Onsdagen" den IAap Vv 4 YTYEYTETUR TE TTT TTTVtT ,. a Elav 63 pöli Etirat Atom 0 FL SRS tik i ken Nä ve ounsek omavtalets'k I bankers I De finns 1.dag tre: ss tländer: USA, Sovjet och Eng- "land, 'I morgon ”kummer. det ' att finnas nio, Ty det nyligen ingång Hå" Kuratomavfalét innéhåller "på Frankf”res — uttryckliga begöran icke någon. paragraf som förbjuder kärbenérgins' militära arivändni inom + ramen av ' det europeiska - atomprograrimét.:: Detta: intiebår . Elvetbig ingenting annat; än attde "Br Euratomländerne : shårt . kom- lv eller krigsp tialen i deras kaserner: och aursena- ler: Utan den kommer att utgöras av. forskningslaboratorier och kärn= reaktorer... Och. mak k v enser'— -anarkiensitecken | - behållare krossats mot havsbott- nen. Amerikanarna anser att - gamla gruvschakt är en säkrarc > förvaringsplats och. menar; al metod är lätisih- att få en ny.indel sätter von Uxkull: : : . / "Det kommer” att firinas urani- och « plutoniummakter;. > köobolt- och vätemakter och slutligen helt -”yanliga” atomavfallmakter.. Nas igtvis I ana » Brä ed und. fort- . Mer att bli atombombiänd Tre "blus 'séx gör nio, 'Som tionde arn- mäler. sig redan Sverige; somräk- tar med att inom. några år kunna producera 100 ton uran åligen (möt " Stoh föl närvarande) ur-egna uran- - målmer. När: det dagen 'komrher, skall. beslut fattas om vi ska bli en: atommakt eller- icke. På mili- "tät håll säges: Vi måste. bli" det. ” Det är en' kuslig utveckling vi Rårmed: set 'inletas, Den: schwel. +» 2iska' jöurnalisten G..i von -Uxkull "-har!i Zäriehfidningen Die: Tut ari- ställt några betraktelser över temat, som sannerligen icke är ägnade. 'att skönfärga : Perspektivet, . von ' Ux- kull menar, ätå det säkert inte kom- mer att; stanna "vid tio.atembomh- makter. , Andra" länder + och , folk kommer att frågar. Varför just des- sa, tio, ; varför" intes också :vi?s — Och som tingen nu ligger till kom- mer, man knappast att kunna, ge "dem" något. annat" svar, än detta: >. Nåja, gör,.som ni vill, Ni, är. ju - arbete” på att: för suveräna; och det är er egen sak att bestämma,' — von: Uxkull fort- :-”Agande ' av: egna " kärnvapen kommer nära nog att anses som -sett kriterium på suveränitet; och en framtida Stalin kommer icke aff fråga" en framtida Roosevelt; $£om den gamle Stalin gjorde om påven: Hur många divisioner har han?: Utån har kommer att frå [ur många kärn- g "denna sty med, tider att förskjuias.— medelst ' guld: öch « valutor. Men även: om: så icke " skulle ske, så återsiår. i. ynrje fall alltid .den : radioaktiva -”asiab” från de fredliga reaktorerna, vas » hvslängd och farlighet efter bes hag kän ökas. genom, användans » de..av "lämpligt 'utgångsmnåterial — exempelvis 'kobolt och 'siron= "tiunm, Naturligtvis : bör 'och :skall denna avfallsprodukt' geriast un- danskatfas, Men ' vem -kän” tvin- ' ga en suverän stat-att verkligen göra det? Är det tyvärr icke san= nolikare, att det kommer satt fin- ” nas nationer som icke kan mot- stå frestelsen" att i nationellt in- » hing; Vad: Sovjet: gör med sitt - afomavfall vet ingen. Men bitien -'och "riorra Ishavet finns >. det gott om plats.” - Vad kommer. att ske, om : alll får gå vidare som hittills? Om var- Je: nation. gör som den vill med sin atomaäska? Skå vi en. vacker dag behöva undersöka varenda ' sill och torsk med- geigerräknare, innan vi vägar äta den av fruktan för att den fångats i av.radioaktivt avfall? Det är blott