta från de kalliste trakterna av jorden, ' I vårt land ärivildsvinet numera all- deles försvunnet, och de rester av vildsvinsskelett som hittats, hår ”al- la tillväratagits i de 'sydligaste de- larna av landet. Mellan-Europa är ju den del av jordklotet, där: vild= samma bildformat som Cinema- SCODE, oa : fått en större betydelse för jakten, det är den'”ridderliga” jakten" som sådan," som' har 'fått många breda sidor 1 jaktens historia och förevi- gats t historiska målningar, Det må ju medges, att en man med endast en ' ”Saufänger”" = ett vildsvins- svärd — måste besitta ett visst mod för att gå emot en fullvuxen, retad svinet'1 gången tid varit en'vanlig » nötesman i de större, orörda ska= vildsvinsgalt, och! detta möte har jJaktspjut, vilka äl försedda med en skjutanordning «+ Villebråd för furstar "”Skottlistor från” officiella, liga jakter visar; att vildsvinet un= der. gången . tid" varit mycket " all> mänt' förekommande ” inoin '; flerå trakter av Europa, Jag har redan nämnt hertig Karls av Wirtemberg storjakt å cirka 2.600 djur. Och om fed i vildsvinsparken 1 i Neustadt> Dresden" år '1737. Ett dylikt; mass- mördande tar sig. ej vidare sym"t patiskt ut inför nutida begrepp, men som rent fysisk: sportprest tion är det rätt märkligt. : . Vildsvinen ; i synas även de. vara utsatta för en fortgående degenera- tion, Vågar man tro' de i jaktlitte- raturen förekommande uppgifterna från medeltiden, har den tidens vil-. da nassar haft en. storlek och styr- ka, som går långt 'utom de nuva rande". grisarrias, fastän" dessa är och , transport olaget "många industrier; Via IRI äger. ita? lienskå'staten 18 procent av Italiens ”handelsflotta;..80 » Procent; av varva industrin; 24 procent: av krafttill= verkningen; 61: procent "av tillverk. ningen . av 5; telefonapparater och andra "elektriska" ' instrument, IRI grundades "äv Mäössolini år 1932 och övertogs av. .den nya efterkrigsrepus stridslystnas" jagande herrar; , : Julgrisens vilde stamfader kommer numera” ytterst sällan'i gu ropeiska skogar och fräskmaj er, I vanliga ” fall är "det "som" när vildpark.: Och han; har ej. mycken änvändning fi så. värdefulla - "slåghet” im nget rings- | gaserna. och andra kraftanläggnina gar. Men ENI her urider de ' gångna : 11 åren blivit mer än så. Den är ett.” statligt jätteföreteg Sorh 'äger 'stora .. tillverkar 7 i egna fabriker allt mel. lan himmel och Jord, från maskiner - till tvål, från köksattiraljer till ren= göringsmedel, Under detta år, 1956, kan de båda”: statliga företagen” ENI och IRI för första ' gången, åvkasta , vinst, Under många år, var de förs i lustbringande . och av skattemedel > ” subventionerade ” företag, ” påpekar” arbetsminister” Ezio. Vigorelli. Är . MM Den. populére amerikanske v filmar skådespelaren..? John Wayne han ' kommit till. Rom för att inspela en y film. Denna utspelas i aråbisk miljö” och upptages delvis 4 Afrika," Skådespelaren. provar” här den ara=' biska .burnus..som han Skall upp=- träda 4 i filmens.s > 2. STOCKHOLM. (Press). :: Skaraborgs": . skogsägare! rening har hemställt hos handelsministern att prisstoppet på ved snarast häves OCKHOLM (Preso). . . Polismans b ef enhet att vid kon-" och ersättes med andra ser. I första hand tänker därvid för. eningen på maximipriser. En sådaa omläggning skulle - enligt förenir- gens mening medverka till en Iryg- gare Hänsleförsörjning. : : ” Klenrärket' har hittills haft sin Största ; användning: som bränsle men” som! sådant har. det mer. och mer Undanträngts av importerade bränslen. Det har många gånger i dffentliga :utredningar' och i andra staterad överträdelse av körförbu- : det på lördagar och söndagar hind- ra "fortsatt användning av fordonet” kan: styrkas av den allmänna polis" instruktionen, enligt vilken det bl, a, ingår i polisens uppgift att söka för, rebygga brott samt. hindra att 'ord=: ningen och säkerheten eljest störes. i första. hand har polisman härvid att söka vinna rättelse genom upp>' sammanhang framhållits som utom- h "ordentligt viktigt att klenvirket tilll :varatas.” Härigenom skulle" råvaru- basen” breddas och förutsättningar- : för. en god. skogsvård. ökas. Ur lysningar och anmaningar, I nödfall. . får. dock : våld" tillgripag.” Givetvis bör denna befogenhet, begagnas med urskillning, i a : Så säger O-med” nledning försvarsberedsk ip ” måste det vara: viktigt att vissa lager av brännved och gengasved finns dis- ponibla, ,.om importsvårigheter skul Je uppstå, Detta har framhållits från olika håll gång efter ånnan utan' att påtagliga resultat ernåtts, Den utri- kespolitiska situationen i dag un- derstryker vikten av god bränsle- beredskap; ” ta . Priskontrollslämndens, beslut ' om Prisstopp både förvånande och oroahde, säger ' vidare. Syftet att hindra till ren an krä på sina håll. De vilda svinen i de mel. lantyska länderna skall i slutet. av medeltiden ha varit 4 fot höga och mer än 7 fot långa. Att de då. väg- de 2—300 kilo (historiska uppgifter); bör: ej förvåna, Numera påträffas |); ald: - vildsvin av gångna tiders oskälig :" prisstegring . kommer. helt visst att uppnås men, på bekostnad av kvantiteten. Ett effektivare sätt att förhindra all vedavverkning än detta prisstopp torde svårligen kun? na tänkas. Bränsleimporter måximisiffror i någon trakt av Eu- ropa, knappast i Ryssland, där” de a största skall finnas. Dennz kropps storlek, förenad med smidighet och blivit till det sportsliga elementet i mod, torde väl främst ha satt vild >alutafrås Vore det inte i nuva- raride brydsamma ”valutaläge ange- läget att i stället införa ett maximi- "pris på, brännved, som kunde fast- Iställas” efter. förhandlingar mellan al och domänverket? mål fre v "jur. "känd Oile Malmström, Färlöv, över in” nehållet i en del av honom" åhero- paåde tidningsartiklar, där det om- nämns att polismyndigheter beslag= : tagit och kommer att beslagta. fors don, vilkas: förare överträtt gällan=; de körförbud på sön- och helgda=, gar. cc sit » Enligt e en äv "de åberöpade Fant larnå hade statspoliskommissarien: A. Lindroth i Malmö uttalat, att den som: överträdde ” berörda: förbud finge "räkna med såväl böter som beslag av bilen. Polisen skulle häm- ligen «författningsenligt ” lagöverträdelsens bensin jämte .det: kärl, vari bensinen förvarades, ef tersom man icke kunde montera av" Fensintanken, måste polisen. ta hes la bilen, tet öeees »1 en annan! "tidningsartikel upp= gavs att en bil, som förts från Gö- teborg med Bräkne Hoby i Blekinge som mål, blivit hejdad av en polis- man tre mil från målet kort' offer det klockslag vå dagen PR .. Laholms: Tidning är oersättlig som anhonsorgan i södra Halland av jorda sv delar 'av' den komiska industrin, "+ -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.