Yr YvermevFervv — fån eta ; Onsdagen, den: 10: april .1957 see YSYYEIRVYYTTV TTT TY VTVYTYTTYTTTT TT 25 YrYeYTTY "YYTTYTTETVIETTYYYTYT EV Terv irförsäljare, .; I grafer, vakter och guider var täm= ligen' förvånade när de en förmid- : dag i-mitten”av mars såg två turis-" ter. rutscha ned för Propyleernas marmortrappor med högsta tänk- bara fart för att därefter kasta sig i en bil och försvinna in mot Athén. ' Ty en knapp halvtimme tidigare ha= de de sett samma ' personer med andan i.halsen forcera samma trap- por uppåt, vinkande med. kalla : handen. åt alla erbjudanden" om : fördelaktiga affärer och sakkunnig ledning vid :kringvandringen bland Akropolis tempel och ruiner, a Är det så man'”gör” Akropolis, frågar någon. Nej, naturligtvis inte. Men ”när' planet" går. om. någon timme" och ”mah har en halvtimme till sitt förfogande kan man knap- » past "använda den bättra” än att från” Akropolis. bröstvärn ta avsked av "Athen, De som en' gång vand-: rade den '”heliga vägen” och.som nu vistas i skuggornas värld, må för låta "denna'-vilda framfart "över ' de - Första . gången man nalkas "Ak. ropolis sker det förvisso med an- dakt. Här kan den lyhörde för att använda "ett" slitet uttryck lyssna till suset' av historiens vingslag på ett ” sätt som: "aldrig "annorstädes. Från den urgrå forntiden, över ho- . merisk: ti g storhetstiden ni första kristna tiden; 'då- Parthenon” blev” kyrkd, turkarnas. invasio jordé Athenatemplet . till Erechteion. till hare: ] den ödesdigra - dag” 1687, då den rn len Körs ” " under Perikles, farbror till Aurora S artilleri -mof :athenarnas. urgamla fäste." Den aktionen” ledde till att det söm krutmagasin använda Par- « thenon delvis sprängdes i luften. Bilder - och: beskrivningar över . Parthénonh är spridda över: hela världen och de flesta vet att många av dess konstverk" och friser finns TY British Museum — den engelske . ministern i Konstantinopel lord El- " gin fick för 150 år sedan turkarnas «tillstånd att ta och frakta hem. vad - 'han ville. Men däremot var åtmin- stone. för "mig iet med detta ark Fö Livgardist = evzon — på post.fram / ren har nyss fått några tröstens tagna gör dessa avvikelser från de våg- och lodräta linjerna att bygg- nadsverket. framstår som "ett mäs- terverk "av renhet och symmetri. : Åtskilligt' av det: som; lord .El- gin-lämnade kvar har. numera samr lats i! ett. museum, : som -"uppförts ir sydöstra. hörnet - på - Akropolis. » som > ; > EE kungl, slottet. Den unge | ord av den' gamle prästen. f rika "athenare. När romarna kom ”moderniserade” : de "teatern deras verk har blivit beståndande. Men. det "finns även - andra" spår. Bakom orkestran - finns "ännu. kvar en "stor fris, där Dionysios födelse skildras” och där kan man se "åt- skilliga" gudar ur den.g logien., Men ' liga Där får: man sen .god a av ”hur"””de berömda, nu "delvis konstnärerna en > Kring "Akropolis, grupperar - sig det mesta som finns kvar från an- tik tid och från bröstvärnen har man en betagande utsikt över! så- väl det gamla 'som det nya Athen. I nordväst ligger Agora, den klas- siska. stadens politiska och kom- mersiella " centrum och här höjer sig Areopagens kulle, där rådet fat- tade sina beslut och där aposteln Paulus en gång ehuru med föga gång försåg sina boriförda « friserna. såg "ut och-där' kan, man se mer än två tusen gam- la "spår = av = den: färg, "varmed har huvuden. Det kri spåren! Man ”slog huvudet av ”av- gudarna” och trodde'sig därigenom ha oskadliggjort de orida andar de > Liknande””tei :j alltid som sittande och framför ho- .