ryter ev , Ning av Essells produkter, . . on « Statens utgifter .... MEON (Forts: fri sid. ”Y) sera en sådan för ella ovälkomme: ” utveckling krävs att den ekono- miska politiken i' dessa lägen för - in en fläkt av kyliga vindar i en för ” utphettad atmosfär. Vidare krävs att de ekonomiska intresse. Organisationerna ' visar "ansvar och allmän förståelse för de ekonomi för" "upphettad atmosfär, Vidare vad som är förenligt med en sta bil: samhällsekonomi i den fulla sysselsättningens samhälle, N . de överskott förbytes i ett -under- » torfordon och höjd spritbeskattning än "> milj. kr, medan motsvarande nedre: refterveeerery YYvTYre . Prenumerera "veta vad som händer I södra ÖCLAHOLMS TIDNING '.: då på ortsorganet - YEETYFE YST YTV OFF Py Su este fann AA Rea M VYVYYTYYFY ig Yr Minnes dasanaaddhaaanad bl 02 > LÖRDAGEN DEN 12 JANUARI 1957 vYverev eh 2 Yo CSÖKER NI "kontakt med befolkningen 1 södra Halland? Annonsera då 1 ortsorganet , N LAHOLMS TIDNING Esseli har :... Forta, fr. sid, 3... Här ” blir det också en trevlig avdelning med en utställ- . En interiör från det ultramoderna 1lal "Nästa utbyggnad kostar 1 600,000 kr. Ma — Visst har vi haft tankar på att. bygga ut, berättar direktör Karlsson :vidåre.. Vi har just ut- ökat försäljarekåren och då be- hövs det mer varor. Med detta följer nya' byggnader .och ma- vaktan på uttetalning till kommu- nerna, I investeringsavgifter väntas inflyta 100 milj. kr och dessa till- fälliga, ' av — stabiliseringspolitiska skäl, betingade extrainkomster, bör avsättas till budgetutjämningsfon- den, . De 275 milj. kr som väntas inflyta i förhöjd bolagsskatt, avses att; liksom skett innevarande bud- getår, fonderas för framtida pen- "Mindre gynnsamt budgetläge " Budgetutfallet för innevarande -budgetår. kommer med "all sanno- likhet att bli väsentligt sämre är beräknat.' Totalbudgetens beräkna. "skott öch' staten tarde komma att redovisa > ett " lånebehov på inte mindre än cirka 700 milj. kr. In- ko kattetiteln 'väntas kassamä. Ssigt ge-300 milj. kr. bl. a. beroende på: att källskatteinkomsterna influ- tit med mindre belopp än väntat. ål. Vid bedömning av utfallet bör också beaktas "att en icke oväsentlig — nettoförbrukning av råservationsmedel förutses ske. Kapitalbudgeten upptar i jämfö- relse med gällande riksstat en ök- ning av investeringsanslagen med 440 milj. kr. Större delen därav motsvaras dock icke av någon an- svällning av den reala statliga in- vesteringsvolymeri Sålunda . avser ett till 165 milj. kr beräknat helonp den första femtedelen av inlösen= summan för aktierna i LKAB, Vi. dare föresås en uppräkning av an- sagen till affärsverkens ramregle- rade investeringar med omkring 100 milj. kr. Bostadsanslagen upp- räknas med 40 milj, kr. : gt har ut; i På. tilläggsstat har tillkommit 345 milj. kr,” vårjämte budgetutfallet därutöver . kommer att försämras med ytterligare drygt 150 milj. kr till följd av tillkomna indextillägg på: folkpensi och 1ö ö. resen med 'statstjänstamännen, ” Redan'i våras betecxnade finans- inistern det statsfi iella per- " spektivét för 1957/58 som betydligt mindre gynnsamt än för 1956/57 Statliga upplåningen När det gäller att bedöma i vil- ken mån staten till följd av under- skottet på totalbudgeten kan kom- ma att: belasta lånemarknaden, måste hänsyn tas till att vissa fon- deringar ' förutsatts skola bindat genom insättning på särskilda kon- ton i riksbanken. Motsvarande me- del kommer därför inte att stå till - riksgäldskontorets förfogande för fi eri av kapitalbud och denna karakteristik har i allt väsentligt visat sig riktig. Som en följd av den väntade inkomstut- vecklingen för löntagarna och vis- sa ink illskatt — inv i avgiften, omsättningsskatten på mo- — räknar emellertid