" av fruktan för den robottid. i vilken - med den: mörka” stämman . Husa humöret — eller var det kan” ” vågar kanske inte snudda vid tan- "tröstar sig :väl då med utsikten att . 'rka skimret liksom förflyktigades Yrvv YFERAYTEYTEFTVRPeV N YTfYTtYTTVESYTTTYYT Yr Yrv snabbare än vi i trort. FT åt oss tänka oss "att vi bjuder in 4 ett' äkta par från 1932 till ett be- sök i ett hem från 1957. Skall det då Visa sig att.vårt vardagsliv och vår. Mjljö förändrats i någon större grad . under 'de 25 år som skiljer de båda, årtalen? > Naturligtvis "har mycket” förändrats . och ' blivit annorlunda, Det-enda som inte ändrar sig är re- gfln o.n att allt förändrar sig. Vi bjuder: alltså våra gäster vara välkomna att skåda 25 år framåt i tiden. Att skåda in i. fraratiden har . man försökt förr men i detta fall är. framtiden på samma gång nutiden " och här behöver man inte röra sig . med vaga och osäkra gissningar. —, "Det är inte: alldeles säkert men mycket troligt att vår kvinnliga gäst rédan från början visar ett mycket' siort intresse för kläder. Men här' skall : helt se. bort från modets förändrin- gar och nöja-oss med att se på, .terial och kvalitéer. Hennes förtjus- ning över. finmaskiga, silkestrumpor, som ; inte» :Mister sin matta, förnäma glans, kanske "kommer. att svalna nå- got, när: hör" fått: ett . par: nylom- strumpor: i handen — eller på benen, - "Och här: hon hittills varit mycket sfolt över sina . underkläder i sil ketrikå eller, var det kanske" char- meuse, som var så frestande och Iäck- Fa vad skall hon då säga om -våra da- . gars plagg i nylon och perlon; "I köket kommer hon säkert att gö- bli vii motsats till henne — " -—Ens minne -— (ens minne sträcker sig väl gott och väl 25 år tillbaka i tiden, tycker man. Likväl blir man mången gång förvånad när man tar del av vad annonserna &r 1932 hade att biuda dåtidens människor. ' Man kan' som den danske försäljningschefen Willy Horn Hansen gör i denna ' arti- kel, ta det sem utgångspunkt för nägra funderingar över vad man "inte kunde få på den tiden.. Och, det är mycket: som vi numvra, vant oss att betrakta som helt jälvklara ting. Det är precls som att ha-ett äkta par från 1932 på besök hemma hos oss I nådens år JD 1-7 ARR omtural ade att de med 'glådje ålervän- der till vardågens mindre" och enk- lare saker och ting: han gläder sig över perlonsockor (och det gör hon också) och därefter. fördjupar han sig i oljeeldningens teknik. Hur' fun- gerar det? — Jo, man trycker på en knapp och så fungerar dett... Hi Hon /återvänder till tvättdagen, som inte är någon ”tvättdag” längre, in- te. endast på grund av teknik och syntetiska tvättmedel utan- också där för att de nya tiderna har frambragt Hå material, Tvätt av nylon= och Ja stora: "ögon vid elektriskä' husassistenten "och glädja sig åt den"rostfria vasken och plast- belägen köksbordet. Bon- maskinen : känner. ' hon " redan" "men hon kommer att bli. överraskad "när hon upptäcker. att även ' denna. är elektrisk, Hon ' "kommer. också . att bli glad vid anblicken av den elek- triska symaskinen imen när hon när- - mare får lära 'känna de fantastiska dess ' kon- - struktion : öppnar, : kanske hon inte kan värja sig för en spi känsla 1 är rligtvis tvätt men en a mycket bekväm” sådan, Hon er- inrar sig kvällar :' när: värmedynan eller en uppvärmd; sten fick följa med i sängen efter en ansträngande tvättdag för att bota en.