vyrtY vyrereTttYYTYYYFYTEPYFTTTY pryveryvreryYYYTYFYYPFTT YTYYr) ryyY OIYTYYYYYYYFTIT RAA TererrYY veserir vet vad som "Prenumerera då på ortsorganet : händer 1 södra. vryv ryrtyrynryvv srt FYyYvYy Ry ye y vyreeyrvv LÄROLMS TIDNI ING ONSDAGEN DEN | 8 MAJ 1957 YYyYYrrerd c 0 4 . 1 södra A SÖKER NI. ' kontakt med befollsmngen då I or e Halland? "LAHOLMS TIDNING, wa '. med en fort: ? Det nyväckta intresset för de ”sästerländska idrotterna har med- "fört en obetvinglig längtan hos af- " frikaner och 'asiater att mäta sina krafter med västerlänningarna och "det omfattar såväl allmän idrott och bollspel som cykel- och motorsport. Olika jakttagare, som studerat för- ”hållandena i' Kina, Indien, Indone- "sien 'och i Arabstaterna har avgett å stört sett samma. vittnesbörd: den "västerländska idrotten håller på att Jerövra Österlandet och nästa olym- - ”piad "kommer dessa folk: att vara Nra normen TIDNING idrotten och antalet aktiva idrottsmän” har efter brad äte påtagligt ökats år. från år och man kan räkna satt och snabbare stegring. En, väsentlig roll spelar här 7 ”det idrottsliga uppvaknandet, hos de underutvecklade ; folken i 4 "Asien och Afrika”, där modern idrott. i. 'egentlig bemärkelse inte : tidigare utövats i nämnvärd utsträckning. gåd.. även” hos 'dessa folkslag tog sig uttryck endast i' bildandet av krigarkaster, . Hos" västerlänningar- ten har, alltid ånsetts 'vara'.ett -tec-: ken på det västerländska släktets styrka och Jevnadsmod., Den "västerländska ide tten ' är : känd lika länge som man "kän in- hämta "upplysningar om den indo- europeiska folkstammen'; och. dess ätt. . Hell låter. tidi- talrikt. repré: "Die". Nation, Tidningen framhåller, att mest välorienterad om förhållan- dena. är man i "Japan, som länge haft idroftslig kontakt med Väster- landet: Japan har tom utvecklat "en "industrimässig "tillverkning 'av i ådrottsredskap - för "export. cc. + > Att den moderna idrotten 'också skulle erövra Österlandet förutspåd- " des'redån, när seklet var ungt i tysk. och engelsk press och även siade om gast tala om sig som utövare av idrotten och myterna förtäljer om att grekerna i den gråaste: fornti- den Jät idrottsövningar ingå i guds- tjänsten, Hos de 'gamla' hellenerna nådde idrotten sin högsta utveck- ling och forskningen har visat, att man visste lika mycket och kanske mera då om träning och förberedan- de behandling” för kroppsövningar genom frottering, strykning 'och'ol- och k na var sinnet mera spänstigt' och äventyrshågen sedan urminnes ti-' der rotfast och den personliga kraft- ae känslan mera utvecklad. Och idrot= k ten framför andra i Indien Att lo 4912. Artikelförfatiaren påpekade i detta sammanhang, att idrotten va= rit en oundgänglig tillgång för Eng- land. Sporten hade hjälpt det lilla öriket att bygga upp sitt” världs- omfattande imperium, Idrottens re- hade - sin: England och :' Englands stormalkts- välde började vid samma tid som idrottsintresset vaknade och 'redan på 1600-talet gjordes ett försök, att starta moderna olympiska spel... Hågen för idrott grep hastigt om- kring sig och genomsyrade under de följande århundradena de. fles- ta vä Ar denna utveckling. Upphovet till des- efter ansträngningarna. Det var ur denna känned som' Hippokrates "Bar -var väl | den" då mångomtalade : planerade "Kinesiska "olympiaden”. : Bland E sterländska nyheter hade man nämligen, också försökt sig på att'införa idrotten i Mittens: rike. Undér ' århundradets, första ' decen- nium "hade. acklimatiserade