hr Sträng nu med inkomster som med cirka 580 milj. kr överstiger det i innevaran- de riksstat uppförda beloppet, An- ” tagandena förutsätter dock en fort- gående stegring av produktion, ut- rikeshandel, sysselsättning och in- komster, varför det torle finnas skäl att understryka det osäkra i "dem, inte 'minst i rådande labila läge på det internationella planet, Sammanlagt beräknar finans- . ministern — inkomsterna = till 11.891 milj, kr, varav dock 125 milj, motsvarar kommunalskat- : temedel, som bör reserveras på ” budgetutjämningsfonden för I framtida — utbetalningar. — In- . " komst. och förmögenhetsskat- "ten beräknas till 6.100 milj. kr mot 5.700 milj. kr för inneva- rande budgetår. Omsättnings- , : >» och utskänkningsskatten — på '".« spritdrycker väntas ge 1.300 . siffra för 1956/57 uppskattats till - 1150 milj, Tobaksst Dessa fondavsättningar uppgår till! 379 milj. kr och då underskottet på totelbudgeten beräknas till 282 milj. kr skulle lånebehovet uppgå till 657 milj, kr eller något mindre än som numera förutses behövs upplånas redan under. innevarande budgetår. =. ot i "Anledning till allvarlig eftertanke Riksräkenskapsverket har gjort ett försök att bedörna den statliga inkomstutvecklingen till och med' budgetåret 1959—1960. Enligt denna skulle inkomsterna från 1957—1958 till 1958—1959 stiga med endast 340 milj. kr och från 1958—1959 till 1959 |—1960 med 440 milj. kr. En över- blick över utgiftsberäkningen un- der samma tid visar att man på den civila sektorn för närvarande kan räkna med en ”normal” automatisk årlig stegring med åtminstone ett par hundra miljoner kronor. Därvid tas inte hänsyn till de starka ten- denser till kostnadsfördyringar som möter under försvarshuvudtiteln, främst till följd av den tekniska ut- vecklingen, och inte heller till fram- tida förändri av de. stat: ställdes löner och pensioner. Kapi- Ibud; utgifter liksom vägvä- . - räknas stiga med 20 milj. kr till +-690 milj. kr..I övrigt kan näm- nas att rusdrycksförsäljnings- ” medlen från parti- o. detaljhan- delsbolag väntas ge 43 milj. kr, . skatten på vin 45 milj., på malt- drycker 95 milj, och på läske- sendets ligger också utanför en så- dan kalkyl. Budgetåret 1958—59 tillki ti iskt k d på cirka 340 milj. kr för kommu- ala ortsavdragsreformen ogh höj- Ja barnbidragen, Vidare skall detta Sudgetår 100 milj. kr avsättas till blivande skördeskaderegleringst. dd.” drycker 47 milj, kr. Inl av tullmedel anges till 625 milj. . kr, en ökning på 25 milj. kr, ' varuskatten 220 milj och om- sättningsskatten på motorfor- » don, 140 milj, kr. Bilskatten, ” som innevarande budgetår vän- tas ge 963 milj, kr, upptas tll 2 1.005 milj. kr. a a . "Utgifterna upptas till 10.890 milj. skör Allmän enighet synes råda om en iv höjning av folk i nar ve » Redan denna översiktliga bedöm« ning av "tendenserna hos stalsin- komster och statsutgifter ger enligt. hr Strängs mening anledning till allvarlig eftertanke, Lika uppenbart som att' ett fortsatt reform- och k Isarbete på olika punk= £r. De ifterna vi. sar en uppgång med cirka 575 milj. kr, varav cirka 435 milj, kr kan > bet y ter. måste ' fullföljas, lika klart är det, att. alla möjligheter till kost- dst; måste tillvaratas V som. iska föränd- ingar "ringar, Bland de mera betydande automatiska stegringarna . märks höjda "folkpensionskostnader : och och att en hård gallring måste ske bland de många i och för sig önsk«- värda . och välmotiverade' utbygg= dspl Det finns anledning åter gi i Överskottet reduceras Med desea beräkningar skulle alltså uppkomma ett överskott på 1.001 milj, kr. Bland inkomsterna finns dock vissa belopp som inte bör disponeras för löpande stats- utgifter, Detta : gäller främst 125 "Tatt understryka att staten