YFYYTEYYYYYTY TT ter vervetYyrYrtYTPSeYTTTYYTY em” "utanför. fackmännens krets bar, tänkt på att vi ända fram till 1950-talets början byggt hus efter I princip. samma hantverksmässiga metod som för 2000 å år sedan? Våra att det märkligaste ' och utan 'tve- kan för framtiden bestående ifråga om byggnadsmetodernas industria- lisering i ordets egentliga betydel- att. ha sin uppgift. Men : det sk elementbyggeriet är en ny, förnäm- lig metod att i önskvärd snabb takt bebygga : bl a” våra Jälbehövliga, se är produktionen och d, moderna b det av fabrik da h ecco f Bild finesser, ” delvis” nya. by d: Föregå på området är Skån- terial ' och : användningen av . nya | ska - Cementgjuteriet, -. som | redan transport- ; och ' andra . hjälpmedel ändrar inte på ämnda faktum, 1903 'började tillverka fabriksgjorda, När.så efter det andra världskri- gets slut den fulla sysselsä visar tre av Cementg u- teriets aktuella storbyggen, där den exklusiva ' ytterbeklädnaden ' består av fabriksgjorda fasadelement," Öv. ser man 'den nya stora, ' VNramgr sfärdiga trappor. Men det k 4. 11; utv 30] Ha är b 1 fenomen, den utjämnade,-relativt höga" larden och er del ” andra faktorer präglade vår till- Varo uppstod med ens' den fruk- ” fansvärda eftersläpningen på bygg- dsfronten, "+. [Der tvingade byggnadsfacket att rja tänka om, att experimentera imed olika byggnadsmetoder och satsa på rationalisering och forsk- ning i en helt annan utsträckning än tidigare varit fallet, Därmed in- leddes den största revolution, som in > förek k verksamhetens historia. Ännu be- finner vi oss blott i början av den fascinerande utveckling, som börjat på detta område. ' ' De senaste årens försök har visat mest bety är nikens framsteg, Vid Cementgjute- riets betongvårufabriker i'olika de- lar av landet framställes genom en särskild metod den sk SCG-chock- betongen, som inte får förväxlas med vanlig betong. Chockbeton- gens speciella egenskaper gör det möjligt att rent fabriksmässigt till- verka de flesta produkter som förr framställdes i: stål, trä, tegel och natursten. Detta nya material, som är av mycket hög kvalitet, har visat sig synnerligen användbart för tillverkning av fasadbeklädna- der, ytter- och mellanväggar, bjälk- lager, balkonger, ventilationstrum- mor, sopnedkast etc: Naturligtvis kommer de traditio- nella byggnadsmetoderna alltjämt derna '" cityby d. Arkaden ”' Malmö, som väckt beundran bla för den läckra, i luftiga pastellfär- ger utförda 'fasadbeklädnaden: Ne- derst th uppföres ett av” Skandi- naviens vackraste hus. Det är Koc- kum-varvets ' nya kontorsbyggnad, vars fasad visar ett annat prov på vad som kan åstadkommas et fabrikstillverkade byggelement... chockbetong. Tv: detalj från. Gus- tafsbergs nya : fabriksbygge, "där återigen en annan typ av fabriks- gjorda' fasadplattor - använts. Även med - monteringsklara,, standardise- rade byggelement av chockbetong kan man uppnå nästan obegränsade yteffekter, tillgodose :: individuella ra 2 byggnadsstilar. STOCKHOLM (Press) - Innebär de gula spärrlinjerna i [vägarnas mitt ett definitivt förbud Imot omkörning eller är de avsed- Ida endast att varsko en förare att gikten är skymd? Jur' kand Åke dt £ Stockholmgör 4 en in- ga till JO gällande att det synes åda eri vitt utbredd förbistring an- gående den faktiska innebörden av dessa" linjer och en tendens från Spärrlinjer innebär inte absolut: omkörningsförbud? från statspolisen 1 Nyköping har hr Gernandt vidare ” observerat att man där anser heldragen gul linje vara en upplysning om förbud. Å andra sidan omtalar hr Gernandt att en jurist i Stockholm åtalats för att han verksällt omkörning vid spärrlinjer, vilket vore förbju- det men att