engels-- män ?lyckats; samla omkring sig en framstående kineser — al- | la hette” de: något på Fu och Li . ektivt främja Hdrötteni K Kina, Idrotts- 7 fö bildad 2 "skap. väinporterades', « i fråm på vårkanten 1914 ansåg man sig vara rustad för den stora inter- nätionella: : ” med inbjudan. till; ”Stora Österns olympiska. spel”, som. skulle äga uppgörelsen: ; Då (utgick: Å ast teori om trötthetsämnena' i musk- lerna härledde 'sig, "en, "teori: som två tusen år senare bekräfta les a den moderna vetenskapen, ; -Även hos nordborna kan idrotten spåras så långt tillbaka ' som 'sagan når och :eridast hos den: indoeuro- peiska : stam, som förgrenade ': sig bort. till Indien gick hågen” för) idrott . | nog. att redan:i slutet: av, förra sek- Men Ryssland blev på efterkäl- tt undra på då Indien erövrat olympiskt guld de senaste - aderna i denna gren och anser sig som; obestridda, värl sex såm Persson hade fyllt 82 år De tre "Isista åren hade han legat till sängs i kammaren, men "ville inte dö, Han låg där tyst och stilla och låt- sades inte se Emils, mågens, och dottern Annas sneda blickar; den tilltagande lomhördheten utestäng- de det mesta av deras halva anty- danden — men de halvvuxna bar- nens upprepningar hörde han allt- för väl,- Inte för att någon behövde säga ett enda ord: han visste att han låg i vägen, att han borde. tänka "Ipå att dö snart. Och nog kände han sig 1, utsliten och trött, början av denna artikel. citerade bedömaren. I tsarriket 'försumma- des idrotten och tsarriket var en koloss på. lerfötter, . men i: Sovjet- ryssland har man sörjt för att det- ta väststaternas försprång elimine- rats, En. liknande ' och lika snabb utveckling kan man nu förutse: i underutvecklade asiatiska och afri- kanska länder. ' Melbourne hade många ' gäster 'från dessa länder, .j bland dem ett större antal funk- tionärer med uppgift att i sina res- pektive hemland propagera för och organisera idrotten, -” Enligt Die, Nations 'välinforme- rade medarbetare träffade dessa re- pr uppgörelse med euro- ken. Då dessa, k framla- des Betraktades på många håll tsa- rernas rike: som -österländskt — det är dock, framhåller en obser- vatör icke mera, asiatiskt än att idrotten. mycket väl skulle kunna vinna mark där och på de senaste åren, — alltså före 1912 — har strömningar förmärkts, som: tyder på. en begynnande ; folklig idrotts- rörelse. Men Japan, som är en ren asiatisk stat. hade värit förutseende lets” början, främja den: västerländ< ska” sportens ; vutveckling och . vid rysktj ka, krigets utbrott var kiska och romerska 'kultur fall "och "idrotten fortlevd te >beriferin., .Torneispelen” var Iden råa form, vari. hågen för idrott t ämellån: Mao. -fick "annat. "att tänka . på det: spirånde intresset för > idrotten dränktes'i i det blodiga våg- svallet'. Det : ordades då : pm. att efter -krigets."slut - en ' py. inbjudan ” skulle. .utgå.' Men 1 Kina blev' det ingen varaktig. fred idrotteri "hann t je | man ett. gött stycke på väg. Idrot- lä | tens. egenskap - att vara en baro- - meter, på västerlänningens fysiska | och psykiska styrka är: oomtvist- lig har. framhållits av flera 'obser- vatörer, och den -måste utgöra ett led i varje folks försvarsberedskap, peiska och japanska sportorganisa- tioner, som förband 'sig. att ställa tränare till: förfogande. Man för- handlade också med företrädare för den j ka idrottsredsk strin om leveranser av sportuten-. silier. Artikelförfattaren håller för troligt, att större