lika väl som kommuner, företag och enskil= da, måste ålägga sig stark åtethåll- samhet i sin utgiftspolitik om inte själva grunden fär strävandena att Vidmakthålla etv'fast ingvärde och befrämja en fortsatt välstånds- " milj, kr, som bör reserveras I av- höjning skall raseras, . YTAN SN bo ratoriet. skiner för några hundra tusen kronor. Den detaljen går väl att klara men när vi så funderade på problemet, kom vi underfund med att det behövdes fler auto- klaver. : Men skaffar vi fler så- dana, behöva det också mer ån- ga, och då räcker inte ångpan- nan till. Allt skulle väl kunna gå i lås om än det kostar omkring 600,000 kr — men tiden räcker inte till Man gör helt enkelt in- te en så stor tillbyggnad på några månader. Därför får saken anstå åtminstone till nästa år. — En annap sak Bör oss också lite betäinksammna. Det kommer så mycket nytt inom konservindustrin, bland annat konservering genom = bestrål- ning. Man frågar sig därför om det är lönt att ligga ned ytterligare över en halv miljon på det gamla systemet, Det ör visserligen bra ' — men det kanske kommer bättre, :— Vi har experimenterat en hel del med djupfrysta varor och har - säkerligen 'en av Sveriges förnämligaste och - modernaste anläggningar, men den: markna- den låter vi anstå tills vidare, Det har all reklam till trots vi- sat sig att det djupfrysta blir dyrt i förhållande till andra va- ror. -Distributionen har inte kun- nat 'ordnas rationellt och: blir dyr, allt för dyr. sh Ijnings- | Utbyggd ti organisation, ' '— Som "jag sagt tidigare har vi byggt ut försäljningsorganisa- tionen rätt 'avsevärt. Vi har ti- digare, haft - sju försäljningsdi- strikt men har nu elva varvid ytterligare tio försäljare anställts varför det sammanlagt är 18. Genom detta har vi bättre möj- ligheter så att husmödrarna över hela landet får, tillgång till Esselis va- ror. Våra försäljare besöker de- taljisterna och säljer men varor- na skickas ut genom grossister- na så vi gör faktiskt en del av derag försäljningsarbete. I detta ingår också konsumentupplys- ning och avsmakningsdemonstra- tioner. - SS — Någon 'konsulent för mat- lagnirg, alltså en .skolkökslärar- Inna, har vi inte ånställt om än det varit på tal många gånger — Men det kommer säkert. :I anslutning till vårt laboratortum har vi emellertid ett provkök där det skall anordnas regelbund- ha avsmakningar av våra varor av fackkunnig personal och hus- mödrar från trakten, Det gångna året gynnsamt Det gångna året har för Es- selis. del varit mycket gynnsamt, berättar direktör" Karlsson vi- dare. Både kvalitativt och kvan- titativt har skörden varit mydåt- ket god och Esselis produkter har hävdat sig väl på markna- den. I det sammanhanget vill Jag gärna poängtera . det utomor- dentligt goda samarbete, som alltid rått med lantbrukarna här i södra Halland och med Hal- lands läns hushållningssällskap. Några större ändringar i produktionen blir det inte" för kommande &r. Vi hade 1 fjol in- te fullt 400 tunnland ärter. och det blir väl detsamma 1 Ar me- dan : grönsakskonserverna 4 öv- rigt kommer att ökag en del. I alla dessa ingår I stor utsträck- ning ärter, Vi kommer att, följa de utstakade linjerna men där det är möjligt även komma med nya konserver, : Säsongen redän planerad. När . en studiedelegation kommer hit. och tittar ser allting att bearbeta . kunderna |, FÖDELSEDAG. 