TPpr YTYfYYTYTYYPErY rYfrYrfvYtrt YyYfTTYTT ba ad " bus Finan t veta” vad som händer 1 södra ” Prenamerera då så ortsorgariet : ve Nranorws IpNING). maller fin. turistreklam | - STOCKHOLM (Press) "Vattenfall visar” är parollen för verkets kontaktprogram gentemrt all- mänheten.: I år hälsas turister "väl- komna «till kraftstationsbyggena i Storuman och Stornorrfors, till kraft- statioherna, i Harsprånget, Kilforsen, aändorsen, Me Malfors och Trollhättan, och fi 1 Hälle, till kraftstation och labora- torium i Älvkarleby: samt. till Troll- , hätte kanal,” » rismen . sspelar,” « Man är medveten. om a den roll tu- och ; till exempelvis ".älvdalarna 1 norr drar varje år allt "fler och fler Hirister, Under juni öpp- nar "därför ;Vattenfall vissa av 'sina anläggningar för" besökande, . Turist- visningarna kommer sedan att pågå dagligen till och med augusti, Vid an- ilda vat- tenfallsvärdinnar att fungera. BL a komrer de att på bestämda tider leda i visningarna. När en' kraftstation byggs hävdas det från olika 'håll att anläggningen, som" kanske tystar forsen för långa -tider,'av året, kommer att köra tu- risterha på porten, heter det i ver- kets. ii som fortsätter: > .. . « "Starka invändningar reses. mot mån? gå -utbyggnadsptojekt ur: den syn- pet a teknik på id damm, b Asverk, ställverk och a Uippdämningsområde är självklart ett annat än det som fanns före” utbyggnaden, Men; de ansträng- ningar som görs redan när en ny . Snläggning Pprojekteéras och successivt under hela utbyggnadstiden, borgar dock för att så långt det går in- greppen i Handskapsbilden ” blir så små söm möjligt: ' + Vattenfall vill "med 'sina turistvis- landska, on gar vid några 'av sina anläggnin- gar: isa, inte bara. de färdiga 'an- IL vid Stor- a sö ONSDAGEN DEN 24 APRIL 1957 LAHOLMS I DNIF "YYTSeFYTYYYTTYYYFYTYYFFST . Annonsera då LAHOLMS Goik inte att du har bem Inte' / ens: då barnen börjar bli. vux- na och når tonåren. Glöm inte dem heller sedan de fått jobb och lik- som blivit sina egna. Minns - er - 'egen barndom och ungdom, då ska ni komma ihåg hur osäker ni var' inför mycket nytt som mötte er! Ni behövde stöd från 'de vux< nas sida," Vem: står närmare : att stödja än en far och en mor? : "Jag hörde "Käromdagen en histo> ria om läroverksungdom ' som jag gärna vill berätta, En moder märk= 4 te en morgon att' Sonen, som var femton' år, inte ville gå till 'sko- . ha kontakt med” dem, ren Ingvar Wahlén,” [skulle ” få i julklapp. Som. föräldrar . här vi ett stort ansvar. Man fostrar inte goda ungdomar med aga och ' järndiseiplin, — lika. litet : "som: man' gör det genom att' alltid vara " eftergiven. Släpp : inte edra ungdomar vind fi sök leva er in i'deras ;värld,' hävs "dar i denna artikel författa Magdalena lan. Han sade att-han:var sjuk en dag, han skolkade. en annan. Modern tog det. hela lugnt; Hon försökte." istället få sonen att tala om. varför han inte längre ville gå till skolan, Till sist berättade poj- ken att de andra slagit. honom, Varje rast var en -pina,- Pojken vår liten och -klen och hade' svårt att få kamrater. ' Han : kände sig rädd för "de andras' bullrande "le- kar: Några ' av pojkarna hade fått för sig att de varje rast 'skulle re- tas 'med just denna, lilla ; svaga Ppojkstackare. Så en dag: orkade inte pojken med. mer, Han ville sluta skolan och börja arbeta. Mo- dern ville. gärna att han skulle ta sin realskoleexamen... Han -, häde i Stornocffors utanför Umeå delgoda. betyg . och; det skulle säkert "inte ' bereda - honom » » några skall få a råd att köpa en "klocka - i åt' min: flicka, den går på 