avslut gjorts med såväl asiatiska som afrikanska äv- nämare, bl a Indoriesien.: "> . Det har vid flera tillfällen under 1800 tälets' tidigäre"decenriier ' sågts, att -.den moderna idrottsrörelsen vo- re.en ”modesak,. som 'skulle- ha sin övergång "och. falla i glömska och att motorsporten. skulle. för- kväva den”. "Men. kända” Änternatio- nella bedömare. anser nu :att. den idrottsliga. -upprustningen i de asia- tiska och afrikanska länderna skapar nya förutsättningar, för. dess fort- ing dvala åter väkriade; men "stort sett först 1: vår tid, forntiden var ett "tecken på de” Väs- terländska ” folkens; livskraft härskaranda, som . påståtts ha. liggjort . kolonisationen 7 och; eröv- ringarna' av främmande :kontinén- + Under . den. Ungerska” ”folkresnin- gen : ; visade : Och att så är anser, också den i Bertil Hanzon: det. sig. att även i-de högborg hundra :miljonernat i Mittens rike. ”] har hävdat, att österlänningarna Vv Vva- Ler, 3 rit: handicapade just: därför;”att de inte utövade idrott. Om de en gång hade, uppstått sprickor, vilka föran- ledde den : borgerliga ” pressen "i Italien” att dra 'en' suck av: lätt- nad — ehuru" kanske' en smula i Vid>tide den för sta mellan] ski I skulle; tillägna "sig « Västerlandets spörsmålet' av. kkunniga hedöma- |" - skulle” de också kun- Te, .Det framhölls” då att initiativet "till; dén moderna. "idrottens sprid- ning: bland de, asiatiska” och afri- . kanska' folken måste komma uti- Je från, från" Västerlandet, ty idrotten na hävda sig .mot västerlå i kampen om världsherraväldet, den] fysiska; och: psykiska 'spänst' och den kamp- och tävlingslust idrotten skapar och: utvecklar. skulle "göra förtid. Visserligen' ägde här: och där —texi. Neapel och Livorna. — en del de avhopp rum av kända partipampar.' Men 'man kunde dock förutse, att det på j järn- hård disciplin '. grundlagda. italien- ska kommnnistpariet; '. Västeuropas starkaste, snart skulle” sluta leden hörde helt samman med den väs- - terländska kulturen, Inget : öster- -ländskt” folk: hade själv tagit upp -sport och idrott i modern mening till utövande. Man resonerade som , Så, att arabernas intresse för häst- ' sporten hörde endast till undanta- - gen. som bekräftade" regeln. Hos kineser, japaner; malajer, dajaker och hinduer hade idrotten före des- så folks. beröring med ->västerlän- ningarna '. varit okänd, . ty ; såsom idrott .kunde inte räknas en mer - eller mindre yrkesmässigt bedriven kraftsport eller. akrobatik, och nå- + gon: export. av idrottsredskap till dessa lärider had veterligt inte fö- : rekomrnit, : ;De äslatiska och afrikanska fol- ' kens inställning till den västerländ- " ska idrotten hade sin förklaring i > olikheten i lynne och allmän världs- åskådning, ansåg den tidens bedö- mare, Och -, så, förhöll det ' sig . tills "isoleringen omsider. började - + brytas och nya vindar började blåsa, Österlänningarnas inåtvända sin-' " ne och längtan: efter Nirvana dis- dem jämbördiga med "den vita ra- sén, som länge behärskade fyra fem- tedelar av världen. : '. «: Dei moderna idrotten. bidr 4 att stärka 'västerlänningarna både fysiskt. och - psykiskt, ,. framhåller hävdatecknarna' och vid tiden för de moderna olympiska spelens till- blivelse, citerades. mer än en. gång en av. det' gamla, Greklands sju vise, den atenske statsmannen och lågstiftaren: Solon" som enligt. Lu- kianos en gång sade: ”Man. övar sig ej blott för att få pris på fest- Platserna, ty'de kunna ju endast få. ernå; "utan man' förvärvar