80 år: : 3 in fyller i morgon lantbrukaren och resehandlanden Johan Ed- vard Johansson . i Stubbhult, Hishult. ' so fn Jubilaren. är född på den gård i Stubbhult,.. som han övertog efter :sin . fader och som hah alltjämt innehar. Han har varit en : duktig och framsynt jord- brukare. Vid. sidan om 'sitt jordbruk har ' Johansson. i åt- skilliga decennier som så mån- ga andra hishultsbor idkat rese- så enkelt och lättfattligt ut men det , finns 'nog ingen som anar hur' stort ' arbete, "som Jigger bakom. Redan nu mäste vi pla- nera -sommarens säsong, vi må- ste beräkna hur stora odlingar vi kan ha och så måste vi be- stämma hur mycket burkar, som skall köpas. Det är kanske det värsta av allt, Till varje inlägg- ning måste det vara olika lacker i burkarna ' som tål ättiksyra, fruktsyra' eller. andra syror, som finns i' bären. Det skall vara en lack till ärter och en annan till blandade grönsaker, Det finns dessutom, massor av olika burk- storlekar och typer. N — Om vi då beställer tre mil- joner ärtburkar och kanske inte får in mer ärter än som räcker till två miljoner burkar, så står vi inför det allra största proble- met. Dessa tomburkar tar lika stor lagringsplats som' de fyllda burkarna och. är mycket ömtåli- gare, Trots att vi har lagerut- rymmen för två till tre miljoner burkar, så -räcker det inte utan vi måste bygga till. Redan nu måste vi lämna en bleckorder till Plåtmanufaktur i Malmö, där vi köper alla burkar, och rätt snait måste de sorteras upp i olika ty- per. För en konservfabrik skulle det" vara välkommet; om man kunde veta hur väder och vird Wir' och hur: mycket grönsaker och bär det blir av varje slag. ' — Men" hur det än blir, så tror jag dock på burken för kon- serveringsändamål. Trots att det djupfrysta ' slog igenom. ökade i alla fall burkkonserveringen 'av- sevärt, TA : eft Permitteringar efter 19 januari, H es — Vi har nu omkring 175 an- ställda i 'fabriken och jobbar i två skift, det ena från 5.40 till 14 och det andra från 14 till 22.20. Detta kan vi dock inte hål- la på med längre äm till den 19 januari, då. vi återgår till ett skift varigenom omkring 35 an. ställda, så gott som. uteslutande kvinnliga, blir permitterade. De har anställts som extrapersonal, men hela . den ordinarie arbets- styrkan skall vi i varje fall för- söka behålla, Vårt stora Problem är som alltid mars, april och maj då det inte är så lätt att ha nå- got att: sysselsätta folket med, men kring midsommar sätter det åter fart. . : Rundvandring, Så gör vi då en rundvandring i fabriken, där det som alltid råder liv och rörelse och där ar- betet går för fullt. Det är blan- dade grönsaker, som mest - till- verkas nu, men man sysslar ock- så med rödbetor och mycket an- nat, VI får titta in i frysanlägg- ningen där ett stort rum är het fyllt med ' lingon, men mycket, mycket . mer finns i fryshusen I Malmö och Hälsingborg för Es- sclis räkning. Det finns tre rum, i två av dem är det 20 grader kallt och I det tredje 35. Vi stan- nar inte längre tid än att vi hin- ner sticka in näsan — det räc- ker. Vi tittar också på det 'ultra- moderna laboratorlet där civil. Ingenjör ' Eilsäter residerar, och man förstår att detta är direktör Karlssons stolthet. Ls En annan utbyggnad har gjorts norr om fabriken men det är nå- got så enkelt som en stor par- kerlngsplats. Det kom så många besök i somras att man måste ordna en P-plats för bussar och bilar. Därigenom blir. den nuva- rande parkeringsplatsen överflö- 'dig och här skall 1 stället bli en vacker " plantering, Sin mycket stora = tillfredsställelse ' uttalar rikstvåan mitt framför fabriken — detta kommer att minska ris- kerna ' för personalen avsevärt. Så noterar han också med gläd- je att vattenfrågan verkar vara väl: löst och att vattnet från landskommunens vattenverk vid Lilla Tjärby sjö är utmärkt och tycks räcka bra till, eta Man kan inte annat än lyck- önska bygden tlll att ha fått en verkligen: söker sig framåt. stort Essell blir — ja, det be- stämmer . konkeurrensen :— men vi skulle tro att Esselis ledning inte kommer att stoppa 1 första taget utan att de över tio miljo- ner burkar, : som gick ut 1 fjol, Mens na IA fördubblas. 