150” ; kr, klagade en pappa med mån- : ga andra utgifter... Vad skulle H deh' fina klockan vara till?, Jo, k ol Kan eller ändra! "minnesgåvor till konfirmationen, Det skall vara nya "kläder från topp till tå — och det - säger jag inget om, köper man för- ståndigt så kan” den unga damen Å mera profana sammanhang — men|' "det skall också .vara. en blomster- + " bukett: för" att "gratulera vid det ögtidliga tillfället "och 'det skall : vara. middag därhemma '" för "den närmaste "släkten och vännerna. : Ochiså en slant till insamlingen till ” konfirmationsläraren.- Han får inte r inte prästerna något? - : "har konfirmationen bu? vit. så prärldstig? Stackars arma föräldrar som' skall punga ut' med alla dessa pengar! Det skulle bara :' fattas att man hissade: konfirman- derna utanför kyrkan också! Men än så länge här det mig veterligen ' inte gatt så langr,. .; Konfirmationen :- borde. I hand vara 'en rent kyrklig sak, en .trosprövning om jag får kalla det . Så, « Visserligen kan man inte pracka ",. tionsklänning kostat, vs helt annan;. a på någon en. men större probl, att klara. examen. "Men" pojken i var 'skolrädd,. Han ville 'inte åter bli de” andra 'poj- karnas', driftkucku.". Modern ' fick ur > honom > att en ; annan Pojke brukade förföljas. Då tog .medern .Joch ringde till den andra. pojkens hem.' Dennes' niamma svarade, Nu visade. det 'sig att-den andra poj- ken aldrig - visat "någon : :skolleda, Han hade aldrig sagt något hemma om att'han” plågats i skolan, Han verkade som vanligt. Men” modern lövade: att! tala' med ' sin” son "då han kom från skolan, "Det" gjorde hon : också." Men det visade sig "alt vad som: den förste tög för en plåga ansåg den andre vara lek: Den ' förste pojken: var ensamt barn, den andre ägde. fy- ra bråkiga syskon, två något äld- re och två något yngre. Han fann rusade inte genast till skolan utan tillhör inte de överdrivet praktis- ka. Hon tycker om att läsa böc- ker (inte läxor!) och leker gärha med klippdockor så stor hon är därför att hon då får rita kläder och själv får bestämma hur de ska se ut, Nå, hon gav. mig förtroen- det att julduken skulle mor ha i julklapp, Första veckan . :knåpade hon flitigt på sin duk, Men så märk- te jag plötsligt hur hon kväll efter kväll undanlät att ta fram duken. I-stället låg hon på soffan med en bok, — Hur blir det med mors jul” duk? frågade jag en kväll, . - Magdalena såg litet ertappad ut: ;— Den är så stor, så.;. sa hon. 2 — Åja, . men du har: ju tagit uppgiften på.dej s .ajag. Då ska du. väl fullfölja: den. 'Ringer : en tidning till mej och, vill ha en ar- tikel: till en." viss. datum så vet du ätt jag brukar: skriva den « en- ligt löfte, eller hur? ' += - Joo, sa Magdalena. Just. det," sa 'jag.: Gjorde jag inte” det -skulle familjens: ekonomi äventyras och tidningen skulle inte gärna be mej om Jen artikel nästa gång. = fen : : Magdalen förstod. Det, var för- nuftsresonemång.” Sedan : satt 'hon varje kväll en timma med. duken. Den var färdig i god tid före jul- afton, Magdalena" var mycket stolt över att kunna ge mor den. :". Oj Jag har en känsla >; att. Mag>- dalena' var mycker, stolt över”att ha fått duken klar i tid, Det gav henne ökad säkerhet, en känsla av att man kan om man bara vill. Vi föräldrar "bör försöka hjälpa bar- nen . att klara av sina .uppgifter, Skulle en” ing missa det han inte 'de' 'andra sk na: gnabb för farligt, hans äldre sys- kon hade härdat honom, Det ligger något, i "detta; Vi .:ås- te akta oss för, att göra våra ung- domar alltför veka, Växer de upp ensamma ska de härdas i samvaro med föräldrarna. Vi får inte