både åt staten och” sig själv ett mycket större gott. Ty alla goda medbor=- gare” åligger en ännu” större ' täv- lingsstrid om" en krans, ej av mur- grön eller oliv, utan en som i sig innefattar människaris hela "lyck- salighet, -den' enskildes frihet och hela fosterlandets. frihet” och väl- stånd... Allt detta är flä- igen och "hejda ' alla utglidningar. Mot bakgrunden härav tilldrog sig de. senaste .kommunalvalen i. Cre- na” och > Rimini ett betydande intresse.' Mot alla förväntningar, att. den in- ternationella — utvecklingen” skulle åsamka kommunisterna stora röstför- luster, visade valen Cremona tvärt- om "en överraskande 'stark - tillväxt av de kommunistiska" väljarskaror- na, Man skulle kunnat tolka detta fenomen som. en lokal,” av speciel- Den amerikanska jazzsångerskan June Richmond gästspelar för när- varande på Berns, Hotellets komfort har hon ingen "dragning till och un- der stockholmsbesöket har hon till- la orakad dårest icke valen i Rimini likaledes visat en - oförminskad kommunis- tisk uppmarsceh. Även här . blev det faktiskt. en kommunistisk | röst- sammans med sin franske make Gay Gachon lyckats få hyra en möble- rad lägenhet på en månad på Got- a ökning och nya , me- dan de mera moderata Nenni-socia- listerna; vilka hade tippats som vin- nare. av förlupna kommuniströster, i själva : verket icke! gjorde några vinster : alls utan tvärtom betydan- de: röstförluster, Även i Cremona gick 'Nennis socialistparti” tillbaka, I bägge' städ vann också de tat i den kransen och vinnes:i den tävlingen, För den är övningar och mödor blott förberedelser ,:.". ponerade inte för idrottshåg och den 7 kamplust som fonnits före ol "Denna passus återgavs också i en svensk tidskrift några: ånad krisna demokraterna , nya mandat, men' det skedde helt på bekostnad av högerpartierna, vilka tvingats to- talt på defensiven, På borgerligt håll sökte man trösta sig med, att kom- senaste I tiet fi röster vid naste spelen i Stockhol tf Fotbollen erövrar Österlandet alltmer och bilden inesisk] [baka där utan också "de borgerliga .|eller. det". kommunistiska, medan | redan förut vänsterorienterade väl- | glattis kommunistparti direkt, -Itanserade sig. från den rena kom- till pels provinsråd. . Men .det var inte bara "kommunisterna som gick till- partierna — kanske ' närmast till följd av den kris som råder inom det av borgmästaren. Lauro' aa över get. Vid fi i Neapel brukade borgmästare Lå ro framgånsrikt praktisera ett Ssy- stem med gratisutdelning av livs- medel för att stimulera valdeltagan- det, men inte ens detta grovt ag- nade valfiske lyckades denna gång! /|k Det resutlat man kan" utläsa ur dessa senaste ' val är att' den itali- enska . medelklassen i sitt trång- mål alltmer tenderar att ansluta sig till någotdera av de två stora Mmass- Partierna, det krisiligt-demokratiska däremot de små partierna allt tyd- ligare förlorar dragningskraft. De jarna föredrager nu att gå till To- Nennis vänstersocialister har för- lorat sin lockelse, sedan. de dis- Nea- |: . På Söder är hon som i Montmartre hemma i Paris, sä- ger June.: Hon. tycker inte enbart om Stockholm när solen skiner, Tre nätter i tad har hon och. maken stått nere vil Slottsbron och dra- git upp " braxenpankor ur: Ström= men, På bilden har June under en promenad stannat för. att beundra Nilla 1-åriga Maud Rubensson, som nästan beredd att dö när som helst... men bara nästan, Han var inte rädd för den andra sidan, Det var något på denna sidan