1 finom tid, också direktör Karlsson med att|' hastighetsbegränsning införts Pål: så . förstklassig : fabrik där man|. Hurl. handel | med-ylle- och trikåva- ror. i. Göteborg. och Bohuslän där hah varje år vistades tre å fyra månader. 'Johansson förde alltid prima . varor och detta jämte -- hans ; trevliga sätt för- skaffade . honom Många . vänner och kunder. Han var alltid 'väl- kommen år efter år. ; +. .. - Trots 'sitt. dubbla arbete häde Jubilaren ' dock .. både tid och krafter att ägna sig åt kommu- nala uppdrag och i yngre dagar var han: bl. a. Iedamot av kom- munalfullmäktige"' «och '. olika nämnder, . Det är endast några |" år sedan han lämnade sitt upp- drag som ledamot i valnärmn- den. Även inom jordbrukets po- Etiska - och : ekonomiska' sam- manslutningar . gjorde -J. gå sin tid betydande insatser. Den höga åldern till trots har jubilaren alltjämt en god hälsa och för sitt redliga och trevliga sätt är han omtyckt i vida kret- sar... > . Ne ! 80 år Pe SN fyller. på måndag f, lantbru- karen " Albin ' Jönsson, Flyhol- men," Hishult, focoe Coor Jubilaren är 'skånirig till bör- den, född i Skelderhus, Munka Ljungby. I yngre' dagar var. han bl. a. anställd på olika jordbruk i nordvästra Skåne "samt på Sockerfabriken i” Hasslarp in- nan' han 1914 flyttade till Hal- land och. inköpte ett lantbruk i Flyholmen.' Detta' innehade J. i ett trettiotal år varefter eh son övertog detsamma.” 1. ett par år var Jönsson och hans. maka bo- satta i Fagerhult innan de åter- vände till Flyholmen. 'Jönsson är ovanligt pigg och kry för sin ålder” och ” sysslar gärna med slöjdarbeten av olika slag i vil- ka han är verkligt duktig. Per- sonligen är jubilaren en trevlig och gemytlig man, - rt 75 år. ee fyller "på . måndag lantbruka- ren ' Viktor Ferdinand Jakobs- son, Körsveka, Knäred; . : Jubilaren är född” på den gård som han alltjämt innehar och sköter och som han övertog för snart femtio år sedan. Han har alltid gjort sig känd som en duktig lantbrukare som helt gått in för skötseln av sin gård varför han aldrig fått tid över att ägna sig åt allmänna upp- drag. Sin gård har han alltid haft i god kultur. Han har ock- så intresserat sig mycket för skogsarbete, ' Aldern till trots är han vid god vigör och han är en hygglig och trevlig man, :' 75 år MAN fyller i: morgon "fru Nelly Nilsson, ' änka ' efter ' häradsdo- mare Adolf Nilsson, Tjärby, - Predikoturer: - RA Laholm 10.00 hgm. med nvg. kadj. Semborn. Kyrkbuss som . tidi- "gare. Tisd. 4. 15 10.30 tinga- ”pred. kh. Sven Ljung. +. Skogaby. 13.30 'hgm, med nvg. kadj. Semborn.'. > Ala Båstad >Hgm. '; 10.30 (Norlén). : Månd. 19.00” kyrkobröderna i " Hovs förs:-hem. : en Hishult Pred. hos John. Stridh, Magdelund, tisdagen 'den 15 jan. kl. :19.30 av Albert Jo- hansson. '. - . Iishult Betania sönd.' 19.00 Alm- borg, sångarna offer. för ytt- re missionen och sparbösstöm- ning. Tisd, 19.30 bönemöte.. Laholm Salemkyrkan sönd; 11.00 Almborg, sparbösstömning. > 'Torsd. 19.30 . bibelläsning och Velngo Tabernaklet sönd. 14.00 Almborg offer för yttre missio- "nen, sparbösstömning. "Onsdag 19.30 Almborg, bibelläsning och on — . Nytt = Flytt » Dagens namn FRIDEBORG : Solen går upp kl. 8.50 och ned kl. 15.51. Mon oe «>. Morgondagens "namn KNUT : Solen går upp kl. 1553. ” Måndagens namn Fi kl. 8.49 och ned kl. 10.88 Solen går. upp kl..8.48 och ned Utländsk: linfiberdumping bereder svensk linodling - ekonomiska svårigheter NT : : : i För att stödja Hallands läns , linodlareförening inför väntade likviditetssvårigheter har jord- ruksministern på tillä; H" för 4 le budgetår be. "1 gärt I milj. kr. Bidraget skall i utgå som ett ränte- och amor- : teringsfritt lån. Frågan om rän- .te- och amorteringsfriheten