öm. rygg. Nu ordnar den elektriska värme- kudden saken på ett mycket bättre sätt, + « + «Medan han prövar ett: par byxor, som håller sin press utan att man behöver lägga dem under madrassen natten, söker hon att älta sig in hon har hamnat. "Den. elektriska "tvättmaskinen är det inte så mycket trolleri med men den gör likväl ett starkt intryck på henne, när. hon tänker. på allt det slitsamma arbete” som förr förekom i tvättstugorna. Och med de synte- "tiska tvättmedlen har också något av trolleri nkla funk- tion. Tänk att inte behöva lida. för sin skönhet! =" N Vardagen består av v små ting "med stor. betydelse. Det upptäcker - när man har gäster från 1932! ”bryter” plastpersienner inför förvånade kvinnliga : gästen, man klämmer fram tvålskum från en li- ten mystisk behållare och rakar sig liv. Tvål; som inte är tvål. > strunt- prat! Kanske men här finns. den. "Vad den än. är, är det på ett för- träffligt sätt det blir hon snart var- t — om man inte låter der manlige gästen pröva den elektriska rakhyveln — allt innan man delar ut vitaminpreparaten vid frukost- bordet. Ah, nej — ingen levertran. Kulb sitter i bröstfickan gäst förlorat sitt. hjärta -till automattele- . fonen. Han vridet rå ngerskivan telefonisten och " det -— men inte hos våra gäster. Och de utbrister: ”Tänk, "kan man skriva med den under vattnet? +— Gör: man det'nu?”: >> .ske tvärtom — hör han nu ett 'auto- ”matiskt entonigt ljud. Här finns in- . te dåligt humör men heller: aldrig RBågot smittsamt leende i rösten. Det "är" sagor på. verklighetens grund. - Förstår vi inte alla hur det hela går till, vet vi likväl att dra nytta där- av. "Vi väntar att det skall furigera. Men när "någonting gott blir en » självklar "sak -'försvinner = glädjen däröver. Kvar finns ett slags till- fredsställelse — och missnöje när det ”hela inte fungerar, -24 = "os, : Glatt ' överraskad" blir väl också vår gäst från 1932 när han får göra i Ar 1932 kunde inte alla vara må- lare, vare sig när det. gällde. konst eller var fråga om hantverk,. Det kan inte heller alla vara i dag men i mycket har plastmålningen förenk: lat arbetet och reducerat besvä när man skall snygga upp i vånin: gen. Och ett undrande öga från 1932 som betraktar detta fenomen ' skall nog lägga märke till att det som förr. kunde -vara ett slitsamt jobb numera nästan blivit något. av ett nöje. : os sonat " Våra gäster från 1932 kommer sär kert att anse att vi har det bra. Och det stämmer nog om' vi: begränsar ar. till de sc frog med Han har > aldrig haft något emot att cykla — man kominer mycket längre med det än att gå — men att, cykla utan att "använda benen det är nästan bättre än att bli road: utan att bruka ögo- nen. Och det senare känner vår man "från 1922 till från radion,: som redan då var så tekniskt fulländad att man "kunde låta sin: Hilla dotter ställa in den station man. önskade. Vår gäst ken på.att man i dag genom tele- vision ställer krav på ögonen men bli road utan att använda hjärnan, «En så elak kommentar skall dock ite avhålla oss från att visa en -färgfilm i det nya breda formatet, De färger kommer att göra våra gäster så . förlovat ” ipar som. fört ”smuj Ja in en ny brudsäng i lan- ” det rada att påstå för tullen att .” den var, begagnad, har fått den :” beslagtagen. Tullmännen alle in: 4 tilltro till parets uppgift. .. SS SR är det