stämningen återkallats sedan han upplyst att linjerna inte innebar något förbud. = ” > nas sida att k ra' omkörningar vid sådana" linjer. Till förbistringen synes en av väg- . vattenbyggnadsstyrelsen dist- ibuerad broschyr ”Nya linjer” ha Imedverkat. Enligt hr: Gernandts ening : behövs ett : auktoritativt Jarläggande så att allmänheten 'kJara' linjer att rätta sig efter. | "Enligt "trafiksäkerhetsutrednin- gens betänkande synes Linjerna var ra avsedda att varsko om att gi kten är skymd men. inte innebära någo förbud - "mot Om rdalöshet bö ör n : om ' even Vv föga 1 -det särskilda fallet, jäv har :hr. Gernandt av Tveta, Vis och Mo häradsrätt pötfällts för en omkörning. Det är dock inter o men, som sådan som föranlett an skrivelse utan upptakten till mélet, Vederbörande polisman synes n ät ligen då han stoppade Gernandt haft den uppfattningen att linjete na innebure ett förbud, Han vi ” däremot inte då göra gällande & omkörningen skulle ha varit av vårdslös ”- karaktär. Häradsrätten 'har vidare 4 ett antal mål angivil att” omkörning inte får eke vid Fubbla , spärrliojer. I en Fappork "Den kt Ås väg- och vatten-= byggnadsstyrelsen utgivit har tyd- ligen skapat eller medverkat till denna förbistring. I denna bro- schyr anges i strid mot vad som anförts I frafiksäkerhetsatrednin- Bengt Berg på krigsstigen": Den stridbare författaren Bengt Berg pläderar i en temperamentsfull skrivelse till regeringen för att tjuv- skyttet på ejder vid Blekingekusten skall beivras av ”dugliga statsan- ställda”. Dr, Berg har just erhållit ett brev från - riksdagsmannen greve Hans Wachtmeister vari denna berättat att över tusentalet fridlysta ejdrar den- na vår skjutits vid östra Blekinges kust, Detta ger en så utmärkt bild av laglösheten i det ”onödiga Ble- kingska amiralslänet” att det vore felaktigt att inte fästa krat:s upp- märksamhet' på detta utslag av för- akt för kungens påbud, skriver dr Berg. I sitt brev: berättar. greve Wachtmei: att jaktv ten funnit flera hundra tjuvskjutna ejärar 1 östra skärgården och. att [han t de de - verkligt ' skjutnas gens betänk nd: te får ske inom "område med hel Jani spärrade linjer. Enligt hr Gernants mening finns åtskilligt att anmär- ka mot de 1 broschyren förekom- mande anvisningarna, vartill kom. mer att de heller inte är konsekven- ta. Där heter bla att ”Långsamt- gående fordon” skall hålla väl ti till antal till över tusentalet. Han fann huvuden, fötter och vingar. Resten plockas och säljs sedan på torget I Karlskrona till hugade spekulanter. Dock finns där aldrig någon fågel när jaktstatspolisen eller jaktvårds- konsulenten försökt att få köpa. Då 'detta även för Blekingska, för- | skjutning i efterfrågan från stark: "| för: den slutsatsen att, . starköl önskemål och använda alla tänkba-. starköl för: 1; AGA milj: kri fjol.” STOCKHOLM (Préss) ' Under 1958, alltså det fö året av fri spritdryck ta. a hela: ox i är är det 15 år sedan'Brandt & var den 15 april 1782, under Gustaf -. Brandförsäkringsverket för bygg nader å landet) : grundades. = Det ua sedan tiden före första världskriget, : konsumerades i Sverige inte mind- re än 57.7 milj liter” spritdrycker. Vidare såldes under hela året 144 ks. sa cgerlng, som. kungörelsen . om kefs Inne: » hölt kets första” regl > Den 1 ib samma år tog CE vekare sin början och. har sedan dess. beträf- fande 3 milj liter vin, 9.5 milj liter starköl -r3es äldsta försäkringsbolag, som 'dri- : i. ver försäkringsverksamhet över” he" la: landet. gJerket är ett ä bol och 197.3 milj liter vanligt öl, Av dessa siffror är den först- nämnda den ojämförligt betydel- sefullaste; kommenterar förste ak-: tuarie" John Collett ' i ”Hdskriften' Alkoholfrågan. Si