ett av de miadre problem, som an- mäler - sig i en:t'd,' "präglad av atomkapprustning . och industriell omställning på kärnenergil /.oc . Det är självklart, att den fredli- ga atomenergin är nödvändig och ofrånkomlig, . liksom ångmaskinen var det på sin tid, innan deh kun- de”utbytas' mot' turbiner. elektri- citet 'och förbränningsmotorer. Men vad som inte är nödvändigt är den N ionella at tresse lagra upp denna -radioak- m ki, som nu hotar världens ' alla ... folk. Den tiva aska att das vid bes + hov? > Först : begagnar : man: den ..bara” som "ett. hot, Man ”åntyder, att man har detta material 'och -vatt man när som helst kan låta | det dugga' ried över en"fientlig . huvudstad. Hotelsen kommer att : verka, ty det är möjligt. att på detta. sätt göra. hela städer obe- . boeliga för årtionden eller tom > århundraden framåt” «iv sea: > Det är i sanning dystra utsikter, icke minst därför att ingen tal om dem; Och man talar icke gä na om dem, eftersom ingen vet äg. "Den. enda man vet, vågar ingen föreslå, därför: att den eter sig alltför utopisk — nämligen gningsenergi förfögar , han jÖöverf sr a ne Ga Naturligvis ' kömtner' def .även si framtiden - att finnas". .”små”, och ”medelstora”. makter, men. rnått- stocken på : deras? storhet.-komirer. "icke att vara guldet i deras riks- |: en 1: kons troll: över all "utvinning och: an- vändning av" atornenergi och "sär- skilt. över "det radioaktiva 'avfallets undanröjande. Hur går det till hu? Jo: ”England kastar sin atont- aska i havet: Man- bävar redan inför tanken att någon av dessa cl ziska journalisten menar, att de tre "vätebombmakterna = USA, England och Sovjet = kunde ha” makt att hindra en fortsatt utbred.- ning av atomanarkin.' Men förut- sättningen härför vore, att de tre själva komme överens om att ställa sina atomvapen: och sin fredliga atomenergiutvinning under: inter- nationell kontroll: Förr eller 'sena- fe» måste' det ske, framhåller han; ty eljest återstår blott alternativet allas undergång, =, =: .. ins Säsom' världen i dag ser ut förda faller: den "schweiziska: journalis- tens tanke. vara en ren utopi. men å -andra sidan. kan ingen förneka, att "det andra alternativet. börjar ävfeckna sig med "skräckinjagande tydlighet mot framtidens ' dunkla horisont." Människat leker icke ostraffat med- universutns kosmis- ka kräfter, Det: är. i sanning hög tid. att: världens 'ansvariga ledare äntligen - når. fram ' till: självbesin= Svensk tjuv följer ”egen = 2 metod” framför k "STOCKHOLM (Press)... . + Under: de "senaste femton åren ” har "polisen: och försäkringsbotågen i, gott .samarhete nedlagt ett stort bygga. brottslig. het; framför allt då inbrott. Visser- - ligen har brottsligheten under des- så år inte! minskat utan. tvärtom, men 'en statistik, som man är gan- ” ska glad åt inom föreningens Front . mot-tjuven,' är att anfatet' miss- lyckade inbrottsförsök visar en — stisande tendens, 3, «es cs Kan då uppiysnine minskad 'brottslighet? : »Den frågan: har: Försä kringstid.. ningen riktat till chefen för Statens | : kriminaltekniska” anstalt, överdi- rektör Gerhard von Sydow, som ger följande svar: .