bör i” enligt 'statsrådet Norup omprö- . i:vas efter två år, varvid samti- . digt en fullständig granskning "ev: föreningens — ekonomiska : ställning bör ske, ant N AA - Avsättningen . av den . svenska linfibern har under 'senare år varit baserad på flerårsavtal mellan riks- förbundet Lin och hampa såsom säl- jare: och tre spinnerier såsom kö- pare, Enligt dessa avtal har spin- nerierna förbundit sig att inköpa vissa i avtalen angivna fiberkvan- titeter till priser, varom särskild överenskommelse träffas. Det nu gällande inköpsavtalet är emeller- tid i likhet med tidigare: avtal för- sett "med en klausul om annule- ringsrätt för spi i i vissa förce 'majeureliknande + i . Inköpsgaräntien kan således helt eller delvis hävas bl. a. vid bety- dande ökning av importen för hel- och halvfabrikat inom spinnerier- nas tillverkningsområde, Det till in- köpsavtalet knutna, . nu gällande prisavtalet, vilket i första hand av- ser 1955 års skörd, innebär enligt - jordbruksnäranden i förhållande till närmast föregående avtal ett in- komstbortfall för linberedningsver- ken på i runt tel 1 milj. kr, räknat i :fiberleveranser under 1956... Bakgrunden härtill är ett under senare tid inträffat betydande pris- fall -på' världsmarknaden för linfi- ber, Orsaken. till dettå är dels de stora skördar lin som erhållits i Belgien, - Holland och Frankrike 1955, dels den kraftiga utförsäljning av linfiber till underpris, som ägt -rum från Sovjetunionen. Även för den svenska linneindustrin har den utländska konkurrensen resulterat i ett pristryck, som denna industri inte haft möjlighet att möta. +. . utsikterna . har jordbruksnämnden verkställt en utredning rörande rän. - tabilitet, likviditet och solvens för anlä i Laholm, Samman- fat is anför utredni att . ett "likviditetsunderskott icke un- derstigande 1 miljon kronor syns komma att uppstå för föreningen under första delen av 1957... . -En kombinerad linberedning och spånskivetillverkning vid nu rå- | dande pris-, kostnads-, och bidrags- ' förhållanden är ekonomiskt möjlig men kan knappast beräknas ge nå- got nämnvärt överskott, framhåller jordbruksnämnden.: De akuta svå- 4 righeter, " vari ' linhanteringen 'f. n.' . befinner sig, är beroende -på den ktivi av. d' k ktär som under senare tid förekommit från ” östeuropeiskt håll. En förutsättning för bibehållande av' en inhemsk od- ling av lin och 'en på grundval av inhemsk ja] art de bes redning därav är dels att dumpin- vr gen för framtiden kan bemästras, så att » avsättningsutrymme finns för den ska. varan, dels att vissa: redan .inträdda. k kvenser, av dumpingen neutraliseras. ia Nn ; Hjälp över tröskeln = , Med det 'senafe förstås, att Ia- holmsföreningen till följd av de för- luster som uppstått genom den ef- ter den 1 okt, 1955 inträdda pris-'" sänkningen ' på linfiber, beräknas icke kunna fortsätta sin'verksa het utan särskilt tillskott. till tä kande 'av' dessa förluster. "Av riks., > | förbundet : har '; beräknats att den | lidnå prissänkningsförlusten på ett, år uppgår till omkring 700.000 kr. Då" ytterligare viss tid måste förs" : flyta innan föreningen genom sam-' manslagningen |med växjöverket - o och. övriga . rationaliseringsåtgärder / kan balansera ett sådant inkomst- bortfall,. har man räknat med att No föreningens tolala behov av särslkil ; tillskott kommer att uppgå till in-'- . emot 1' milj. kr. Rear LA Genom : ett ' bidrag” av. engångs= : karaktär skulle: staten hjälpa lin- hanteringen över. den tröskel, som uppstått genom att ett starkt pri: fall inträffat, innan hallandsföreni gen varit rustad att möta ett så-' dant; - frarnhåller. jordbruksnämn- - den. Skulle å - Koncentrering' till Laholm - : Från . linhanteringens sida har oavlåtliga försök