det 'äv ”rest- Brandförsäkringsverket är, Sveri. | yeÅ är ; fortsatt vecklingen i Hällanå har blå föran- lett att Verket sedan: nägra år till- baka: ikop med Före öppnat ett av- Köp- mm tecknades endast ' alla" fram. tidsförsäkringar: men därefter : även riktionssystemet ' har, medfört ” en stark ökning av, spritdryck eller sk års- .Hörsäkringar. + Uvok sumtionen om jämförelse görs med året före reformen. Ökningen torde ' i. själva ' verket ha varit betyäligt större, än lagstiftarna räknat med, Jämför, man med år 1954 erhålles sålunda en ökning med inte -mind= re än 32 proc! si : Upprepade skatteh ningar ' "har? som bekant "genomförts på senare år och den senaste (och kraftigas=,; te). prishöjningen modförde en mins- .|ning av konsumtionen under növem=' ber med 18 proc. medan minsknin- gen för december" stannade, vid -13 | skadet av ett Y egentlig” me- "ning försäk i 2, under distril Sten; Holmstedts , ledning, .. ävensom Ickalkontor i i Varberg och Slöinge, ” Brandförsäkringsverket: är sedan L 1917 "såsom enda. riksbolag medlem Sverige daterar sig till senare ten av 1800-talet” då' en rad fö :I E åv denna fö; F. är ett cen- tralörgan" för "försäkringsbolag med Varksamhet - på landsbygden; Föru- om ”ringsverket dröjde de avsevärt län; at innan en" till m erket är samt- liga, länsbolag och ett stort äntal hi rads- och metoder fö. hän TNA, LF. S -På senare år har utvecklingen i det- a hänseende emellertid gått raskt, sär 1950 - atvidgades brandförsäkrin- i gen att även gälla" skeg. och lös 'egen- dom.-. Tillskapandet. av 'en- modern "organisation ' ; påbörjades.- Fr om "år 1954. driver Brandförsäkringsverket i. kombination med brand-" Coch även med: fastare , genom / att” Sveriges Lant- bruksförbund, och ' Svenska Lands- kommuriernas Förbund utser var sin ringstagarintressena i Halland till- goddses genom att för närvarande två :styrel: är kring, inbrotts-, stöld. .och några. höjningar; . vinbeskattningen har härmed velat främja en för re till svagare drycker; gar, Ni; landsti; J:A Ara vidson, . Mossarp," och - riksdagsman | G. Nilsson, Göingegården, Ordföran« [dei är bruk Ä glas-, ' maskin: n- -svarighets>, : garanti-, ar. och husbocksförsäkring..- I början av 1950-talet upptogs'även indirekt försäkring (återförsäkring) På programmet, : Denna srörelsegren | ” "snabbt ' och - inledd: gjorde sig mest gällande för stark- vinernas dek En ökning i stark vinsförsäljningen under tredje kvar- talet 1955. med '30 proc: förbytte3 under fjärde kvartalet i en minsk- ning 'med 28 "proc. ' Därefter har minskningen blivit än stör HE Däremot medförde: h av ” Vinförsäljningen '; påverkades starkt av” spritr slo= | utv pande," och . verkningarna” härav Bror” Lagerérantz, Wirsbo Bruk, och verkställande direktör Olof H.. Ap- peltofft. "På grund av att Brandförsäkrings- lags. Förening ' "AL.F) brundader" år - dens ' försäkringstagare har :knutits ledamov i Verkets styrelse, Försäk= - STOCKHOLM (rm ant Den 23:e" "dragningen. 4 .1942:$rg re:nielån ägde "rum: på: måndagen inför notarius publicus Hassel "|De högsta vinsterna utföll på följän: " Ide obligationer. (reservation för, ev. 1460—1965 rtadöcs 1482 f1905-x 851905 > 255-196 > 2108-3905 NN 200. 