- «0 : -—'Ja, jag är nog tämligen säker på att. ökad. kännedom om vilka möjligheter man har att skydda sig mot tjuvarna leder till att brotts- lingarnad "verksamhet försvåras, och redan "detta är ju värdefullt. ; + En viktig pynkt i arbetet är följ- + aktligen information rörande föl- .I veckla assaskåp si tillvägagångssätten ': just ' nu, > Ör frekvenser! av sådana brott är verl. kgen stor. i 1: Vad 'kan göras brottskurvan? . "> för att m att upplysning och förebyggande åt- måste bli mer medvetna om att ge- bättre kassaskåp gör de arbetet svå- rare för tjuvarna, och 'redän detta är mycket betydelsefullt. Inte mind- re viktigt är det naturligtvis att ut- ke. 1c3 och lar yst - dd én tredjedel av inkomsten Mat är den största utgiftsposten på ” Steely. - jande: tre. huvudgrupper, : Äl allmänheten," .. fackrmännen . (t.: &x, arkitekter och byggmästare). samt polispersonalen. :Vi. söker få dit större utrymme för frågor om lås- teknik o dyl på tekniska högsko- lorna, statens polisskola och vissa ” andra. utbildningsanstalter.. . ,: +" En :. annan ,inte .. mindre viktig gren av detta förebyggande arbete ät: en. rent teknisk behandling. av Mgiärdet som” kan" förhindra brott, och det är iu. vad vi gör på Krimi- naltelkniska - anstalten. , Genom att vi. noga fötalogiserar de metoder ester vilka tiuvarna arbetar håller vi. oss väl framme -också med det förebyggande arbetet:...Ja, 1 vissa är: vj - nog till och med en "hj gd” före tiuvarna. "Vi för- söker. med andra; ord att i förväg bedöma vilka Anbrättsmetoder som möjligen kan kumm..— och så riktar vi skv4det därefter. + '.: Det tekniska: förebyggande arbe- tet frrik far sig främst på fås, kassar skåp "och larmanori ningar. Fabetr kanterria "ädgör ofta med: oss, pA vi ger'tips och synpunkter som för« bättrar olika skyddsanordningar. ; : fr NH vf 4; a Svenska tjuvar följer” ”egna "Har" brottaligheterr internationellt tmänstet eller! har. de svenska bor varna -stna egna metoder? — I stort sett är nog olika tillv ”ayknrasenst i intermilonella, + men Age orm unsnakbp har dersvenska L arnb Bana metoder, Bvelsning ie pg är de met vaniga Lt 7 I gjorde: utgifterna för mat 'för' ett I men den har sjunkit betydligt i de utkomna årsbok för 1958. I Sveci- drygt. trettio pröcent av- genom- snittsfamiljens normala utgifter. I Österrike. äter man i genomsnitt upp så mycket som 37 Procent, Arsboken Upptager i år för första gången en - översikt, uppgifter från 16 länder, över vad genomsnittsfamiljer i dessa länder länder använder sina inkomster till. Det visar sig, när man går igenom tabellerna ,i denna -översikt,. att över hälften av genomsnittsfamil. jernas utgifter i.;de tre;underut-. vecklade : länderna, . som ingår bland de 16, går till. livsmedel, Dessa tre länder är Ecuador, Hon- diska. länderna, - som "ingår, är Sverige och' Norge. I Nocge ut- par år. sedan en ännu. större del av budgeten än i dag. I de stora : elsnrod 16 Jä > blarid de 186:som upptagits. USÅ, Australien och Kånada — går ge- nomsnittligen endast omkring en fjärdedel av. de. dagliga vnifterna ill mat. ch Ene an Ia " Hyran var tidigare :n hög ' post. a flesta länder som följd av hy- arrdlsrande åtgärder från myn- digheternas - sida. Den procent av utgifterna, som . kommer på hyrand del har sedan förkrigsåren fallit fil det halva eller ännu lägre i Norge, ho Jag förstår, Som han:ska tvä NEN .