som tog emot ännu. Emil 'och Anna hade ju haft gården nästan 'som egen i många år, varför såg de snett på honom? Han sade aldrig ett ord öm mar- kens skötsel, om djuren, om bar- nen, om dem själva, fastän han ofta önskat få ge villiga råd, Emil trodde sig veta allt bäst själv, och han fick det, men varför unnades han inte glädjen av barnbarnen... Han hade inte. haft enbart 'trå- kigt de sista åren trots allt; sittan- de i sägnen hade han kunnat följa det nya banbygget på andra sidan gärdet, järnvägslinjen som dragits alldeles förbi deras ägor. Det ha- de varit mycket att se på, höra på och tänka över, Och det var honom en stor tröst att linjen dra- gits så att han inte behövt släppa till mark, Emil var dum, obe- gripligt dum, när han klagade över att inte han själv, likt. grannbon- den, fått sälja mark till Kronan, som betalar 'bra. - Visste inte Emil att jorden är tryggare än pennin- gen?" > - Men Emil gnatade om detta allt- jämt, som om "det varit Perssons fel, och Anna och barnen liksom höll med — de ville inte ge honom hans bondeerkännande, de ville ha pengar att köpa krimskrams för i samhäller. Sådant ' som " snart för- gås, Han vågade. inte längre tala om sin glädje över den jord han "| besegrat och lägt under plogen. Och så var det detta: Emil hade halvt om halvt räknat med att bli sting vid anhalten som bygets bort- om utskogen. Men det hade' blivit en stadsbo, en utsocknes, som 'in- gen kände. Persson tänkte: Emil är den ende bonde här som vill ifrån jorden, och han kände sig bitter till sinnes, Och inte var denna miss- räkning hans fel, fast det kunde låta så 1 samtalet mellan Emil och Anna, : "Nu var banan fördig. Det stod 1 tidningen att linjen kopplats till ”nätet”. Persson funderade över detta ”nätet”, men så mycket för: stod han, att han, skulle se dem genom kammarfönstret. Natt efter natt låg han och väntade, och fruk- tade inte att sömnen skulle bedra honom . på "händelsen, ty, han sov inte mycket numera, ” Banan som förut väckt "sådana I | förhoppningar hos Emil och Anna hade nu blivit dem förhatlig.. De talade illa om den som om den gjort dem ' något . ont. Men för Persson blev banan den enda trös- ten' i ensamheten, Han. började ställa vaga, ogripbara förväntnin- gar på den. Den var många flitiga och kunniga händers verk; den låg där den låg och skulle komma att förbli där som allt gott arbete se- dan pengarna var borta. Han för- stod vilken bra utsikt man måste från vallen — en blick. över allt vad han ägt och uträttat här un- der sitt liv. Ofta längtåde' hån dit och drömde. . ' » Ibland såg han Emil ”< är uppe, men denne vände sig aldrig om för att beskåda sitt med en svepande, varm blick. Emil älskade inte jor- den och "uppskattade inte arbetets lse. ' Han klagade: i stället. hon träffade till: med mam- ma Maud. 7 juli får June Richmond filma europeiskt för första gången. Hon skall agera jazzbiten skollära- rinna för ett tyskt filmbolag. : Han hade ' velat sitta på anhalten med en röd flagga och galonerad mössa och göra ingenting, ty mån- ga tåg skulle väl inte stanna där, Så en natt dånade det första sto- ra kontinentaltåget förbi och väck- partiet är nu -på tydligt ende; - Även på fackföreningstronten är gen stark, trots en del bakslåg. De val, som ägde rum i fackföreningar- na år 1956 inom 3089 stora och myc- ket 'stora industriföretag, medförde wissa "om. också icke direkt princi- piella jkskjulningar - mellan. de ka och de munistiska fackföreningarna. 