000 kr STOCKHOLM [SS : - För att samla alla fria ungraré I Sverige : oavsett grundadet av ett särskilt aktiebolag för återförsäkring. Detta bolag, ges helt av Brandförsäkrihgsverket. ” Den' ekonomiska" utvecklingen ' inte minst utvecklingen på” försäk. ringsmarknaden gör det önskvärt att arbeta i större företagsenheter. än. tir digare. "Samarbete ” har "etablera olika” former; I början" av 1955 in? leddes ett nära. samarbete med Färs spritdryck. den 5 | 1956 . omedelbart : en" stark” ökning av vinförsäljningen. Efterfrågan på starköl har gått ytterligare tillbaka fjärde kvartalet 1956. Det finns skäl i" varje fall vid. nuvarande prisläge — inte har någon förmåga Detta samarbete hare efter : hand på: enligt intensifierats. Brandfi 'säktingsverkets sakliga verksamhet ' är» Re till landsbygden.: 1, Verkets" försä verkets fi i Hal-|t land är så stora har det länge varit ett: "önskemål. att ' Verkets ledning skulle. göra ett besök i Halland. Det äl inte bara en' tillfällighet att besöket nu kommit till stånd under jubileumsåret.' Fredagen den 3 maj har : , sålunda sty och. yrke hi Stogkholm bildats: ”De lar uhngi nas centralförbund”, Vid bildandet medverkade 'representantér för Ars påd-sällskapet,, de Ungerska ” årl tarna vid Separator; 5 de" unger. de i hållits och besök i två grupper gjorts hos försäkringstagare i södra :- och mellersta t- Halland, ;;; under + det. -att norra. Halland kommer.i tur.en än- nan . gång.. Besöket lutadi ung ska ingenjörers och ”arkitektera fi bund i 'Sverigå, ungerska stude förbund 'ech 'de hyanlända Ungerg! flyktingarna, Konstituerande 'sam- 3 med Jen middag. på grand Hotell, Falken- stock ingår bla ett stort antal. -Jands- kyrkor ' och: k Vi Halland och såsom”; skolor ' och älderdomshem och sl att konkurrera med bi " Brännvin Special. är: tydligen på god väg att. helt. konkurrera ur det starkare Taffelbrännvinet. Men när ”Renat” återkom i: marknaden får: man se :om/7 Brännvin : Special kan behålla något av sin nyvunna popularitet,. igt är” att priset, jämnt 10 kr för en halv liter Bränn- vin Special mot 12 kr för + samma kvantitet ”Renat”, kan förmå vissa köpare - att även + . fortsättningen hålla sig :till ”Special” som "ju är gar. har av olika a inte kunnat Pressa ned ' "spritkonsumtiorien ; ;på längre sikt, Priset för en liter re- Svember) 12 "gånger så högt som under 1913; och mot'slu- tet av året var det mer än 15 gån= ger så högt.” Om "hänsyn tas till penningvärdets "förändringar torde realpriset nu vara omkring 4 gån- ger så högt som år ,1913, En starkt bidragande orsak till att konsumtio- | nen trots detta ligger lika högt som ovannämnda år torde vara att lö- nenivån ökat betydligt snabbare penningvärdet försämrats. ” "|: Det kan tilläggas att konsumen- ternas totala utgifter för spritdryc- ker," vin och starköl, här inräknat servisavgifter : på utskänkta rus- drycker med 10 proc. av utskänk- ningsvärdet,' under år 1956 upptick till 1.464 milj mot: 1271 milj. kr under år 1955. .Av förstnämda be- lopp hänförde sig 1.287.milj kr till spritdrycker, 138 milj kr till vin och 39 milj, kr till, starköl: Inom samt kanske "7 framför '/- allt” Jantgårdar: Brandförsäkringsverket" har: en 'sär- |. skilt stark ' förankring 'i Halland; vil» ket bla visas "av att det. fått förtro- endet 'att överta" försäkringarna” från ett antal” brandförsäkringsbolag ”så- ter för lokalpressen $ var inbjudna. avlades” Ar ett som härads- ' och ; sockenbolag:i Ut» Italienska undret” trade 1 Verz | arbetsmarknadsstyrelsen Ä "d. ungdomarna : utgick, Könfir önsläraren, kyrkoherde Är 2 Tentbrikistyfelsén tillstyrker b 08 g gjord frame lishetor gon td" innan or Nå ut'i Polen dch Ungern förra gjort: studieresa "till Italien: och redogjort för sina intryck. = Sidndaföreställningar.- - hemma överensstämde såfö ligt" illa” .med' den ' : verklighetens bild 'som ”han/ fick 'se. 