skäm- ma bort dem. Vi får inte heller genom "stryk och förmaningar gö- föresätter sig gång på gång skulle han ' osäkerhet öka alltmer. Han skulle få en känsla av att han ingenting förmår. Tillvaron för en sådan tonåring skulle bli svår att klara av. Här har föräldrarna” en uppgift att =ylla. Denna artikel vill alltså” under- stryka vilken stor uppgift föräld- rarna har. Ungd: har ingen ra dem i mot De måste ha något. av kamrat- skap med far och mor för at; det ska gå bra. De ska” också "utan vidare våga tala med far eller mor om -alla' sina problem, ; Var och en av oss som har ungdomar vet hur svårt det är att komma så nära sitt barn, Under vissa” år' ” sluter” barnet" sig inom sitt skal. Det är mycket svårt att komma på förtrolig fot [med det.- Men man .måste försöka att göra det. Måste försöka” att visa att man ännu ser på samma sätt som då man själv var mycket nian bör heller inte störa konfirma- : tionstidens självransakan med dis- +." kussioner om vilka som skall bju- das på middagen den stora dagen. Här borde väl prästerskapet kun- na”göra något, Bestämt säga ifrån: inga blommor i kyrkan. Tala med : föräldrarna och be dem om hjälp, enas "om enkelhet i klädsel och i arrangemangen kring konfirmatio- . hen. Och föräldrarna borde själva inse att det viktigaste inte är att grannarna räknar ut hur mycket "dotterns vackra, eleganta konfirma- utan något Man behöver inte alltid vara så rädd för grannarna — kanske de skulle vara tacksam- ma om någon började, ån vn Familjens” interna högtid. som det nu är rör sig all dis-| kussion kring tygsorter och kon- ' firmåtionsgåvor, kring skoköp och , middagsbestyr.. Vare. sig man är - troende kristen eller inte så är det litet väl mycket att ':den dag de Unga blir. upptagna i den kristna församlingen tänka mera-:på yttre ting än att hjälpa dem till rätta. > Visst. kan / man ordna det hög- tidligt ändå utan att gå till över- drifter, En söndagsmiddag i famil- jekretsen efter konfirmationen och gärna en liten gåva, som överräcks i hemmet. Men låt i första hand konfirmationen vara vad den är och | gör den inte till en giltig orsak att bjuda på brakmiddag. : ' ' Fru Clara. : arbtee.' es för föräldrarna r nog ofta att själva skapa ett gott förhållande till sina! . barn. Den fria d som: slapphet, ..Föräldraauktoritet får "aldrig bli diktatur. Båda sa- kerna — vitt skilda från varandra — är. minst lika farliga,' Ungdo- få bestämma. Endast genom att va- ra rådande ska vi få ungdomarna att bestämma vettiga saker, Kan vi nå dithän har mycket vunnits. Vi måste och ska visa att vi res- pekterar våra ungdomars vilja. Då får barnen en större säkerhet, De klarar lättare av de problem som möter dem i de övre skolåren och under de första å åren i ett förvä vs- " Min dotfer "Magdilena, som elva år, hade en gång i novem- men kräver en stor frihet att' själv ber bestämt sig för att sy en jul- duk på lediga stunder som "mor arbeten, som ett modernt kraftverks- bygge är, Besökaren får tillfälle att med egna -ögon, se de mycket ge- nomgripande ingrepp som sker men också — om man kommer tillbaks vilka stora ansträngningar som från byggarens sida 'görs för att. läka'så- ren, Hur stora de naturvårdande in- satserna i själva verket är kan han studera 1 Kilforsen och i Harsprånget intressanta studieobjekt som bjuds är fiskodlingsanstalten 1 Hälle och lebargr byBgnadslehoratorjet ' älvkar- lebya 7 Lan a får besökarna fillfälle att se hur stora | + när: anläggningarna blivit färdiga'—F <> för att nämna två exempel. Andra | '' annan att vända sig till än far och mor. Ett gott förhållande mellan föräldrarna och d är den So Solbakken fyller hundra år i år. Karens och Guttorms skönögda flicka har som diktgestalt dessa avsevärda år på nacken, men än i denna dag skallar ekot av hen- nes näverlur inte bara mellan Nor- ges fjäll utan över hela Norden och vidare. Hennes uppväxt och miljö intill den dag hon definitivt får bukt med den en aning obändige Thor- björn fascinerar lika mycket, som förr när man på nytt går romanens gestalter inpå lvet.