Y "rYerevv vw v Yeveverev YE YTETYPPreTY | , Tisdagen den 22 januari 1957 : NV TYfUtYETYVEYTEYTTTEYYYFTYVNEYTYTTUT TURE TETTEPIETEFYtT TTT YITYVYYTTY FN YYYTETY . + NW Lå Na . Gud och fann. det fö " nutidsmänniskan . , kona tänka och planera. Hon kan varifrån hor kommit, vart färden br och vad som är meningen med ivet, Många menar att tänkandet blivit. mindre än förr, likaså anan- det,, I materialismens tidevarv rör .det sig om inomvärldsliga spörsmål och timlig målsättning. Det kom- mer likväl alltid att finnas några , som håller sig kvar på ”Sions .mu- Tar? och slår vakt om eviga, urgam- la värden. -: ' Det är deras. röster som talar i boken ”Den. kristna tanken genom tiderna” av Th, Åberg och Berkt- , Erik Benktson (Ehlins förlag 23: —) "Här möter oss den kristna tankens pionjärer och heroer från äldsta ti- der till våra dagar, vilka sökt nå fram till en översinnlig verklighet för att. få mening i tillvaron och kunna ge tröst och hjälp åt männi- skan på hennes väg genom nattom- höljda tider; Att ta del av detta ar- bete är att följa med i ett drama- tiskt händelseförlopp av i hög grad . Spännande natur. De många sekler- nas trosstrider och tankemöda är liksom ett utsiktstorn, från vilket ett klart ljus faller över nuet och dess bizarra situation. Åter och åter har mänskligheten måst. lära sig tänka 'om, under vöve, skådliga tider, ; rig upphöra '. att grubbla över ”Den kristna. tanken” Av kyrkoherde Ernst Sandgren om - TN : Det är fnänniskans adelsmärke att ligheter och timliga lyckomöjlighe- ter. Människan, som vet att livet är kort och osäkert, söker dölja det- tå under en stormande fysisk aktivt. tet och under ållehanda förklädna- der. Hon är allvetare och mångkun- nig som aldrig förr, men hur ytligt kulturfernissan sitter visar'rältslös- heten, nöjesjäktet och i väld em förnuft och erfarenhet: disponerar över. Detta väsen är Gud. Det är den 'kristna tankens uppgift Åt allt klarare: mejsla fram hans drag och göra dem fattbara för män- niskan.. Vägen är lång: och : otro= - Meri. a om. jordbruk Sensationcll Fint Mönärk-kap” i proffscykling. Enligt vad FT v => erfa- s i "radio i i sommar STOCKHOLM (Press) Jordbruksprogrammen i radio. upptar nu 35 minuter i veckan, vil ket matematiskt Ber dem 0,59 proc. nm a totala sändningstiden. Jord= D räms! ruksprogrammen i radio k : bäda z 2 emellertid efterhand i ett bäitre-läse | -protfscyklister Kay Werner Nielsen " 26 for ack. RR Håkanissön I Jord- ”och Evan Klamer att i fortsättnin- ruke pplysning: nämnd, Radio- tjänsts” ledning är; såvitt man hu rätta till världens starkaste par- så lg möda förestår. Att fatta” den okände guden och göra honom verk- Det måste nu bli den kristna tan> kens uppgift att mad det förgångnas erfarenhet söka sig tillbaka till de eviga och outsinliga källor, som gav våra fäder Luznod och tröst. Det finns hoppfulla fecian härpå inte Jott hos ungdomen och &n na diktningen utan framför allt i ut ekonomiska strävandena, som söker en syntes av trosinnehållet, Veten- skapen siälvbesinning och ödmjuk- het inför de alltmer olösliga livets problem -är också : löftesrikt. Deh synes : alltmer nalkas den kristna tanken, att det på någon punkt i historien måste möta ett väsen, som inte i någon mening hör” till eller rationellt kan inpassas i dén iig för människ är vår tids vikti- Zaste andliga fråga och den kristna tankens egentliga uppgift," I Därför . har ; i en bok 'som" Dr nh kristna tanken genom tiderna”. 