| ker fram handen till avsked. Ogif- "| Hades. i : bergen och kullarna: som utmärkta som man ofta träffar på fen i sicksack uppför Akrupelis ha i templet i Pelfi och den löpie fro Akropolis" til den heliga por.en stadsmuren vc därifrån till Alev sis, Dess sidor var kantade me, idabilder och mini tempel och mellan dessa. vandrade processio- nerna med sina offerdjur upp till Parthenon. De berömda friserna på Parthenon skildrar just en sådan procession. — - : . Utanför stadsmuren passerar der heliga vägen det antika Athens sto- ra > förnämli b ; Kerameikos, en av Athens: mest givande fyndorter, där "utgrävnin- garna alltjämt pågår, De rika athe- narna ' smyckade sina anhörigas gravar med” magnifika monument och många av dem står ännu kvar. Motivvalet är ganska ensartat och ofta patetiskt. Den döde framställes nom ser man en anhörig som 'sträc- tå personers gravar utmärktes med en: amfora, När begravningsplatsen blev. ”överbefolkad” föreskrev man Vi utrymmets och demokratiens in- tresse att gravmonumenten skulle göras : mindre - och ” enklare. Det blev små avhuggna pelare, I gra- varna har, man gjort rika fynd av smycken, husgeråd m m sorn de dö- da fick med sig för sin färd till » By blev miljonstad /. :: i När Grekland blev fritt för nära 130 år sedan 'var Athen ett litet samhälle på ett par tusen invåna- re, som bodde i enkla hyddor strax norr :om Akropolis. Nu är' det en miljonstad, som nästan vuxit sam- man "med : den" gamla hamnstaden Pireus och. som tillsammans med den räknar en befolkning på cirka 1,5 milj. och de flesta av dem är ute på en gång, i synnerhet fram mot kvällen. Då är det trångt på gatorna. Vårt värsta problem, näst Cypernfrågan, är' Athens trafik- problem, förklarade en herre från ni me oe s Likväl är det lätt att hitta i den grekiska huvudstaden. Frånsett att gatunätet är regelbundet har man orienteringspunkter: Jag har nämnt Akropolis." Nordväst 'därom. skjuter — mitt inne i'stan — &r drygt 200 meter. hög. bergsrygg,..Lykabettos, rätt. upp. över gator och -hus ' och i öster bildar berget Hymettos med sina: långa svepande linjer en all- tid. skönjbar gräns... Mellan Akro- polis "och Lykabettos ligger stadens centrum "med Författningsplatsen och 'Endräktsplatsen -'och de två stora " gator .;—' Venezelos-. och Churchillgatorna '— som förbinder dessa platser: Bor -man” där har man allt”sevärt; på nära håll och riskerar åldrig "att försova' sig, ty den. våldsamma. trafiken vä . tidigt" om , morgnarna;.; Där. finns | också . Athens nya: ”monumental- | byggnader, universitetet," national- Jiotelrot ' 1 kademi hit +Tepre: de.” de””tecken på ”omvändelse och bättring” kan man se på många håll. | : När man" på ' 1800-talet "sta de. stora utgrävningarna "i: land "började man: naturlig med de stora objekten > Akropo- lis, Mykene, Delfi m fl. Men Grek- land är rikt på: fornminnen. och utgrävningarna fortsätter, Det var för övrigt vid en sådan som jag för första och enda" gången : stötte på patrull hos de. eljest alltid till- ötesgående grekerna: Jag tänkte fd or [= ÅAR d d fi lär ha ta- lat till athenarna.. Längre västerut ser: man” Pnyx;. en gång säte för fö 1; j ” fulländade byggnadsverks "brist på "symmetri" något fullständigt okänt. . 