- Och själva: na- turskildringen fängslar ju alltid i norsk litteratur. Kanske: är det det motsättningsfulla i naturen det bru- tala och" leende' i:samma andetag, som ger den norska diktningen en så | dramatisk nerv. > På | Björnstiernes- Aulestad ögonen kan suga "till, sig av konst. och litteratur och annat av intresse som detta orörda hem givetvis dig- nar under, Fast det mesta av Björn- sons stora boksamling har gått till bibliotek. Det är stilenligt för. en man som ansåg att folkupplysnin- gen var den största uppgiften för en diktare, På den för författare allra heligaste platsen arbetsbordet —'i detta land väl något av ett nationalaltare — lig- ger de böcker som var" älsklingslit- teraturen, nämligen Holbergs kome- dier och Goethes Faust, 'Här:' läste han-också dagligen ett fyrtiotal tid- ningar och" skrev väl en del av. de fyrtiotusen brev han sände iväg un- der sitt” liv, Två gånger i veckan fasta hem under trettiofem år — lig- ger högt, Ja, högt och synligt som ett handfast bevis på drömmars för- verkligande. " Det «är! till det "yttre inget ' sagoslott, :som - fantasiens få- gel Fenix vilar sig på, utan ett helt vanligt träkomplex i gråvitt med la- dugård i bakgrunden, . där e Bj rnsons | fi bordet står också en byst av den gode vännen H.C. Andersen. Stora k med ”yttervärl- den i form av postgång mellan ”Au- lestad ' och " Lillehammer, . På ' skriv- den” senare, uppgiften när man får höra att en sådan bok som ”På Guds vägar” renskrev hon inte mindre än åtta gånger, Han kunde bara rätta hennes. skrift, Varför? Jo, hennes handstil inspirerade honom, .. - Det är inte utan att när man gått omkring en stund på Auelstad så är man. nog ganska fången av den kvinnogestalt, som styrt och ordnat i detta stora och. gästfria diktarhem., och som under de tjugofyra år hon levde efter sin. make som en hyll- ning åt honom alltid gick klädd i), vita kläder. Karoline Björnson tycks] ha haft en bestämd uppfattning om saker och .ting och: en- humor som räckte långt . Hennes" ottoman. är sprängfylld med kuddar av allehar- tillsammans, Detta. var inte bara: en SÖKER NI ON kontakt med befölkninge : i södra Halland? a N | da sorter och de är resta tätt, tätt]: 1 ortsorganet TIDNING Guldregn från skattelotteriet: : STOCKHOLM (TT) : Högsta vinsten, 300.000 ke, i måndagens dragning i skatte premielotteriet utföll på 502647, 100,000 kr på 220181 och 50,00. MN Vv kr på 505663 och 1025752, > 25000 ke. 88796 — 307302 371790 0” 668105 — 824524 Pat : "10.000 kr.. ! | 27622 — 83696, 86792 138610 215506 .. 312470 ”. 380855 > 389635 404283 — 428983 — 528255 . 619549 631696 ” B17566 836109 867036 - 871052 > 871172 B714L4 944587 962147 . 973067 — 988721 "988901 1026789 " SE er sömn > or 7953 18268" ” 66205 =. 66519 122557 — 123049 "181905 ' 217756 243124 "253023 — 250412 204853 328495 — 335983 345824 391042 398866, 404003 —, 415573 443301 473731 — 476025 500559 — 520235 sa "a 605820 = 623195. . 648932." 655965 663571. 676803 701221 | 717055 > ' + 729488 "755309 "-760459 :. TTAT2? 