'en: stor uppgift att fylla. Den skildrar levande och dramatiskt. de; olika svplattni av kri vär kan se, instälid på av ge jordbru- loppscyklister, och segrade sålunda i ket ökad tid — kanske redan efter vinterns sexdagars i Frankfurt samt 1 juli i år — i takt med utbyggna- . blev tvåa vid sexdagars nu senast i dem av program 2. Mean får dock Köpenhamn. Monark och Knut Ja- linte glömma att vi också har jord. 'kobson är att gratulera till det fina - bruksketonade Program på efter-' ; middagarna och kvällarna; Cfta är . Tog : dessa för: litet utannonserade” för” "att : observeras av jordbruks: värvet. ra — Vi kan förresten i detta sar, '17 som förekommit under sakler- nas I om, Jonte minst "intressant är den rätt ”udörliga redogörelser för den: nutida: teologiska sit! Ett rikhaltigt ial ytterligare bokens värde, . '.' Boken kan med fördel användas som grundbek' för studiecirkelstu- dier i ämnet, En separat studieplan i anslutning till den finns nämligen att tillgå. - STOCKHOLM (Press). under alla' tider varit öch k att bli materialismen eller 'sekula- rismen, som :deri. i våra dagar-kal- las, Nutidsi samma behov.av' tro på Gud som de föregående: generationerna. Hon har lärt sig; sörja "för sig själv och « fattigdom, . sjukdom; nöd och, svält. Mot detta sökte'hon vrigt i sin - ordning att. människan "hade det svårt i världen. Nu'har människan fått det bekvämt utan att dock ha blivit lyckligare. L d: darden > Förlikni en i I Sverigt kunde vid årsskiftet se tillbaka på en 50-årig tillvaro. De många och långa timmarna kring, förhandlings- borden tillbringas ej bara i en ödes- mättad och av det ansvarsfyllda ar- betet fylld atmosfär. I själva, verket kryddas förhandlingsarbetet ofta av de vältalighet, . ej.. sällan < med ;sn humoristisk. anstrykning. I sociala" meddelanden nr. 12 för fjolåret har sammanställts , en” lien : flora av anekdoter som uppkommit vid eller ring dl bete, ur' vilken vi är det magiska ordet, -den gud som tillber "och be- grundar. Hon tror att vetenskap och teknik kommer att alltmer förbättra levnadsvillkoren och. att . harmoni och lycka blir' människans lott i samma mån som forskningen skri- der framåt, Toast oo Egentli har : aldrig) ', saxar följande. .. ts Såväl på arbetsgivar- som på ar: betssidan vill man helst ha att göra med medlare, som, är vana vid för> handlingsarbetet, d. v.s. folk som med tålamod undersöker möjligh terna att komma till en fredlig lös- ning av avtalstvisterna. Det är där- för ofta "vanskligt för en nyutsedd varit så troende som i våra dagar. Förutom vetenskapen: tror” hon. på flagorden, att-allting reder"sig"till slut, att allting är relativt; att en- var blir salig på sin tro och att re- ligionen är en privatsak. Hon tror också på sig själv och på sina möj- - ligheter att lösa problemen, Ehuru denna tro gång på gång lidit skepps- ” brott håller hon envist fast vid den. "Men "den nutida människan i all- ” mänhet omfattar inte den kristna tron, Den; .kristna förkunnelsen möts med "misstro; De normer och värden, som kyrkan räknar med, » anser hon osäkra och 'diskutabla. Hon finner det -Hryggare att lita till förnuftet. ” : Denna inomvärldsliga följts av ytlighet och vul tro har att få er- forderlig "kontakt med parternas de- legationer. vid början av sin verk- samhet. som självständig medlare. .