— Jag tror, som jag redan sagt; z gärder har mycket att betyda, Folk |: .. i noni ' att använda "bättre lås och) '' och "förbättra" låstekniken, | - ge och Norge är utgifterna för mat |? byggd .. på |Z döras 'och. Jamaica, :De två nor-|: CN > Väninnorna "Vad ger du födelsedag? +=", "= iver, | Två nylonskjortor "och fyra par nhylonsttumpor, ; soc. Pa Å - Vastll Milidpräglad konst. : , kan man | 24 utläsa ur ett studium av FN:s ny-l? Mn + 4 Det är inte lätt att säga vem som är mest charmerande, den lilla flic= i" kan eller hennes lilla vita : Föne påskalamm. met MaA vel fallit till en tredjedel av vad den detsa hållandet: vauenr som förgiftats oF S Gamla Djurgårdscirkus var tilll afton”. Lilla ”fölet” sista plats fylld när Stockholms : Ryttarförbund och Cirkus Schumann presenterade sin ”grand gala ' Li Ekman blev tillsammans med guldryttareén . major Henri S:t Cyr kvällens absoluta favorit, och. här .ses de. båda «ao tala taktik i det välförsedda” schumahnska Ni Ål det 20 m sta Rica, Ni De mellanamerikanska staterna Co- Hon temala : och EI. Salvadur har sam! as, Gua- jR "| ratorier ” för' inanfgérsjuka, jäktade kvinnor. Lötjat komma i ropet i den ÅN : grus därav 45 milj enbart i Västbefo; inom handel och industri som ännu varit otänkbari före andra världs: kriget. Handelshögskolan i Haward Ecnomförde för en tid sdean en un- "Dylika fördomar har helt försvun- Mt var undersökningens kontenta, Kvinnan som överste chef i bank- koncerner och, storföretag av alla slag har blivit en vardaglig händel- se i USA, Inget under, sjukdomen börjat härja även bland Amerikäs sk svaga kön och att så- amerikaska affärsvärlden, , Berlin är fÅ' Europas dyggnadé- Plåts Dr 1 Den svårt ka. hbvudstaden var vid tiden för krigsslutet täckt med 15" milj kbin 310.000 bostäder. och. 84 stora broår förstördes här 'och fortfarande finns 20 milj grus kvar. På grund äv blockaden kön Berlins åtéruppbyggs lid, ut som om. Västberlin skulle slå alla rekord :både, när det. gäller att bygga - modernt och planera; monu= mentalt. En stör internåtionell ars betsteam, beståeridé av Europas främ- sta" arkitekter och ingergjörer tbland dem. Edvard Jaéobson - från Karl stad) «har: börjat. planlägga "Berlin av i morgon”, Som experimentfält har valts ut det. totalt förstörda Hansa- kvarteret. vid Tiergarten där redan de första skyskraporna höjér sig mot den "blå 'vårhimlen, Der största se- värdhetert'. torde : den - nästan färdi- &a. kongresshallen med sina 1200 plat- ser vara,. en: énorim. byggnad, ' vars djärva konstruktion: med: två . fritt- svävande, 110 m -långa: och 700 ton tunga stålbetong-bågar kostat 12 milj D äffade i (dersökning "ör aft utröna hur mån: |. 84" av de" gamla fördomarna mot kvinnan som fanns kvar i samhället. |3 prövade fd tyd- 'Å Underexpohering. nåd mycket senare I gång än i exem |Å "I pelvis Hamburg. Nu ser det 'emellet- Inte > end: under" vättnet kan man änna sig säker för fotografetnas alltid vakna ögon. Dise två tniga darher, sont "hed sind undervatters- kameror kade dy't ned för att jun" ne ett intressant motiv, blev själva offer. för en "tredje: undervattens-" fen >: fotograf. ör vv: Om finas vanor -+ Hur många. grevliga 'och frihertli- ga ätter skulle inte ha slocknat i föttid om inté betjänter, kuskar ach . privatchaufförer ryckt in i: der dt. rbcklade grevens ställe ' och- Svarat . för ättens fortbestånd? frågar Gös- Joh 1 i IM. En' cause celebre inträ band : tav k riks- med åter deri 'av den berömda -Gedächtriskirche” yi Zo0.: B hmittén "hade ” be- ; n, T av hela holländska kust- förläggas till trakter där råstoffkäl- ver endast betala 50 proc av aktier< "] Aktierna köpes på börsen.” Inneha varna: kan - sälja >denr ” efter ””gottö på islutit sig till en mark- nad, Ett fördrag om ömsesidig fri- handel. skall snart .läggas fram för resp länders parlament för ratifice- ring.. Enligt, denna -överenskommel- se. skall gemensamma , industrior lorna ligger närmast ooch transport- di är gy Pro- jektet står under koniroll. av en ge- mensam - kommission och -finansie- ras med lån från världsbanken ochi - sett bidrag ' på : en” miljon ; dollars från vart och ett av de fem. länder- na. "Förarbetena för. en 'gemensam högre skolbildning : och - er.” 