1 781738 "786407 ' 841654 .: 869332 877566 - 920795: 923688 > 939165 951715 984237 ';- 989398 10216412 JM Tyngåpunkten" i "Sparbänkernas ut. smaksak utan innefattar även något ine ning pEeen inom bostadsområdet, - a vw ” hem ' och: fler= : : av enl kvinnas d tion; ”Det är så många .som är övän- ner I världen att mina kuddar skall väj Mest fi in= ske en av Kittelsens- målningar som just berättar om-att det snart torde av dikt N: vara td för dem, Björnson — den vittberömde och be- reste — hade från tidiga; ungdoms- åren en enda'tanke konstant liggan- de på lur — att en gång bli ägare till och brukare av ett stycke norsk jord. Och. det blev inte så litet hel- ler utan 300 mål åker. och 2000 mål skog. (I mål är lika. med 0.1 hektar). Så står det också på minnesstenen ute på gårdsplanen: Lov ox "Her er sommersol nok ; her er saedejord nok ” bare vi, bare vi = > ” hadde. kjerlighed nok, "Denna gård blev älskad, beundrad och omtalad, En sentida vallfärdare hit har möjlighet att se sig om både ute och inne, Kanske att man allra | först stannar en stund på den långa verandan ned . mot” dalen och . låter blicken svepa över landskapet Det är inget som ' hindrar. Horisontlin- jen är lång och buktande; Skogsåsar« na är liksom ”bräckta. på lämpliga ställen., Som tillrättalagda för ett vy- kort som ska göra effekt, Och grant hänger också vita gårdar på slutt- sd säkraste plattformen. Stränga hem är ofta 'dåliga hem, Barnen” vågar inte. fråga i känsliga saker. För- troendet är "inte stort nog mellan föräldrar och barn, Vi ska försöka komma ihåg hur full av frågor vi stod där och betraktade. det un=' derfundiga' och rika livet. Hur vi revolterade över mycket av det vi såg därför att vi inte förstod vad som. innerst. inne skedde. Därför vill man mana alla föräldrar att försöka lära sina tonåringar att för- stå det som händer. Lära föräldrar- na att göra hemnet sådant att ton- åringen känner tryggheten och sä- kerheten då han kommer hem. "Vi ska inte vara diktatorer i hem- met, inte heller mähä som bara ger - leende uppsyn är ale och allvarlig och tilldragande som Synnöve själv, och Gausdal är inget undantag, - Men: även. interiören tål vid att med stor k Den visas också på 'ett trevligt sätt av en blond ung man, som av utseendet att döma väl kan vara en Björnson- ättling i rakt nedstigande led. Intres- santa detaljer från 'diktarens väx- lingsrika liv blandas upp med vad efter, utan vi ska framför allt vara goda .kamrater, ett kollektiv, där alla: kuggar behövs för att det ska klaffa riktig, "Då är det gott att växa' upp och mogna, och då ska livet inte vara "svårt 'att möta för I 7 VIDDEN JUST NU ve. SVERIGE oc " TY-R XCK- "SVEIUGE RJ rd te me "Tråder om den i ltiken har. styrelsen" därvid sett sig ge — Norge, « - "1 prima virke, ." Me Det är i att 'gå husesyn, Det stod "mycken strid omkring inte "minst! av den anledni aft loch om Bji det var” väl norska . målare. är. representerade på är. vara vänner”. - Man kan ' livligt föreställa sig "att familjshus efterhand har.kommit att spela en -allt. större roll inom spar-, banksrörelsen framgår - också tydligt . av det förhållandet; satt byggnads-: editer. i. procent" av fru Karoline" ; var ett: allt: är liksom. levande här, trots den relativt långa tidrymd som förflutit sedan hemmet ”levdes”. Mycket för- undrar man sig över.. Det har tyd- ligen varit skick och bruk av' vårt lands" damer långt före radions fru- kostklubbsprogram att brodera dukar med autografer, ty här finner:man på ett 'av. borden en vit ,linneduk, gåva ' till sk av inte så underligt, En eldsjäl, en strids- man som gav sig'in i samhällsde- batten, i politik, religion och kultur- frågor med vidaste ' bredd i såväl lit- | teratur som dagsdebatt kan: inte an= nat vänta. 