gjorts att genom rationaliseringsåtgärder möta ' fal- lande fiberpriser. En sådan åtgärd av stor betydelse har varit koncen- trering av driften genom, samman- slagning av beredningsverken i La- holm och Växjö till en stor bered- ningsanläggning i Laholm, En ur rationaliseri; punkt betydand åtgärd har vidare varit" att i La-| ss. . NN holm anlagts en fabrik för fram-|' BERN: Prinsessan Antoinette av ställning av: fiberplattor för bygg- Bourbon omkom vid en trafikolye- nads- och snickeriändamål, varige- jka nära Winterthur i Schweiz på nom avfall nu kommer till. använd- torsdagskvällen. = ” a : > a ; högvärdig j, En lastbil "kolliderade med den ning som råvara till en ön bil.i vilken prinsessan åkte till- industriprodukt. "= ==..;= «7 [sammans med en väninna, som blev - För en hedömning av framtids- allvarligt skadad. se ; Bridge Skottorps Bridgeklubb. : resultat av första partävlingen den 10 januari: 1) Edit Jönsson —Runils . Svensson 180, 2) Inga Johansson-—Kirsti ,' Wahl 174, 3) Stig — Larsson—Sture Carlsson 171, 4) Helen Wilde—Nils Nils- son 158, 5) :Pettersson-—Pettlers- son 155. sn N å andra sidan sådant bidrag ej lämnas och linhanterin= : : gen i landet till följd därav upphö- : x ra, skulle de mycket betydande be- Ä Iopp, som staten under åren utgivit . i form av pristillägg för linfiber, i. varje fall ur beredskåpssynpunkt ha utlagts förgäves. , : Ola Jöns eller: i Forts fr. föreg. sida. ” August fördräng . mönstrade sin underordnade: +: .. å « Du låna ...? Ja, jag. vet in- te dä. Högst ogärna lånar ja u min. cykel te nån, så. '.:- 2 :— Ajo, dä kan du väl. Så hinner ja fortare hem te arbetet igen! trugade Ola Jöns, SS August övervägde. ' På en gång förändrades. hans ansikts- uttryck och han sken. upp av någon, för Ola Jöns, oförklarlig Sad febrilt båklänges för att försöka få rätt på bromsen, Men ingen- ting hjälpte: Farten bara öka- = | de... Vid landsvägskanten stod några småpojkar och gapade av förvåning. ” Ola Jöns, kom med vådlig fart utför backen. Att ta tvärkurvan "ut. et "el I mn bar ue , . er var. omöjligt... alle r säjer Pe dej. Al Jet tvärs över landsvägen till d [rer blev ' gladare -än' : Ola | andra sidan CM å väldig brett Jöns för detta besked. Kvick |och- nässlor g In iho ned N som' en vessla hägtade han ut brakade > " och jo de ot cykeln från vedboden' och be- | Ola Jöns IR Iuftafärd "Men ull N gav sig i väg. Unden tiden drog Oas Stora förvåning höll sl ö läp- - 3 H de bort "till åkrarna där dags-|grepp PÅ. fa tet mark och 5 kat verkarna arbetade och förenade han tagit fast mark oc a " a av kläderna och blodet på ena sn med dem. . 3 en att avtags-j hariden tog han upp det som en väg om ver do an Ripagården och | gång "varit cykel och ställde den mt tejordes av lintill ett träd. : Äggkorgen som . stora landsvägen. utej vant bac-|han vid tillfället satt ifrån sig en kort men ganska. cykla ned [tog han åter upp under det han ke. Inte alla vågat icke kunna log en' aning mot de förvånade för den i rädsla öm måste till | pojkarna 'och fortsatte den av- ta den tvärkurva - stora lands-| brutna färden med apostlahäs- för att komma ut P minst itarna. oc anledning. pose " — Ja, så tag den då! Jag får väl: ingen fred för dej annars. Men "va rädd -om den 'bara, dä öns var : - vägen. Men, Ole FER & sig.upp| Vid hemkomsten ställde han +. av allt rädd. den ' på styrastån-lin cykeln och tackade August med. ena men andra äggkorgen. | för lånet. Men när August en gen och NM de inleddes backfär-]stund senare' fick 'se sin cykel en Men snart nog blev han dveten om att cykelbromsen|'. | ; medve de, -Haa trampadel: Faria & måndagene fänlag, = inte fungera blev han arg som en bålgeting, "i 6
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.