'gemen- sam lagstiftning ha” ävenledes på- En! grupp kopparbolag i Rhodesi har beslutat att from ber ' » kanska "kvinnor verksamma i ledan- vatten ' (Waåttenmeer), en åtgärd som omkring år 2000 kommer att helt för- ändra Hollands ' geografiska | bild. Den . söndertrasade kustlinjen .med sina många inbuktningar skall. då i stället för 1800 km endast; vära 300 km lång, En kanal, den ”nya vatten- vägen” kommer att utgöra den”enda förbindelsen mellan Rotterdams hamn och Nordsjön. + he f "TUSÅ de ställningar,. De fyller sin. chefs- uppgift så utmärkt, att-arbetsgivar- nå : helst skulle vilja" anställa ytteri ligare en "miljon kvinnliga ”medar- betare, Allt enligt ”Daily' Néws” som | redogör. för' en av de amerikanska år gé ut aktier för bolagens arbetare ilar enligt ., vilken '- den + amerikanska utgiven statistik, | - slutat", riva > ”Tysklånds vackraste ruin”; Men Västberlins. hela befolk. ning..Teste 'sig.. som . en. man 'och tvingade fram ' en lösning :som går ut på, att bygga ett nytt skepp och låta : den:-k iskti torn-rui. dagsman, chefredaktör för Ny Dag 7! och ypperlig kåsör. Även, de kuug=- sådan hjälp, Heidenstam sjunger om vanorna på det hållet: - cha .' Hon "klappar första ridknekt 'på . hakan «och drar: hans - stallukt gill ' nen sstår kvar "—' till eftertähke fö kommande generationer. Mt 1-årig Koritrare- ionär 'vid namn Miklos, Olih har avrättats i Bozrod,' meddelade budapestradion' på onsdagen, : Han anklagades för mord på én ungersk i cerarnas närvaro; :. . ns "| mamina möjligen piga på godset för lakan, se sve, od riken som 'var mycket besvärad av kamraternås skämt kring det'fak- tum att den jämnårige malajen som passade upp i mässen liknade gre- I ven 'som ett” bär. Han ville gäina I ha'det bortförklarat och en dag frå= » gade. han "malajen i de andra offi "= Hör ' nu : 32:an; tjäna : 23 år sedan? «+. Uv Nag — Nej — men: min pappa var kvinnan erövrat en .nyckelposition I kusk hos greven 'och grevinnan året" > och "tjänste .” Planen. ser ut på följande” sätt: "arb " skall kuhbna' begagna en. del av sin mås. nadsinkomst för aktieköp. De behö-” nä, de övriga 50 proc övertar firman, och firman att erar , atf därvid ingen? förlust uppstår; Bot -) tid återbetalas./Både"vita.och svarta får: bli. akti rade arbetare köpa andelar; Avsiktån är: att. knyta de fackutbildade svarta gen ; samt emancipation. är +. Ip med "de biologiska problemen; och "I hävdade att man skulle kunna 'kla: "I nen = och; förbrukar den. ekono- ..v miska tillväxt som | välståndet, (ag ccs I delar, - att man "måste räkna ' med på och över varandra föl "man under de gångna åren notera- liker oss! kanske först 1958 eller 1959. i Ira år vill åka skidor, får lov att resa lagens” egen ' "andel + måste"... emelleri are, men" bland de kan . endast" högt kvalifices bergsarbetarna . närmare - till företa- 3 öra. dem , mogna för rn org vr 2 H Kinas ' hälsovärdsmyndigheter hår uppmanat” folket att hålla sig redo' för ' födelsekotittol. - 4) ena |: även i