'En dynamisk natur, som enligt. sina beskrivare :inte betänkte sig så länge innan meningarna om ett. och annat var formade gav gi- vetvis det i de mest. skilda 'lä- "T Ellen "Key och Ann-Margret. Holm- gren och andra svenska kvinnor åt det radikala hållet, där givarnas namn är : broderade som "en hyllning till jubilaren.' .» På tal om kvinnor — = man får Hog vid rtundvardringen och av guidens dena att fru - | vi elsker” hade i och med sina mån- ger extra näring rätt så ofta... Den diktare som har tolkat norrmännens känslor. visavi sitt fosterland så in- nerligt som Björnson har gjort i ”Ja, ga och långa :'utlandsvistelser rika tillfällen . att få perspektiv på allt Han de inte att Karoline inte var en alldeles ovid- kommande företeelse på Aulestad och annorstädes, Någon lär ha sagt att ”hon skapade våren i hemmet, hon bragte våren i landet”, Hon var inte bara den store skaldens maka, hon säga sin mening om saker'och ting och då bara inte om det som gällde hemma i. Norge utan i Europa och världen i övrigt 'För.den som be- söker Adlestad — den mest. nordiska miljö man kan tänka sig, ett + stycke h av Sparbankernös I totala "direkta , utlå-; se ning år. 1930.utgjorde 57, år 1938 63,; 1944 67, 1950 71 och 1955 75 proc. Efter, att vid slutet av 1930-talet ha uppé gått till: omkring 2/3 utgör böstads- : krediterna sålunda numera" 3/4 av ” |sparbankernas utlåning, Av, nybygg= PC ... dä en- och tvåfamiljshus med: stat Ye. ligt stöd, för vilka slutligt lånebeslut läninats + under. .budgetåret ' 19355-—56 — totalt ' 14.519 "st — svarade spar- bankerna för bottenlån i 13; 212 eller i mer än HN proc. vc Sparbankerna har också, i synner- - het under de senaste åren, ägnat en allt större uppmärksamhet åt ett or- ganiserat målsparande med sikte, på det egna hemmet. . Det intresse som sparbankernas åt- . gärder i fråga om bostadssparandet ' har ' väckt bland allmänheten ; och särskilt bland blivande egnahemsäga- re har helt naturligt också väckt in- tresse och sporrat till efterföljd bland andra kreditgivare,; skriver. Svensk sparbanks s tidskrift, som fortsätter: Allmänheten har sålunda från. visst ikhåll "under sista tiden er- vo var betaren och i'huset, Hon fostrade: de fem barr nen. och 'renskrev alla' hans manu- skript. Och' både det ena och det andra vill väl inte säga så lite. Kan- ske man ändå får mest respekt för från den grö lågens utfall i Mjösa — I det också bjudits möjligheter till egnahemslån, som med ett lb . en behållning att möta ett k av den tidens världshistoriska skeen- de i anda, atmosfär - och påtagliga | minnen. - . Maj Larsson... Endast. minimiprogram för vägupprustning . STOCKHOLM (Press). Någon &törre upprustning av v lan dets vägar synes inte vara att vän- ta under de' närmaste åren. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har nu framlagt det program som skall lig- ' |ga till grund för de nya flerårspla- nerna för perioden 1958—62. ' Med hänsyn till den oklarhet som £ n: det' sparande. Det är klart att varje initiativ, som syftar till att främja sparandet, - är ' värdefullt och « varje” åtgärd som kan bidra till att lösa den besvärliga bostadsfrågan & är lov- värd. Det bör emellertid i i detta. sams att tens önskemål" att skaffa sig ett eget hem inte utan vidare kan för- verkligas genom ett de kom-' binerat med” en långivning' på. ett belopp som svarar "mot 360, 410, 480 och 570 milj. kr. Som jämförelse kan nämnas, att vägin- vesteringarna i fjol uppgick till 282,8 milj. och iår bestämts till 287,6 milj. För 