« Det berättas om:en' ny förlik- ningsman, att han vid sin första för- handling” samlade arbetsgivar-' och arbetardelegationerna : till ; ett ge- mensamt sammanträde och därvid redogjorde för de papper som han per post. fått sig tillsänt, nämligen arbetarpartens förslag till nytt av- tal innebärande. krav på avsevärt förbättrade : arbetsvillkor samt ar-' betsgivarens skriftliga besked med yrkande om prolongering av det gamla ” "avtalet i oförändrat skick. Efter redogörelsen :vände sig för- likningsmannen till arbetsgivardele- gationen med en förfrågan, om ar- en '" godkände arbetarpar- distriktsförlikni När människan förlorade det som "utgjorde de' föregående generatio- nernas styrka och kraft att kunna leva ett liv under hårdare villkor än nu, trädde den allmänna hem- : lösheten ';och -rotlösheten i stället. Tron som kom bort fick'i ersätt- ning ett surrogat, som inte kunde ge trygghet. Så kom nevroserna, ik ionslösheten, ' dish och tens ; yrkanden. Efter att ha fått ett förvånat," negativt : besked till svar vände sig förlikningsmannen till ar- betardelegationen med frågan, om arbetarparten var beredd att från- . | falla sina yrkanden. Sedan han ock- så från den sidan av bordet fått ett nej till svar, resolverade. förlik- ningsmannen: ”Det här är ju hopp- jotrivseln i i.en värld full av bekväm- löst. Jag förklarar förhandlingen strandad”. mé . tl 5 till Falstaff Fakir, fann det: mera Det skulle bli nyval i England, om' det brittiska - folket verkligen fick klart för sig den oerhörda vållat, kommenterade läkaren och lahnurledamoten pmerelall wid stbe i Port Sa tenaktionen r Edith Sum- skadegörelse som eg prov på rältfram, rakt på. sak gåen-). : talsförhandling för : "| gen haft' det. besvärligt, med de öv- Så okkelt” går det nu inte till vid förhandlingarna, som 'denna anitag- ligen .- mycket” chargerade historia vill göra gällande. I stället sätts likni: : döm och tålamod på prov, då han' skall söka överbrygga parternas ekiljak- tiga ståndnunkter. - CS Ett "exempel på: säregen utfor: ning av; en avtalstext, där det egna: "uppkommit genom att ”köstym” "råkat användas i, stället för ”kostymering” visar ett moment av det gällande kollektivavtalet för hovkapellet. "Bestämmelsen ..: lyder: PFast : engagerad orkestermedlem erhåller vid tjänstgöring i kostym på scenen en extra ersättning av 7 kronor per föreställning. För solo- prestation: på scenen: utan kostymi|. utgår ersättning med 10 kronor per föreställning: 2 Det kan mången gång: vara "vik- tigt att förlikningsmannen observe- rar”. inte ” bara valörer i. ordvalet utan också” nyanser "i tonfallet" och uppträdande; 'då yrkanden fram- ställs eller bestrids. Det berättas, att vid en riksavtalsförhandling röran- de de grafiska facken en av huvud- förhandlarna ' på. arbetarsidan i inför medlingskommissionen ställde ulti- matum beträffande vissa krav från art idan. K gjorde i det fallet ett mycket gott exel "| andra sydsvenska län tner frihet att ' et välja egna program. Detsamma gäl- ' ly. N påpekar sekr.” Håkans-. son. Japan 2 1 timme” om dager - vi ligger dock i lä när det gä ler "den "totala sändningstiden fi jordbruksprogram i jämförelse med” många länder i Europa," Danmark har fått det bättre och Norge lika! så — de har 53 resp. 65 minuter i veckan — för att nu inte tala om” sådana > länder , som Västtysklands ”[Bayern, där man har jordbruk i ra dio 1 timme per dag och Japan, där män "också sänder sammanlagt”. ! timmar Per vecka. 