51 proc, av de i dessa industrier 'avgivna arbetarrösterna tillföll . det kommu- nistiska fackförbundet CGIL, resten de icke-kommunistiska fackförbun- den, varav det kristligt- demokratis: ka CISL erhöll 37,8 proc, Alltså nära 50 7 av arbetarröster- na delades mellan kommunisternas och det kristligt-demokratiska par- tiets fackförbund. Nennisocialisterna kom icke ens unp till 10 4. Det är uppenhart att Togliatti har anled- ning att känna sig som segerharre, te hela familjen, men ingen hann till fönstret innan det var för sent. Persson grämde sig över att han var så stel att han inte ens hunnit resa sig i sängen under kamrnar- fönstret. Han kände sig besviken han borde allt dö snart. ” en Emil svor argt över” bullret |- som tåget åstadkom; nu var nat- tens ro förstörd, sade han, aldrig mer' skulle de få sova för tåget så länge de stannade här på denna pläts, mellan tre och fyra på nat- ten i alla år skulle de komma att väckas, just när de borde sova som bäst för att bära dagens arbete. Han hatade tåget. Men Persson låg vaken om nät- terna och liksom väntade på något. Det var som om det viktigaste med banbygget och kontinentaltågen & än- nu inte hänt. Tågen bullrade för- visar en situation hn ch 2 furopeiakt = fog FIYvYS MAMA NA, mA RAR DA RAA AA munismen och vinkade farväl åt den moskvafrälste Togliatii, Nenni- Skall han bli morzondagens man i Italien? Och vad kommer 'då att; hända? , : ba v a ALSAAADRAKADAKALARADDLA, bi även på dagarna, och han kun- de snart tiderna utantill så att han inte behövde dra upp Pp klockaa läng- FE Så I pe . Jpp väktninger > ä ” ee un | / . Av: Waldemar Hammenhög te, men a han väntade på något an- nat, något : särskilt. : Ofta: stirra- de' han bort mot banvallen, följde den åt båda' hållen och lät sedan blicken granskande syna åkerlap- parna och ängarna som var hans marker. Han ' ville liksom se efter att allt var som det skulle när det där särskilda skulle inträffa, or " Ja, Emil hade plöjt och sått, det var vår. Dagarna blev längre, nät- terna kortare och ljusare, Persson visste att detta var den sista vår- sådden inför hans skumma ögon. Han led. Han. såg och kände Emils ovilja mot arbetet méd jorden. För mer. än femtio år sedan, då han själv röjde denna mark, hade, arbe- tet varit tyngre, och ändå klagade Emil '-nu' över”: besvärliga : stenar och mycket annat. Såg han inte stengärdesgårdarna | runt varenda teg? -Kunde. han inte förstå vad arbete som nedlagts här? Som det nu ' ordnat sig, skulle järnvägen blott bli till dubbel välsignelse... .-Gräset .hade börjat spira upp, då Persson en förmiddag plötsligt steg upp 'och började klä sig. När Anna inte'kunde . hindra "honom, sprang hon i sin förskräckelse efter Emil, men inte heller denne för- mådde övertala gubben att blikvar i sängen, Det var en stor uppstån- delse, . och barnet , sprang och gömde 'sig som om de fruktat .ef- terräkningar för. elaka ord . och handlingar sedan länge. Persson gav ingen förklaring. Han stultade över köksgolvet ock kade han sig: omsorgsfullt och be- i nacken, och hennes händer d rade mer än faderns. -. son. sin käpp och. började 'gå hit och. dit tvärs. över golvet.. Benen skakade, och han .:kände.. yrsel, de han sig säkrare och gick ut på gårdsplanen.:Hade han blivit tokig, |- gubben? 