väl trevligt att höra satt yet änedome har så höga ter som finns för att vi kan ha det bra. Och vi kan nog vara eniga att vardagen blivit lättare och mö ligheterna" att utnyttja fritiden stö Det är endast skönandarna som ry kar på näsan åt de materiella fram- stegen och. undrar om vi är lyckli gare än stenålderns människor., Det finns ingen som kan svara på den frågan men man kan ju tillåta sig en annan reflexion, Utan” den outtröttliga forskarhåg och skapar- lust, som behärskat människan un- der hela hennes utveckling, s'ule vi nog alla ännu suttit i träden och kliat oss i håret. Om vi varit lyckli- gare med det må var och en själv försöka svara på. Det lär väl alltid|B finnas en del som vill byta ut nu- tiden mot 1932, eller stenåldern eller den - - upprä de tillvaro, : "Vi sänder våra gäster tillbaka" till 1932 och medg>r gärna att de kan ha varit lika lyckliga' som vi, Därför skall vi dock inte ringakta de tek: niska framstegen, De får dock inte bli självändamål utan medel som ger oss ökade möjligheter av alla slag. Den som köper en moped för. att köra och föra oväsen med kommer aldrig att känna samma glädje som den vilken använder mopeden som ett redskap för att därmed se och uppleva nytt i naturen och bland ” tankar om ing moral? , a > (Red. Top) nast skedde med gammastr tande. resultat två kromosombrir :gader på tre dar över Ryssland, oa rekordartat : radioaktiva" at man inser att hädanefter. törs : 'man' inte äta rysk kavlar. sä Lr + Det ” kan "förresten. ”göra' et samma. Jag minns en nobel: och exklusiv tillställning Jag I ov 7, komma på I min ungdom. "I dracks champagne "skor, och Jag minris Jag : got av det galanta och tyckte nå IN romantis- när 'värden började köka kaviar ur damernas [ plot Wily Horn Hansen . WHITE SANDS, New México: 50- len' fötograferades på fredagen på 200 kilometers höjd äv én special byggd dutomatisk kamera. som ind monterats ien raket av typ Aero- bee, När bilderna: tagits-, lösgjorde meran från rakten och dalade bil körde med fallskärm. Veten> skapsmännen hoppas att: bildmate- rialet från den högre atmosfären skall ge värdefulla upplysningar om solen och möjligheten. att komma till rätta med de radiostörningar som solen förorsakar. Kameran ol ned cirka 80 kilometer från avskju - ålfots inläggen, . med h LD Lars ATT) ningsplatsen. t ph oe oc idel og DRA Der har sagts om Vårmland, att :det :är ett.Sverige i miniatyr: Landskapet. visar upp en tämligen flack jordbruksbygd i. söder , vid Vänern, har en mell sk karak- I slutet av nästa månad — .' veckan '- efter, - midsufmar = ahåller de. politiska landsbygds-, tär i sitt mellanparti och ett Norr- land'i den smala kilen uppe i Finn- skoga mot Norge. Men även ur när kt. na' sina r mor och sitt riksting i i Karlstad, Inför dessa" evenemang, : "som. kommer att locka . tusentals ger ”» landsk terna, timmer och massafabriker vid vattendragen och gruvor och järn- verk uppe. i bergen och. i dalarna; Men det finns också en mera poe- tisk bild. Värmland är på kartan likt en fiol med' håkstödet vid Vä- nern, 'strängarna- i Klarälvens väl- diga dalstråk och halsen i det sma- la partiet, mellan Norge och Dalar- na längst i norr. Vad som går utan- för hakpartiet på denna ganska ore- gelbundna fiol är Vänern. Det är inte. bara en sjö för söndagsseg- lare utan ett trafikstråk med direkt- gående båtar på Epropa och tom Landskapet har en. gammal, hisa toria. Det- utgör.: till sin sydvästra den samma bild: åkerna gröda på slät-.] iskor från landets alla pro-" i.vinser till Karlstad och Värm-« fland, ger "redaktör Iwan Schy-, ..man i denna artikel några glim- a tär från årets riksstämmopro-. Tillväxten fortsatte” ännu vid 'se- kelskiftet. 