5 Parthenon syns vida. omkring och » solen lyser ofta och gärna över At- «stika.. Templets arkitekter glömde inte att räkna med. ljusbrytningen ot” dagens. solbelysta himmel och . i nattens månsken och de gjorde "upp sina fitningar med hänsyn härtill.” Sockeln löper i-en svagt -uppåtböjd : kurva 'och de berömda kolonnadernaå lutar något inåt, Av- ståndet mellan kolonnerna varierar liksom också de enskilda marmor: : pelarnas. bredd. 'Men | tillsamman- sea 25500 år guuumnalt Frävuontinent från Rerameikos. foll ny kulle och de i en klippa insprängda kam-. är Sokrates påstås ha sut- tit fö gslad, vet >; > Halshuggna ”avgudabilder” . Ett utrhärkt exempel på hur kul- stora: Dionysiosteatern på Akropo- lis sydsida, Här spelades en turerna avlöst varandra ger den gång oci ta en bild av ett stort lag:arbe- tare, som grävde på Akropolis syd= sida. Alla protesterade med höga rop och, vreda 'gester: fotografe- ring” var absolut förbjuden. Nåja, jag fog dem dagen därpå från Ak- ropolis men avståndet var tyvärr väl 'stort, Bara branten mäter;sina hundra meter. i " ss Tämligen - färska är också ' de amerikanska ' utgrävningarna .,. av Agora, Detta stora torg var en gång ivet av k der med" långa de stora 'klassiska tragdi lustspelen inför en ' athenare och folk från omgivande och. såg till att även fattigt folk fick komma "med, För i stor publik 'av bygd. Man var goda demokrater dem betalade ".vara att vänta, kollonader och rymde tempel och offentliga byggnader av skilda slag. I pelargångarna vandrade en gång filosoferna och delade med sig av sin -lärdom, Ett av dessa pelårför- sedda byggnadsverk — Stora At- talos — ' har rekonstruerats av ;'arerikanerna och rymmer nu tio- ; tusentals fynd från det gamla stads- torget... Och ' ytterligare : fynd lär om metrobanan, som löper vid torgets nordsida och gamla bebyggelsen där .kom- "mer bort. När amerikanerna grä' :<' de'ut torget fick de lösa in hundra- ” läls gamla hus och flytta flera tu- ..sen athenare till andra: stadsdelar. + Gudinnan. Athena dyrkades, un- der" de: mest” skilda” forråer; Det fanns ' också en - arbetets Athena "och tillsammans med Hefaistos — ' eldens "och srmideskonstens gud — "fick > hon » ett' tempel" i” Theseion strax intill. Agora, Det är det bäst »bibehållna'» templet: från Athens mfl Ne Satyr mellan två kors . Och söder därom ligger den gam- la staden med sitt" brokiga liv och sina trånga gator, Där florerar ga- tuhandeln tidigt” om "morgonen" och Hovdebutanter i Lon 5 > > Buekingham palace av drottning, . kimoner, . . H SN Ber > SS , S Bland årets många hovdebutantanter i London, d. v. Före. audiensen på slottet passade de på att a SvT NEKENRE trädgård. - don | s. Elizabeth, var även de bliv, -mottegna > på här förtjusande japanskorna i sina : färgrik : N qv vkonterfeja varandra i japanska ambisssdent ” t av H De ryska: D: senaste årens många ' spioneri = affärer i vårt land har,”tröts sin allvarliga karaktär, märkligt nog ånte skrämt upp folk på Iåhgt när 'så mycket. som 'de ryska sågfi ar na” för 50. år sen, Och. ändå 'var jsågfilarna troligen i flesta fall inga spioner . utan: rätt . och. slätt .ryska hantverkare. Men .under åren -1899 till 1903 oroades den svenska Iands- bygden mycket'av : desså" gäster. Fick man höra talas om att er el- ler flera sågfilare varit sedda i ör- ten bommade man till dörrarna, no- a HIN SAR ne vo :Av Johan Sewerin sågfilarna ' Till Kind i Västergötland kom en januaridag' 1900 en storväxt ryss. Han var klädd i livrock, skinn- mössa "långstövlar samt hade ett militäriskt