'Nu stannade han' mitt på planen 'och började " syna stugan med blinkande "ögon. Så sade. han med sträv. och befalland sjönk tungt ner vid bordet. Så ra- |. fallde Anna att klippa håret jämnt men efter. många vilostunder kän- |. natten skiftade redäti mot den för- sta dagern, och bortom gärdet såg ' han tydligt den mörka, höga ban= vallen, = cn Ingen väknade när han passera. ' de köket, och det var lika bra det, - var ute i legitima: ärenden, På gårdsplanen stannade han och drog - in' den svala,' friska lufter £'dju=: paå' drag. Kontinentaltåget 'passera= de inte förrän om en halvtimme, han hade god tid på sig. -+ > tecknade sig vackert mot stugknu- . ten. Säkert skulle den' synas från : kupéfönstren.-:. Och - - gårdsplanen låg ren och välkrattad framför ho-. . nom, när han med lugna steg bör- jade gå i riktning mot banvallen. > Han . kände sig så underligt lätt och stark i kroppen just nu. Det fanns en stig fram till banvallen om han ville gå en omväg, men nu önskade han känna ' myllan under fötterna; han tog vägen rakt över. gärdet. "Det var'en fröjd” att gå där — för sista gången. ' : - Då och då vände han sig om 'och betraktade stugan och utt men helst dröjde hans blickar på stup= . rännan. Den syntes bra. Galoscher- na blev. leriga, men han skulle torka. dem blanka " när han” kom fram, '. - Det ljusnade allt mer ä öster. Det var en välsignad morgon, inte' en molntapp' syntes ' på himlen, : och vädret var lugnt. Markens fåglar vaknåde i körer av sång och jubel, . De sista köldrysningarna -. riste hans gamla kropp när han tungt stödde" sig "mot : staketet .vid ban=. 4 vallen. Han såg forskande mot norr” varifrån. -tåget skulle komma, i morgonljuset, Han . andades tungt" och. djupt: som” för. att därspa' sin upphetsning inför: vad ” som. skulle "7 ske inom några miännter. Nu kommer kontinentaltåget, hån hör men ser det inte, Efter en sista blick på stuprän- nan torkar: han. 'galoscherna blan ka, släpper staketet och tar ett pår steg "baklänges ut i: myllan; Tåget — Stuprännan ska målas i dag! Han lät inte tala förstånd med sig.” Emil: och Anna viskade. om hospitalet sinsemellan men...in- te: var det ur vägen.att stuprännan blev målad... inte var detta ett ut- slag av:tokskap; Men varför just i dag? . När det varit likadant i över tio år... nd Rännan ska målas i i dags säjer Jag! Vi hinner inte med hela :stu- gan. Men rännan! Ett av barnen sändes till Kandels- boden efter färg, och Emil målade tigånde rännan. Persson övervaka- de arbetet sittande på-en trasig tunna, som legat på gårdsplanen" i många månader, och hans tal. var redigt och klokt. ”Men:': han ' var mycket trött. där han satt. Solen och 'den starka vårluften sökte ho- nom, det. brusade i huvudet. och blodet stack i kroppen." När arbetet var färdigt befallde han barnen att snygga till hela planen, plocka 'undan skräp och bråte och sedan kratta, och de började skyggt arbeta i samma dova skräckstäm- ning som föräldrarna kände där de stod på farstutrappan. Persson gick och satte sig framför deras föt- ter med ryggen mot dem och höll uppsikt; han var kinkig och noga, inte en pinne, papperslapp eller tygtrasa fick synas någonstans från han utsiktspunkt. Då och då liksom mätte han med blicken avståndet till banvallen, men ingen såg det- ha över hans åkerlappär där uppi-|'3-. När även detta” arbete var ut- fört till hans belåtenhet reste han sig liksom lättad från trappan och styrde sina vingliga steg mot vägen, där han vek avi riktning mot han- delsboden: >” - = Han stupar på vägen, si efter honom, ungar! viskade Annay' och |" de äldsta barnen följde efter på av- stånd med. bultande hjärtan, be- redda på vansinnig flykt om mor- far skulle bli alldeles