fortsättningen ' förökar sig med' 13—15 miljoner per år, kommer xis- ra tom en fördubbling av de mänga håsdra miljonerna. Nu visar det sig ÅT bat Kn PRE re En liten nätt present på 300.000 kr från svenska state - handelskammaren i London firade sitt. 50-årsjub Ta oo baxsdolsl jubileet till: ligt före sin tid — dvs produktio- skall garantera noch näringslivet överlämnades när: svenska . innan fänriken föddes, en "Ule, | På bilden: med -Lord mot a + Om metereologerna profeterat rätt, kan Mellaneuropa vänta' sig detta århundrades varmaste 'sommar. Vä- derlekscentralen i Greenwich :med- ovanligt mycket åska: trycksryggar med en" förstär! hopning av luftelektricitet. ' Medan de ca 700 åskväder dagligen i ett område så stort som Frankrike, Tysk- land och Schweiz sammanlagt, kom- mer dagsgenomsnittet denna sommar] att: ligga vid omkring 1.000, Efter- som + vetenskapen : måste tTäkna med en viss felmarginal vid sina” beräk- ningar: av atmosfäriska . förhållan- den på längre sikt, är det tänkbart, att - de . täta . värmeböljorna hemsö- Men de lär komma i alla fall. Ty ' hävdar . samstäm- migt, att Europa är på väg mot allt varmare klimat, Den som-om hund- till högfjället, om vi får Paphs i Greenwich.+ +. ==. SA 4 HIRNEd pt | Nederländska regeringen har be- tro 'prof. mör, varmed de skiiur ; Författaren -' berättar '-rä tframt om ' kontroverserna : mellan mindre mänskliga! officerares krav på sol- : daternas disciplin och hur även små | - "kung: Gustaf ' Adolf till" iDU-adaligheten” i: Eutopa' sjunker ””Eldprovet” är' den författaren" Francis Irby Gwaltneys applevelser under det andra världs- <riget under - de blodiga. striderna not japanerna. Författaren. var en ng student, när han inkallades i SA-armén och där fick sitt ”eld- sp” under tre och ett halvt års rider i' djungeln mot japanerna. "era' realistiskt' lärer ingen: kunna > begrepp om människors upp!e- »Iser, där det mestadels gäller liv Her död, att skjuta eller bli skju- en, De förbittrade djungelstriderna atte. 'oerhörda kräv: på. nerverräa. ioenen då underrättelsen kom :om apdnernas bombning av Pearl Har=« sor, och om .hur' soldaternas reak« aner, tog sig uttryck. infös över- ”ingande 'dödsfara' under” nattliga entliga angrepp, då det gäller se- undérs avgörande att .dödsskjuta |), : ler själv bli offer för de japanska självmordspatrullerna är realistiskt berättade - utan: att sätta, läsarens nerver i olidlig spänning, detta hes slutat att skydda hela' området kring Rh in genom jä d ' Medän byggdes i ett havsdjup av i genom- snitt 4—5' meter, måste de yttersta dammarna ” i .. Rheri-deltat ' förank- ras I 40 meters djup. De holländska var, i sär: föl andet: -England, : Förändringen :' på ' den punkten är mindre 1 USA (tidigare vattenb; är på det klara med att det här är frågan om världens största och mest. vågade ekt, ' Men endast 16, nu:14 procént av 'totalutgifter- na). .Proportlonsvis större utgifter har USA även för hälsovård — & procent av totalutgifterna — me- dän' medborgarna i länder med hel= eller — ”halvsocialiserad ' hälsovård och Porto. Hico. ——- Australien,-- Västtyskland, ' Irland offrar betydligt mindre, I England ik jättedamm kan enligt sak- Sänskopen 1 längden motstå Nord- sjöns fruktansvärda tryck och be vara landet för: en katastrof, långt större än den som drabbade Hol- - den "alt varje man, kvinna el ler " barn skulle-få 3,5 liter per är bm ”oénde på det trots allt friska