'I stället för en: : sönderfallande kapitalism" präg- lad av allmänt "armod fick. han se] året” hade; en: polsk" tidningsman ; der ' om. Rom ' har i" århundraderi | räknats som missgynnad” och efter= FE bliven i. olika avseenten, dels ges systemet, : med y'alla "dess typiska följdföreteelser så som ett fåtal ri-: ett Jand .som.sjöd av, effektivi och uppvisade tydliga tecken. på välstånd, Ett välklätt och" välnä folk, massor. av nya hus och mas-]| sor av nya 'motorfördon som trärig-' des på' gator ' och vägar.” Kunde man verkligen tro sina i igons .vitt=- nesbörd?” «7 N bönder KR ka godsägare å ena si an. och mass2 "atig; ; ie 2 STRASSBURG: Bit socialdemokratiska" ledåré' fru bur motta priset 4 av 'preés | Prisfonden i tre år sedan efter én anonym dör änR socialdemokraterna i NGrIger fria är alt äga -rum den : en blav, 4 & världsåskådning, T då nn 2 kultarpris”. värt "omkring. 12, ON > skall på” fredagen tilldelas. Ungerns SS m befinner. sig a på men: med ”"massfattigdom” och anal- fabetis Den, sociala oro som präg- lade' de "första åren : efter kriget tog betecknande:nog formen av en slags uppror mot latifundiesystemet, ' därigenom ' att lantarbetarna över hela Syditalien i 'stora "skaror drog ut för att symboliskt ta” "jorden 'i . Vad den "pole därmed satte fingret på var en reteelse söm länge” förbisetts "på många "håll, men som nu "börjar kallas "det italienska" undret”, .en 1.258 milj kr ' och inom utskänk ingen 206 milj. ; så "Tre färöpartier I deltar i 1 "danska : AA olketingsvalet : a 'Tre av de fem politiska partierna närt litisk överraskning som på sitt sätt är väl så sensationell som det mera kända och omtalade ” tyska undret”; sö Det nya Italien som 'gjörde” sin entré i de fria nationernas led efter fascismens sammanbrott vår totalt utfattigt, härjat av kriget, med, en industriell apparat som var nedsli. ten och omodern, i den mån den inte förstörts av "bömberra.. Den? massnöd som rådde tog sig uttryck litisk i av tidvis myc? på Färöarna, det, libera- |? Ja: ibands-=- eller den konservativa folkeflokken och socialdemokraterna, har för avsikt att delta i det danska folketingsva- let den 14 maj.' På Färöarna sker emellertid valet en vecka senare, den 21 maj. Liksom" grönländarna väljer färingarna två representanter i folketinget. ' Valet på . Grönland tiet, hållanden . av k mt:s fö om fri i vänster, särskilt « vid Man torde : ha rätt att ställa: sig undrande inför detta ”Jagstadgan-= de” då broschyren redan tidigare stadgat förbud och hinder för om-= körning vid spärrlinje. Det 'syneé hr Gernandt inte obilligt att begä- ra att därest en myndighet önskar ingripa 14 lagtillämpningen, ingri- pande går & linje med lagens Iinne- börd och innehåller en godtagbar under lång tid ortgAtt i Karlskronas omedelbara närhet och därmed rea” liter under därvarande myndighe ters näsa säger sig Bengt Berg vilja fästa k mt:s uppmärksamhet på det angelägna fatt' dugligare statsan- ställda snarast bemyndigas att stäv- ja de ihållande lagöverträdelserna, ROM; Italiens vice konseljpresl- dent Gui Saragat, föreslog på grad av logik" och & ens. Att broschyren kommit mycken ohägn åstad genom att åberopas av åkla- gare och domstolar syneg hr Ger TA ett partimöte I Rom på söndagen att socialdemokraterna, som han sker ännu senare, först någon gång i juni månad. > so De båda färöiska partier, som Inte deltar i valet är det republikanska det elakartat slag. Det italienska kommunistpartiet .