7 fra « "Det är dock inte mängden" utan” kvaliteten: som är avgörande. Där" tror sekr, Håkansson inte vi ligger: : efter, även om en del kunde vara" bättre: "Vichar” alltjämt för: mång vjuer, samtal och diskussioner. " Det största problemet är att de-' centraliséra "radion; Målev bör vara” ett konsumenterna i i praktiskt taget ': hushåll, varje" 7 ällsk jordbrukare via radion; Gotland” STOCKHOLM (rr) NN ”Vad hade vi att lära av Mel-' . bourne”;> var programpunkten förtsa dagen av RF:s- instruk-- ionskurs -i elitidrott som salie. då gång ute ”på Bosön på mån- ; ' dagen. Före middagen fick lag- ” ledarna för de, olympiska idrot- " i terna rapportera oni planeri ; gen, 'nomineringarna'; och ret" ; . sultaten ” nere i Austr: sedan följde en öppen d pel: Radiotjänst : ä ställd "på. att "ge ler" Norrland,' där "man får gå fram via tre distrikt, ” TJördbruks-TV : & Radion är ”ju en mycket odlig'. form "av upplysning: Annat är det med TV, Därför går utbyggnaden. gen köra Monark, De räknas med t& : skade: När Kay: Werner förklarade ! tark-choklad. debatterade — transferi cykelsporten S- sg > Evan Klamer,' ! | Bra: bandebut. av Rune 0. Burseryd Wanocyklisten Rune Nilsson. och byrserydaren Carl Ivar An-: dersson som under innevarande månad gästar Köpenhamn för att delta i inomhuscyklingen på vina terbanan i Forum tävlingsdebu« terade på söndagen och körde riktigt - hyggligt även om "det förföljelselopp besegrades de av det danska paret Eg och Ytter- Eren,: som noterade 6,14,3 mot svenskarnas 6.22.8, eller en skills nad på 150 m, i mål, Efter dan- marksvistelsen fortsätter. burse- rydaren till Belgien för att delta i. na mästerskapet i F terräng- . manhang inte underlåta” att dra en historia, som omtales i ”Berlingske Tidende”. Kay Werner blev 'nylis gen opererad för blindtarmen, och hans tidigare märkeschef — det var -alltså före övergången ”——' ordnade -med att han 'skulle få”den bästa ”sjukhusvården: samt frågade. också om det var. något: särskilt han ön- att han ville ha 'en” ask choklad, heordrade" Henry: Hansen att > den hästa chokladen” skulle" skickas till den sjuke. Och det kom också — och visade sig vara.en "stor > kartong Mo- etta anses nämligen cy! klivg, s Rättå tipset : Birmin gham>Chnisea N | vara. det. finaste chokladmärket i Erfarenheterna: från Melbo kurrens i sina Klasser. ;Ahsman var knappast :kva'ificerad f biljett, ansåg han. i: : Cykeltränaren Nisse vel + trodde att en av: orsakerna till. » den svenska": :”gehomklappnin= : gen” > under land: äl sloppets'. br ; .varigenöra pojkarna fick kramp. Po Man' kon "skydda sig mot / :b kramp i i kyla men i värme blir , stor och. då hk i som räckte" en' bra. bit 'in/ pc :. kvällen och där en hel del v + defulla" synpunkter kom fram '; både var beträffar erfarenhe=". : terna från Melbourne och vad "Men man har. all anledning att > : som" kan' göras för. att. hänga ; ta vara på den; tidsfrist vi har-till — med utvecklingen i utlandet och ., dess -att önskemålet om TV-också .: för att få fram! töpprnän i olika. kan uppfyllas för landsbygdens be folkning. Danskarna har varje vec; Av de olympiskd lagledarna fäst ka'"ett "lantbrukets ; TV-program. JnaN "sig särskilt vid 'rapportérna Man” experimenterar sig" fram. Det från skyttet; brottningen och kanot. börde vi också 'göra, anser sekr." : Brottningsordf.: Pelle Strömbäck V berättade att brottarna satt.i gång ' OS-förberedelserna redan 1952, Han liksom flera andra av talarna tyckte av "TV-nätet rélativt. sakta. Även om vi hade regelbundna jordbruks program i TV skulle ju lantbrukar=: na inte kunna 'sa dem: i någon, stör= re utsträckning. ';. i Håkansson. Varför inte låta växt- skyddet, pröva. på det här? TV är förnyade försök att få förståelse i dessa punkter. från arbetsgivarsidan men denna var ej hågad att göra yt- terligate eftergifter; Efter” en dyster enskild överläggning inom kom'is- sionen kallada denna in till's” betärpartens :huvudförhandlsre och meddelade, att efter det laga ulti-I: 13 ett utmärkt hjälpmedel. för att demonstrera och förklara en sak på detta område,» "spelen - kommit... på olämplig tid- punkt, vilket tvingat ledningen till radikala omläggningar av hela verk- samheten. Sommåruppchållet under olympiaåret: och ' den” efterföljande hårdträningen "var ; klokt. planerat, men 'det visade sig sedan att vi hog & hade ' behövt + konditionsträning, matum 'det "vore fortsätta :'resonemangen, varför för- handlingarna . tyvärr måste, förkla- ras' strandade.' Vederbörande hu- vudförhandlare "förklarade" då ait! hans ultimatum ingalunda varit ”ett ultirmativt ultimatum”; Och så kun- de kommissionen fortsätta' att spin= na på tråden, som slutligen” ledde fill. fredlig överenskommelse; ata Nate Bartolomei- matte "Professor "sigrid Wallengren, . ro. poetiskt att precisera datum genom att ange namnet för dagen enligt al- manackan än att bruka dagens sif- ferbeteckning. ' ”Den 13. oktober”, exempelvis. kan också lätt 'uppfat: tas ' som ”den.30 oktober”, medan ”Teofildagen'; svårligen kan uppfat- tas som -”IElsadagen”. vid en-av-- lantarbetaré i början på '1920- talet var, Wallen- gren ordförande i medlingskommis- sivarsidan uppträdde dels. svenska lantarbetsgivareföreningen och dels dåvarsnde Upplands lantarbetsgiva- reförening, vars ordförande och hade helm Dyrssen. Kommissionen lyckats nå fram till enhälligt till- styrkta - medligsförslag, efter - hård press på särskilt Dyrssen, som tydli- riga - uppländska arbetsgivarombu- den. Delegaterna frår de olika part: hållen' sarnlades inför kommissionen och det återstod bara att fixera: dn gen för avgivande” av svar på, slagen. Wallengren; bläddrande'! i I sin almanacka, föreslog Bartolomei-; dagen, ., Då hördes Dyrssens :kamri mentar: "Jag vill minnas, att! dor. slog äl en amiral den, natten”. och Yoeafla id. visar henne en liten arab- vojke på vad som återstår av hans hem, + > Prenumerera 7 ännlig s åa a löst att)” sionen, och som partner på arbets-". främste: delegerade var amiral Wil- ). "ka genomgicks av fackmän. En bi- ”idragande orsak till dödsfallet kan nnonsorgan i | södra Halland vällen de Lirw ” Järnkonditionén var : inte” så per- hamn silhuett. På måndagen pekar . fekt som” hade' önskats, sade' han. + längre :”Fosfatens”- 49 meter: Att. ett par. brottare skickades till Melbourne ;. med hjälp av privata medel får man vara 'tacksam för men jag är inte övertygad om att funderar väl över att ”sj > är . borta. Skorstenen föll ' med. dunder + och. brak och delade . systemet": är så lyckligt, sade upp 'sig i en hög bruk, sten och ' Strömbäck, ; felen järnband.' Det : var de. vana skor-.: - - För framtiden ; deklarerade stensfällarna ' Erik och Arne Malm : som åtägit sig uppdraget att fälla skorstenen," som inte längre fyllde. ågon funktion. - brottningsordf. beträffande fri. stilen att svensk brottning f. n, -- inte har mycket att hämta i u- ” ternationell. konkurrens och att - man nog huvudsakligast kom-=. ' mer att inrikta sig på den gre- kisk-romerska stilen. Han på- pekade. att det