hå- . uven a : - ”Bulgarién . och " Ungern brygger nästan tio; gånger" mer öl under kommunismen än före andra världs- kriget, säger FN:s statistiska årsbok för 1956. USA leder med 105.356.000 hektoliter under 1955. Storbritän- nien är tvåa, Västtyskland tre Det bryggs så fasligt mycket öl i värl: :|bakom der ohyggliga annonser, söm lser leder till inr: i ett straffkompani.: Offerviljan. är. dock det utmärkande . för- sol som heten" forlsätter attavtaga i Europa, medd-lar världa=, - måste gå emot ovissa öden, lämnan- de det stöd, älskande kvinnor kunna utgörå under uripenbar dödsfara för maken, Att' kvinnor kunna. mycket är'rättframt, stundom i onödigt grad,' särskilt kärleksscerierna, '” Vt Francis Irby Gwaltney har blivit en framgångsrik krigsskildrare och hål , WHO... -Utvec- . klingeri i Norden är positiv; och $ir-- - skilt" Danmark ' visar låga siffror,” . Fibland har. av de nordiska länder- na "den: högsta" tuberkulosdödligheten, meh & andra sidan är den under sta-" iistikens senaste år, J955,”inte mera ri - hälften så hög: som fem år tidi- gate, vilket alltså visar att även Fin- land är på väg irätt riktning, 47 > Tar man dödligheten per 100.000 hats böcker uppmär i på- de de stora kulturländerna och de mindre, senast i Danmark, där den" na författarens . andra bok utkom redan i fjol. Förlag är Bonniers. Hätlt. 21550, 3 77 oc ”Ett mord annonseras” är Agatha Christies. skickligt skrivha inslas i BFB:s deckarserie och är vårsäsonh= gens sista i den serien: Annorsen ifråga meddelade att ett mord skulle okt. kl.6.30 em., då alla vänner häöl- vält 1 A "ga rum på Little Paddocks den 29 l1 så visar Danmark den lö ta siffran I; den - europeicka statist ken, 6,3 år 1955 1950 var silfran I Finland är dödlighelen, per 100 år 1955 418' mot 93,6 fem år tidigrxe, Norge:29 år 1950, för 1955 saknas siff- ror, Island: 20,3 för 1950, för 1955 sak . nas. siffror, Sverige: 22,1 år 1950, inga siffro för 1955. De högsta. siffrorna visar Portugal med en dödlighet per 100.000 år 1955 på 63.' Samtliga upp- gifter gäller alla formersför tuberku=". - Av alla. former, för "tuberkälos är - ' 1 den som oftast Ie= sades en salte fyror. i huvudet på åtskilliga i det ;ylliska samhället. Vem kuride stå kanske. var ett skämt, Till 'sin fasa der till döden,' meddelar" WHO. Av siffrorna framgår även, alt män of- tare än kvirinor dör i lungtuberku- los, Medan sjukdomen tidigare an- grep vissa speciella grupper franiom fick intresseråde uppleva, att spå- domen gick i. uppfyllelse. Ganila miss Marple erbjöd sig att hjälpa till. med utredningen. Hon var itte typen ' för en "privatdetektiv, men kunde se djupt in i hjärtan och av- slöja en. samvetslös mördare,” Miss Marple hittade ledtrådar, som läsa- ren-inte observerat, Lösningen ser- imnt: nektarn: fördelades” andra förefaller "fördelningen nu var ra jämnare. Före kriget var ' det - framför allt kvinnor mellan 20 och 30 och män, mellan 40 "och 55 som . dog i lungtuberkulos, Nu är dödsoff- ren för det mesta personer. över 60, ” män och kvinnor lika, vg + Foftfarande” ör fungart srkulosen + > bland de tio allvarligaste dödsvrsav lärför när spänningen är som no Inb. 6:25 008 oc : kerna i Eu upa. ov 1 Sverige har den TEA ons book « «fe åom T prucénk ev ÄS FINNER 2å HOLMS TID - kö Fi on sta re NING liga" damerna har ofta måst anlita . .” Vi minhs den unge grevlige' fån= ; je sto vt
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.