1800, .men därefter” blev | det tillbakagång.”Vid århund de dra en, hammare, blev utnyttjad. | fark och” konstrika ” vtsmyckni, | S kilt dz Organ” i kommunerna?” : / STOCKHOLM (Prosoy: vi 3 r RR ter, säger SSUH i yttrande över 1952 v Jårs skolstyrelsev? ”iIning och'barna- Tnavårdslag, ' Studieverkeamhir unigdoinsfrågor |A präglas av en trög att. den "organiskt inte hör samman med ”barhavårdsnämndens övriga ar- bete. och ' traditionella arbetsuppgil. vårdskommitténs”. sörslag till ny bar- fritidsgrupper : kan "med fördel - ministreras" av: skol Istyrelsen: mad hänsyn till. dess övriga "verksamhet, 1 Uligdomsfrågorna har i allt större utsträckning -fördelats : På . skilda nämnder och styrelsen inom den än form och innehåll så stiftende | hetliga och + tämligen små kursför- fö hållning under oen. ändringar. Undertonen är dock fort-. köparna, blivit mera försiktiga och icke längre. är villiga ått betalu vjid som helst. En orsak till att ”infle. .. tionsfarhågorna”. något lättat torda” vara att dé hittills' publicerade: bok." verkat” dämpande” På optimisine Under "den gångna veckan har en ast > 4: nya tore .urser noterats, för framhål- ler förbundet Större komm ner har i en del. fall inrättat en särskild | Ung- h Värmlands förnämsta turistmål; ex i Rottneros ligger" väster om Fry- ken och öster därom ligger - Mår- backa; Selma Lagerlöfs, hem. Det är inte på långt när så Pbampigt som Rottneros, 'men det är. i alla fall alltid huvudmålet : för vallfarten til Fryksdalen. . Hrågor. Stöd: åt iungdomsverksamhe- : Iten' bör emellertid inte ges karaktä- .Jren-av vård. eller "omhändertagande, | vårdsnämriden "vara Åsom enda” instans Hör” Ur ? Si van För; att vara av värde. Även en som Redan kv det skälet? torde” barna- indre: ; Jäniplig AGÄ pret., 185 kr, Kop- och Sandviken 182 kr, D: ningarna' hd: varit små och "endast > obetydligt överstigit 14 milj, kr. D 'ämst Astra, Grängesberg, Tänd NR Boch Volvo, som varlt före. mål för. mera "omfattande ' ffärer, Blan å- altarer, gor. pp har omsätt. r dömsnämnder fänns, "vari ungdoms- |: organisationerna själva ' vore" repre- senterade., 1 mindre kommuner där shöjlighet "att - tillsätta” sådan nämnd inte finns” vore, det olyckligt. att. ge- noiii "bindande" bestämmelser” fastslå hur Berörda frågor skall handläggas: Förbundet” anser : därmed ”inte ” att | -ungdomsverksamhet - måste" präg« las av. en örganisation ”och dess strä- rent; kommönal ; och av varje ideolo- giskt” mål ' ,öbunden; ungdomsverki här "säkerligen & &n stor upp-, De ideella"-organisa- tionerna utgör å andra sidan, ett; så viktigt insläåg i vårt samhälle att en könkurrens från 'ett kommunalt” c or- går med ”s' Te "rTesuäri - s ningarna k - |Synpunkt vore" det däremot säkerli: "| gen, värdefullt ort kommunala ung- eråts till Handels. banken stam, Skandinavbanken' och "7 Enskilda Banken stam. A.B. Ind trivärdens aktisports ” följ innehåller efter gällande kuvå ser: en ' dold: resery : :på ' minst 100: ilj, -:kr., Det bokförda värdet vid 1956, års slut är 53,56 milj, kr, Bos