finns enstaka ;. brottare som har chans att häv-, ” "oda sig i den fria stilen men att ”tävlingsutbytet är för magert för "+ "dessa. Detta: ansåg han t.ex, -vara orsaken. till att Viking Sanätoriepätienr |" Palm fåkade ut för sina kanppa d nederlag i Melbourne. : GÖTEBORG: (TT) En kvinnlig patient vid M sebergs sanatorium. och badho- . tell, fru .V. .B. Grahn, Orres backsgatan,: Göteborg, förolyc- "kades. i sitt rum på sanatoriet, : När hon'sku'e flytta en golv- : lampa, > fick hon ström genom sn + kroppen och avled >>" .” Samtidigt som hon tbg i en "me- tallbåge i lampans övre del, kom hon" i beröring med ett värmeele- ment, Fru Grahn blev bränd i han- den ' och föll omkull. Golvlampan .. .; ramlade över heime och orsakade I brännskador ”ekeå i ansiktet, Från ganatorieledriingens sida .har 'enligt GP framhållits att. den" elektriska materielen för inte lång tid tillba- . me detta betyder 2” : RT EE avs un +ar han inte nöjd med insatserna i . Melbourne i den antika stilen. — Men ser man på resultatet som hel- het så blev vi. ju dock atidra na- . tion och om inte ryssarna varit med så hade ju kampen stått melian OSS - och turkarna, sade han. ' se Vi gjorde kanske 'en ” feldispa- -sition i- Melbourne då vi inte lät Rune Jansson "lägga sig ' på rygg, "rien vi ansåg att ban håde en chans att vinna och ville inte sälja en guldmedalj fören av. silver. Nu > blev det ju bara brons. :' ton — Att vi inga domare häde medl- oss i var ett-taktiskt fel.'Det hade varit mycket värdefullt i den fruk= "tansvärda konkurrensen. - . Pelle "Strömbäck var ja också ledare för boxarna och ansåg att Risberg skulle ha haft möjligheter 5 att komma ganska långt I turnerin- gen 'om han inte' råkat ut för sin skada som var att skriva på er oskicklig' matchledares' konto. Ejö- i "Tha varit att. kvinnan led av hjärt-'. besvär. Den omkomna efterlämnar en Sett på de individuella. insatserna | . ;'krampen."De'fskulle haft" salt- + injektioner 'den där dagen, a an-= ” såg A Monark= Nisse, SS nd Dit skulle naturligtvis kunna vara' bättre, men vi är relativt nöj- da med insatserna deklarerade sim- ledaren: ; Henry? Runströmer;: som emellertid tyckte. att stipulationerna varit "litet hårdare, För. framtiden ansåg han, att svensk simning: ibör följa "den amerikanska' linjen ; och specialtrimra ett mindre” tagna inför 05: -— Våra misslyckanden" var "inte större än vad 'som kän anses'nor> 'malt, :£ade . Gösta" Sandberg,” Fri- idrottsförbundet.' Vi tog ut 15'styc- ken och 9 nådde finalerna. Vi kom försent ner med våra:löpare; tre | veckor i förväg hade bedömts rik= tigt. | Betydelsen av våra "skador in« idrotten. har också. överdi- mensionerats. Benke Nilsson, ansågs ha '75.. procents chans att. bli:bra: reste, Men pojkarna följde inte inz strukticnerna itan ådrog sig” nya skador, Vi saknade vår gamle mas- sör som hade en mycket viktig. upp- gift att fylla. : 'HOLMÉR DALIGT, SAMARBETE Den öppna "diskussiorién, inleddes av” riksträngren” Gösse: Holmér som inledde sitt anförande i. ”ameri- kansk” stil” "med att peka på' alla sina : meriter . som ledare," tränare och aktiv idrottsman. — Vilka bär ansvaret för "svensk idrotts utveck- ling, jo det a är ledarna, tränarna och "st sade' rikstränaren. Samarbetet "dem 'eméellan måste va- ra "bra, frien'så är inte' fallet i det här landet och samarhetet ledare— tränare var r inte bra inför Melbour= — - inrottssverige har. blivit ett” K å Wåhlander, var inte skadad när :han |: or 2 Biackpool-Sunderland = | 1-2 2 Cardiff—-Bolton 20 1 Everton—Luton + a rv, 2-1 1 Leeds—Wolverhampton 0-0, x Portsmouth—Burnley '' 7 1—-0"1 Tottenham—Aston ' Villa Bristol C—Sheffield UY: ta Bury--Swänsea — T 20 Fulham—Lineoln 7, os 2 Stoke—-Liverpool C:s oc 1. West Ham-—Port Vale :1 urne-0S terlyste | : Norrköping, > frågado ” Strömbäck varför. inte Edvin > Vesterby liksom Rune Jansson ,' "gavs' en. sportlig chans så att' "han" kunde komma hem ulan , med men med äran i behåll, .;' — Det är ganska olustigt om- :-' det är sant att han fick order "att lägga sig för att få silvor, I stället för brons, sade han. '— " Det är sant, replikerade Ström- » bäck, men det var helt t enligt reglerna, a » salt ena i (mk ERT mot. Oddevold +iHtalmstada, Boliklubbs vårpro= | gram enligt "vad HN-sport: erfarit är | "det preliminärt klart" att -klub= | ben” möter Oddevold hemma den | 17 mars; "Elfsborg borta'den 24 mars och Halmia den '31 mars, För de därefter närmast följande söndagarna' pågår underhandlins gar med bl. av Skara, IFK, Göte- borg, Y Landskrond "Bolts, Hus- IF och Ge ing. IF. on ET PN ekint K I KÖPENHAMN: (TT. RB) På Dansk Idrectsforbunds åra möte upplyste ordföranden Leo ” Frederiksen att en fjärdedel av. .: . landets, .-befolkning. nu tillhör i «» Någon :. idrottsorganisation, . el : tersom landets 5,068 klubbar har ". " 866,000 medlemmar. .+ byn pk Om-det internationella samerbe-, tet framhöll han att idrott. och poli- tik :i:ellmänhet inte må. blandas ihop. Men ett samarbete med. na- ; tioner” söm trampar allt. det under fötterna söm enligt .vår mening är förutsättningen; för ett fritt 'natio-- nellt liv kan inte genomföras "med déri rgibdje "ch, det ttbytt : skar, Han slade därför: fram en :ire- solution i vilken-det heter att då det fatal iv k f. n:sär uteel att i igt sam. . skrivelser," fortsatte” Gösse. ” Få de sista fyrå åren' har medlems-" antalet i de svenska” friidrotts- ” klubbarna sjunkit med 25 pro=" cent: — 51,000 man har”fallit ' bort. Papperspolitiken har” gjort" "att kontakten mellan ledare och". idrottsmän försvunnit; Han an-/ såg också att' pressen har stort . ansvar för utvecklingen. Myc-" ..ket gott kommer från pressen men det finns” de'som rackar ner på tränarna, sade han, Kanottränaren Hasse Berglund i in- stämde med Gösse Holmér beträt- fande 'tiänarfrågari. och pekade på -|Gus Erikssons skötsel av roddarna |. sar och den disciplin han. har på sina pojkar. ”— Vi” måste. ha tränare, skickliga ” träriare” "som pojkarna] lyssnar till och som har åuktoritet, I det fallet är Gus Eriksson fantas- tisk, Vi har mycket att'lära av ho- jna får danske arbete kan åstadkommas. ed. Sov- jet och Ungern så att der. appfyller det- ändamål. samarbetet skulle tjä- Ådrattsmän tillhöran=. de någon förening eller specialför.. bund lydande" under, Dansk" idreets-' förbund. inte delta å idrottsevene- ' i dessa båda länder. ,.. > 4. : "Sovjets och Ungerns idrotts. 2 mån får inte heller utan speciell. ' - tillåtelsét starta i. tävlingar d-. Danmark..: Förbundets styrelse bestämmer hur. länge beslutet ' skall. vara -i kraft, heter det i resolutionen som antogs. enhäls ligt. . make, agronom Bengt Grahn och tre barn, Hon. var 48 år gammal, ” Jin och "Ahsman me för hära kort nom; sade Berglund. EA blev förlust, I ett fyra kilometers + SK är ännu inte: klart men I - Pelle + : är då fåotisiasdlem | änn N wrerv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.