v Tisdagen den: 22 janueri "1957 Kn ad in . =LT DEN 22. JANUARI 1957 - = = led i Ö Stort intresse oa > för skogsafton | . Lär känna ait eget I land ana ald-"'x sa förslag ull samordnin, i P UTS E R E D K g och effek. s rig bli en oordning. till : "tivisering av orig oc I "Putsereds skola hade r gåt svenska m medborgare, Sjäj va . natio- heten”, 'om Sverige, Derina utr äni kväll arrangerats en skogsaften i 7 tären gör oss utåtriktade: ' bör kunna 15 edning I- regi av Putsereds studiecirkel. : Vi vill: hellre se och. -uppleva de — inv te 8gag till grund för fn | Sammankomsten rönte livligt in- T "österrikiska alperna. ån-vårt eget Ii entering 4 statlig regi av samt- | tresse och ett femtiotal personer "Jämtland eller Härjedalen. Vi fr 182 Organ av mera väsentlig bety- | hade mött Upp, Från skogsvårds- ner det mer. spännande ' att bad in-. delse, som driver upplysningsverk- styrelsen medverkade jägmästare | : | Mödelhavet - ada i . samhet om Sverige i utlandet, anser Bertil Liljequist, Halmstad samt |'' edelhav än. vid den svenska '. motionärerna, Men: en såd. länsskogvaktare A. B. Svensson västkusten :o.' s. v, Utlandet lockar " Syn bör d kr jädan övers fch skogsvaktare Evert Rangv. all, oss "på ett'särskilt- sätt, Och Ö r dock ges en något vidare Knäred. Skogsägareföreningen re ” ont i det, även om det finns inget .' ram än den på Svenska institutets I presenterades av inspektor Harry + och ket svenskt som gott. och så myc- initiativ verkställda . utredningen; Prattberg, «Knäred. . Som inled- | mäta sig med och väl kan = Sålinda bör bl. a, beaktas de er- | Ning visades en ny film om vir- vad. utlandet har att ” farenheter” som vunnits äv SJ:s och kesvård, varefter jägmästare Lil | » ” lika, ja” YYVYYVYFYYYYTSYTTYTTYTTYTTY YTYtreYTer TYrtre ”YTTYYtYFIe Tee RTON bjuda ifrågå om turistattraktioner, Men vi svenskar är och förblir oss ; Vill vi se utlandet, så gör vi detta vad som -Än' finns av. oupp- levda attraktioner här hemma, Men , om vi i viss mån slösar bort valuta ” . "inte minst då det gäller att bedöma SAS publicitetsavdelningar, detta olika informationsmetoders effekti- "vitet. Dessa avdelningars arbete” är i hög grad inriktat på Pressresor ge utländska journalister "på utlandsresor, så må vi försöka « besök hos'oss, | "köstna dsk ta igen detia på utländska turisters ston Ao ndsriksdagsmän, hr Tor- - sten. Andersson i Brämhult och hr, Einar. Gustafsson, - motion i årets riksdag begära en' . Utredning - om: effektivisering och samordning i strävandena att göra, Vårt land och våra turi; kti Det är väl liknande . ” "tankegångar som föranldtt två unga ': - artiklar . publicerats : i:' utländsk 'Mem, att-i en - "stoff till egna reportage från Sveri- ge. Det "kan nämnas, att” enbart journalistresor i Sverige under se- ” hare år medfört att tusentals sådana Press. Denna värdefulla publicitet - har nåtts med relativt ringa kostna- : der: De stora amerikanska tidnin gårnas' och tidskrifternas miljontals läsare har genom dessa artiklar fått jequist kåserade' i anslutning till ljusbilder från skogsvårdsstyrel. sens” '50-årsjubileum på Skansen i Stockholm. Han gav också-en del'lokala kommentarer i tillämp- liga "delar. Efter 'ett kaffesam- kväm ' följde en livlig : debatt. i skogsvårdsfrågor.: a Det allt större intresset. för skogsvården avspeglar "sig . myc- ket tydligt i en sammankomst av det här slaget, Initiativet till den här' tagits ”nerifrån”, ' a. vi os. från ' skogsägarna ' själva, och att så många. mötte upp understry- ker enbart det stora