lt laget äger. bl.'a..170,000 st. A-aktiep i Fagersta Bruk. 44,800 st, Ba aktier i: - samma. företag, bokförda till 50. kå per styck: (dagsvärde. c 205 :kr) samt 19,000 st. B-aktier 1. L. M. . Ericsson, bokförda ' till 20 kr st 1: föreslår fond med en ny aktie; på tre garala. Köp- kursen har under i hela 20 kr: till 385 k ser. än Ungdomsföreningarna ' kan I Klarälvsdal ligger .R med. Geijersgården, Erik ” Gustaf Geijers barndomshem; Även: den- prestera « inte” bör få', förekomma. Förbundet” vill” därför slutligen un- derstryka”. vikten av sat den kommir- nala sin. omsättning i : till 831,8. milj ckr > mot”.574' år, "1955 och "538 år 1954, Hårda -konkurreri: priser; leverai na gård är” bevarad skick : och har; kvar'ven hel "del möbler från (gammål. tid — t klockfodralet, vari: Eri till ”Är över Sten Sture”; som : genom "att pris- belönas av Svenska Akademien för-| : de” in Geijer ' på: den historiska fors område. Från Ransä- slut: hade" sågverk eller massafab- riker börjat anläggas som efterträ- dare till järnbruken. Och då fallen | kraftstationer, var: det inte Jängre nödvändigt. att ha industrin kvar vid strömmarna utan. nya industri- platser; Men-i många fall efterföljs nordligaste. område, varom vittnar ett stort. antal 5 000-åriga stenred- skap, och mer än 100 "ungefär. 4 000- åriga - hällkistor, Väldiga "brons; dersrösen ligger på åsarna vid Vi nern och i dalgångarna medan j järn ålderns fornlämningar; mera... jordbrulisbygden Vill. I Byälvens dalstråk ligger några högar, som i storlek nästan kan mäta sig. med dem, vid gamla Uppsala. -Nyligen har. en, bygdefa gjort den ppptickten att .de hä dolser;- som skildras i Beny kvädet, skrivet på. 7002 talej, 2 lagda till bygden. runt "Bresjön, Värmlandsbro och det v:tenstråk, som förbirider denna sj med Vär nern genom .Ekholmssjön och S det vid Liljedahl, Härav skulle sä- lunda följa att, Beowulf, germanet- nas, äldsta större, epos, , skulle” värmländskt. ursprung. , Vä des dock järnbi av, (rbeverk eller en ind började utbyggas - med elektriska” samhällen" växte" upp på lämpliga |; ter härstammade också F. A.. Dahl- gren, som skrev det odödliga :skå< "despelet ”Värmlänningarna”. Och därifrån härstammar, även vår nu- varande statsminister, Tagé Erlaric der. En folkhögskola i Geijers anda äri verksamhet på platsen. > så-att' den inte, skåda m | ganisation rnas ; arbete, är ska kusten; ”Trålaren försökte passe-' rå omedelbart akter 'om den danska kuttern Jens Vaever, som hade fis- kebåten Anna Helene på släp. -Det polskå fartyget sprängde-därvid bog-" serwi:en öch' kolliderade sedan med |", "JAnhä Helene, som. fick- - stäven in-' z kan;''sliger ; förvaltningsberättelsen, Orderingången. var: god och trots : ökad "tillverkning : var: orderstocken . vid "årsskiftet större "än vid. årets ” början. i Rörelseresultatet, 20,3 milj kr, är d största” under "de tre se- naste åreri. Detsainma'' 'gällér bruttoöverskottet,' 218 tnilj. kit. Där" r, öcning red 12 kr per aktie'är fören slagen;' "På gällande”. dagskurs; - 238 tryckt. + i Dei Myran 4 skrivet. Men vid land: ras Klarälvsdalen'av, Uddeholm "och Byälvsdalen" av Billerud." Uddeholm j & r gruvor i Filipstads bergslag och järnverk i bl a Hagfors och Munk« fors samt de väldiga massafabriker- FI na och sågverken vid Skoghall sö- der om Karlstad. Billerud gör bara massa ”och papper och" annat av trä "i Säffle, u har masöafabrik 1 Eds får. inte. glömma: fabrikerna vid växt upp enhel liten: stad under de senaste 20.