utseende. ' Han var ingen luffartyp, tyckte man. Han uppgav. att arbetsförtjänsten i Hal- land var dålig, varför han gått över till västgötasidan för att få: arbete; I Östbo och angränsande: härader £ Småland hade man ock besök av ryssar, : som": genomströvade : land- skapet.. Smålänningarna, ' som "just inte hade så mycket kontanter själ- va, undrade hur: dessa främli ga på kvällen. De flesta, svensk trodde. att . sågfilarna ' var spioner j NT : Anled -ryska hogfart - ; kunde äga' så mycket, pengar 'som de; visade sig ha, Var sågfilning så int bringande! undrade man. heten "var zmånga.. Men tyckte att sågfilarna rörde sig med för mycket pengar, de, såg inte ut som arbe- stare, de hade kartor och de:visade sig vara väl hemmastadda med des- | .| :sa, de hade finare underkläder. än personer ”i:;.deras' samhällsställning -borde Kä, de kunde! skriva. alldeles för fint och vårdat och så vidare "& .'.Sågfilarna började omtalas under 1899 och kom under följarlde 4 EKA år allt flera och flera" man ani slog dem sammanlagt till '500.' Lä- ser man. i: gamla tidningsårgångar finner: man en massa belägg för hur ängsligt ortspressen följde såg- filarrias rörelser, och jag skall här där ligger irk tätt. Och där finns Athens båda vack- raste "kyrkor från bysantinsk tid, Kapnikarea "och ' Lilla ' Metropolis, båda lika intressanta för konshisto- rikern som små till det yttre. Lilla Metropolis är. byggd av stenar från antika byggrader och där kan man på ena "ytterväggen se den unika bilden "av 'en satyr mellan två kors! se MLS Sa Kapnikarea ligger så gott som mitt på en -stalkt trafikerad gata men inne i det lilla kyrkorummet var friden och lugnet fullständig. Och många av dem som passerar ger sig tid att stanna ett ögonblick, ta ett vaxljus vid ingånen och tän- da det framme vid altaret. En ung flicka kommer på lätta steg in i kvrkan. Hon tänder sitt vaxljus, bö- ; några sådana notiser, så "att "vi .kan” få "en bild av hur. folket såg på dessa gäster. =. a I Jämtland uppehöll sig 4 ryssar vid norska gränsen hösten 1899. De hade mycket, gott :om "pengar; vår dade händer, fina underkläder. B folknirgen trodde dem inte: alls va- ra 'arbetaré. De uppehöll sig gärna i fjällen och tycktes alltid vara sys- selsatta med någon sorts undersök- ning. Samma fyra ryssar ankom till Skövde någon tid därefter och för- hördes då av stadsfiskalen. De vi- sade sig'ha pass från Novgorod, var arbetsklädda men tåminde inte alls om arbetare. =". så ..I november: och december 1899 rapporterades att ryssar uppträdde i Södermanland och ville” fila sågar: Till Björkvik kom en dag en ryss och fr ällde "med gester-. .och jer huvudet i bön gör k knet och kysser. en Kristusbild 'och' en bild av Madonnan med barnet i tur och ordning. Hennes leende är ljust när hon trippar ut. Det var intet tvivel.om att Kön tackade för att någon önskan gått i uppfyllelse. Ögonblicket efteråt. följdes hon av en något äldre flicka, som uppre- pade samma ceremoni bara med den skillnaden att hon dröjde läng- re framför de försilvrade Kristus- och Madonnabilderna. Hennes an= sikte var bekymrat och man kunde inte ta miste på att hon kommit för: att be om hjälp och bistånd 4 sitt trångmål. " en Sö |... 