- var " världens största utanför Sovjet, och'länge såg det faktiskt ut som om Italien helt skulle gå förlorat för: Västern. ÖOtvivelaktigt var det de första åren att en-katastrof kunde. undvikas! Den expansion som skett;ssedan dess måste . betecknas som något ganska fantastiskt, vilket bland an-. nat framgår av att den industri produktionen de senaste åren ök med en djedel. De italienska 'in- separaistpartiet och" det självstä h na är principiellt emot varje kon- takt . med Danmark. "Självständig- hetspartiet. är öarnas minsta partijj med blott två mandat i det färöiska lagtinget och har 'därför inte ansett det '"”mödan lönt” att delta i det darska valet, "= » Antalet: röstberättigade på Fär- tiet, - själv tillhör, skulle Jämna, koall- tionsregeringen, , ' öarna är 18, 1000, och. rösträttsåldern är 23 åre . dustriledarna och teknikernafhar' visat Fig stå i, allra främsta:ledet och på: intet. vis låtit det nyaste tex I passera obemärkt förbi. ' Denna utveckling härfö vudsakligen till norra delen av INa- lien," som därigenom komrit ati bli alltmera likt länderna iinord- västra Europa. Den stora nordita- efter kriget endast den omfåttande |" " amerikanska hjälpen , som :; gjorde la - över | det besittning. Detta var början till lik- videringen jäv det urgamla. stor- 'godssystemet : och "sannolikt ” också början, till en. ny: era för de fölk- di ge nå byggt ut sin vattenkraft i högre grad: än något. annat land i Europa, vilket. givetvis .sammanhängde med att Italien saknar kol och hade yt- terst små. oljetillgångar, Trots detta har: tillgången på elenergi kunnat ökats från fyra” miljoner kilowatt år 1938 till nio miljoner: 1956. Un- der efterkrigstiden har man .fast- slagit att oljetillgångarna var större än-mån förut: antagit, och tillvara- |" tagandet av dessa har'varit en av de mest uppmärksammade företeel- serna efter. kriget, vilket :även är fallet: beträffande utvinningen av positioner 'i fackföreninga ju ansetts som själva kärnan i dess bakägångén kan. själv Karl Mar: få stå till tjänst med. Han fastslår att ålla partier är ideologiska Upp byggnader som, förlorar. i håll i” "samma mån söm” de le läng re består, >, De: kommunlstiska misstag var, att de betraktade Ita. lien! som... ett: nästan »halvkolonial samhälle. med 'en efterbliven pro= ar.f iduktionsabparat. Detta har visat sig 3 vara fel; En , italiensk socialistisk teoretiker fastslår. mycket, béteck- nande att, de italienska kommunis terna inte kan tillämpa samme tak tik som Mao Tse Tung, alltså in: riktad på ett efterblivet samhäll Inte heller Lenins strategi men där emot: ”sammå ; taktik .som- social? demokraterna i Sverige och Labour i England?” > Dén - italienska ' återhämtningen > är-i-och-för sig en uppmuntrande ” faktor eftersom den ägt fum. på ” Åh .av de, mest utsatta sektorerna if den europeiska. folkfämiljens hötå= de t seringen inom jordbruket: under tio år. har antalet" traktvrer ökats med 700 procent! 'Det är uppenbart ”att dessa faktorer kommer att ha' yt- terst stora fötjdverkningar. i en nä- rä framtid. "Själva "strukturen i det talien- ska samhället har alltså förvandlats på ett” avgörande sätt, och det har givetvis också haft politiska kon- sekvenser, som inte minst gått ut I istiska' partiet. sägas vara signifikativ för ef trend, som "är påvisbar; mer eller mindre, ; i'hela Västeuropa. De främsteg 'som noterats i det franska näringslivet har tex överskuggats av. de fran? ska bakslagen i Asien och' Afrika. De klaraste ,vittnesbördet om”. a Västeuropa 'åter börjat gå med" eg- vis skapandet äv ”lilla Europa”; vilket åstadkommer" marknad. melt' 7 165 "miljoner invånare och 'en 'ut- äv 12 mil kvadratk Det 'är fortfarande' 'ett' mäktigt par- ti'och en faktor av väldig betydelse i italiensk politik, men det är ' ändå tydligt att det inte längre: seglar lienska metropolen . Milano - skiljer lometer. Den”ek som ”lilla' Europas” medlemsländer, äger, är mindre än USA:s men stör re än Sovjets. i medvind vå samma sätt som åren" ” maktställning.' Anledningen till t till< um har den ett ökat” fon genom att''den kan. na vågor, genom havet är naturligi-" se akan vig ar ir PENNE + EAT nandt bese I SEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.