tokig, ” Persson , gick : till handelsboden och köpte ett par splitternya, ski> nande blanka galoscher,. När han kom, hem var han, mycket trött och gick genast till sängs' sedan han ställt galoscherna i inom räckhåll un- der -sängekanten. : När "Anna kom in från ladugården vaknade han och befallde henne-att borsta bäs- ta kostym. Anna lydde, "undrande och ängslig. : dyra galoscher? Nej, gubben var tokig, ; han” skulle, inte hinna slita bort priset som var skrivet med krita i hålfoten, han kanske aldrig steg opp mer en gång... ” "— Men di flammar opp imot slu? tet! sade han tröstande till hustrun och vände sig på sovarsidan.', Persson . hade . sovit - djupt - och lugnt som. efter ett gott dagsverke i unga dar, då han vaknade punkt- ligt som om en väckarklocka ringt klockan tre på morgonen. Han res- te sig i sängen och”såg nästan iv- Emil svor över galoscherna. var) det vettigt. av, en gammal gubbel- som. snart måste dö att köpa nya” föremål för intensiva & hyllning, sade; dam gick fram a tl m K T You 50 mil för att år med ' de,. dån. "Det växer och "växer som en. lavin. Han rätar ryggen så det gör ont under” "skulderbladen, ” "sträcker ar- marna efter sidorna och stär som en . soldat : med huvudet 'stramt . fram; Han står i givakt medan hel- vetesdånet drar förbi och sakta för nar bort i söder... ”. - Det lyste i ett fönster! Kanske satt han där. och såg ut över nej- den, .Han kunde ha gjort det, ty det lyste-i fönstret när det blixtra= de förbi i larmet. Då hade han säkert sett en glinit av stugan och stuprännan, som vå- rit - omålad , till - nu, : han. kanske även lagt märke till den rena gårds- planen .....: men det .var mer: än nog ;om han för en sekund upp- fattat bilden av röjd -mark, plöjd och sådd mark, om han känt anin- gen av ett långt livs: strävån- i ten älskade jordtorvan just här på 7 denna plats i Sveriges rikes Jand. ” Det gjorde alldeles. detsamma om han inte sett Persson själv och de blanka : galoscherna; ty det vack= raste. denne hade att visa; var sind händers verk... allt detta som- .in- te Emil och Anna ville eller kun- de uppskatta, fastän det var . deras bröd och ålderdom. :, - Persson slappnade och såg med trötta men stolta' blickar bortefter.. banvallen. Han kände det. som oin ' han stått inför sitt livs största ögon- blick. och att.han fått beröm och löfte att nu vila för alltid, i: : Sakta och tungt började har så hemåt över "gärdet, Leran klibba= de under "de tunga galoscherna och ' han' kände yrsel. Han: tog sikte på stuprännan och strävade vidare. ;' "Helt. sakta 'och: mjukt sjönk framstupa och . gömde. ansiktet : så jorden. : Ne : Sedan. Ecissons "döda: kropp b av fickorha sista numret av”orts. tidningen. Medan: Emil. förargat de att gal na ' vår för små åt honom,' ögnade "Anna förstrött i tidningen, men hon fäs. te sig inte vid en liten notis läng ner på en sidar" ”Konungen 'avreser "med 'koniti- ltåget. från : Central: torsdag afton för : att några, veckor "vid Rivii nungen. har "undanbe ' vppeektning” Yr form av en byst hylla de, atti n de. kirurgen! professor: Br Young vid John Hopki in. Bysten 'uppsättes i aa HV niauniversitetet, - och ' Young ingå = honom RN Pro fe ofessor ung, ARR här rest ft Kära frök bina n,. svarade Young rigt ut genom karomarfönstret, vår blixtsnabbt, 200 milf för Fäst få s skulle fastän det ingenting gjort, ty han s Den ' nymålade stuprännan ave -. rits in och avklätts fann” Anna i ben «
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.