skogsintres- 3e som ' mu råder. Diskussionen blev också livlig, alla är överens om målsättningen; 'men det skil- jer” något 'i åsikterna om vilka Ner, av vad slag dessa vara” månde, kända i utlandet... >- Motionärerna påpekar att "Infor- . mationsverksamheten om: "Sverige ä är. : starkt splittrad. Den bedrives aven '. stor grupp såväl statliga som icke= "statliga organ, "Följden härav måste bli att dessa organ i många fall: , kommer att arbeta, parallellt med "samma eller : likartade uppgifter. ". Bristen på samordning och: sam- arbete medför utan tvivel att upp=-' lysningsverksamheten «som ' helhet blir både svåröverskådlig och oeko- nomisk. Förfrågningar från myndiga heter,. organisationer och enskilda i olika - delar av: världen rörande "svenska förhållanden besvaras av instanser; som ofta nog har” ingen eller, ringa" inbördes Kontakt, Detta av hela” vpplysningsverksammheten' , "skulle obestridligen méjliggöra 'en- "smidigare, "effektivare och mind "vårt land,” Erfarenheten "visar att + sådana nyhetsartiklar. i världspres= : elkoholkoncentration ill 0,5, enligt någon kä dom ' om sen har ett propagandavärde och en : goodwillskapande effekt, som vida s Överträffar andra former av Upplys« |. ”nings- och Propagandaverksamhet, | : Herrar ' motionärer förefaller . att vara på rätt spår i den här frågan; God Fortsättning! "sänks från nuvarande 0,8 'promilles a Jagförslag som men rättvisa, "-8omM - skall" tillämpas. Sammanfattningsvis kan: dock oc 175 | Benkläder med mudd... .. 2:10 +: Trosor, bomull . "Åter eräks massor av präktiga plagg. utse. a 4 Benkläder, charmeuse sn 3:90) Nattinne, charmeuse neca 10: "Daglinne, charmeuse soc : Garnityr, charmense.. : tar : Forts. å nästa sida. ; "3:90 «6:90 -Nottiane/ son 48: till priser, långt, långt under de' "vanliga. . Sys å om ens någon av denna | världens store. håller så många funnit en tillverkn, för nyttobruk Alkohol” och "trafiksäkerhet är lika oföretnliga som 'eld och vatten. Den, I som kör: motorfordon i' alkoholpå- ” verkat ; tilllstånd, - utsätter :både sig "själv och :medtrafikanter för.full- ständigt onödiga risker i- trafiken > Det; . oförsvarligt, "Våra. dagars 7 trafik ' är tillräckligt. komplicerad ; och svårbemästrad även utan det riski som: onyktra ”trafikan- ävande' inf ionvet På initiativ av Svenska. institutet :: .« Biordes io]. en -utredning med! vissla ter utgör. Förslaget bör därför kun. nå genomföras i'enig 'ömtanke för Sad trafiksäkerhet, PER Tra nn eller som en ren hobby. Och vi ken .” ”ögontröst”,; är det inte tt få som ”spl på våg”, Ja, så kunde faktiskt den knypplande filoso- ferå "med hjälp, av de många charmerande nåmn som spets- mönstren undfått i dopet. Char- merande " är med all säkerhet säkrade. de 10 :dämer som går: dakt'onsfönstret -: och ser: Chur. västkustvintern är när den "är som värst.— med storm och ' regn — så går tankarna helt au- "tomatiskt till det' "ljuvliga Mell-' " "bystrand + och - sommaren - där: "ute. Fur skall det gå med Mell-: . bystrand i sommar, närmare - "bestämt Strandhotellet? "Den « frågan ställer sig många lahol- mare och sydhallänningar men . den ende, som kan besvara den är direktör. Bror Färe och han "befinner sig. f.. Dn i eller. på väg" "till Egypten, «.; - - : Det. har - ryktats "nycket om "Strandhotellets framtid. och som "så mycket annat är detta en fråga:, om ekonomiskt- utbyte. Att driva restaurangen i dess nuvarande utformning kommer väl knappast i fråga — den som så mycket annat är en fråga om förnyelse. för att vinna kunder- nas