1 "” Kunglig lantbrukare . Hans grekiska majestät Paul I har lämnat sitt vita palats och flyttat ut. .på ländet men den tom= .. guldålder och ett utmärkt 1 4. på den "doriska stilen och' de klas- . siska mått den. föreskrev. , Men även detta "tempel blev i sinom tid en kyrka, varvid man som vanligt vände" bak och fram på allting. '”Hedningarna”. hade gin entré. från "Öster, 'de'kristna sin från väster. Följaktligen fick man bryta ige- . nom, väggarna. och flytta altaren. Det inre av templet är också gan- 2 ska illa åtgånget. ma Di a av hans livgarder — evzonerna, De är de enda som i, dagligt bruk an- vänder den 'grekiska nationaldräk= ten —förresten albansk till ur= sprunget — och de är granna att se på i sina broderade västar, vita skjortor och kiltar," tätt åtsittande byxor och ,röda mössor med lång et var ekonomiska skäl som förantedde landsflyttningen, Kun- NM Den heliga vägen är ett utlrs ck gen är tydligen en driftig person, bruten ' ryska ' sin begäran” om yr bete. Han fick fila sågar och gjorde det väl, sades det. Vid förhör vi- sade han sig inneha 4 st, 20-rubel- stycken i guld sarat flera mynt: av” lägre valör. Tre månader hade han vistats i Sverige, sa han, och me-- ur | betade :studerade Lindstri 7. Under: åren. 1901: och ' 1903 - hölls i. vårt land många 'folkmöten, där sådant möte i Vånga? K Våstergöt- land'islöt sig en gång en rysk såg- nade till' diskussionen. Samma 'ryss begav sig senare till Saleby till ett liknande möte," Jojo, .sa, folk, khan vill veta' hur vi ördna med” vårt försvar, Till -Penningby i Vireda i Små-. land kom:en' dag två” sågfilare i mars. 1901 och frågade efter: arbete hos bysmeden' Lindström. De :fick arbeta med :filning och. kli av en såg med en maskin, : de hade med sig, Medan rfyssarna ars deras klippmaskin, som :var' något nytt för Sverige, och 'sedan ryssar= na gått tog han itu med:att tillverka: en liknande appirat;: Han lyckades försvarsfrågan diskuterades, Till ett |: vad heligt var bedyrade att han icke '. var spion och att några sådana inte ' fanns i Sverige. Mannen. hade. ett ' 3 ovanligt fint och nobelt utseende, var försedd med pass och kom från Gränna-trakten, > cs: os "4 I mars 1902 berättade en norsk tidning att en norsk missionär,'som '” verkat i Ryssland flera år; i Dram-= men mött en rysk sågfilare samt givit, sig i samtal med honom på ryska. Sågfilaren, som trodde 'att han mött en kamrat. i -yrket, om=' talade att han var utsänd av ryska regeringen" jämte", flera ' hundra ; ' andra. del > Att det ibland skojades med, all-" mogens rädsla för sågfilare kan man förstå; Det "berättas ”tex'om en handelsresande, som 'en' gång fick vänta otrevligt länge på ombytes= ', hästar vid 'en- gästgivaregård,? att han under väntetiden begav sig till en bonde och frågade om det fanns arbete för en sågfilare, — Jo, vän« klon ni sågfilare, , a — Bevare mig, sa handelsresan= filare, som med stort intrésse lyss. |F57 ö ningsman se mitt visitkort. | "Länstannen"” "dunsta av mycket kvickt; 1 februari 1902” [turist samnian med två ryska. ofs "ik ficerare: vid. en -sydeuropeisk bad«' ort. De. pratade ofta med varandra om allt. . möjligt. och 'en gång ut, brast den ene. ryssen, en. kapten: Jag. har ",en ,-officerskamrat, . , . :. lösmynte ryssen" och 'så blev - ty |värr intet mera sagt om den in bra, att en sågverksä i orten öpte den nya maskinen, Sågverks- ägaren. förklarade.. senare, att ett arbete som förut tagit många tim- mar, med maskinen kunde uträttas på några minuter. ” : i . Kd + Generalstabens kartor i';: +. bagaget. - . lt vad tiden gick blev myndig-. heterna :mer misstänksamma mot främlingarna och tog dem i förhör var helst de uppträdde. Så