åre nämnde sagans Ekeby. . "därmed är vi inne på diktnin- gens Vä land, ty i allmänhet sam- har som bekant haft flera goda skal- der. sedan den tiden. Under medel- tiden. drev pilgrimsskarorna genom Värmland till och från domen i Ni- den Heliges reliker. Pilgrimerna gav religion och kultur till folk utefter vägen, som kunde gå antingen i len , över Edask Norge eller "genom , Klarälvsdalen upp till Trysil . a SE "Platsen för nyvarande ' Karlstad hette under medeltiden och 1500-' talet Tingvalla. När "denna ort blev landskapets centrala unkt är svårt dermera Karl 1IXZ som' grundlade Karlstad och gav staden: namn ef- ter sig själv, Till åminnelse häråv har hans staty, ett verk av Chris- tian 'Eriksson, rests på Residens- torget. Det sägs om hertig Karl, att han i denna ort fann ”ett be- synnerligt nöje” och han bodde tid- vis här. « : Karlstad var sålunda” huvudstad i hertigdömet. Men först fråm 1647 har stiftschefen varit bosatt i sta- den. Landshövdingesäte blev Kärl- befrämjade finnarnas inflyttning till härigenom kom dessa trakter i kul- "Under 1600<talet började Värmland att byggas upp. Det fanns hyttor och' järnbruk förut, anlagda Karls tid,- men -nu bredde de ut sig väster och söder över tills prak= daåros, där, de sökte bot vid Olof ' till]: att säga. Det var hertig Karl, se-|/ stad efter att förut ha tillhört Öre-|" bro Jän först år 1779. Hertig Karl |” skogarna” i norra "Värmland : och I 1 Karlskoga: bergslag under hertig . manställes Rottnéros bruk meå Eke- by i'”Gösta . Berlings :saga”, Och detta Ekeby är nu med sin väldiga näs, vid : Nörsälvens. "mynning" har lå Karlstad och Kristinehamn står Frö- är. icen björkdun- "— ”Här' är .dungen där. gökentt gol, små töser 'sprungo: där," med bara fötter och trasig kjol att ploc- ka dungens bär”. Detta är en väls bekant Frödings-strof; som blir sär- skilt levande i i monumentets björk] till Karlstad, och det är ätt "c ”attii 43 sofni, Rottneros ån ryksdalen, Men därmed Et Filipstad, som Jan: hans andrå hem- bygd! "Där fick .han nämligen sin cs |: Det; är "dessa diktare: och "fler till, som givit. Värmland , en för- nämlig - plats i litteraturen och i svenska : folkets" hjärtan. ' Men det nynnas "också ofta. lite varstans på mellan = tänka sig' Stadsträdgården som den] ock i vilken ”Skalden Venherbont” gent och Frödings. paschase deté duga. måd. det" ik ; industri. låter mest; itäla om sig, så detta tradi Men - Värtäland: "här" också. ett. högt] kr ved grund :och var helst sin egen man, har" fått den moderne förenings- bonden: till god. efterträdare, å ro; :omtalar:två beiruttidningar; Kas- ämnade > organisera rv ;terröristdåd J Saudi-. Arabien. (TT — ; Reuter); ... ä ning att inte komma; Majk: tiskt ti act varenda ström, som kun os = Usch, vara tilsammans med de. !" där människorna en hel kväll! I kunde ha hittat på någon förevlind-- ent Du Ven ' Tusetr”. fack för. ir kväll? Jag måste verkligen ge "Majken rätt — de än Jag hade: troftt ite trevligare farande fast, Det vill Synas som om |”. Ppärbergs 2617, L, M. Ericsson A 47: 15 a ” åns ed in habék; har: enligt tidningarna? vert > odalbonde,, som helst, stod: på egen]. sluten — och det är majoriteten. =S? TR. om YYerERN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.