1958 har i statsverkspro- positionen . föreslagits " en investe- ringsram på 295 milj. Enligt väg- och vattenbyggnads- styrelsens ' beräkningar skulle för ioden 1958—582' Hallands län för "den egna insatsen”, "+. Skall - ett ecnahemsbygge kunna genomföras fordras också ett botten=' lån för vilket man för det mesta får lita. till sparbankerna. I vanliga fall: krävs vidare ett till beloppet numera bestämt begränsat statligt egnahems- lån. Ofta krävs därjämte lån av "se- kundär” eller ”tertiär”. natur (hur = - man nu vill benämna dessa kredi- ter) mellan det statliga lånets övre . Idel och ”den egna insatsen”, : Det dominerande inflytande som nödsakad att utforma, de nya pla” nerna. som ett minimiprogram för att avhjälpa de största bristerna >å de nuvarande vägarna ifråga: om bärighet och framkomlighet. Efter en inventering har styrelsen stan- nat för en total' omslutning under femårsperioden 'av 2.150 milj. kr, varav 810 milj. för riksvägar, 1.200 milj. för länsvägar, 60 milj. för öde- bygdsvägar och 2 mi fö broar. + Vägförvaltningarna skall vid upp- rättandet av sina planer sträva ef- ter" att lägga utbyggnadsetapperna så, ätt de utgör ett led i den kom- mande utbyggnad av vägnätet, som den översiktliga ” vägplaneringen syftar till. Med utgångspunkt från nuvarande verksamhet och en suc- cessiv ökning av investeringarna har -styrelsen sökt ge planerna en sådan omfattning, att den av stats- makterna förväntade ökade verk- samheten efter år 1950 skall möj- liggöras," Därvid kommer investe- ringarna att hållas. tillbaka under första delen av femårsperioden. För år 1958 såknar men med en investe-: ring av 330 milj. kr och för de fyra därgå följande: åren med belopp på), AANAAA, a milj. kr för 1958, 11 milj. för 1959, kr för 1958, 7,5 milj. för 1959, 10jlgi byggande -av riksvägar få 5,5: milj. lom . såväl . sparande som kredit på har haft och har ifråga = ' milj. för 1960, 9,5 ilj. för 1981 och 115 milj. för 1962, . Till byggande av, länsvägar skulle det bli 6,5 milj. för 1958 samt resp. 6,5 7, 8 och 10 milj. för de fyra där- det matarligt att bostadssparsndrt be traktats som en synnerligen angelä- gen uppgift för sparbankerna. Det gäller därför för dessa att målmed- vetet och med all kraft arbeta vidare för sir. dubbla uppgift inom bostads= = + ådet: att främja det och att på följande åren. H -Enligt samma beräkningar skulle för perioden 1958—62 Älvsborgs län för byggande : av riksvägar få 12 3,5 milj. för 1960, 15,5 milj. för 1961 och 19 milj. för 1962. » Till byggande av länsvägar skulle 9,:10,5, -13 och 16 milj. för de fyra därpå följande åren. Enligt planen för storbrobyggan- det skulle bl. a. utgå 10 milj. kr för bro över Göta älv vid Jordfallet, nämligen 2 milj. år 1959 och 3 milj. 1960 samt 2,5 vardera av år 1961 och 1962, Till bro över Dalslands |, kanal vid Köpmannebro skulle bl. a. utgå 5 milj, kr, därav 1,5 milj. 1962 och 3,5 milj; kr senare —— AL - Prenumerera ' J det bli 7 milj. för 1958 samt resp |, "åska, i största möjliga oder ing "ställa Hon har kuskat i Jorden runt i; > nära fyrtio. år! MALMÖ" (TT) > Kuskåt Jorden runt tf nära 40. år har en stockholmsdam, fröken ' : Linnéa Svensson, som På onsdags- : kvällen kom till Malmö från Ita= " lien. Fröken Svensson, som har någ- a år kvar till de. 70, har enligt SDS tillbringat huvudparten ' av dessa utanför Sveriges gränser men: återvänder . ibland til sin lya 4 Stockholm, Alla världsdelar och al+ la folkslag har hon träffat. Engel- tyska, franska, itallenska och spapska kan hom oh i 4 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.