belåtenhet. Vem skulle -väl ligga bättre till att skapa en.re- staurang" i tidens stil än Laholms . pigge "stadsarkitekt Sven Bögh- Andersen? '. Danskarna är ju kända för att kunna skapa trev- liga restauranger — vi behöver " väl inte gå längre än till ”Kys- tens" 'perle”. som väl de flesta sydhallänningar någon gång be- "sökt ;— om ej, så gör det till "våren!" : Visserligen, är vännen Pögh- Andersen numera 'vorden svensk” medborgare men vi "skulle tro, att han kan sätta danskt gemyt även” på: 'en svensk restaurang. - Man kan endast hoppas, att di- rektör. Färe," som ju själv är en man med goda och trevliga idé- ” .er, låter honom hållas, Det för- slag till omdaning av Strandho-' " tellet, som Bögh-Andersén 'gjort upp, har; visserligen tagit sikte På "att göra omdaningen så' lite ingripande. som -: möjligt" utan allt för stora ekonom" ska utlägg — Säsongen här ute' är så kört att "allt för stor, kapltalutlägg, :ej. betalar sig. sl är man tittar: ut genom 're=: | > Strandhotel ningar, :som : ”Bögh-Andersen " gjort - upp, ”frapperas -: man i första hand äv att de går till- . baka - till den - ursprungliga , Strandstugan, som 'i slutet av . 30-talet' omdöptes till: Strand- ”hötellet. Då fanns stora ingån- : Ben' med vestibul ' och" toalet- > ter" mitt", på hotellet > "där "musiken nu.har sin' plats. Mot "Söder fanns' caféet" och mitt- kroppen ' upptogs" av matsalen. flyttades ' längre norröver, så att matsal "och café. kom att sammanhänga. Detta "gick, ut- -. märkt bra; inte minst. ur dans- : synpunkt,. i många år men så har detta ur modet och" den jättestora matsalen : har. legat mer eller "mindre. avfolkad. Nu föreslår” | Sladsarkitokten, att den första" ingången åter tas upp ' och : att -flygelbyggnaden mot söder blir en vanlig restau- rang i gängse stil med ett lagom stort ”dansgolv.- "Av den nuva- rande matsalen, alltså hötellets mittkropp; skapar hän en verk- ligt tjusig 'och trivsam bar med årderi. - Denna föreslås i aa & ett dubbelt W,för att ge god . plats och i ena hörnet placeras 7; ett Hitet : dansgolv. — lagom för ett "mindre antal. par att svänga sig" till 'piano-. eller lets exteriör. ' "Så ändrades "detta. och entrén |' bord utåt sjösidan 'och bardisk trådar i sna händer som den, vil- i ken i knyppling .av spetsar har - ga. "kära hjärtanes”' när i ”hjärtat . och korgen” kommer .. 1ies 15, 19-29 krv 2.2: 10—39 ken "Det italiénska ”atlantfartyget Anårea Dorias redare' och! I Fröken Ann-Marie Andersson (närmast väggen) och fröken Gunnel Frummerin följer med spänd uppm ärksamhet det invecklade mönstret. Bakom ses kursledårinnan fröken Ingegärd Gi kansson ge fru. Eney. .instruktio og i TY Svenska” Amerika; Linjen kar tänkas nå en uppgörelse:om: de: il ; skadestånd som, skall. betalas med anledning - av 'atläntkolltslo- nen” mellan Andrea Doria och Stockholm b somras, ' sade ma - på sakkunnigt håll £ New York. En del' iakttagare' dneåg sig) ha fog för den' åsikten efter !ett "sammanträffande, 1 bägge - rederiernas ad + på 4 "maren I Lamrénce:Wålsh som. uppträdde som "ordförande sade Se mte Im "mot. gården skapas en an" nan Liten, bar; närmast. avsedd för "folk : som vill tära én med- havd "matsäck och endast bestäl- Ja "kaffe eller låsk, I det nuva- rande ' sällskapsrummet ”slutli- gen. skulle det bli dels ett par små suveniraffärer, dels en-per- manent utställningslokal" för konstverk så att gästerna hade något; att titta på under regniga dat : . en ' allra . ” största nyheten skulle ; dock komma, att ligga mellan baren : och matsalen, alltså strax intill. där musiken nu; har sin. plats, . Det 'skulle verklig, ' nyhet för våra: trak- i ter. Sådan får man ju ha efter särskilt . tillstånd — dock får man inte spela om pengar u- «tan, vinsterna utgöres endast - av. anvisningar att köpa mat - eller drycker . eller annat in- -om hotellets hank och. stör..