berättas tex från Jönköping: +" sven" Sex ryska sågfilare anhölls i mån- dags (19 febr: 1902). De hade inga pass men bar: 4 å 500 kr på fickan, Trasiga ex. av Generalstabens kar- tor ägde de också. Efter förhör fick de'gå. Imo ssk a - "Några dagar senare kom ytter- ligare en rysk" sågfilare till stan. Han » underkastades förhör. inför Sverig Stern, "3, Turistens berättelse vållade emel= . lertid en livlig diskussion här hem- Få ma och så var det någon som in= sr tervjuade ; dåvarande krigsminis< tern, Crusebjörn, i saken, Minis- tern sade sig inte ha någon känne dom om ' att ryska officerare/'vig: et sats I landet. Han sade också, att $ hå: ägnat problemet med såg- fjarnå en noggrann uppmärksam=- het, men att han ansåg att ryktena om dem var överdrivna "och att sågfilarna nog i de flesta fall va vad de utgav sig att vara. För öv: rigt trodde hr Crusebjörn inte att” Rysslands tsar just då hade nigra plåner på att gå till anfall mot Sve= . rige. Han fick visserligen rätt i det ' fallet, men huruvida sågfilarna var , spioner eller ej är'en gåta som åter." står att lösa, =. Oe. + nade att svenskarna var-:ett bra folk, act ve borgmästaren, varvid ryssen vid allt Mob RT PA sin lantgård. odlar. han eget vin ,som han säljer till" staden, där han har ett. modernt, mejeri efter danskt mönster varifrån flaskmjölk , levereras till Athen, och en ladugård i sten med kor | c : Vid graven talade dottern Inga och tjurar av bästa ras, Det hela om en sy elier dansk herrgård. Och ett'stycke därifrån höjer sig en kulle beväxt med pinjer och cypresser, där det högst på toppen finns ett litet ka- pell. Invid kapellet 'och ute i sko- gen vilar kungens avlidna anför- vanter i vita sarkofager. Intet störde tystnaden och lugnet på denna avskilda plats, Då och då gör kungen en tur mn till Athen i regeringsangelä- genheter. Då står det trafikpoli- ser I så gott som varje liten kors- ning ute på landsvägen fy” kun- "Forts fr. föreg. sida. SA sinne, ,Jåt Gud, råda” av Bach. till den avlidnes minne, och ps 396:5 sjöngs. De sörjandes tack för hedersbevisningen , framför. des. av .hr Svantesson, Ängel- holm; ::En vacker blomstergärd bortgå brukaren. Bernhard: Johansson» >] Hasslöv, vigdes till den sista vi lan. Prestaverna fördes av Jant- br:na Axel Hansson och Axel Carlsson, från Skummeslö Ki stan var förut placerad i kyr < kan och som inledning spelades . ' ”Kyrie” av Couperin. Eftér'ps 558: 1—2 höll kpr Norborg grif- tetal samt förrättade jordfästnin” gen. Så.följde.ps 273::4—6 och. begravni ä ” Akten slöt hade ägnats" de minne.” i OPTES —- En högtidlig jordfästning ägde i går rum i Skummeslövs get har man gott om trafikpoli- ser både i Athen och ute i små- städerna, trots att trafiken 1 de senare inte är så överväldigande stor. Men vägarna är 1 stort sett med ps 297:3, Näs kistan utbars'' spelades, Preludium i ass-dur av: ;3 Fischer. Vid graven läste offici-x anten bön och ps 396:5 sjöngs. 12 De sörjandes tack för hedersbe- visningen framfördes - av kpr > Norborg. . Många vackra blom- ” mor hade'sänts till båren Kyrka, . då stoftet efter lant” an de on FN amg bra och vägmärken finns överallt. Vanligast är 'kurvmärken , på gen tycker om att åka fort, an- tingen, han kör själv eller Ante r vr 4 Glöm ej Ungern! Lakiolms Tidning är oersättlig som annonsorgan i sö och dit ller för andra sradt.|enosvögarna ty ar är0 et | GTÖNA BE i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.