- "Förslaget till" nydaning & är tju- sigt och vi hoppas att det finner nåd "inför. direktör "Färes ögon. ma et Cel;” Ränneslöv | lövs 'SLICF-at . håller 'om torsdag 'sitt årsmöte i "Solbacken, Edenberga.. Gamla vara en roulette — alltså en |. Laholms - stads! s yrkesskolas kögopligsais — men. för den : | oinvigde ter sig denna myriad av : | nålar: med olikfärgade huvuden ;Joch de många trådarna 'som' ett mysterium. "Att av, detta skapa H utsökt vackra spetsar är förvisso ett." ; tålamodsprövande '', arbete men när de väl är färdiga inger de säkerligen en känsla av högsta tillfr edsställelse. i= 'Knypplingen. detta ur- amla hantverk — har åter kom- mit till heders och glädjande nog .Jär det också .många ungdomar som ägnar” sig åt "den; berättar kursledarinnan i Laholm, . väv-. i För de flickor vilka: tänkt sig en framtid som lärarinnor i vävning eller sömnad ingår även terapiledare vid sjukvårdsinrätt- ningar. måste kunna knyppling. en mycket billig So psningsform | 7 för eleverna och därför förvånar det inte att unga. ambitiösa flic- kor. väljer den vägen, Det.är dock inte bara en eventuell fram- tid. som. lärarinna eller. terapi- ledare. som Jockar ungdom . till sådana här kurser, Som. .ren hobby. är: knypplingen mycket trevlig och det blir ju också vär- defulla saker eleverna får. med gig från kursen. ' Spetsar, som man knypplat själv är ju mycket värdefulla ur flera .synpunkter; ; a. "skall dock ingen tro att det är enbart «ungdom som kar nytta" och nöje. av att lära sig” knyppling!" Vid' vårt besök | Man blir aldrig för gammal för att lära något nytt, är en regel som håller, och den hyllar tydligen ock- såväl som nya medlemmar. hälsas högtalaremusik allt: medan man "Be a BSR 2 När man: såt tittar vå d de rit fär en drink vid b dick i så kursens äldsta deltagare fru i Bjarne.” > Lr ' + ck flärarinnan . Ingegärd Göransson SS från Eldsberga. > - knyppling i utbildningen; Även | Sådana här yrkesskolekurser är | hoss Knypplingskörsör i Lahold kunde vi konstatera" ätt åldern] '"" inte skulle gyntia någondera efteråt att ytterligare tvister "och. processändg för härvarande =. > et parten,, (New York 1 dag TT). Vvarierår> betydligt" blahd : kursi deltågarna. Även om det är ofin "ått avslöja damers' födelseårtaj tar vi oss' friheten omtål att den yngsta :kursdeltagaréri vär” född 1936 och den äldsta 1893: "LA > Visst "krävs det "ett "sto tålamod att lära sig knyppla fortsätter fröken Göransson, me! efter vad jag kunnat bedöma är sarntliga "deltagare ' så" veme|: och"intresserade att deras, "tålar mod -räcker till för att'c övervinna : svårigheterna Årets. kurs är den' : Forts, å nästa? ida.: tiv eds blir det. dock: en besvikelse; Ifa mm Kommitté "från Hishult har besökt: Lådeentralen Västkusten 3 late ning kan ge" arbete. orgäniserad, För den som borg -på föctjäret utan” urbotsi - ”kubb' ller s spika Tådor finns möjli h Fv a Göteborg för ätt diskutera låd- |. - AVIS oh rd; .som lorlanen men för den som säga;upp a t' till em mindre dakömst. t "tillverkning i i Höhult De inöke Å "Ju äldre han blir ju fler; strängar får han I på sin yr den « gode träskomakaren, lantbrukaren. skriftställaren och spar- , banksmannen C. OQO. Nilsson I Hishult Hans ' senaste debut, '. - som filmaktör i ”Detta är Hålland”, har gjort honom upp- . > '"märksammad långt: utanför den egna ' bygden. Beställningar : «+ på träskor börjar nu droppa'in från olika platser, och i sön- en här återger, åt C: 0; ; Nilsson ii i Hishul Nin a film från Halland, å man vi dags ägnade Sydsvenska Dakbbladet.en lång artikel vilken vi I Sydsvenska Dagbladets utsi de medarbetare redovisar -sina intryck från 'sammanträffandet med C.O. Nilsson.så här: Det är inte vem som-helst. som kan skryta över att ha debuterat som” filmstjärna. vid 83 års /ålder, men: det: kah sparbanksordföranden i Hishult C- O. Nilsson, och han har själv omgående ' kommentaren till reds: ”Varför skulle jag inte pröva på det också, när man' prövat på så mycket annat i:sitt liv”.,” "+ Det döljer: sig mycket bakom den repliken, ty. den. färgstarke hallän- ningen och hishultsbon har under sitt långa liv med en aldrig sinande ertergi prövat på det mesta, och ut- bildat sig till något- av. en tusen- konstnär. Även om han under ung-| domsåren lämnade hemorten för att söka sin lycka på andra håll, både inom.och utom landet, är dock hans fen & I livsgärning knuten till Hishult, där ; |han under en lång följd. av, år varit en drivande kraft i det kommunala, :Joch där han fortfärande' den dag som 'i dag. är innehar förtroende- post, bl. a. som ordförande i spar- banken. Men för att återgå tin filmdebu- ten, så har den också i viss mån anknytning till €. O. Nilssons verk- samma liv. i var :på jakt efter folk, som fortfa- "Det var när man höll phatt Zpåla rande utövade vad vi nu nästan be- traktar :som: utdöda eller utdöende .makare, Man fick tips om att C, O. Nilsson i Hishult fortfarande var aktiv. som träskomakåre, och på så vis kom det sig. att C. O.: Nilsson visa sina, färdigheter i att hantera de gamla, verktygen. Träskomake- z ligen en re riet upplevde rjade så smått in- sans, och det även om C, O. Nilsson numera inte har så mycket tid över att syssla med det. Om'det.nu var C. O. Nils- son 'som var det dragande namnet när den kulturella ; hallandsfilmen visades på Folkets Hus i Hishult, låter vi vara osagt, men faktum är att -båda föreställningarna drog fulla hus, så .att man blev. tvungen att ordna” med extra: föreställningar. . . tors 1 öre Paret . - - Det blev. egentligen € en ren till- fälli shet som gjorde att Få började att göra träskor, berättar OC. O. Nils- son. Jag var 14 år gammal när jag gjorde mina första träskor, jag hade aldrig gått i lära för, Dågon” sko- makare, så det var kanske inte så underligt alt. de första träskorna yrken, Man letade efter en träsko-- fick tillfälle att för en större krets Lv strömma beställningar på träskor,|” inte' gick att invända” Men”övbing Då Fre a a aa SE Gu jam am | sno sum uu | a 06] > I ohet "och så : började det att gå riktigt bra, Men 1 det var jobbigt på. den tiden.. Sju " timmars. arbetsdag . var "det. i aldrig tal, om, utan man fick stiga upp med bolen ' och lägga gig långt Ef efter det att mörkret lägrat sig. på I den tiden fick man 17 öre paret för = träskorna, och var man riktigt fli- tig, vilket man ju rnåste vara för att kunna: tjäna ihop en riksdaler om 'dan, så kunde man komma upp - till en sju å åtfa par” om dagen. Träet, det är ju'björk eller al, man gör träskorna av, Var heller inte så dyrt, Man kunde då köpa det för fera öre ralnens; Ja, det var andra 2 tider. detpnurkan man inte göra ett par träskor under 10 kr parets Men fo9 I förts. å nästa sida”.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.